Livsmedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att ”utreda och vid behov införa föreskrifter om maximalvärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott”.
Men branschorganisationen Svensk Egenvård som har deltagit i dialogen med Livsmedelsverket hävdar att något sådant behov inte finns i Sverige.
– Nej, vi ser inget behov av nationella maxvärden i Sverige. Den svenska lagstiftningen med producentansvar är bra och det fungerar absolut inte bättre i andra länder med maxvärden, säger VD Mats Nilsson till Kurera.
I Näringsdepartementets regleringsbrev för budgetåret 2017 har riksdagen tagit beslut om 12 punkter avseende Livsmedelsverkets verksamhet för det aktuella budgetåret. Punkt fyra lyder ”Gränsvärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott” och där står att läsa:
”Livsmedelsverket ska utreda och vid behov införa föreskrifter om maximalvärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott. Livsmedelsverket ska senast den 30 april 2017 redovisa till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) hur myndigheten planerar att genomföra uppdraget samt en tidplan för hur arbetet ska fortskrida.”
► Läs också: Om dödliga kosttillskott och ofarliga läkemedel
”Inget behov av maxgränser i Sverige”
Branschorganisationen Svensk Egenvård anser dock inte att maxgränser är något Sverige behöver.
– Nej, vi ser inget behov av maxgränser för vitaminer i Sverige. Den svenska lagstiftningen med producentansvar är bra och det fungerar absolut inte bättre i andra länder med maxvärden, säger VD Mats Nilsson.
Han berättar vidare att Svensk Egenvård har deltagit i dialogen med Livsmedelsverket och framfört följande tre punkter:
- Vi ser inget behov av nationella maxvärden i Sverige. Om maxvärden ska införas bör de vara gemensamma för hela EU. Annars gör man det bara krångligare för både konsumenter och producenter.
- Den svenska lagstiftningen med producentansvar är bra och fungerar väl. Det fungerar absolut inte bättre i andra länder med maxvärden.
- Dagens problem i livsmedelskontrollen beror på vitt skilda tolkningar av Livsmedelsverkets kontrollhandbok och förhållningssättet till EFSA:s UL-värden hos landets 290 kommuner. Olika behandling är aldrig bra, varken för konsument eller producent.
De 12 punkterna
Näringsdepartementets regleringsbrev innehåller 12 punkter, vilka alltså utgör uppdrag till Livsmedelsverket. Samtliga punkter kan läsas här – men nedan återges några av punkterna.
Regeringen har bland annat beslutat att följande ska gälla för Livsmedelsverket under budgetåret 2017:
6. Informationsinsatser om hälsosamma matvanor för att förebygga kroniska sjukdomar
Livsmedelsverket ska genomföra systematiska informationsinsatser om hälsosamma matvanor för att förebygga kroniska sjukdomar. Uppdraget ingår som en del i regeringens satsning på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar. Informationen ska riktas till yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården med särskilt fokus på primär- och närsjukvård. I uppdraget ingår också att bistå Dietisternas Riksförbund med att ta fram ett utbildningskoncept för yrkesgrupper inom hälso-och sjukvården om hälsosamma matvanor. Uppdraget ges mot bakgrund av den plan för informationsinsatser som Livsmedelsverket har tagit fram i samråd med Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten (dnr S2015/08199/FS). Uppdraget ska utföras efter samråd med Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten samt i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting och relevanta professionsorganisationer.
► Läs också: Vårdpersonal vill prata näring – men saknar förutsättningar
8. Matallergi
Livsmedelsverket ska i samråd med Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten, lämna förslag på hur en nationell samordning av frågor kring födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat kan utformas. Uppdraget ska utföras i dialog med berörda aktörer, t.ex. bransch- och intresseorganisationer. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 april 2017, samt slutredovisas den 31 januari 2018. Uppdraget finansieras av utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, anslag 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor, anslagspost 6 Övriga åtgärder inom konkurrenskraftig livsmedelssektor, med högst 1 000 000 kronor.
10. Livsmedelsfusk
Livsmedelsverket ska beträffande arbetet med att motverka livsmedelsfusk redovisa påvisade och förväntade effekter av de åtgärder som vidtagits samt vilka eventuella hinder som har identifierats. Med livsmedelsfusk avses misstänkta överträdelser av livsmedelslagstiftningen. En särskild redovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 mars 2017.
► Läs också: Här är kandidaterna till antipriset Årets matbluff
11. Giftfri miljö
Livsmedelsverket ska redovisa myndighetens verksamhet som bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålet Giftfri miljö genom arbetet med handlingsplanen för giftfri vardag. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 mars 2018.
Av Isabelle G Hedander
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!