mats-eric nilsson och hans böcker

Foto: Mattias Bardå

Prat om mat med Mats-Eric Nilsson

Är det någon som gjort en insats för att lyfta ämnet mat i media är det journalisten Mats-Eric Nilsson. Före hans bok ”Den hemlige kocken” där han avslöjade vad som dolde sig i färdigmat och andra processade livsmedel i form av tillsatser och konsistensgivare fanns inte så mycket för den som var intresserad av ämnet och de intresserade var garanterat färre. Boken slog ned som en bomb och numera är det få som inte känner till begreppet Äkta vara – en märkning döpt efter Mats-Erics efterföljande bok.

Sedan dess har det blivit flera böcker, alltifrån sjukhus- och skolmat till restaurangbranschen har fått sig en välbehövlig genomlysning och med senaste boken ”Måltidens magi” som kom ut tidigare i år har han lyft blicken något och lämnat innehållsförteckningarna till förmån för måltiden i ett större samhälleligt, historiskt och gemenskapande perspektiv. Ihop med de program han gjorde för SVTs ”Uppdrag granskning” där han upplyste om tillsatser i vin, fenomenen superfoods och laktosfritt finns snart inte någon aspekt av maten som Mats-Eric inte täckt upp.
– Syftet med mina böcker har varit att hjälpa konsumenten att göra ett mer upplyst val, säger Mats-Eric, sedan är det förstås upp till var och en att bestämma hur de vill göra.

Intresset väcktes av en slump
Mats-Erics intresse för vad maten innehåller väcktes av en slump på en badstrand på Gotland när hans bror frågade om någon visste vad glassen de åt innehöll och började läsa upp den osannolika sammansättning som utgör en vanlig ”hederlig” pinnglass idag. Där såddes ett frö och på den vägen är det. Mats-Eric började reka vid sidan av sin tjänst som redaktionschef på Svenska Dagbladet, först mest av eget intresse men det skulle snart komma att få konsekvenser på hans arbetsplats.

 

LÄS OCKSÅ: Vikten av att mota Olle i grind

Är numera sin egen
När Mats-Eric föreslog att tidningens främste nyhetsreporter skulle ägna sig uteslutande åt att skriva om mat möttes det inte direkt av entusiasm från samtliga på redaktionen, detta i en tid när dagstidningen höll sig med såväl en tennis- som en balettreporter, mat ansågs däremot som ett alltför smalt ämne att vika en tjänst åt. Men Mats-Eric fick sin vilja igenom och idag är Henrik Ennart som reportern heter den främste inom segmentet kost och hälsa inom dagspress och jobbar oförtrutet vidare. När Mats-Eric slutade på SvD hade han arbetat där i 20 år, därefter har han skrivit flera böcker, rest land och rike runt och föreläst och dessutom hunnit vara chefredaktör för det numera insomnade matmagasinet Hunger i tre år. Numera är han helt och hållet sin egen, något han tycks trivas ganska bra med.

Vill lyfta betydelsen av att äta tillsammans
Kurera möter Mats-Eric på ett fik i hans hemkvarter på Södermalm i Stockholm där han numera gärna sitter och arbetar. Mats-Eric höll nyligen en välbesökt föreläsning utifrån sin senaste bok ”Måltidens magi” i Kungsholms kyrka i Stockholm, där han pratade om den hotande måltiden och hur viktigt det är att vi hittar tillbaka till att äta tillsammans, både i privat och i arbetslivet – ja överhuvudtaget.
Mats-Eric berättar att han funderat ganska mycket över hur det kan komma sig att något så allmängiltigt som mat kan uppfattas som smalt och nästan trivialt. I viss mån ser han patriarkala stråk synen på mat som härstammar från att det varit en kvinnosyssla och därför inte anses så viktigt.
– I dagspressen kom maten in på typ sidan 48 i form av olika recept. Att använda journalistisk kompetens för att granska livsmedelsindstrin är ett ganska nytt påfund.

LÄS OCKSÅ: Stefan Sundström: ”Vi kan inte bara frälsa oss själva”

Förnyare av matjournalistiken 
Innan Mats-Eric och Henrik riktade välbehövlig uppmärksamhet mot maten hade inte mycket hänt sedan Björn Gillberg tvättade skjortor i gräddersättningspulver på 1970-talet något som på den tiden fick långtgående konsekvenser och till och med påverkade svensk lagstiftning, i så måtto att vi länge hade ett rigoröst regelverk för vad som vad tillåtet i mat något som luckrades upp rejält när vi gick med i EU.
– Sverige fick tuffare lagstiftning om färgämnen och en rad andra tillsatser än i omvärlden. Men det försvann när vi gick med i EU.

Maten på restauranger särskilt utsatt
En bransch där tillsatserna frodas är restaurangbranchen, något Mats-Eric tar upp i boken ”Saltad nota”. När det inte anses finnas pengar till personal köper man istället in olika färdiglösningar i form av halvfabrikat och förbehandlad mat i olika former som ofta är full av tillsatser, allt för att spara in på utgifterna. Och som gäst har man inte en susning om vad som hamnar på tallriken.
– Nej, på restaurangen får du ju ingen innehållsförteckning.

Smaklös mat till barn och gamla
Även inom äldrevård, barnomsorg och på sjukhus har rädslan för riktig mat som Mats-Eric uttrycker det gjort att maten är steril och nästintill smaklös.
– Dietister har räknat ut optimalt näringsinnehåll men om maten inte hamnar i magen på grund av stress eller för att de äldre inte vill äta ensamma spelar det ingen roll hur bra man räknat.
Därför är det viktigt att lyfta blicken från tallriken och se på måltiden ur ett mer holistiskt perspektiv menar Mats-Eric, något som ledde till att han skrev boken ”Måltidens magi”.

LÄS OCKSÅ: Doktorn ordinerar naturlig supermat

Mat i sina beståndsdelar
Från att ha varit något vi gjort tillsammans runt köksbordet hemma eller runt lägerelden har maten idag i en del fall utiliserats och kommit att bli en strikt fråga om näring och bränsle. På sin föreläsning nämner Mats-Eric två extremer, dels unga programmerare i Silicon valley som räknat ut exakt vad de behöver för näring som de blandar till och häller i sig framför datorn för att slippa tänka på det här med mat och den Sydkoreanska rörelse där unga satt i system att dela sin måltid digitalt på sociala medier för att skapa om inte annat en illusion av gemenskap. När vi landar i den typen av ytterligheter har vi kommit långt bort från middagen som den samlingsplats och det tillfälle till meningsutbyte som lade grunden till vår civilisation, menar Mats-Eric. Vi bortser då dessutom helt från synergieffekten av näringen i mat om vi tror att vårt behov av föda kan reduceras till en fråga om näringsämnen. Det är lite som om själen försvinner, föreslår jag och Mats-Eric instämmer.

Måltiden är ett unikt samspel
Mats-Eric tror vi har långt kvar innan vi vet allt om hur maten vi äter faktiskt påverkar oss och är tveksam till om vi någonsin kommer lyckas. Samspelet mellan kroppen och maten vi äter är oerhört komplext och något som är unikt för var och en menar han.
Som exempel nämner han ett litet oansenligt timjansblad som innehåller 35 olika antioxidanter som när det används i matlagning först placeras i ett sammanhang ihop med andra råvaror för att sedan möta vår egen unika organism – en kemisk process som knappast någon näringslösning kan tävla med.
– Det är lite fåfängt att tro att vi någonsin till fullo ska kunna kartlägga ett så komplext samspel.
I det samspelet vill Mats-Eric även räkna in det sociala sammanhang där maten intas.
– När vi plockar ut saker ur sitt sammanhang är det inte säkert att det får samma effekt.

Tveksam till dieter i långa loppet
Trots det har vi en tendens att leta frälsning i enskilda näringsämnen eller livsmedel som vi tillskriver olika superkrafter menar Mats-Eric. Något han inte ger så mycket för, istället tror han mer att traditionell mat som till exempel medelhavskost med mycket grönsaker är det som är mest gynnsamt för hälsan i långa loppet.
– Jag tror inte på hälsosam mat som inte smakar gott och som inte är trevlig att äta tillsammans med andra. Det kan man göra ett tag,  men i långa loppet kommer man inte tycka att det är roligt och istället börja trycka i sig onyttigheter för att synda som det brukar heta.

Var försiktiga med att kategorisera
Han vänder sig också mot att vi är så noga med att skilja på vad som är nyttigt och onyttigt, något som gör att vi blir blinda för att mat kan vara både och. Att kategorisera och definiera kan leda till att vi är inne och styr för mycket menar Mats-Eric, särskilt när det kommer till barn. Som exempel nämner han sin yngsta son som tyckte mycket om gurka när han var liten och försiktigt frågade om han fick äta det som lördagsgodis.
– Han visste inte inte vilken kategori den hörde hemma i.
Även om Mats-Eric har förståelse för att någon på grund av olika intoleranser har behov av att äta mer individanpassat ser har problem med till exempel anpassa sitt ätande efter sin blodgrupp eller DNA-tester rent socialt och att lite av gemenskapen kring måltiden riskerar att gå förlorad.
– Allting har blivit så individualiserat, vi lyssnar inte på samma skivor eller tittar på samma Tv-program. Alla sitter med sin enhet och snart äter vi inte samma mat längre.

Värnar det genuina och gemensamma
Mats-Eric som är noga med att påpeka att han inte på något sätt är teknikfientlig, men han ser med viss oro på att så mycket blir individualiserat och systematiserat.
– Mat är levande materia och vi försöker göra det till någon sorts ingenjörslösning. Att maten sedan inte smakar någonting och inte kittlar vår aptit tycks helt ovidkommande.
Mats-Eric hoppas med sin senaste bok få människor att stanna upp och reflektera mer kring måltidens betydelse.
– Det finns kanske andra värden än de rent näringsmässiga.
Han strävar inte heller efter någon återgång till den perfekta kärnfamiljsidyllen och har full förståelse för att alla tar genvägar, slarvar med måltider ibland och kan ha svårt att komma på vad man ska ha till middag.
Men det finns stora värden i den gemensamma måltiden och då och då kan det vara bra att lyfta blicken från den smutsiga vaxduken för att förstå att uppskatta det man tar del av tillsammans menar Mats-Eric.

Hälsosam mat fungerar på flera plan
Tiden lär utvisa hur väl han lyckas. Det brukar ju heta att pendeln måste slå åt båda hållen innan den slutligen stannar någonstans i mitten och med lite tur landar vi någonstans i mittemellan den gamla tidens stenhårda linje där alla åt samma och ingen fick lämna bordet förrän det var rent på tallriken och dagens detaljuträknade egotripp, i en gemenskap med nyvunnen förståelse och ökad tolerans för den enskilda individens behov eller som Mats-Eric säger:
– Den mest hälsosamma maten i längden är nog den som är god att äta, består av riktiga råvaror och som funkar att äta tillsammans med andra.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

 


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

negin aghili, hud burka

Hudterapeuten Negin har koll på mineralriket

Hud

För snart fem år sedan öppnade hudterapeuten Negin Aghili sin salong och butik i Hornstull på Södermalm i Stockholm. Dit söker sig de som vill arbeta med huden från både ut- och insida. Kurera har varit på besök och diskuterat näring för huden med Negin.

Nu ska fler livsmedel få tillsatt D-vitamin

Politik

Brist på D-vitamin är vanligt på våra breddgrader bland annat då det är svårt att få i sig i tillräcklig mängd på vinterhalvåret. Från 16 maj 2018 ska fler livsmedel berikas med D-vitamin. Fler sorters mjölkprodukter, vegetabiliska drycker som havredryck samt matfetter omfattas. Dessutom höjs nivåerna jämfört med tidigare.

svenska_algen_har_gjort_succe

Svenska hälsoalgen har gjort succé världen över

Antioxidanter och fria radikaler

Trettio års forskning har visat att astaxanthin, naturens starkaste fettlösliga antioxidant, är antiinflammatorisk och påverkar flera olika delar av kroppen. Den kan ge mer energi, förbättra uthållighet och återhämtning efter träning samt förebygga torra ögon och skydda magens slemhinna. Det forskningen har fokus på just nu är att förstå varför astaxanthin förbättrar orken och stärker immunförsvaret.

Konferens visade på många vägar bort från medikalisering

Trendspaning

I en tid då psykiatrin är i blåsväder med avslöjanden i SVTs "Uppdag granskning" om patienter som avlider under bältesläggning inom slutenvården och elchocks-behandlingar som kryper nedåt i åldrarna känns det uppfriskande att det anordnas en konferens med temat Bortom medikalisering – nya perspektiv på depression, stress och utmattning.

sanna ehdin citron

Sanna Ehdin: ”C-vitamin är livsviktigt”

Krönikan

Nästan alla djurarter, från insekter till däggdjur kan producera sitt eget C-vitamin – förutom människan. Därför behöver vi få i oss det via kosten. Vi skulle behöva producera cirka tretton gram C-vitamin per dag för att komma upp i samma mängd som djurens kroppar tillverkar skriver Sanna Ehdin som därför förespråkar tillskott.

två väninnor som kramas

14 sätt att bli lyckligare

Mental hälsa

Det kan verka enkelt, men ibland är det inte så lätt att känna glädje och lycka. Stress, tuffa besked eller svåra motgångar och mycket annat kan får oss ur balans. Oavsett om du tappat fotfästet eller inte – här är 14 tips som hjälper dig att känna mer lycka.

an-sofi forsberg och tapping point

Midful Tapping del 3: Handskas med ditt bagage

Mental hälsa

Alla kommer till världen med olika förutsättningar, ovanpå det gör vi olika livsresor. Det som styr hur vi reagerar i olika situationer beror till stor del på vårt bagage enligt Kjell och Ann-Sofi Forsberg, grundare av metoden Mindful Tapping. I tredje lektionen lär instruktörerna Micke "Syd" Andersson och Hanna Noorberg ut en meditativ metod som syftar till att skapa balans i hjärna och nervsystem.

nypon_gjorde_att_mats_slapp_operation

Nypon gjorde att Mats slapp operation

Värk

Svår artros konstaterade läkaren efter att ha undersökt Mats Nygrens trasiga fotled för drygt ett år sedan. En operationstid sattes upp. Men innan tiden för operation kom så kunde Mats ställa in. Han tyckte inte att det fanns någon anledning att lägga sig under kniven eftersom han i princip hade blivit smärtfri med hjälp av nypon.

man håller i sitt knä näringsterapeut maria hellström

Tre tips för smidiga muskler och leder

Värk

Näringsterapeuten Maria Hellström tipsar om tre bra sätt för att bevara smidigheten i muskler och leder. Träning ihop med rätt kost och näring räcker långt för att bibehålla rörlighet och styrka oavsett ålder.

hund apporterar plantera i kruka

Måna om mångfalden i magen

Mage

Långt ifrån alla bakterier är skadliga, faktum är att vi består till större del av bakterier än vi gör av celler. Konsten är bara att se till att vi har rätt balans.

man badar midjemått

Låt kilona rinna ut med badvattnet

Vikt

Att ta ett varmt bad kan ha fler gynnsamma effekter på hälsan än att vi kopplar av och blir rena. Ett bad kan nämligen sänka blodsockret och öka kaloriförbränningen, detta enligt brittiska studier som visade att en timmas bad ökade energiförbrukningen med hela 80 procent.

CBD-olja klassas som läkemedel

Allmänt

Fyra företag som sålt hampaprodukter med den så kallade CBD-oljan innehållande ämnet cannabidiol tvingas nu upphöra med försäljningen. Detta efter att Läkemedelsverket klassat produkterna som läkemedel.

skrivbord på Kurera

Vi söker en kreativ och hälsointresserad webbredaktör

Övrigt

Vi söker en nyfiken, kreativ och hälsointresserad webbredaktör som gillar att ha många bollar i luften och kan hjälpa oss att utvecklas digitalt. Du kommer att arbeta redaktionellt med att skapa innehåll för kurera.se och sociala medier som Facebook, Instagram och Youtube. Ditt arbete som webbredaktör innefattar även en del administrativt och tekniskt arbete. Arbetet kräver att du är en duktig skribent, har god känsla för färg och form samt att du vet vad som skapar engagemang.

Tallbarksextrakt lindrar pollenallergi

Bark från tall lindrade pollenallergi

Naturlig hälsa

José San Martin blev allergisk mot gräspollen för åtta år sedan. Han blev trött och snuvig och varje dag efter lunch kändes det som han ville lägga sig ner och sova. För ett år sedan kom räddningen, ett barkextrakt som blockerar frisättningen av histamin. Det fick José på fötter igen. Förra sommaren var han inte längre trött och näsan hade slutat rinna.

ansikte texten grön omställning

Grön omställning: Ansiktsvård och fukt

Hud

Vi använder oss av hudvård för att få fin hy och skydda vårt största utsöndringsorgan – huden. Även om långtifrån alla lägger ned tid och pengar på hudvård kan det vara bra att veta hur det fungerar och varför vi ska välja naturliga produkter.

ensamperson blickar bortåt

Relationsskolan: ”Vilka är dina hinder?”

Sex- och relationer

De som längtar efter en relation har kanske svårt att se att det finns något i dem själva som hindrar dem från att möta någon. Och som står i vägen för ett sunt och varaktigt förhållande. Men alla bär vi på olika präglingar som kan ställa till det menar relationesexperten Cornelia Södergren.