Annons
Annons

Otydligheter i statens styrning av vården

Det har under senare år blivit allt vanligare att regeringen använder intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i den statliga styrningen av vården. Det har bland annat lett till minskad insyn och otydlig ansvarsfördelning. Det konstaterar Riksrevisionen i en ny rapport. "Regeringen har gett SKL en myndighetsliknande roll utan att ställa motsvarande krav på insyn, ansvar och objektivitet", säger Robert Boije, granskningschef på Riksrevisionen.

Redaktionen

4 mars, 2017
Otydligheter i statens styrning av vården
Dela inlägget

Det har under senare år blivit allt vanligare att regeringen använder intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i den statliga styrningen av vården. Det har bland annat lett till minskad insyn och otydlig ansvarsfördelning.
Det konstaterar Riksrevisionen i en ny rapport.
– Regeringen har gett SKL en myndighetsliknande roll utan att ställa motsvarande krav på insyn, ansvar och objektivitet, säger Robert Boije, granskningschef på Riksrevisionen.

Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används. Riksrevisionen har sedan 2011 gjort tio granskningar av statens styrning av vården. Nu publicerar de sin slutrapport.

En myndighetsliknande roll utan krav
I slutrapporten konstaterar Riksrevisionen att regeringen i stor utsträckning använt överenskommelser med SKL för att styra hälso- och sjukvårdens utveckling – istället för Socialstyrelsen som är den centrala förvaltningsmyndigheten på området.
– SKL är en medlemsorganisation som i första hand ska värna kommunernas och landstingens intressen. Men regeringen har gett SKL en myndighetsliknande roll utan att ställa motsvarande krav på insyn, ansvar och objektivitet, säger Robert Boije, granskningschef på Riksrevisionen, i ett uttalande.

SKL – regeringens knep för att åstadkomma önskvärda förändringar
SKL:s nära band till huvudmännen för hälso- och sjukvården (kommunerna och landstingen) har gjort överenskommelser med SKL till ett förhållandevis effektivt sätt för regeringen att åstadkomma önskvärda förändringar. I takt med att dessa överenskommelser blivit vanligare har SKL successivt blivit en central aktör i den statliga styrningen på vårdområdet.
– Det finns inget i granskningen som tyder på att SKL inte levt upp till de förväntningar som regeringen haft på samarbetet. Men eftersom SKL inte är en myndighet kan varken medborgare, myndigheter eller regering ställa de krav som kan anses vara rimliga när det gäller statlig förvaltning, säger Robert Boije.

”Rollfördelning och regler för insyn, förvaltning och ägande bör förtydligas”
Emma Wallin är projektledare. Hon säger i ett uttalande så här:
– Regeringen bör i första hand använda sina myndigheter för att förverkliga sin politik, och i det här sammanhanget vore det bra att förtydliga Socialstyrelsens stödjande uppgift mot landstingen. Om regeringen fortsätter att använda SKL bör rollfördelning samt regler för insyn, förvaltning och ägande förtydligas.

Läs också:
Läkemedelsföretag finansierar svensk sjukvård
Läkare i expertgrupper hos myndighet dolde arvoden från läkemedelsföretag
Bjudmåltider påverkar vilken medicin läkare väljer att skriva ut
Läkemedelsverket betalas till 95 procent av läkemedelsindustrin
Riksrevisionens nya granskning: Läkemedelsjättarna har för stort inflytande
Ny granskning: Utbredd korruption i hanteringen av läkemedel
Svenska läkare får miljoner av läkemedelsföretag
Så får apotek kunderna att hämta ut mer receptbelagt

Av Redaktionen

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Annons
Annons