mats-eric nilsson och hans böcker

Foto: Mattias Bardå

Prat om mat med Mats-Eric Nilsson

Är det någon som gjort en insats för att lyfta ämnet mat i media är det journalisten Mats-Eric Nilsson. Före hans bok ”Den hemlige kocken” där han avslöjade vad som dolde sig i färdigmat och andra processade livsmedel i form av tillsatser och konsistensgivare fanns inte så mycket för den som var intresserad av ämnet och de intresserade var garanterat färre. Boken slog ned som en bomb och numera är det få som inte känner till begreppet Äkta vara – en märkning döpt efter Mats-Erics efterföljande bok.

Sedan dess har det blivit flera böcker, alltifrån sjukhus- och skolmat till restaurangbranschen har fått sig en välbehövlig genomlysning och med senaste boken ”Måltidens magi” som kom ut tidigare i år har han lyft blicken något och lämnat innehållsförteckningarna till förmån för måltiden i ett större samhälleligt, historiskt och gemenskapande perspektiv. Ihop med de program han gjorde för SVTs ”Uppdrag granskning” där han upplyste om tillsatser i vin, fenomenen superfoods och laktosfritt finns snart inte någon aspekt av maten som Mats-Eric inte täckt upp.
– Syftet med mina böcker har varit att hjälpa konsumenten att göra ett mer upplyst val, säger Mats-Eric, sedan är det förstås upp till var och en att bestämma hur de vill göra.

Intresset väcktes av en slump
Mats-Erics intresse för vad maten innehåller väcktes av en slump på en badstrand på Gotland när hans bror frågade om någon visste vad glassen de åt innehöll och började läsa upp den osannolika sammansättning som utgör en vanlig ”hederlig” pinnglass idag. Där såddes ett frö och på den vägen är det. Mats-Eric började reka vid sidan av sin tjänst som redaktionschef på Svenska Dagbladet, först mest av eget intresse men det skulle snart komma att få konsekvenser på hans arbetsplats.

 

LÄS OCKSÅ: Vikten av att mota Olle i grind

Är numera sin egen
När Mats-Eric föreslog att tidningens främste nyhetsreporter skulle ägna sig uteslutande åt att skriva om mat möttes det inte direkt av entusiasm från samtliga på redaktionen. Detta i en tid när dagstidningen höll sig med såväl en tennis- som en balettreporter, mat ansågs däremot som ett alltför smalt ämne att vika en tjänst åt. Men Mats-Eric fick sin vilja igenom och idag är Henrik Ennart som reportern heter den främste inom segmentet kost och hälsa inom dagspress och jobbar oförtrutet vidare. När Mats-Eric slutade på SvD hade han arbetat där i 20 år, därefter har han skrivit flera böcker, rest land och rike runt och föreläst och dessutom hunnit vara chefredaktör för det numera insomnade matmagasinet Hunger i tre år. Numera är han helt och hållet sin egen, något han tycks trivas ganska bra med.

Vill lyfta betydelsen av att äta tillsammans
Kurera möter Mats-Eric på ett fik i hans hemkvarter på Södermalm i Stockholm där han numera gärna sitter och arbetar. Mats-Eric höll nyligen en välbesökt föreläsning utifrån sin senaste bok "Måltidens magi" i Kungsholms kyrka i Stockholm, där han pratade om den hotande måltiden och hur viktigt det är att vi hittar tillbaka till att äta tillsammans, både i privat och i arbetslivet – ja överhuvudtaget.
Mats-Eric berättar att han funderat ganska mycket över hur det kan komma sig att något så allmängiltigt som mat kan uppfattas som smalt och nästan trivialt. I viss mån ser han patriarkala stråk i synen på mat som härstammar från att det varit en kvinnosyssla och därför inte anses så viktigt.
– I dagspressen kom maten in på typ sidan 48 i form av olika recept. Att använda journalistisk kompetens för att granska livsmedelsindstrin är ett ganska nytt påfund.

LÄS OCKSÅ: Stefan Sundström: "Vi kan inte bara frälsa oss själva"

Förnyare av matjournalistiken 
Innan Mats-Eric och Henrik riktade välbehövlig uppmärksamhet mot maten hade inte mycket hänt sedan Björn Gillberg tvättade skjortor i gräddersättningspulver på 1970-talet. Något som på den tiden fick långtgående konsekvenser och till och med påverkade svensk lagstiftning, i så måtto att vi länge hade ett rigoröst regelverk för vad som vad tillåtet i mat.
– Sverige fick tuffare lagstiftning om färgämnen och en rad andra tillsatser än i omvärlden. Men det försvann när vi gick med i EU.

Maten på restauranger särskilt utsatt
En bransch där tillsatserna frodas är restaurangbranchen, något Mats-Eric tar upp i boken ”Saltad nota”. När det inte anses finnas pengar till personal köper man istället in olika färdiglösningar i form av halvfabrikat och förbehandlad mat i olika former som ofta är full av tillsatser, allt för att spara in på utgifterna. Och som gäst har man inte en susning om vad som hamnar på tallriken.
– Nej, på restaurangen får du ju ingen innehållsförteckning.

 

Smaklös mat till barn och gamla
Även inom äldrevård, barnomsorg och på sjukhus har rädslan för riktig mat som Mats-Eric uttrycker det gjort att maten är steril och nästintill smaklös.
– Dietister har räknat ut optimalt näringsinnehåll men om maten inte hamnar i magen på grund av stress eller för att de äldre inte vill äta ensamma spelar det ingen roll hur bra man räknat.
Därför är det viktigt att lyfta blicken från tallriken och se på måltiden ur ett mer holistiskt perspektiv menar Mats-Eric, något som ledde till att han skrev boken ”Måltidens magi”.

LÄS OCKSÅ: Doktorn ordinerar naturlig supermat

Mat i sina beståndsdelar
Från att ha varit något vi gjort tillsammans runt köksbordet hemma eller runt lägerelden har maten idag i en del fall utiliserats och kommit att bli en strikt fråga om näring och bränsle. På sin föreläsning nämner Mats-Eric två extremer, dels unga programmerare i Silicon valley som räknat ut exakt vad de behöver för näring som de blandar till och häller i sig framför datorn för att slippa tänka på det här med mat och den Sydkoreanska rörelse där unga satt i system att dela sin måltid digitalt på sociala medier för att skapa om inte annat en illusion av gemenskap. När vi landar i den typen av ytterligheter har vi kommit långt bort från middagen som den samlingsplats och det tillfälle till meningsutbyte som lade grunden till vår civilisation, menar Mats-Eric. Vi bortser då dessutom helt från synergieffekten av näringen i mat om vi tror att vårt behov av föda kan reduceras till en fråga om näringsämnen. Det är lite som om själen försvinner, föreslår jag och Mats-Eric instämmer.

Måltiden är ett unikt samspel
Mats-Eric tror vi har långt kvar innan vi vet allt om hur maten vi äter faktiskt påverkar oss och är tveksam till om vi någonsin kommer lyckas. Samspelet mellan kroppen och maten vi äter är oerhört komplext och något som är unikt för var och en menar han.
Som exempel nämner han ett litet oansenligt timjansblad som innehåller 35 olika antioxidanter som när det används i matlagning först placeras i ett sammanhang ihop med andra råvaror för att sedan möta vår egen unika organism – en kemisk process som knappast någon näringslösning kan tävla med.
– Det är lite fåfängt att tro att vi någonsin till fullo ska kunna kartlägga ett så komplext samspel.
I det samspelet vill Mats-Eric även räkna in det sociala sammanhang där maten intas.
– När vi plockar ut saker ur sitt sammanhang är det inte säkert att det får samma effekt.

Tveksam till dieter i långa loppet
Trots det har vi en tendens att leta frälsning i enskilda näringsämnen eller livsmedel som vi tillskriver olika superkrafter menar Mats-Eric. Något han inte ger så mycket för, istället tror han mer att traditionell mat som till exempel medelhavskost med mycket grönsaker är det som är mest gynnsamt för hälsan i långa loppet.
– Jag tror inte på hälsosam mat som inte smakar gott och som inte är trevlig att äta tillsammans med andra. Det kan man göra ett tag,  men i långa loppet kommer man inte tycka att det är roligt och istället börja trycka i sig onyttigheter för att synda som det brukar heta.

 

Var försiktiga med att kategorisera
Han vänder sig också mot att vi är så noga med att skilja på vad som är nyttigt och onyttigt, något som gör att vi blir blinda för att mat kan vara både och. Att kategorisera och definiera kan leda till att vi är inne och styr för mycket menar Mats-Eric, särskilt när det kommer till barn. Som exempel nämner han sin yngsta son som tyckte mycket om gurka när han var liten och försiktigt frågade om han fick äta det som lördagsgodis.
– Han visste inte vilken kategori den hörde hemma i.
Även om Mats-Eric har förståelse för att någon på grund av olika intoleranser har behov av att äta mer individanpassat ser har problem med till exempel anpassa sitt ätande efter sin blodgrupp eller DNA-tester rent socialt och att lite av gemenskapen kring måltiden riskerar att gå förlorad.
– Allting har blivit så individualiserat, vi lyssnar inte på samma skivor eller tittar på samma Tv-program. Alla sitter med sin enhet och snart äter vi inte samma mat längre.

Värnar det genuina och gemensamma
Mats-Eric är noga med att påpeka att han inte på något sätt är teknikfientlig, men han ser med viss oro på att så mycket blir individualiserat och systematiserat.
– Mat är levande materia och vi försöker göra det till någon sorts ingenjörslösning. Att maten sedan inte smakar någonting och inte kittlar vår aptit tycks helt ovidkommande.
Mats-Eric hoppas med sin senaste bok få människor att stanna upp och reflektera mer kring måltidens betydelse.
– Det finns kanske andra värden än de rent näringsmässiga.
Han strävar inte heller efter någon återgång till den perfekta kärnfamiljsidyllen och har full förståelse för att alla tar genvägar, slarvar med måltider ibland och kan ha svårt att komma på vad man ska ha till middag.
Men det finns stora värden i den gemensamma måltiden och då och då kan det vara bra att lyfta blicken från den smutsiga vaxduken för att förstå att uppskatta det man tar del av tillsammans menar Mats-Eric.

Hälsosam mat fungerar på flera plan
Tiden lär utvisa hur väl han lyckas. Det brukar ju heta att pendeln måste slå åt båda hållen innan den slutligen stannar någonstans i mitten och med lite tur landar vi någonstans i mittemellan den gamla tidens stenhårda linje där alla åt samma och ingen fick lämna bordet förrän det var rent på tallriken och dagens detaljuträknade egotripp, i en gemenskap med nyvunnen förståelse och ökad tolerans för den enskilda individens behov eller som Mats-Eric säger:
– Den mest hälsosamma maten i längden är nog den som är god att äta, består av riktiga råvaror och som funkar att äta tillsammans med andra.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

 


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Varför är det så lätt att bli sjuk när semestern kommer?

Hälsa

Äntligen semester, tänker du och har en lista av roliga saker att göra. Men så blir du trött och hängig de första dagarna på ledigheten. Kroppen vill bara vila och sedan kommer förkylningen som ett brev på posten. Det är inte ovanligt att bli sjuk när du är ledigt. Kurera frågade stresscoachen Karin Isberg varför det är så och vad man kan göra för att undvika att bli sjuk på sin semester?

Behandla svårläkta sår med manukahonung 

Hälsa

Den speciella manukahonungen som kommer från Nya Zeeland har både antibakteriella och antiinflammatoriska egenskaper. Den lämpar sig inte bara för invärtes bruk utan fungerar utmärkt som behandling vid svårläkta sår. Framförallt kan den vara en hjälp för anhöriga som vill hjälpa äldre personer med besvärliga bensår.

Vad händer när vi inte får kramas?

Forskning

Kerstin Uvnäs Moberg, professor i fysiologi, var först i världen att prata om hur och varför må-bra hormonet oxytocin påverkar vårt välbefinnande. Men nu när vi inte har kunnat kramas på ett tag, och även måste vara försiktiga en stund till – vad händer då med vårt välbefinnande? – Det är förödande för vår hälsa att vara isolerade. Oxytocin frisätts inte bara vid beröring utan även vid möten, det blir inte på samma sätt när vi pratar i telefon, säger Kerstin.

Nu slipper Jacob smärtan i magen

Hälsa

Jacob Löthman var elva år när han fick diagnosen Aspergers syndrom och ADHD. Medicinerna gav biverkningar – och ända sedan tonåren har han levt med magsmärta, gaser och svullnad. För knappt två år sedan hittade han kapslarna med mjölksyrabakterier och effekten kom omedelbart. Idag är i princip alla hans problem borta.

 

 

Jadå, klart du ska testa gado gado!

Recept

Gado gado är en klassisk indonesisk sallad med tempeh. Namnet betyder potpurri på indonesiska, vilket beror på att man ofta använder olika grönsaker beroende på säsong. Gör gärna det du också! En krämig jordnötssås är kronan på  verket.

Sofia har hittat sin hudvård

Hälsa

Sofia Marklund har haft problem med sin hud i många år och aldrig hittat en hudvårdsrutin som funkar – förrän nu. Efter bara några veckor med en svensk serie av veganska produkter både ser och känner hon skillnad.

Camilla kan springa med hundarna igen

Hälsa

När Camilla Hallgren såg hur hennes hundar blev piggare och rörligare i lederna av ett tillskott med musselextrakt så bestämde hon sig för att prova själv. Artrosen i ett knä som hindrat henne att leva ett aktivt liv är nu helt borta. Nu springer hon milen utan problem igen.

 

Går det att träna bort gäddhänget?

Hälsa

Kroppen förändras efter en graviditet, en viktnedgång och samband med klimakteriet. Utebliven fysisk aktivitet och sämre kosthållning sätter också spår på kroppen. En sak som kan uppstå är överskottshud – och något kvinnor ofta pratar om är gäddhänget, som plötsligt blivit påtagligt. Men går det att få bort gäddhänget? Vi frågade vår träningsexpert Monika Björn, som har flera goda råd att ge.

Åsa: ”Jag har fått min kropp tillbaka”

Hälsa

Två graviditeter gjorde huden på Åsa Engströms mage slapp och skrynklig. Och när hon hade gått ner 42 kilo såg magen ut som ett russin. En kräm med ämnen som stramar upp huden, gjorde skillnad. Hård träning förbättrade resultatet – så mycket att Åsa ställde upp i en Bikini Fitness-tävling!

 

Hälsointresse-boom i coronakrisen

Hälsa

Vi har fått ett större hälsointresse under coronapandemin, i alla fall om man får tro statistiken från magasinappen Readly – där läsandet av hälsomagasin har ökat markant jämfört med i fjol. Det här intresserar oss mest just nu.

9-halsopoddar-for-hangmattan

9 hälsopoddar för hängmattan

Hälsa

Oavsett om du sitter på bryggan, cyklar till jobbet eller vilar i hängmattan är det härligt med en inspirerande podd i lurarna. Här ger vi dig tips på sommarens skönaste lyssning med fokus på hälsa och välmående.

 

Näringen som håller ögonen friska

Äldre

Ögonsjukdomar som gula fläcken-sjukan och grå starr är åldersrelaterade sjukdomar. Men åldersförändringar i ögonen kan bromas upp. Genom att tillföra näring till ögat i form av bland annat C- och E-vitamin, lutein, och zink kan sjukdomsförloppet stanna av.

Alun hjälper svullna ben

Hälsa

Tunga, trötta och svullna ben som spänner och gör ont... När kirurgen Ivan Letterfors, som opererar åderbråck, hörde talas om krämen som stimulerar blodcirkulationen och minskar på spänningar i benen vaknade hans intresse. Tack vare honom kom alunkrämen till Sverige och många kan kasta sina stödstrumpor.