mats-eric nilsson och hans böcker

Foto: Mattias Bardå

Prat om mat med Mats-Eric Nilsson

Är det någon som gjort en insats för att lyfta ämnet mat i media är det journalisten Mats-Eric Nilsson. Före hans bok ”Den hemlige kocken” där han avslöjade vad som dolde sig i färdigmat och andra processade livsmedel i form av tillsatser och konsistensgivare fanns inte så mycket för den som var intresserad av ämnet och de intresserade var garanterat färre. Boken slog ned som en bomb och numera är det få som inte känner till begreppet Äkta vara – en märkning döpt efter Mats-Erics efterföljande bok.

Sedan dess har det blivit flera böcker, alltifrån sjukhus- och skolmat till restaurangbranschen har fått sig en välbehövlig genomlysning och med senaste boken ”Måltidens magi” som kom ut tidigare i år har han lyft blicken något och lämnat innehållsförteckningarna till förmån för måltiden i ett större samhälleligt, historiskt och gemenskapande perspektiv. Ihop med de program han gjorde för SVTs ”Uppdrag granskning” där han upplyste om tillsatser i vin, fenomenen superfoods och laktosfritt finns snart inte någon aspekt av maten som Mats-Eric inte täckt upp.
– Syftet med mina böcker har varit att hjälpa konsumenten att göra ett mer upplyst val, säger Mats-Eric, sedan är det förstås upp till var och en att bestämma hur de vill göra.

Intresset väcktes av en slump
Mats-Erics intresse för vad maten innehåller väcktes av en slump på en badstrand på Gotland när hans bror frågade om någon visste vad glassen de åt innehöll och började läsa upp den osannolika sammansättning som utgör en vanlig ”hederlig” pinnglass idag. Där såddes ett frö och på den vägen är det. Mats-Eric började reka vid sidan av sin tjänst som redaktionschef på Svenska Dagbladet, först mest av eget intresse men det skulle snart komma att få konsekvenser på hans arbetsplats.

 

LÄS OCKSÅ: Vikten av att mota Olle i grind

Är numera sin egen
När Mats-Eric föreslog att tidningens främste nyhetsreporter skulle ägna sig uteslutande åt att skriva om mat möttes det inte direkt av entusiasm från samtliga på redaktionen. Detta i en tid när dagstidningen höll sig med såväl en tennis- som en balettreporter, mat ansågs däremot som ett alltför smalt ämne att vika en tjänst åt. Men Mats-Eric fick sin vilja igenom och idag är Henrik Ennart som reportern heter den främste inom segmentet kost och hälsa inom dagspress och jobbar oförtrutet vidare. När Mats-Eric slutade på SvD hade han arbetat där i 20 år, därefter har han skrivit flera böcker, rest land och rike runt och föreläst och dessutom hunnit vara chefredaktör för det numera insomnade matmagasinet Hunger i tre år. Numera är han helt och hållet sin egen, något han tycks trivas ganska bra med.

Vill lyfta betydelsen av att äta tillsammans
Kurera möter Mats-Eric på ett fik i hans hemkvarter på Södermalm i Stockholm där han numera gärna sitter och arbetar. Mats-Eric höll nyligen en välbesökt föreläsning utifrån sin senaste bok “Måltidens magi” i Kungsholms kyrka i Stockholm, där han pratade om den hotande måltiden och hur viktigt det är att vi hittar tillbaka till att äta tillsammans, både i privat och i arbetslivet – ja överhuvudtaget.
Mats-Eric berättar att han funderat ganska mycket över hur det kan komma sig att något så allmängiltigt som mat kan uppfattas som smalt och nästan trivialt. I viss mån ser han patriarkala stråk i synen på mat som härstammar från att det varit en kvinnosyssla och därför inte anses så viktigt.
– I dagspressen kom maten in på typ sidan 48 i form av olika recept. Att använda journalistisk kompetens för att granska livsmedelsindstrin är ett ganska nytt påfund.

LÄS OCKSÅ: Stefan Sundström: “Vi kan inte bara frälsa oss själva”

Förnyare av matjournalistiken 
Innan Mats-Eric och Henrik riktade välbehövlig uppmärksamhet mot maten hade inte mycket hänt sedan Björn Gillberg tvättade skjortor i gräddersättningspulver på 1970-talet. Något som på den tiden fick långtgående konsekvenser och till och med påverkade svensk lagstiftning, i så måtto att vi länge hade ett rigoröst regelverk för vad som vad tillåtet i mat.
– Sverige fick tuffare lagstiftning om färgämnen och en rad andra tillsatser än i omvärlden. Men det försvann när vi gick med i EU.

Maten på restauranger särskilt utsatt
En bransch där tillsatserna frodas är restaurangbranchen, något Mats-Eric tar upp i boken ”Saltad nota”. När det inte anses finnas pengar till personal köper man istället in olika färdiglösningar i form av halvfabrikat och förbehandlad mat i olika former som ofta är full av tillsatser, allt för att spara in på utgifterna. Och som gäst har man inte en susning om vad som hamnar på tallriken.
– Nej, på restaurangen får du ju ingen innehållsförteckning.

Smaklös mat till barn och gamla
Även inom äldrevård, barnomsorg och på sjukhus har rädslan för riktig mat som Mats-Eric uttrycker det gjort att maten är steril och nästintill smaklös.
– Dietister har räknat ut optimalt näringsinnehåll men om maten inte hamnar i magen på grund av stress eller för att de äldre inte vill äta ensamma spelar det ingen roll hur bra man räknat.
Därför är det viktigt att lyfta blicken från tallriken och se på måltiden ur ett mer holistiskt perspektiv menar Mats-Eric, något som ledde till att han skrev boken ”Måltidens magi”.

LÄS OCKSÅ: Doktorn ordinerar naturlig supermat

Mat i sina beståndsdelar
Från att ha varit något vi gjort tillsammans runt köksbordet hemma eller runt lägerelden har maten idag i en del fall utiliserats och kommit att bli en strikt fråga om näring och bränsle. På sin föreläsning nämner Mats-Eric två extremer, dels unga programmerare i Silicon valley som räknat ut exakt vad de behöver för näring som de blandar till och häller i sig framför datorn för att slippa tänka på det här med mat och den Sydkoreanska rörelse där unga satt i system att dela sin måltid digitalt på sociala medier för att skapa om inte annat en illusion av gemenskap. När vi landar i den typen av ytterligheter har vi kommit långt bort från middagen som den samlingsplats och det tillfälle till meningsutbyte som lade grunden till vår civilisation, menar Mats-Eric. Vi bortser då dessutom helt från synergieffekten av näringen i mat om vi tror att vårt behov av föda kan reduceras till en fråga om näringsämnen. Det är lite som om själen försvinner, föreslår jag och Mats-Eric instämmer.

Måltiden är ett unikt samspel
Mats-Eric tror vi har långt kvar innan vi vet allt om hur maten vi äter faktiskt påverkar oss och är tveksam till om vi någonsin kommer lyckas. Samspelet mellan kroppen och maten vi äter är oerhört komplext och något som är unikt för var och en menar han.
Som exempel nämner han ett litet oansenligt timjansblad som innehåller 35 olika antioxidanter som när det används i matlagning först placeras i ett sammanhang ihop med andra råvaror för att sedan möta vår egen unika organism – en kemisk process som knappast någon näringslösning kan tävla med.
– Det är lite fåfängt att tro att vi någonsin till fullo ska kunna kartlägga ett så komplext samspel.
I det samspelet vill Mats-Eric även räkna in det sociala sammanhang där maten intas.
– När vi plockar ut saker ur sitt sammanhang är det inte säkert att det får samma effekt.

Tveksam till dieter i långa loppet
Trots det har vi en tendens att leta frälsning i enskilda näringsämnen eller livsmedel som vi tillskriver olika superkrafter menar Mats-Eric. Något han inte ger så mycket för, istället tror han mer att traditionell mat som till exempel medelhavskost med mycket grönsaker är det som är mest gynnsamt för hälsan i långa loppet.
– Jag tror inte på hälsosam mat som inte smakar gott och som inte är trevlig att äta tillsammans med andra. Det kan man göra ett tag,  men i långa loppet kommer man inte tycka att det är roligt och istället börja trycka i sig onyttigheter för att synda som det brukar heta.

Var försiktiga med att kategorisera
Han vänder sig också mot att vi är så noga med att skilja på vad som är nyttigt och onyttigt, något som gör att vi blir blinda för att mat kan vara både och. Att kategorisera och definiera kan leda till att vi är inne och styr för mycket menar Mats-Eric, särskilt när det kommer till barn. Som exempel nämner han sin yngsta son som tyckte mycket om gurka när han var liten och försiktigt frågade om han fick äta det som lördagsgodis.
– Han visste inte vilken kategori den hörde hemma i.
Även om Mats-Eric har förståelse för att någon på grund av olika intoleranser har behov av att äta mer individanpassat ser har problem med till exempel anpassa sitt ätande efter sin blodgrupp eller DNA-tester rent socialt och att lite av gemenskapen kring måltiden riskerar att gå förlorad.
– Allting har blivit så individualiserat, vi lyssnar inte på samma skivor eller tittar på samma Tv-program. Alla sitter med sin enhet och snart äter vi inte samma mat längre.

Värnar det genuina och gemensamma
Mats-Eric är noga med att påpeka att han inte på något sätt är teknikfientlig, men han ser med viss oro på att så mycket blir individualiserat och systematiserat.
– Mat är levande materia och vi försöker göra det till någon sorts ingenjörslösning. Att maten sedan inte smakar någonting och inte kittlar vår aptit tycks helt ovidkommande.
Mats-Eric hoppas med sin senaste bok få människor att stanna upp och reflektera mer kring måltidens betydelse.
– Det finns kanske andra värden än de rent näringsmässiga.
Han strävar inte heller efter någon återgång till den perfekta kärnfamiljsidyllen och har full förståelse för att alla tar genvägar, slarvar med måltider ibland och kan ha svårt att komma på vad man ska ha till middag.
Men det finns stora värden i den gemensamma måltiden och då och då kan det vara bra att lyfta blicken från den smutsiga vaxduken för att förstå att uppskatta det man tar del av tillsammans menar Mats-Eric.

Hälsosam mat fungerar på flera plan
Tiden lär utvisa hur väl han lyckas. Det brukar ju heta att pendeln måste slå åt båda hållen innan den slutligen stannar någonstans i mitten och med lite tur landar vi någonstans i mittemellan den gamla tidens stenhårda linje där alla åt samma och ingen fick lämna bordet förrän det var rent på tallriken och dagens detaljuträknade egotripp, i en gemenskap med nyvunnen förståelse och ökad tolerans för den enskilda individens behov eller som Mats-Eric säger:
– Den mest hälsosamma maten i längden är nog den som är god att äta, består av riktiga råvaror och som funkar att äta tillsammans med andra.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

 


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Adhd-experter är köpta av läkemedelsindustrin – hävdar ny bok

Allmänt

50 procent av Sveriges adhd-experter är knutna till läkemedelsindustrin och många kan betraktas som köpta. Detta enligt Katarina Bjärvall, författare till den nya boken ”Störningen – adhd, pillren och det stressade samhället”, som bland annat menar att Socialstyrelsen och Läkemedelsverket borde göra mer för att utestänga jäviga experter från vetenskapliga råd och expertmöten.

Kontorshund

Kontorshundar minskar stressen

Hälsa

Mer än hälften av svenskarna tycker att hundar leder till en mindre stressad arbetsmiljö. Både hundägare och arbetskamrater trivs bättre och stressar mindre om hunden får hänga med till jobbet.

Tips för ett medvetet val av påskgodis

Hälsa

Vegan, miljömedveten, födoämnesallergiker – eller "bara" mån om att hålla nere mängden socker? Det traditionella butiksutbudet av godis är inte för alla – men det är inte egentillverkning av godis heller. Samtidigt förväntar sig barnen att de där påskäggen ändå ska vara fyllda. Frågan är bara med vad? Här är 13 köpegodisalternativ där tillverkaren, på ett eller annat sätt, tänkt till för att den hälso- och miljömedvetnes samvete ska kännas lite renare.

Så färgar du påskägg naturligt

Allmänt

Inte hunnit påskpyssla än? Gör det, dina barn kommer att älska det. Och förmodligen du med. Allt du behöver är ägg och gärna några naturliga färgämnen – som till exempel gurkmeja, rödbetsjuice, blåbär, kaffesump och alger. Eller varför inte lökskal? Kul och helt giftfritt! 

Värsta pollenåret på 45 år – så kan naturen hjälpa dig

Allmänt

I Sverige lider 30 procent av den vuxna befolkningen av pollenallergi – men i år förväntas antalet drabbade bli ännu fler. Pollensäsongen 2019 kan nämligen bli den värsta på 45 år. Anledningen? Fjolårets ovanligt varma sommar – i alla fall delvis. Men känn till att det finns bra naturlig behandling – särskilt om du börjar redan nu.

Två tips på nyttigare påskgott

Recept

Lagom till att det är dags både att fylla påskägg och påskkärringarnas korgar med (o)nyttigheter levererar Kureras receptskapare Maya Dilek dessa två chokladgodingar. Toppade med både superbär och andra nyttigheter. Dessutom enkla att slänga ihop – och supergoda! 

Hudterapeutens 9 beautyhacks

Hud

Att åldras med skönhet behöver inte vara så svårt.  Det finns flera saker du kan göra själv för att behålla huden mjuk, smidig och strålande vacker. Här är hudterapeuten Marie Oddssons bästa tips.

3 lifehacks i pollentider

Allmänt

Äntligen vår! Och då kommer snuvan som på beställning. I år spås pollensäsongen bli extra jobbig – och då kan även de som inte normalt känner av allergi drabbas. Men det finns hjälp. Och det gäller även om snuvan beror på förkylning.

Nu avråds gravida från att dricka ingefärashots

Gravid/barn

Gravid? Undvik stora mängder ingefära. Baserat på en ny riskutvärdering går nu danska myndigheter ut med rådet att gravida bör undvika att dricka ingefärashots – och att i övrigt inta för stora mängder av kryddan, till exempel via kosttillskott mot illamående. Detta efter att forskare gjort bedömningen att ett stort intag av kryddan kan öka risken för missfall.

Chokladbräck

Sötsaker

Ett enkelt och snabbt tillagat godis toppat med nyttigheter. Ha på din egen favorit-topping i form av nötter, torkad frukt och, eller superfruits. Perfekt att bryta upp i påskäggs-stora bitar...

Med barken från tall blev Kristina av med sin pollenallergi

Naturlig hälsa

Kristina Lund är röst- och sångpedagog – så när rösten blev skör av en ständigt irriterad hals blev det svårt att sköta jobbet. Receptfria läkemedel gav så svåra biverkningar att det var lättare att vara utan. Men så hittade Kristina ett tillskott gjort på bark från tall – och sedan dess har allergisymtomen nästan helt upphört.

Fem recept för ett veganskt påskbord

Recept

Svårt att vara vego vid högtider – som påsk till exempel? Nej då, i alla fall inte om man vet var man ska hitta inspirationen. Här delar Väljvego.se – organisationen Djurens Rätts inspirationssajt för vegomat – med sig av fem förslag till den som vill bjuda på en både väldigt god och väldigt djurvänlig påskmeny. 

Avokadohalvor med vegansk skagen

Mat

Fräscha avokadohalvor fyllda med veganskagen gjord på frisk havre fraiche, tångrom och dill. Passar perfekt till kokt potatis eller tillsammans med rågbröd - och som förrätt vid festligheter.

Snart kan EU förbjuda “vegoburgare”

Kost

I en tid då vi äter en allt grönare kost och allt färre animalier är fenomenet med vegokött en rejält växande marknad.  Produkterna ser ut som kött och heter saker som burgare, stek, biff och korv – men det bör de inte längre få göra. Det har Europaparlamentets jordbruksutskott nu beslutat och lagt fram ett förslag på lagändring. En liknande lagstiftning finns redan i Frankrike.

5 smarta knep för vackra händer

Hud

Dina händer har under många kalla månader nu varit särskilt utsatta. Det är inte konstigt att de nu känns extra torra och fnasiga. Det är det dags att ändra på nu, och ta hand om dem lite extra inför sommaren. Här är tipsen som kommer att göra dina händer snygga, lena och mjuka igen.

Eldsjälen som gjorde vego till sitt jobb

Intervju

Han brinner för grön kost, är definitivt urtypen för det man brukar kalla eldsjäl och har en genuin vilja att inspirera så många människor som möjligt – i förhoppningen om att på så sätt bidra till att förändra världen.  "Mina vapen för att lyckas är ruskigt god och enkel vegomat och ett stort leende", säger Mattias Kristiansson, chefredaktör och grundare av tidningen VEGO.

5 tips på djur- och naturvänligt pynt till påskriset

Allmänt

Vill du inte heller ha fjädrar i ditt påskris?  Vad bra – för handen på hjärtat: visst är det dags att vi varierar oss lite? Det är ju ändå 2019 och de stackars kalkonerna har kanske plockats nog?  Så resonerar i alla fall allt fler och väljer därför aktivt bort påskfjädrarna till förmån för andra material.  Här delar Djurens Rätt med sig av fem steg-för-steg-guider för hur du skapar ditt egna djurvänliga påskpyssel – bland annat två färgglada fjäderalternativ av papper respektive tyg.