mats-eric nilsson och hans böcker

Foto: Mattias Bardå

Prat om mat med Mats-Eric Nilsson

Är det någon som gjort en insats för att lyfta ämnet mat i media är det journalisten Mats-Eric Nilsson. Före hans bok ”Den hemlige kocken” där han avslöjade vad som dolde sig i färdigmat och andra processade livsmedel i form av tillsatser och konsistensgivare fanns inte så mycket för den som var intresserad av ämnet och de intresserade var garanterat färre. Boken slog ned som en bomb och numera är det få som inte känner till begreppet Äkta vara – en märkning döpt efter Mats-Erics efterföljande bok.

Sedan dess har det blivit flera böcker, alltifrån sjukhus- och skolmat till restaurangbranschen har fått sig en välbehövlig genomlysning och med senaste boken ”Måltidens magi” som kom ut tidigare i år har han lyft blicken något och lämnat innehållsförteckningarna till förmån för måltiden i ett större samhälleligt, historiskt och gemenskapande perspektiv. Ihop med de program han gjorde för SVTs ”Uppdrag granskning” där han upplyste om tillsatser i vin, fenomenen superfoods och laktosfritt finns snart inte någon aspekt av maten som Mats-Eric inte täckt upp.
– Syftet med mina böcker har varit att hjälpa konsumenten att göra ett mer upplyst val, säger Mats-Eric, sedan är det förstås upp till var och en att bestämma hur de vill göra.

Intresset väcktes av en slump
Mats-Erics intresse för vad maten innehåller väcktes av en slump på en badstrand på Gotland när hans bror frågade om någon visste vad glassen de åt innehöll och började läsa upp den osannolika sammansättning som utgör en vanlig ”hederlig” pinnglass idag. Där såddes ett frö och på den vägen är det. Mats-Eric började reka vid sidan av sin tjänst som redaktionschef på Svenska Dagbladet, först mest av eget intresse men det skulle snart komma att få konsekvenser på hans arbetsplats.

 

LÄS OCKSÅ: Vikten av att mota Olle i grind

Är numera sin egen
När Mats-Eric föreslog att tidningens främste nyhetsreporter skulle ägna sig uteslutande åt att skriva om mat möttes det inte direkt av entusiasm från samtliga på redaktionen. Detta i en tid när dagstidningen höll sig med såväl en tennis- som en balettreporter, mat ansågs däremot som ett alltför smalt ämne att vika en tjänst åt. Men Mats-Eric fick sin vilja igenom och idag är Henrik Ennart som reportern heter den främste inom segmentet kost och hälsa inom dagspress och jobbar oförtrutet vidare. När Mats-Eric slutade på SvD hade han arbetat där i 20 år, därefter har han skrivit flera böcker, rest land och rike runt och föreläst och dessutom hunnit vara chefredaktör för det numera insomnade matmagasinet Hunger i tre år. Numera är han helt och hållet sin egen, något han tycks trivas ganska bra med.

Vill lyfta betydelsen av att äta tillsammans
Kurera möter Mats-Eric på ett fik i hans hemkvarter på Södermalm i Stockholm där han numera gärna sitter och arbetar. Mats-Eric höll nyligen en välbesökt föreläsning utifrån sin senaste bok "Måltidens magi" i Kungsholms kyrka i Stockholm, där han pratade om den hotande måltiden och hur viktigt det är att vi hittar tillbaka till att äta tillsammans, både i privat och i arbetslivet – ja överhuvudtaget.
Mats-Eric berättar att han funderat ganska mycket över hur det kan komma sig att något så allmängiltigt som mat kan uppfattas som smalt och nästan trivialt. I viss mån ser han patriarkala stråk i synen på mat som härstammar från att det varit en kvinnosyssla och därför inte anses så viktigt.
– I dagspressen kom maten in på typ sidan 48 i form av olika recept. Att använda journalistisk kompetens för att granska livsmedelsindstrin är ett ganska nytt påfund.

LÄS OCKSÅ: Stefan Sundström: "Vi kan inte bara frälsa oss själva"

Förnyare av matjournalistiken 
Innan Mats-Eric och Henrik riktade välbehövlig uppmärksamhet mot maten hade inte mycket hänt sedan Björn Gillberg tvättade skjortor i gräddersättningspulver på 1970-talet. Något som på den tiden fick långtgående konsekvenser och till och med påverkade svensk lagstiftning, i så måtto att vi länge hade ett rigoröst regelverk för vad som vad tillåtet i mat.
– Sverige fick tuffare lagstiftning om färgämnen och en rad andra tillsatser än i omvärlden. Men det försvann när vi gick med i EU.

Maten på restauranger särskilt utsatt
En bransch där tillsatserna frodas är restaurangbranchen, något Mats-Eric tar upp i boken ”Saltad nota”. När det inte anses finnas pengar till personal köper man istället in olika färdiglösningar i form av halvfabrikat och förbehandlad mat i olika former som ofta är full av tillsatser, allt för att spara in på utgifterna. Och som gäst har man inte en susning om vad som hamnar på tallriken.
– Nej, på restaurangen får du ju ingen innehållsförteckning.

 

Smaklös mat till barn och gamla
Även inom äldrevård, barnomsorg och på sjukhus har rädslan för riktig mat som Mats-Eric uttrycker det gjort att maten är steril och nästintill smaklös.
– Dietister har räknat ut optimalt näringsinnehåll men om maten inte hamnar i magen på grund av stress eller för att de äldre inte vill äta ensamma spelar det ingen roll hur bra man räknat.
Därför är det viktigt att lyfta blicken från tallriken och se på måltiden ur ett mer holistiskt perspektiv menar Mats-Eric, något som ledde till att han skrev boken ”Måltidens magi”.

LÄS OCKSÅ: Doktorn ordinerar naturlig supermat

Mat i sina beståndsdelar
Från att ha varit något vi gjort tillsammans runt köksbordet hemma eller runt lägerelden har maten idag i en del fall utiliserats och kommit att bli en strikt fråga om näring och bränsle. På sin föreläsning nämner Mats-Eric två extremer, dels unga programmerare i Silicon valley som räknat ut exakt vad de behöver för näring som de blandar till och häller i sig framför datorn för att slippa tänka på det här med mat och den Sydkoreanska rörelse där unga satt i system att dela sin måltid digitalt på sociala medier för att skapa om inte annat en illusion av gemenskap. När vi landar i den typen av ytterligheter har vi kommit långt bort från middagen som den samlingsplats och det tillfälle till meningsutbyte som lade grunden till vår civilisation, menar Mats-Eric. Vi bortser då dessutom helt från synergieffekten av näringen i mat om vi tror att vårt behov av föda kan reduceras till en fråga om näringsämnen. Det är lite som om själen försvinner, föreslår jag och Mats-Eric instämmer.

Måltiden är ett unikt samspel
Mats-Eric tror vi har långt kvar innan vi vet allt om hur maten vi äter faktiskt påverkar oss och är tveksam till om vi någonsin kommer lyckas. Samspelet mellan kroppen och maten vi äter är oerhört komplext och något som är unikt för var och en menar han.
Som exempel nämner han ett litet oansenligt timjansblad som innehåller 35 olika antioxidanter som när det används i matlagning först placeras i ett sammanhang ihop med andra råvaror för att sedan möta vår egen unika organism – en kemisk process som knappast någon näringslösning kan tävla med.
– Det är lite fåfängt att tro att vi någonsin till fullo ska kunna kartlägga ett så komplext samspel.
I det samspelet vill Mats-Eric även räkna in det sociala sammanhang där maten intas.
– När vi plockar ut saker ur sitt sammanhang är det inte säkert att det får samma effekt.

Tveksam till dieter i långa loppet
Trots det har vi en tendens att leta frälsning i enskilda näringsämnen eller livsmedel som vi tillskriver olika superkrafter menar Mats-Eric. Något han inte ger så mycket för, istället tror han mer att traditionell mat som till exempel medelhavskost med mycket grönsaker är det som är mest gynnsamt för hälsan i långa loppet.
– Jag tror inte på hälsosam mat som inte smakar gott och som inte är trevlig att äta tillsammans med andra. Det kan man göra ett tag,  men i långa loppet kommer man inte tycka att det är roligt och istället börja trycka i sig onyttigheter för att synda som det brukar heta.

 

Var försiktiga med att kategorisera
Han vänder sig också mot att vi är så noga med att skilja på vad som är nyttigt och onyttigt, något som gör att vi blir blinda för att mat kan vara både och. Att kategorisera och definiera kan leda till att vi är inne och styr för mycket menar Mats-Eric, särskilt när det kommer till barn. Som exempel nämner han sin yngsta son som tyckte mycket om gurka när han var liten och försiktigt frågade om han fick äta det som lördagsgodis.
– Han visste inte vilken kategori den hörde hemma i.
Även om Mats-Eric har förståelse för att någon på grund av olika intoleranser har behov av att äta mer individanpassat ser har problem med till exempel anpassa sitt ätande efter sin blodgrupp eller DNA-tester rent socialt och att lite av gemenskapen kring måltiden riskerar att gå förlorad.
– Allting har blivit så individualiserat, vi lyssnar inte på samma skivor eller tittar på samma Tv-program. Alla sitter med sin enhet och snart äter vi inte samma mat längre.

Värnar det genuina och gemensamma
Mats-Eric är noga med att påpeka att han inte på något sätt är teknikfientlig, men han ser med viss oro på att så mycket blir individualiserat och systematiserat.
– Mat är levande materia och vi försöker göra det till någon sorts ingenjörslösning. Att maten sedan inte smakar någonting och inte kittlar vår aptit tycks helt ovidkommande.
Mats-Eric hoppas med sin senaste bok få människor att stanna upp och reflektera mer kring måltidens betydelse.
– Det finns kanske andra värden än de rent näringsmässiga.
Han strävar inte heller efter någon återgång till den perfekta kärnfamiljsidyllen och har full förståelse för att alla tar genvägar, slarvar med måltider ibland och kan ha svårt att komma på vad man ska ha till middag.
Men det finns stora värden i den gemensamma måltiden och då och då kan det vara bra att lyfta blicken från den smutsiga vaxduken för att förstå att uppskatta det man tar del av tillsammans menar Mats-Eric.

Hälsosam mat fungerar på flera plan
Tiden lär utvisa hur väl han lyckas. Det brukar ju heta att pendeln måste slå åt båda hållen innan den slutligen stannar någonstans i mitten och med lite tur landar vi någonstans i mittemellan den gamla tidens stenhårda linje där alla åt samma och ingen fick lämna bordet förrän det var rent på tallriken och dagens detaljuträknade egotripp, i en gemenskap med nyvunnen förståelse och ökad tolerans för den enskilda individens behov eller som Mats-Eric säger:
– Den mest hälsosamma maten i längden är nog den som är god att äta, består av riktiga råvaror och som funkar att äta tillsammans med andra.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

 


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Här får du gratis blodsockerkoll på världsdiabetsdagen

Hälsa

Diabetes är en av våra stora folksjukdomar. Sjukdomen ökar över hela världen, och om 20 år kommer antalet sjuka uppgå till uppskattningsvis 640 miljoner. I Sverige är över en halv miljon människor drabbade och de flesta har typ 2-diabetes. I dag är det världsdiabetesdagen och det uppmärksammas i Stockholm genom att du får ett gratis blodsockertest.

Susanne vill hjälpa fler upptäcka fördelarna med naturlig hudvård

Eko/miljö

Journalisten Susanne Hovenäs har i många år – bland annat som skönhetsredaktör på tidningen Hälsa – varit en av de drivande krafterna bakom trenden med naturlig skönhet och hudvård. Nu har hon tagit över ledningen inom NOC Sweden efter grundaren Henrik Olteng som gått vidare till andra uppdrag. Kurera växlade några ord Susanne om hur hon ser på utvecklingen för naturlig hudvård och skönhet.

Överträningssyndrom har nått vanliga motionärer

TRÄNING

Att elitidrottare pressar sig för hårt och kan drabbas av överträningssyndrom, OTS, det är vida känt. Men nu har OTS även nått elitmotionärerna. Symtomen är svårupptäckta eftersom de handlar om humörsvängningar, infektioner, dålig aptit och en oförklarlig trötthet.  Det finns bara ett sätt att komma ur situationen.

 

”Ketogen kost hjälpte mig bli fri från depression”

Mental hälsa

En ketogen diet har många fördelar enligt anhängarna, förutom att den underlättar att hålla vikten sägs den bidra till allmänt bättre välmående och större mental klarhet. Hanna Gillving är funktionsmedicinsk terapeut och kom nyligen ut med boken ”Keto-licious”, och för hennes del bidrog en omläggning till det hon kallar ketogen livsstil till att hon äntligen blev fri från mångåriga besvär med psykisk ohälsa.

Movemberutmaningen – inget barn ska behöva säga ”Hej då pappa”

Krönikan

Jag var sju år när vi fick telefonsamtalet från sjukhuset som sa att pappa hade ramlat ihop i hissen. Hans liv gick inte att rädda. Hjärtat hade gett upp. Att förlora en förälder var givetvis tufft, men idag har jag valt att se det som min största motivation. För jag har en dröm, jag har en vision: Inget barn ska behöva säga ”Hejdå pappa”, det skriver  Pierre Mörck i denna krönika där han vill inspirera till mer rörelse och uppmärksamma ohälsan bland män.

Hästar kan läsa av våra känslolägen – och lägger dem på minnet

Husdjur

Det finns fog för uttrycket att ha minne som en häst. Du som ägt eller tillbringat mycket tid med en häst har kanske upplevt att ni har en speciell kontakt. Kanske har du känt något som liknar vänskap eller att hästen är en del av familjen. Nu visar forskning att känslan troligen är ömsesidig. Hästar kan nämligen inte bara läsa av våra känslolägen – de lägger dem även på minnet.

 

Djagacida – ris och bönor från Kap verde

Recept

Detta recept på en enkel och väldigt god risrätt från Kap Verde kommer från boken vegetariska recept från hela världen hittar du i den gröna kokboken boken "Zeinas green kitchen" av den omtyckta matprofilen Zeina Mourtada som driver bloggen Zeinas kitchen..

Doftöverkänslighet – ett dolt handikapp

Allmänt

Trots att tre miljoner svenskar kan besväras av dofter är osäkerheten om behandling och vad omgivningen kan göra stor, det visar en ny undersökning. Missförstånden är många och var tredje person tror att det kan vara ett psykiskt sjukdomstillstånd. Med Parfymfria veckan hoppas initiativtagarna kunna slå hål på myterna kring sjukdomen och öka kunskapsnivån.

Nya rön inom svensk cancerforskning kan ge effektivare behandling

Forskning

Cirka 60 000 svenskar får varje år ett cancerbesked där tumören är av elakartad karaktär. Trots det går dödligheten i cancer ner, men sjukdomen skördar ändå tusentals liv varje år. Det forskas brett och på olika typer av mediciner för att bromsa och bota cancer. Vid Lunds universitet har man tittat på hur tumörceller kommunicerar med andra ställen i kroppen för att förstå hur spridningen går till. Det ger hopp om nya behandlingsformer.

Är mjölk hälsosamt eller helt onödigt?

Allmänt

Mat väcker alltid starka känslor. Om mjölk är nyttigt eller inte, det diskuteras ofta. En del går i starkt försvarsläge, medan andra ifrågasätter om mjölk är viktigt att dricka. När Kureras kostrådgivare, Cathrine Schück, gjorde ett inlägg på Facebook om varför hon rekommenderar en mjölkfri månad möttes hon av en storm av kritik, och frågade sig varför mjölk blivit ”en helig ko”.

 

De sticker hål på myten om psykopaten

Mental hälsa

Tror du att din chef är psykopat? Eller din granne eller din pojkvän? Sannolikheten är stor att du misstar dig. Vi lever i en tid då myterna om psykopater frodas som aldrig förr, det är något Marianne Kristiansson och Karolina Sörman, båda med stor kunskap i ämnet vill råda bot på. Kurera ställde några frågor till författarna till boken ”Psykopaten”.

 

D-vitamin ger KOL-patienter färre skov

Forskning

För låga värden av D-vitamin har visat sig vara utbrett, framförallt bland den nordiska befolkningen eftersom solen är vår främsta källa för inlagring av vitaminet i kroppen. D-vitaminbrist kan ge allt från värkande muskler och benbrott till allvarliga sjukdomar som depression. En studie på KOL-patienter visade att om de som hade normala nivåer D-vitamin minskades risken markant för besvärliga skov.  

Har du koll på sömncykeln? Den styr om du sover bra eller dåligt

Forskning

Oro och stress hör ihop. Det är känslor som gör att ditt sympatiska stressystem är för aktivt när det är dags att sova. Om stressystemet håller kvar kortisolet på en hög nivå, då är det inte bara svårt att somna, du vaknar oftast mellan två och fyra på natten och har svårt somna om. Det finns förstås en lösning på problemet. Det handlar om att få din sömncykel att fungera som den ska.

 

Therese ändrade kosten och blev frisk från en ilsken reumatisk värk

Hälsa

För tio år sedan drabbades Therese Gillberg, 41 år, av en aggressiv reumatisk sjukdom. Hon provade sig igenom alla mediciner sjukvården kunde erbjuda, men ingenting fungerade. Fem år senare, efter två operationer och månader av sängliggande beslöt hon sig för att hitta sin egen väg bort från värken. Hon lade om kosten och efter bara tre månader var hon medicinfri. Idag är Therese frisk från sin ”kroniska” sjukdom.

Låginflammatorisk kost prövas på reumatiska barn

Forskning

Nu provar Akademiska sjukhuset i Uppsala låginflammatorisk kost som medicin för barn med inflammatorisk ledsjukdom. Tidigare har barn och tonåringar behandlats med smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel, men nu söker läkarna alternativ och komplement till den traditionella behandlingen.

Förläng livet med styrketräning

Hälsa

Sverige är bland de länder som har flest personer med stillasittande jobb. Vi sitter nio-tio timmar varje dag och det påverkar hälsan. Vi behöver röra på oss mer, men det behöver inte bli jobbigt och ta en massa tid. Lite fler promenader kan förändra en hel del, och lägger du bara till lite styrketräning någon dag i veckan kan det betyda mycket för din hälsa. Studier visar att om du lyfter lite vikter kan det faktiskt förlänga sitt liv – med hela 15 år.