kvinna bakom röntgenplåt

Överläkare: ”Livsmedelsverkets rekommendationer för A-vitamin ökar risken för benskörhet”

Fakta: Benskörhet

Benskörhet, eller osteoporos, betyder att skelettet har blivit för svagt. Det gör att redan små påfrestningar kan orsaka svåra frakturer. Skelettet blir naturligt svagare när vi åldras. Att vi idag blir äldre än förr gör därför att förekomsten av benskörhet har ökat. Andra orsaker till benskörhet kan vara en dålig kost, för låg kroppsvikt eller för mycket tobak och alkohol. Att röra på sig regelbundet och belasta skelettet är mycket viktigt för att benen ska hålla sig starka.

Att Sverige har mest benskörhet i världen beror inte bara på D-vitaminbrist. För mycket A-vitamin är lika illa för benhälsan, menar överläkare Mats Humble. Och kanske äter vi för lite ”gammal” mat.

Det pratas inte så mycket om det. Men benskörhet är en av Sveriges stora folksjukdomar. Vi toppar världsstatistiken och har dubbelt så många bensköra som Frankrike. Enligt Reumatikerförbundet kommer varannan svensk kvinna och var fjärde svensk man någon gång i livet att få en fraktur som beror på benskörhet.

Solbrist kalkar ur skelettet
En väletablerad förklaring till svenskarnas bräckliga ben är den utbredda D-vitaminbristen. Låga nivåer av D-vitamin ökar nämligen nivån av bisköldkörtelhormon som kalkar ur skelettet. Vår viktigaste D-vitaminkälla är solljus. Men Sveriges geografiska läge gör att vi under vinterhalvåret inte kan bilda D-vitamin i huden, oavsett hur mycket vi vistas i solen. Mångas livsstil idag innebär dessutom att vi vistas inomhus även under sommarhalvåret, vilket ytterligare ökar risken för bristnivåer.

 

Viktigt med D-vitamintillskott
Överläkare och psykiatriker Mats Humble menar att alla svenskar borde ta D-vitamintillskott under vinterhalvåret – eller året om för de som är inomhus även sommartid.
– Om man ska komma upp i Livsmedelverkets rekommendationer för D-vitamin, utan att ta kosttillskott, ska man vara mycket medveten kring vad man äter, säger Mats Humble. Man måste äta fet fisk flera gånger i veckan.

A-vitamin motverkar D-vitamin
Men fet fisk är inte optimal som D-vitaminkälla, menar Mats. Fisk är rikt på D-vitamin, men också på A-vitamin. Idag finns ett flertal vetenskapliga studier som kopplat samman höga nivåer av A-vitamin och benskörhet.
– Det ska finnas en balans mellan A-vitamin och D-vitamin, eftersom de på vissa punkter motverkar varandra, förklarar Mats Humble. För mycket A-vitamin försämrar D-vitamineffekten.

Ekomjölk för starka ben
Mats Humble är kritisk mot att många mejeriprodukter i dag A-vitaminberikas i Sverige.
– Livsmedelsverket borde ompröva sina rekommendationer för A-vitaminberikning, säger han. Idag har de däremot gjort ett undantag för ekologisk mjölk. Där tillsätts bara D-vitamin.

Mats menar på att ekologisk mjölk är bättre för benhälsan eftersom den inte innehåller A-vitamin.
– Mjölk från djur som betar naturligt har dessutom bättre fettsammansättning och högre halt K-vitamin.

K-vitamin bygger upp
Att K-vitamin är viktigt för skelettet har visat sig de senaste åren. Vitaminet behövs för mineralstrukturen och gör benet starkt. En typ av K-vitamin, K2, produceras delvis i våra egna tarmar. Men det är omdiskuterat om vi verkligen kan tillgodogöra oss vitaminerna som bildas där. Det kan förklara varför flera forskningsstudier har visat att vårt intag av K-vitamin genom kosten kan spela en betydande roll för benhälsan.

Stärkande surströmming?
Idag vet man att olika sorters K-vitamin har varierande styrka gällande effekten för bentätheten. Vitamin K1, som finns i gröna grönsaker, är vanligast men påverkar skelettet i mindre utsträckning. Vissa varianter av vitamin-K2 är däremot extremt kraftfulla. K2 finns i mat som är lagrad, jäst eller rent av lite halvrutten. Om man skulle man mäta K2 i surströmming skulle man troligen hitta höga nivåer, tror Mats Humble.
– Idag har vi moderna kylskåp, datummärker all mat och sorterar bort sånt som blivit det minsta gammalt. Det gör att vi nog sorterar bort mat som innehåller bra nivåer av K2, säger Mats.

Bönor mot benbrott
K2-vitaminets goda effekter mot benskörhet upptäcktes i Japan. Där äter man en traditionell frukosträtt, natto, som görs av jästa sojabönor. Rätten är mycket rik på vitamin K2. Men eftersom rätten smakar väldigt speciellt äts den bara i vissa distrikt. Forskare har därför kunnat jämföra förekomsten av benbrott på olika ställen i Japan. I de områden där man äter natto förekommer inte alls lika mycket benbrott, upptäckte forskarna.

Vanligt med magnesiumbrist
Magnesium är ytterligare ett ämne som behövs för skelettet. Mineralet samverkar både med D-vitamin och kalcium.
Många D-vitaminforskare hävdar att man alltid bör kombinera D-vitamin-tillskott med magnesium, berättar Mats Humble.
– Det är svårt att veta hur vanligt magnesiumbrist är i Sverige, säger Mats. För att få ett korrekta magnesiumvärde krävs avancerade mätningar som inte görs rutinmässigt. Men tittar man på vad svenskar äter får många i sig klart mindre magnesium än vad de behöver. Särskilt den yngre generationen.

Av Maja Sönnerbo


Fakta: Benskörhet

Benskörhet, eller osteoporos, betyder att skelettet har blivit för svagt. Det gör att redan små påfrestningar kan orsaka svåra frakturer. Skelettet blir naturligt svagare när vi åldras. Att vi idag blir äldre än förr gör därför att förekomsten av benskörhet har ökat. Andra orsaker till benskörhet kan vara en dålig kost, för låg kroppsvikt eller för mycket tobak och alkohol. Att röra på sig regelbundet och belasta skelettet är mycket viktigt för att benen ska hålla sig starka.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Läkaren som skriver recept på växtbaserad kost

Kost

Åsikterna om vad som är den optimala kosten för människan går isär, paleo säger vissa, LCHF säger andra och medan några går så långt som att påstå att vi är karnivorer, det vill säga renodlade köttätare menar andra att vi mår bäst av en helt växtbaserad kost. En av dem är läkaren Tobias Schmidt Hansen vars bok ”Den växtbaserade kosten” som han skrivit ihop med dietisten Maria Felding nyligen kom ut på svenska.

9 tecken på att du är på väg in i väggen

9 tecken på att du är på väg in i väggen

Mental hälsa

Stressrelaterad psykisk ohälsa är ett växande problem, både i Sverige och globalt.  Symtomen kommer smygande och att sätta stopp i tid är för många svårt – men oerhört viktigt. Tidiga insatser kan förhindra allvarlig sjukdom. Här är några viktiga signaler på att dina marginaler håller på att ta slut.

Min kropp säger att nyponen är bra

Hälsa

När man är så aktiv som Claes  så är det viktigt att kroppen hänger med och fungerar. När han märkte att kroppen blev allt stelare på morgnarna och kände sig orörlig och trög valde han att prova att äta strandnypon, trots att han var skeptisk.

olika strumpor

Rocka gärna sockorna – men tänk på det här

Krönikan

Susanne Wide skriver om en annan aspekt av  "rocka sockorna" – och uppmanar föräldrar och övriga vuxna att ta tillvara dagen som (ännu) en chans att prata med sina barn om att kanske låta flickan som gungar ensam få vara med, eller se den lilla pojken som kastar sten för sig själv i ett hörn. Och som gör det just för att de är, eller av någon anledning anses vara, annorlunda... Något som i verkligheten tyvärr bara är konstigt och allt annat än okej, menar hon.

Du rockar väl sockorna? Det här är Downs syndrom

Du rockar väl sockorna? Det här är Downs syndrom

Allmänt

Varje år föds omkring 120 barn med Downs syndrom i Sverige. Det motsvarar ett barn på cirka 800 födslar och är den vanligaste kromosomavvikelsen.  FN har utlyst 21 mars till Internationella Världsdagen för Downs syndrom. Dagen har blivit synonym med fenomenet "Rocka sockorna", där många sätter på sig eller barnen olika strumpor – för att hylla människors olikheter och stå upp för vårt lika värde.

Tävla och vinn boken “Den växtbaserade kosten”

Tävling

Tävla och vinn boken "Den växtbaserade kosten" där du kan lära dig mer om fördelarna av att äta växtbaserat från läkaren Tobias Schmidt Hansen och dietisten Maria Felding. I boken tar de upp myter och missförstånd och besvarar de vanligaste frågorna om vad det innebär att äta växtbaserat samt ger en praktisk introduktion.

Lär känna de fyra olika sömnfaserna

Hälsa

Visste du att alla människor går igenom fyra olika faser av sömn och att vi gör detta i cykler på mellan 90 och 120 minuter - flera gånger per natt? Sömnforskaren Christian Benedict förklarar allt om de fyra sömnfaserna.

Hjärnträning hjälper utmattade

Forskning

Många som drabbas av utmattningssyndrom får också problem med minne och koncentration. Nu visar ny forskning att det är möjligt att förbättra sina kognitiva funktioner – och att detta även kan ha positiva effekter på återhämtningsförloppet.

sågspån och trästockar

Sågspån – den nya maten?

Forskning

Nu ska sågspån och halm omvandlas till livsmedel.  Det är Miljö- och energidepartementet som nu gör en mångmiljonsatsning på klimatsmart mat – närmare bestämt på ett forskningsprojekt där trä ska göras ätbart genom fermentering. Satsningen skulle i förlängningen kunna innebära vinster för Sveriges skogs- och lantbruk.

3 superknep vid förkylning

3 superknep vid förkylning

Förkylning

Vid den här tiden på året, när våren står precis bakom dörren och vädret ser olika ut från dag till dag, är det lätt att bli förkyld. Vilket många gånger faktiskt är helt onödigt.  För de virushämmande knepen finns där – och ser man bara till att ta hand om sig i övrigt är chansen att hålla sig frisk större än många tror.  Här är infon som hjälper dig på vägen. 

Dansk duo bakom ny bok om växtbaserad kost

Kost

Det ökade intresset för miljö, etik och hälsa har lett till ett växande intresse för veganism och en mer växtbaserad kost. Många frågar sig om det verkligen är hälsosamt att bara äta mat från växtriket, mycket tyder på att de som äter växtbaserat löper lägre risk för många vanliga folksjukdomar. Det menar läkaren Tobias Schmidt Hansen och dietisten Maria Felding som skrivit boken "Den växtbaserade kosten".

“Vinterkräksjukan sprids via luften”

Mage

Det är högsäsong för vinterkräksjukan, och stora som små drabbas. Nu tror forskare att det smittsamma viruset kan transporteras i mycket små vattendroppar. Det gör att det i fortsättningen kan komma att räknas som luftburet och att det kan behövas andra metoder än vi hittills trott för att begränsa spridningen.

ögg

Nu är ägg farligt – igen

Forskning

Först var det farligt, sedan var det inte farligt, sedan var det farligt igen.  Äggens vara eller inte vara som livsmedel har diskuterats i decennier. Anledningen? Jo, huruvida ägget – på grund av sin mängd kolesterol, i främst gulan – är farligt för oss eller inte. Buden har varit olika. De senaste åren har ägg ansetts ofarliga på grund av tesen att kroppen faktiskt förmår kontrollera kolesterolmängden i blodet. Men – nu är de alltså farliga igen, enligt en ny studie presenterad i tidskriften Jama.

D-vitamin

Så länge räcker ditt lager av D-vitamin

Naturlig hälsa

Nu när solen är tillbaka, innebär det att du kan lägga undan burken med D-vitamin? undrar du. Eller tog du kanske aldrig fram den – eftersom du solgassade en hel del när du var i Thailand i julas – och tänker att ditt lager nog fortfarande räcker? Ja, det är inte helt lätt att veta hur det står till med kroppens D-vitamindepåer – så låt oss reda ut saken.

Nu slipper Marita nätter med värmevallningar

Hälsa

När Marita kom in i klimakteriet fick hon kraftiga värmevallningar och orolig sömn. Hon vaknade blöt av svett nästan varje natt. I somras började Marita ta ett växtbaserat läkemedel för klimakteriebesvär och efter ett tag var svettningarna i princip helt borta.

Skönhetspanelen testar: Ansiktsrengöring

Hud

Att tvätta ansiktet är något de flesta gör åtminstone en gång om dagen, vanligen på kvällen då vi vill bli rena från den smuts vi samlat på oss under dagen och ta bort eventuell make-up. Det finns många olika sorters rengöring att välja på men experter menar att krämer och geler är att föredra framför att tvätta sig med vanlig tvål som riskerar torka ut huden. Kureras skönhetspanel har testat fyra populära märken inom naturlig hudvård och utsett en favorit.

kvinna på soffa tar sig åt ryggen

En av tio har tyst njursjukdom

Allmänt

En av tio svenskar lider av kronisk njursjukdom, en sjukdom som både sänker livskvaliteten och kan bli livshotande. Men de flesta vet inte om att de är drabbad, trots att tidig upptäckt kan leda till att utvecklingen hinner bromsas. Det handlar om en tyst folksjukdom som ofta missas av vården – men helt i onödan, enligt experterna.  Det finns nämligen några enkla sätt att få en indikation på huruvida man är drabbad eller ej. Vilka får du veta mer om här.

Sallad med romantisk touch

Recept

Rödbetor, röda äpple och gojibär sprider ett rosa skimmer över denna enkla men goda sallad, varför inte bjuda på en både nyttig och välsmakande överraskning vid nästa romantiska tillfälle.

öga

Behandling vid glaukom – ögonsjukdomen många missar

Hälsa

Glaukom anses vara en lömsk sjukdom. Förloppet går så långsamt att många inte förstår att de är drabbade. Skulle de få diagnosen i tid skulle de sannolikt lyckas bromsa sjukdomen – som annars riskerar att göra dem blinda.  I och med Världsglaukomveckan 10-16 mars poängterar därför Glaukomförbundet vikten av att kontrollera sina ögon regelbundet – och Kureras näringsexpert Zarah Öberg tipsar om naturliga knep som kan förbättra läget för dem som fått sjukdomen konstaterad.

kvinna med selleriknippe och sellerijuice i glas

Hört talas om trenden sellerijuice? Detta sägs det vara bra för

Trendspaning

Din syster gör det, Robert DeNiro gör det, till och med din läkare gör det. Din granne gör det däremot ABSOLUT inte, avfärdar det tvärtom bestämt som en myt. Plötsligt har selleri, eller snarare sellerijuice, blivit någonting superhypat. Men varför har det blivit en sådan enorm hälsotrend, vad sägs sellerijuice vara så bra för – och hur ska man egentligen förhålla sig till hela grejen? Kurera har tittat närmare på sellerijuice-trenden, en av senare års absolut största virala hälsohyper.

Carl Schlyter: “Minskade klyftor förbättrar hälsan”

Kurera debatt

Debatten kring sjukvård handlar ofta om hur vi behandlar ohälsa. Vi behöver mer resurser, fler sjuksköterskor och hur vården ska organiseras blir till ändlösa debatter. Mer sällan talar vi om hur individen kan förebygga ohälsa. Träning för äldre, bättre kosthållning, minskad stress i arbetslivet. Allra mest sällan talar vi om hur samhällsstrukturer kan skapa ohälsa. Det vill Carl Schlyter partiledare för det nybildade partiet Vändpunkt ändra på.