petra månström

Foto: Emma Shevtzoff

Petra Månström: ”Det är känslan som räknas”

Fakta

Foto: Emma Shevtzoff

Hon var den lågmälda plugghästen med löpning som sämsta gren i skolgympan.  20 år senare är Petra Månström expert på just löpning. Hennes blogg om hur hon förberedde sig inför Stockholm Marathon blev snabbt en av landets mest lästa. Och i augusti kom hennes bok om smartare löpning, med tips för att göra oss alla till gladare och bättre löpare.

I skolan var Petra Månström sämst i löpning på gympan. Hon såg sig mer som en lågmäld plugghäst än en populär idrottstjej. Idag är hon expert på löpning.
Den här artikeln ska emellertid inte handla om prestation, tidtagning eller hur du gör personbästa på milen – utan om hälsa till kropp och själ, om de njutningsfulla löprundorna och hur man undviker att skada sig när löpningen får ta mer utrymme. Journalisten, författaren och löparbloggaren Petra Månström vill att vi ska sluta prata kilometertider och prestation. Istället vill hon förmedla glädjen runt löpning, och att dra på sig löparskorna och sticka ut på en runda ska kännas lika naturligt som att sova, äta eller att bara umgås med vänner och ha kul.
– Tittar jag tillbaka på mitt liv så är det ganska lustigt att just jag skulle bli tokkär i löpning. Jag deltog motvilligt i skolgympan och jag var inte bra på att springa. Och eftersom jag var duktig i de andra ämnena så fick jag en tråkig stämpel på mig som plugghäst, och då blir man inte populär. Det gjorde att jag letade efter något som jag var bra på och som jag hellre ville bli identifierad med än som plugghästen. Tack och lov var jag äventyrlig och tyckte om friluftsliv så jag bestämde mig för att nischa in mig på just friluftsliv – och det fungerade, berättar Petra.

Bloggen som gjorde Petra känd
På gymnasiet lyckade Petra ändå ganska bra på 100 meter, hon hade en naturlig talang för de korta distanserna, och hon var en duktig simmare. Men att bli maratonlöpare fanns inte på kartan – just då. Hon tycker själv att hon inte hade någon som helst talang att springa långdistans och hon tyckte inte ens att det var roligt att springa långt.
Petra utbildade sig till journalist och under 1990-talet ägnade hon mycket tid åt att träna i gruppklasser på gymmet. 2006 fick hon jobb på Svenska Dagbladet som reporter och under ett morgonmöte några år senare frågade hennes chef om det fanns någon som skulle springa Stockholm Marathon och ville blogga om sin väg fram till genomfört lopp. Spontant och helt utan att tänka sig för anmälde Petra sitt intresse.
– Oj, vad jag ångrade mig efter mötet. Beslutet var verkligen allt annat än genomtänkt. Då tänkte jag att det här skulle bli en punktinsats, och sedan aldrig mer.

 

Klumpen i magen hängde med ett tag, och jag kunde definitivt inte dra mig ur när jag antagit utmaningen, säger Petra och skrattar.
Petra bodde i Uppsala då och under en av sina träningsrundor träffade hon Ingmar, en erfaren långdistansare som kom att bli hennes mentor. Ingmar fick Petra att börja tänka i löpsteg och teknik, hur man håller farten för att inte krokna på slutet. Han lärde henne kort sagt allt hon behövde veta för att kunna genomföra Stockholm Marathon.
– Han dök upp som räddaren i nöden efter en månads desperat träning. Jag hade verkligen noll koll. Ingmar lärde mig att springa mycket och långt och att hålla ett lågt tempo. Själv trodde jag att det skulle bli övervägande intervallträning med blodsmak i munnen. Vi träffades regelbundet under ett halvår och Ingmars hjälp var ovärderlig för att jag skulle kunna genomföra tävlingen, säger Petra.

LÄS OCKSÅ: God kondition i medelåldern kan motverka demens

Blogg med kvinnlig touch
Stockholm Marathon gick bra och Petra fortsatte att blogga. Att springa långt var ändå inte så dumt, resonerade hon. I början ville Petra vara sina läsare till lags på bloggen. Därför lade hon upp diagram som beskrev träningen och hon var alltid noga med att redovisa hur lång tid allt tog.

Men när allt detta kändes uttjatat så började hon fundera på att skriva nytt och om något annat. Hon lämnade snacket om kilometertider och prestation och började istället beskriva sitt glödande intresse för snygga träningskläder, matchande löparskor och smink under träning. Hon beskrev dofterna under sina rundor, vanliga och ovanliga händelser och kanske det viktigaste av allt – känslan av lycka och harmoni som löpningen gav henne.
– Att jag slutade bloggade om tider och personbästa gjorde att jag fick en hel del kritik, framför allt från män som tyckte att jag skulle bytas ut. Jag beskrev förstås hur jag tränade men pratade inte längre om hur långt jag sprang utan bara om hur länge jag var ute. Jag ville komma bort från prestation och elittänk. Bloggen låg på SvD från 2009 och några år framåt och när den lades ner flyttade jag över den på en egen plattform och fick med mig en stadig grupp av läsare, berättar Petra.

LÄS OCKSÅ: Större löparlycka med magnesium

Sluta titta på klockan
Att bli bättre utan att jämföra sig med andra, att hitta roliga rundor, att springa så långt man kan under en viss tid och sluta snegla på klockan samt att njuta av löpningen – det vill Petra förmedla till andra löpare. Därför bestämde hon sig för att skriva boken Smartare löpning – 100 hacks för roligare rundor och bättre löpning, som kom ut i augusti.
– Hur fort ska jag springa på mina pass? Det är den absolut vanligaste frågan jag får och den är riktigt svår att svara på därför att ett tempo som är superjobbigt för någon kan kännas jättelätt för någon annan. Därför tycker jag att det ger mer att prata om hur ett pass ska kännas än att tala om hur fort det ska gå. Förut brukade jag bli stressad av snittfarter och kilometrar. Då bestämde jag mig för att vara ute en viss tid istället för en viss distans. Det är viktigare för mig att hitta en viss känsla under ett pass än att springa i ett visst tempo. När jag slutade att snegla på klockan blev min löpning mycket mer harmonisk och jag kunde hålla ett jämnare tempo än tidigare. Jag vet många andra löpare som helt slutat använda klocka och istället springer på känsla, förbluffande ofta är de elitlöpare, säger hon.

När Petra började träna för maraton sprang hon bakåtlutad och bromsade upp sitt steg. Hon lärde sig att istället luta sig framåt med hela kroppen, ända från tårna och upp – och då blev löpningen inte bara lättare utan det var också då som hon hittade det där flowet som är så efterlängtat bland löpare. Hon fick också lära sig att korta ner sitt löpsteg genom att sätta ner fötterna oftare. Om du överdriver längden på löpsteget och sätter i foten långt framför höften så kan du även här bromsa dig själv, instruerar hon.

LÄS OCKSÅ: Män långsammare än de själva tror

Långlopp i exotiska länder
Petra har varit ganska förskonad från skador, och det handlar mycket om att träna smart. Hon fick en besvärande hälsporre när hon gav sig på ultralöpning – det berodde på att det blev två lopp i veckan istället för ett. När skadan läkt ut lärde hon sig att framför allt träna upp styrkan i fötterna och att träna så att hon inte överbelastade kroppen. Skador uppstår oftast när man börjar träna för hårt för sin kapacitet. När hon sprungit de flesta lopp som finns i Sverige började Petra snegla på halv- och helmaraton i andra länder. Idén blev ett lyft för hennes motivation.
– Nu inspireras jag mycket av nyfikenhet på hur banan kommer att se ut, om sportdrycken kommer att gå att dricka och hur stämningen kommer att vara i starten, längs banan och i mål. Att springa lopp utomlands är också ett perfekt sätt att kombinera löpning med semester. Lopp hittar man på alla möjliga ställen numera. Några av de mest spektakulära loppen jag har sprungit hittills är halvmarorna på Seychellerna, Mauritius, Aruba, Jamaica och Gran Canaria.

Och fler lopp hoppas Petra att det kommer att bli. Hon tycker att det är fantastiskt roligt att utöka samlingen av färgglada deltagarmedaljer.
– När jag tog mina första löpsteg trodde jag väl aldrig att skulle bli så här mycket. Och jag vill fortsätta att inspirera andra att inse ingenting är omöjligt och vill du också bli löpare så är det bara att gå ut och springa och upptäcka det fina som händer när fötterna möter underlaget och kroppen fylls av lyckohormoner, avslutar Petra.

Av Inger Palm

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Foto: Emma Shevtzoff

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Tävla och vinn boken “Den växtbaserade kosten”

Tävling

Tävla och vinn boken "Den växtbaserade kosten" där du kan lära dig mer om fördelarna av att äta växtbaserat från läkaren Tobias Schmidt Hansen och dietisten Maria Felding. I boken tar de upp myter och missförstånd och besvarar de vanligaste frågorna om vad det innebär att äta växtbaserat samt ger en praktisk introduktion.

Lär känna de fyra olika sömnfaserna

Hälsa

Visste du att alla människor går igenom fyra olika faser av sömn och att vi gör detta i cykler på mellan 90 och 120 minuter - flera gånger per natt? Sömnforskaren Christian Benedict förklarar allt om de fyra sömnfaserna.

Hjärnträning hjälper utmattade

Forskning

Många som drabbas av utmattningssyndrom får också problem med minne och koncentration. Nu visar ny forskning att det är möjligt att förbättra sina kognitiva funktioner – och att detta även kan ha positiva effekter på återhämtningsförloppet.

sågspån och trästockar

Sågspån – den nya maten?

Forskning

Nu ska sågspån och halm omvandlas till livsmedel.  Det är Miljö- och energidepartementet som nu gör en mångmiljonsatsning på klimatsmart mat – närmare bestämt på ett forskningsprojekt där trä ska göras ätbart genom fermentering. Satsningen skulle i förlängningen kunna innebära vinster för Sveriges skogs- och lantbruk.

3 superknep vid förkylning

3 superknep vid förkylning

Förkylning

Vid den här tiden på året, när våren står precis bakom dörren och vädret ser olika ut från dag till dag, är det lätt att bli förkyld. Vilket många gånger faktiskt är helt onödigt.  För de virushämmande knepen finns där – och ser man bara till att ta hand om sig i övrigt är chansen att hålla sig frisk större än många tror.  Här är infon som hjälper dig på vägen. 

Dansk duo bakom ny bok om växtbaserad kost

Kost

Det ökade intresset för miljö, etik och hälsa har lett till ett växande intresse för veganism och en mer växtbaserad kost. Många frågar sig om det verkligen är hälsosamt att bara äta mat från växtriket, mycket tyder på att de som äter växtbaserat löper lägre risk för många vanliga folksjukdomar. Det menar läkaren Tobias Schmidt Hansen och dietisten Maria Felding som skrivit boken "Den växtbaserade kosten".

“Vinterkräksjukan sprids via luften”

Mage

Det är högsäsong för vinterkräksjukan, och stora som små drabbas. Nu tror forskare att det smittsamma viruset kan transporteras i mycket små vattendroppar. Det gör att det i fortsättningen kan komma att räknas som luftburet och att det kan behövas andra metoder än vi hittills trott för att begränsa spridningen.

ögg

Nu är ägg farligt – igen

Forskning

Först var det farligt, sedan var det inte farligt, sedan var det farligt igen.  Äggens vara eller inte vara som livsmedel har diskuterats i decennier. Anledningen? Jo, huruvida ägget – på grund av sin mängd kolesterol, i främst gulan – är farligt för oss eller inte. Buden har varit olika. De senaste åren har ägg ansetts ofarliga på grund av tesen att kroppen faktiskt förmår kontrollera kolesterolmängden i blodet. Men – nu är de alltså farliga igen, enligt en ny studie presenterad i tidskriften Jama.

D-vitamin

Så länge räcker ditt lager av D-vitamin

Naturlig hälsa

Nu när solen är tillbaka, innebär det att du kan lägga undan burken med D-vitamin? undrar du. Eller tog du kanske aldrig fram den – eftersom du solgassade en hel del när du var i Thailand i julas – och tänker att ditt lager nog fortfarande räcker? Ja, det är inte helt lätt att veta hur det står till med kroppens D-vitamindepåer – så låt oss reda ut saken.

Nu slipper Marita nätter med värmevallningar

Hälsa

När Marita kom in i klimakteriet fick hon kraftiga värmevallningar och orolig sömn. Hon vaknade blöt av svett nästan varje natt. I somras började Marita ta ett växtbaserat läkemedel för klimakteriebesvär och efter ett tag var svettningarna i princip helt borta.

Skönhetspanelen testar: Ansiktsrengöring

Hud

Att tvätta ansiktet är något de flesta gör åtminstone en gång om dagen, vanligen på kvällen då vi vill bli rena från den smuts vi samlat på oss under dagen och ta bort eventuell make-up. Det finns många olika sorters rengöring att välja på men experter menar att krämer och geler är att föredra framför att tvätta sig med vanlig tvål som riskerar torka ut huden. Kureras skönhetspanel har testat fyra populära märken inom naturlig hudvård och utsett en favorit.

kvinna på soffa tar sig åt ryggen

En av tio har tyst njursjukdom

Allmänt

En av tio svenskar lider av kronisk njursjukdom, en sjukdom som både sänker livskvaliteten och kan bli livshotande. Men de flesta vet inte om att de är drabbad, trots att tidig upptäckt kan leda till att utvecklingen hinner bromsas. Det handlar om en tyst folksjukdom som ofta missas av vården – men helt i onödan, enligt experterna.  Det finns nämligen några enkla sätt att få en indikation på huruvida man är drabbad eller ej. Vilka får du veta mer om här.

Sallad med romantisk touch

Recept

Rödbetor, röda äpple och gojibär sprider ett rosa skimmer över denna enkla men goda sallad, varför inte bjuda på en både nyttig och välsmakande överraskning vid nästa romantiska tillfälle.

öga

Behandling vid glaukom – ögonsjukdomen många missar

Hälsa

Glaukom anses vara en lömsk sjukdom. Förloppet går så långsamt att många inte förstår att de är drabbade. Skulle de få diagnosen i tid skulle de sannolikt lyckas bromsa sjukdomen – som annars riskerar att göra dem blinda.  I och med Världsglaukomveckan 10-16 mars poängterar därför Glaukomförbundet vikten av att kontrollera sina ögon regelbundet – och Kureras näringsexpert Zarah Öberg tipsar om naturliga knep som kan förbättra läget för dem som fått sjukdomen konstaterad.

kvinna med selleriknippe och sellerijuice i glas

Hört talas om trenden sellerijuice? Detta sägs det vara bra för

Trendspaning

Din syster gör det, Robert DeNiro gör det, till och med din läkare gör det. Din granne gör det däremot ABSOLUT inte, avfärdar det tvärtom bestämt som en myt. Plötsligt har selleri, eller snarare sellerijuice, blivit någonting superhypat. Men varför har det blivit en sådan enorm hälsotrend, vad sägs sellerijuice vara så bra för – och hur ska man egentligen förhålla sig till hela grejen? Kurera har tittat närmare på sellerijuice-trenden, en av senare års absolut största virala hälsohyper.

Carl Schlyter: “Minskade klyftor förbättrar hälsan”

Kurera debatt

Debatten kring sjukvård handlar ofta om hur vi behandlar ohälsa. Vi behöver mer resurser, fler sjuksköterskor och hur vården ska organiseras blir till ändlösa debatter. Mer sällan talar vi om hur individen kan förebygga ohälsa. Träning för äldre, bättre kosthållning, minskad stress i arbetslivet. Allra mest sällan talar vi om hur samhällsstrukturer kan skapa ohälsa. Det vill Carl Schlyter partiledare för det nybildade partiet Vändpunkt ändra på.

Forskning stödjer naturens läkande krafter

Eko/miljö

Naturens inverkan på vår hälsa studeras flitigt, och resultaten talar ett samstämmigt språk. Både grönska och närhet till vatten bidrar starkt till vårt välmående och är därför viktiga att ha tillgång till och helst så nära som möjligt enligt svenska forskare.

kvinna vid kontorsbord

16:06-rörelsen: “Vi kan inte vänta 25 år till på jämställda löner”

Politik

Trots att många lever i tron att Sverige är ett jämställt land ligger kvinnors löner fortfarande i genomsnitt 11,3 procent lägre än mäns. Dessutom är Sverige långt ifrån jämlikt när det gäller fördelningen av föräldrapenning- och vabbdagar, något som i förlängningen även det får stora ekonomiska konsekvenser för kvinnorna. "Vi kräver att regering, arbetsgivare och arbetsmarknadens parter vidtar nödvändiga åtgärder för att jämna ut dessa skillnader och att det görs nu", säger Carina Ohlsson, S-kvinnornas förbundsordförande och en av talespersonerna för 16:06-rörelsen, till Kurera.

Jenny hjälper kvinnor att förstå sin menscykel

Gravid/barn

Jenny Koos är sexualhälsorådgivare och föreläsare. Till henne söker sig kvinnor som inte får hjälp i den konventionella vården. Framförallt hjälper Jenny kvinnor att bli gravida, men hon utbildar dem också i hur de på ett naturligt sätt kan undvika att bli gravida.

Första hjälpen för fnasiga nagelband

Hud

Händer och naglar är väldigt utsatta. Kyla, värme, starka tvålar, föroreningar och kemikalier kan göra att huden torkar ut med fnasiga nagelband till följd. Något som kan märkas lite extra när vintern börjar lida mot sitt slut, men ömmande och trasiga nagelband går att läka och genom lite omsorg kan man se till att förhindra problemet. Kureras hudexpert Johanna Bjurström delar med sig av sina bästa tips.

Enkla vardagstips för en hälsosammare kost

Kost

Det finns inte en enda metod, kosthållning eller diet som passar alla. Bästa sättet att hitta rätt kost för dig är att är att testa sig fram enligt nutritionisten Lina Åhlén. Den här gången tipsar hon om hur vi får i oss mer grönsaker.

Bättre sömn och fokus med ashwagandha

Hälsa

Katarina jobbar natt på ett stödboende vilket betyder att hon kan bli störd när som helst i sin sömn. Att försöka hålla normala sovrutiner de nätter hon inte arbetar blev under en period svårt, men med hjälp av ashwagandha blev både sömnen och fokuset bättre.

Sova ikapp under helgen? Lita inte på det!

Forskning

Vi har väl alla gjort det, kompromissat med sömnen för att få arbetsveckan att gå ihop. Men det som kan ge kortsiktig vinning i form av mer tid kan stå oss dyrt i längden. Att sova längre på helgen för att komma ikapp räcker en bit men inte hela vägen visar ny forskning.