Nya tester har tagits fram som ska kunna hjälpa till att bedöma autism. Blod- och urinproverna är ett resultat av ett internationellt samarbete mellan flera olika universitet och tittar på bland annat skadade proteiner. Förhoppningen är att de ska bidra till att upptäcka autism i ett tidigt stadium, vilket kan leda till att drabbade barn får rätt stöd i betydligt tidigare skede än vad som sker idag.
Diagnoser inom autismspektrumet klassas som neuropsykiatriska störningar och påverkar främst interaktionen med andra. De kan även ta sig uttryck som bland annat talsvårigheter, beteendestörningar av olika slag som till exempel tvångshandlingar, hyperaktivitet, ångest och svårighet att anpassa sig till nya miljöer.
Underlättar diagnosticering
Den stora variationen av symptom gör att det kan vara svårt att ställa diagnos i ett tidigt stadie men med de nya proverna som kunnat tas fram tack vare att man upptäckt olika biomarkörer som går att mäta i blod och urin finns det nu hopp att det ska gå att identifiera autism betydligt tidigare, man hoppas också att testerna ska kunna hjälpa till och identifiera bakomliggande orsaker.
LÄS OCKSÅ: Ny forskning: Tarmbakteriernas inverkan på ADHD och autism
Gener och miljö
Teamet bakom testerna fann en koppling mellan förhöjd förekomst av oxidativa skador på vissa proteiner i blodet, de fann även högre halter av AGE – advanced glycation endproducts. Även om gener tros ligga bakom 30-35 procent av fallen tros resten bero främst på olika miljöfaktorer, men även mutationer och ovanliga genvarianter.
LÄS OCKSÅ: Folsyra minskar risken för autism kraftigt
Räknat ut en algoritm
Blod och urinprov togs på barn inom autismspektrumet och jämfördes med tester från en kontrollgrupp. Forskarna fann kemiska skillnader i resultaten från de två grupperna. Nu har man räknat fram en algoritm som är tänkt att användas i framtida tester för att hjälpa till att ställa säkrare och tidigare diagnoser. Men än är testerna inte klara att användas inom vården, först ska studierna upprepas och resultaten säkerställas.
Av Nina Törmark
Källa: MedicalXpress
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!