kvinna bakom röntgenplåt

Överläkare: ”Livsmedelsverkets rekommendationer för A-vitamin ökar risken för benskörhet”

Fakta: Benskörhet

Benskörhet, eller osteoporos, betyder att skelettet har blivit för svagt. Det gör att redan små påfrestningar kan orsaka svåra frakturer. Skelettet blir naturligt svagare när vi åldras. Att vi idag blir äldre än förr gör därför att förekomsten av benskörhet har ökat. Andra orsaker till benskörhet kan vara en dålig kost, för låg kroppsvikt eller för mycket tobak och alkohol. Att röra på sig regelbundet och belasta skelettet är mycket viktigt för att benen ska hålla sig starka.

Att Sverige har mest benskörhet i världen beror inte bara på D-vitaminbrist. För mycket A-vitamin är lika illa för benhälsan, menar överläkare Mats Humble. Och kanske äter vi för lite ”gammal” mat.

Det pratas inte så mycket om det. Men benskörhet är en av Sveriges stora folksjukdomar. Vi toppar världsstatistiken och har dubbelt så många bensköra som Frankrike. Enligt Reumatikerförbundet kommer varannan svensk kvinna och var fjärde svensk man någon gång i livet att få en fraktur som beror på benskörhet.

Solbrist kalkar ur skelettet
En väletablerad förklaring till svenskarnas bräckliga ben är den utbredda D-vitaminbristen. Låga nivåer av D-vitamin ökar nämligen nivån av bisköldkörtelhormon som kalkar ur skelettet. Vår viktigaste D-vitaminkälla är solljus. Men Sveriges geografiska läge gör att vi under vinterhalvåret inte kan bilda D-vitamin i huden, oavsett hur mycket vi vistas i solen. Mångas livsstil idag innebär dessutom att vi vistas inomhus även under sommarhalvåret, vilket ytterligare ökar risken för bristnivåer.

 

Viktigt med D-vitamintillskott
Överläkare och psykiatriker Mats Humble menar att alla svenskar borde ta D-vitamintillskott under vinterhalvåret – eller året om för de som är inomhus även sommartid.
– Om man ska komma upp i Livsmedelverkets rekommendationer för D-vitamin, utan att ta kosttillskott, ska man vara mycket medveten kring vad man äter, säger Mats Humble. Man måste äta fet fisk flera gånger i veckan.

A-vitamin motverkar D-vitamin
Men fet fisk är inte optimal som D-vitaminkälla, menar Mats. Fisk är rikt på D-vitamin, men också på A-vitamin. Idag finns ett flertal vetenskapliga studier som kopplat samman höga nivåer av A-vitamin och benskörhet.
– Det ska finnas en balans mellan A-vitamin och D-vitamin, eftersom de på vissa punkter motverkar varandra, förklarar Mats Humble. För mycket A-vitamin försämrar D-vitamineffekten.

Ekomjölk för starka ben
Mats Humble är kritisk mot att många mejeriprodukter i dag A-vitaminberikas i Sverige.
– Livsmedelsverket borde ompröva sina rekommendationer för A-vitaminberikning, säger han. Idag har de däremot gjort ett undantag för ekologisk mjölk. Där tillsätts bara D-vitamin.

Mats menar på att ekologisk mjölk är bättre för benhälsan eftersom den inte innehåller A-vitamin.
– Mjölk från djur som betar naturligt har dessutom bättre fettsammansättning och högre halt K-vitamin.

K-vitamin bygger upp
Att K-vitamin är viktigt för skelettet har visat sig de senaste åren. Vitaminet behövs för mineralstrukturen och gör benet starkt. En typ av K-vitamin, K2, produceras delvis i våra egna tarmar. Men det är omdiskuterat om vi verkligen kan tillgodogöra oss vitaminerna som bildas där. Det kan förklara varför flera forskningsstudier har visat att vårt intag av K-vitamin genom kosten kan spela en betydande roll för benhälsan.

Stärkande surströmming?
Idag vet man att olika sorters K-vitamin har varierande styrka gällande effekten för bentätheten. Vitamin K1, som finns i gröna grönsaker, är vanligast men påverkar skelettet i mindre utsträckning. Vissa varianter av vitamin-K2 är däremot extremt kraftfulla. K2 finns i mat som är lagrad, jäst eller rent av lite halvrutten. Om man skulle man mäta K2 i surströmming skulle man troligen hitta höga nivåer, tror Mats Humble.
– Idag har vi moderna kylskåp, datummärker all mat och sorterar bort sånt som blivit det minsta gammalt. Det gör att vi nog sorterar bort mat som innehåller bra nivåer av K2, säger Mats.

Bönor mot benbrott
K2-vitaminets goda effekter mot benskörhet upptäcktes i Japan. Där äter man en traditionell frukosträtt, natto, som görs av jästa sojabönor. Rätten är mycket rik på vitamin K2. Men eftersom rätten smakar väldigt speciellt äts den bara i vissa distrikt. Forskare har därför kunnat jämföra förekomsten av benbrott på olika ställen i Japan. I de områden där man äter natto förekommer inte alls lika mycket benbrott, upptäckte forskarna.

Vanligt med magnesiumbrist
Magnesium är ytterligare ett ämne som behövs för skelettet. Mineralet samverkar både med D-vitamin och kalcium.
Många D-vitaminforskare hävdar att man alltid bör kombinera D-vitamin-tillskott med magnesium, berättar Mats Humble.
– Det är svårt att veta hur vanligt magnesiumbrist är i Sverige, säger Mats. För att få ett korrekta magnesiumvärde krävs avancerade mätningar som inte görs rutinmässigt. Men tittar man på vad svenskar äter får många i sig klart mindre magnesium än vad de behöver. Särskilt den yngre generationen.

Av Maja Sönnerbo


Fakta: Benskörhet

Benskörhet, eller osteoporos, betyder att skelettet har blivit för svagt. Det gör att redan små påfrestningar kan orsaka svåra frakturer. Skelettet blir naturligt svagare när vi åldras. Att vi idag blir äldre än förr gör därför att förekomsten av benskörhet har ökat. Andra orsaker till benskörhet kan vara en dålig kost, för låg kroppsvikt eller för mycket tobak och alkohol. Att röra på sig regelbundet och belasta skelettet är mycket viktigt för att benen ska hålla sig starka.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

vattenkran och tvål

Många slarvar med handhygienen

Allmänt

Trots att de flesta känner till att god handhygien bidrar till att hålla oss friska så slarvas det fortfarande en hel del. Endast 42 procent av svenskarna uppger att de tvättar händerna efter att ha snutit sig, hostat eller nyst och 87 procent  efter toalettbesök.

Hjälp, jag kissar på mig!

Naturlig hälsa

Vaknar du mitt i natten för att du behöver gå upp och kissa? Springer du på toaletten åtta gånger per dygn eller mer? Då är du en av miljontals världen över som lider av överaktiv blåsa. Men det finns hjälp att få, helt naturligt.

person som går

Hur vi går avslöjar neurologiska sjukdomar

Forskning

Neurofysiologiska sjukdomar märks tidigt på gången men hittills har mätningar för att registrera det bara kunnat göras på särskilda kliniker. Nu kan istället bärbara sensorer upptäcka och förvarna om sjukdomar som parkinsons, demens, multipel skleros.

patrik wincent strassad man

Patrik Wincent: Lider du av digital stress?

Krönikan

Läser du detta samtidigt som du tittar på en tv-serie och läser dina mejl? Då är risken stor att du lider av digital stress. Att försöka vara effektiva genom att göra många saker samtidigt leder istället till att vi förlorar tid och risken är stor att vi inte minns något av det, skriver Patrik Wincent.

joggare

Regelbunden motion kan hjälpa vid IBS

Mage

Mag- och tarmsjukdomen IBS innebär ofta begränsad rörlighet för den som är drabbad. Men nu visar forskning vid Sahlgrenska akademin att ökad fysisk aktivitet både förbättrar tarmfunktionen och ökar självkänslan.

herpessår

“Herpesutbrotten ger sig direkt”

Hud

Anna Garner, 59, fick kur efter kur av antivirustabletter för sina besvärliga herpesutbrott. Till sist tröttnade hon och sökte hjälp på naturlig väg. Och det funkade. De aggressiva, värkande och vätskande såren blev genast bättre och har kommit mer och mer sällan efter det.

plast i vatten

“Rädslan för mikroplaster är överdriven”

Eko/miljö

Vårt medvetande om den stora förekomsten av mikroplaster i miljön har ökat på senare år. Men hur stor miljö- och hälsofara det faktiskt rör sig om vet vi ännu inte. Nu varnar forskare för överdrivna och felaktiga slutsatser men långt ifrån alla instämmer i kritiken.

Skådespelerskan om åldersfixering, hälsotänk och håret

Naturlig hälsa

Cecilia Ljung blev känd för den breda svenska publiken som Klara Fina, den fattiga torparens dotter, i Selma Lagerlöfs klassiska berättelse, Kejsaren av Portugallien. Det var i början av 1990-talet och Cecilia har sedan dess synts i många svenska produktioner. Hon blev alla småpojkars favorit som Maja Gräddnos i julkalendern Pelle Svanslös. Senare gjorde hon den kvinnliga poliskommissarien i kriminalserien Höök och vi har också sett henne i långköraren Rederiet.

Höstvandra i lågland – din guide

Äventyr

Vandring måste inte vara strapatser i fjällen. Ge dig själv och din familj en dag, en helg eller en vecka i naturen i närheten. Här tipsar friluftsjournalisten Emma V Larsson om olika leder och ger dig smarta tips  inför en låglandsvandring. Och det går utmärkt att ta med barnen.

flicka handlar mat med sin pappa

Budskap om mat skapar oro hos unga

Kost

Den ständiga flödet av budskap om mat och ätande når både barn och vuxna. Det handlar om allt från hälsa till larm om vissa livsmedel. Barn och unga upplever att det är svårt att avgöra vem eller vad de kan lita på och föräldrarnas ord väger tungt.

rodbetsotto med kamutvete

Rödbetsotto på kamutvete

Recept

Istället för ris som används i en klassisk risotto används här kamutvete vilket ger en mättande och nyttig måltid med lite mer tugg än en vanlig risotto. Rödbetan ger rätten en utsökt karaktär och den blir en läcker färgklick på middagsbordet.

vitkål och vegobiff

Asiatisk vegobiff i kålwrap med het sås

Recept

Vegetariska världsdagen till ära bjuder vi på ett recept ur boken "Regnbågsmat" av Annika Panotzki som innehåller en palett av färgglad och näringsrik växtbaserad mat.  I detta recept samsas krispiga grönsaker med matiga vegobiffar av kikärtor och sötpotatis.

Fiskolja ger smarta barn

Naturlig hälsa

Den kost vi äter idag innehåller inte så mycket omega-3. Hur brist på fleromättade fettsyror kan påverka barn har därför blivit ett växande forskningsområde och man har sett en koppling mellan fettsyror och mindre beteendestörningar. Flera studier visar att tillskott av omega-3 kan förbättra inlärning och läsförmåga hos skolbarn, speciellt hos de med uppmärksamhetsproblem.

petra månström

Löpexpertens tre bästa tips för lyckad löpning

Träning

Petra Månström vill få bort fokus från kilometertider och prestation. Istället vill hon förmedla glädjen runt löpning, men även om vi inte springer för att prestera kan det vara bra att veta hur vi gör för att få ut så mycket som möjligt av löprundan. Här delar den populära löparbloggaren med sig av sina bästa knep.