åttaårig flicka äter glass i strut

Ny studie: Tillsatser i mat kopplas till fetma och tarmsjukdom

Emulgeringsmedel i mat:

Fakta om emulgeringsmedel:
En del är extraherade ur naturprodukter, som gummiträd, alger, växter. Andra är syntetiskt framställda. Det finns ett 30-tal tillåtna för livsmedel i Sverige. Mössen i studien fick tillsatserna E433 och E466.
E 433 = Polyoxietylensorbitanmonooleat.
Syntetiskt framställt genom en reaktion mellan sorbitol (en sockeralkohol) och fettsyror.
E 466 = Cellulosagummi, natriumkarboximetylcellulosa.
Cellulosa som kommer från cellväggar i växter. En kolhydrat som kan ta upp vatten. Uppbyggd av glukos.
Källa: Livsmedelsverket.

Livsmedel med emulgeringsmedel:
Vill du undvika emulgeringsmedel bör du hålla utkik på innehållsförteckningen på förpackningarna. Emulgeringsmedel brukar börja på E-nummer 400.
Förtjockningsmedel, geleringsmedel och stabiliseringsmedel hör till samma grupp tillsatser. Mössen i studien fick E-433 och E-466.

E-433 kan finnas i till exempel:
Bakverk och konditorivaror
Fettemulsioner för bakning
Vissa smaksatt och fermenterade mjölkprodukter, som fruktyoghurt
Glass
Desserter
Emulgerade såser, som bernaisesås
Tuggummi
Soppor

E-nummer 466 kan finnas i:
Lätt Crème fraiche med fetthalt under 20 procent
Pastöriserad grädde med och utan smakämne
Bröd
Konditorivaror
Frukt- och vegitabilieberedningar, som kräm
Källa: Livsmedelsverket

Metabolt syndrom:
Är en kombination av högt blodtryck, övervikt, höga blodfetter och ofta även typ 2-diabetes. Vanligen resultatet av vällevnad - för mycket och fel mat och för lite fysisk aktivitet.
Källa: Vårdguiden

Tillsatser i mat kan kanske göra dig tjock och sjuk.
Nu tror forskare  att emulgeringsmedel, en vanlig tillsats i livsmedel, kan vara en av orsakerna till varför vi överäter och blir feta. I försök på möss har det visat sig kunna orsaka både kroniska inflammationer i tarmen och metabolt syndrom, enligt ny amerikansk forskning.

Konstgjorda konserveringsmedel som används i många processade, så kallat förädlade, livsmedel kan öka risken för inflammatoriska tarmsjukdomar och metabola sjukdomar. Detta enligt ny forskning som publicerades den 25 februari i tidskriften Nature.
I en studie på möss fann forskarna att kemikalier kallade emulgeringsmedel bland annat kan förändra sammansättningen av bakterier i tjocktarmen. Det är första gången som dessa tillsatser, på ett sådant direkt sätt, har visat sig påverka hälsan.

 

Läs också: Vad innehåller maten – egentligen?

Vanliga i lättprodukter
Emulgeringsmedel är en livsmedelstillsats vars främsta uppgift är att vara konsistensgivare. Det hjälper alltså livsmedlet att hålla ihop, något som annars kan vara svårt för processade lättprodukter, alltså livsmedel utan fett och socker. Emulgeringsmedel är av den anledningen vanligast i lättprodukter och kan hittas i exempelvis bröd, glass, fruktkräm, lätt Crème fraiche såser, tuggummi, yoghurt, soppor, godis med mera.

Gör glass lenare
Omkring 15 olika emulgeringsmedel används väldigt ofta i processade västerländska livsmedel. Deras uppgift är bland annat att göra livsmedel som till exempel glass lenare eller förhindra att majonäs skär sig. Tillsynsmyndigheter som USA Food and Drug Administration (FDA) har tidigare menat att emulgeringsmedel "allmänt är att betrakta som säkra", eftersom det inte finns några bevis för att de ökar risken för till exempel cancer eller verkar ha andra toxiska effekter på däggdjur, skriver Nature.

Blev feta och utvecklade glukosintolerans
Men när forskaren, immunologen Andrew Gewirtz, vid Georgia State University i Atlanta och hans kollegor gav möss ett helt vanligt emulgeringsmedel såg de tydligt hur kemikalierna påverkade mössens hälsa. Även om djurens kost inte i övrigt förändrades, fann forskarna att de möss vars dricksvatten innehöll emulgeringsmedel blev feta och utvecklade metabola problem som till exempel glukosintolerans.

 

► Läs också: "Hormonrubbningar blir vanligare på grund av onaturlig mat”

Fler studier behövs
Man såg även att emulgeringsmedel också verkade öka förekomsten av inflammatorisk tarmsjukdom hos mössen.
Forskarna vid Georgia State University i USA tror nu att livsmedelstillsatser kan ha en roll i fetma epidemin men de flaggar samtidigt för att fler studier behövs.

Av Isabelle G Hedander


Emulgeringsmedel i mat:

Fakta om emulgeringsmedel:
En del är extraherade ur naturprodukter, som gummiträd, alger, växter. Andra är syntetiskt framställda. Det finns ett 30-tal tillåtna för livsmedel i Sverige. Mössen i studien fick tillsatserna E433 och E466.
E 433 = Polyoxietylensorbitanmonooleat.
Syntetiskt framställt genom en reaktion mellan sorbitol (en sockeralkohol) och fettsyror.
E 466 = Cellulosagummi, natriumkarboximetylcellulosa.
Cellulosa som kommer från cellväggar i växter. En kolhydrat som kan ta upp vatten. Uppbyggd av glukos.
Källa: Livsmedelsverket.

Livsmedel med emulgeringsmedel:
Vill du undvika emulgeringsmedel bör du hålla utkik på innehållsförteckningen på förpackningarna. Emulgeringsmedel brukar börja på E-nummer 400.
Förtjockningsmedel, geleringsmedel och stabiliseringsmedel hör till samma grupp tillsatser. Mössen i studien fick E-433 och E-466.

E-433 kan finnas i till exempel:
Bakverk och konditorivaror
Fettemulsioner för bakning
Vissa smaksatt och fermenterade mjölkprodukter, som fruktyoghurt
Glass
Desserter
Emulgerade såser, som bernaisesås
Tuggummi
Soppor

E-nummer 466 kan finnas i:
Lätt Crème fraiche med fetthalt under 20 procent
Pastöriserad grädde med och utan smakämne
Bröd
Konditorivaror
Frukt- och vegitabilieberedningar, som kräm
Källa: Livsmedelsverket

Metabolt syndrom:
Är en kombination av högt blodtryck, övervikt, höga blodfetter och ofta även typ 2-diabetes. Vanligen resultatet av vällevnad - för mycket och fel mat och för lite fysisk aktivitet.
Källa: Vårdguiden

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Är det riskfritt att använda deodorant med aluminiumklorid?

Hud

Aluminiumklorid skyddar dig från att svettas under armarna – men det är inte helt riskfritt. Förutom att det kan orsaka klåda, eksem och andra hudirritationer misstänks aluminiumklorid kunna öka risken för sjukdomar som bröstcancer och Alzheimer. Ett miljövänligt alternativ är ett klokare val.

Saffran hjälper Cristbeth att sova

Naturlig hälsa

Chrisbeth Gradell kunde sova fyra timmar per natt – som mest. Nu har hon för första gången på över 30 år sovit en hel natt. Hon har dessutom blivit piggare och gladare på dagarna. Knepet bygger på traditionell persisk medicin – och stavas saffran. – Nu känner jag igen mitt positiva jag igen, säger hon.

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

 

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

 

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.

 

”Framtidens näringstillskott är rena och veganska”

Hälsa

Stephen Terrass är grundare av företaget Terranova, ett av få storskaliga företag som tillverkar tillskott helt fria från tillsatser och som också är helt veganska. Det är en trend som är här för att stanna, tror Stephen Terrass. I ett samtal med Kurera berättar han om Terranovas unika koncept Magnifood och om hälsotrenderna som är att vänta.

KBT på nätet hjälper deprimerade hjärtpatienter

Mental hälsa

Det hör inte till ovanligheterna att hjärtpatienter drabbas av depression. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en behandling mot depression som riktar sig till hjärtsjuka. Resultaten visar att hjärtsjuka som genomgick internetterapi för sin depression blev mindre nedstämda och fick bättre livskvalitet.