Prebiotika är komplexa kolhydrater som inte bryts ned av kroppens matsmältningsenzymer utan når tjocktarmen i intakt form. Prebiotika fungerar som föda åt probiotiska bakterier och stimulerar deras tillväxt. Det leder till ökad produktion av kortkedjade fettsyror som sänker pH-värdet i tarmen.

Prebiotika

Prebiotika är komplexa kolhydrater som inte bryts ned av kroppens matsmältningsenzymer utan når tjocktarmen i intakt form. Prebiotika fungerar som föda åt probiotiska bakterier och stimulerar deras tillväxt. Det leder till ökad produktion av kortkedjade fettsyror som sänker pH-värdet i tarmen. Effekten blir bland annat ökade mängder avföring.
Prebiotika representerar främst en grupp av sockerarter som heter: oligosaccharider: Dessa består av: Fruktooligosackarider (FOS), Inulin, Isomaltooligosackarider, laktilol, laktosukros, laktulos, pyrodextrin, sojaoligosackarider, transgalaktooligosackarider, xylooligosackarider. Av dessa är FOS och inulin de vanligaste förekommande som tillskott.

Olika former av prebiotika
Inulin är en form av prebiotika som innehåller prebiotiska ämnen som heter fruktaner.
Inulin framställs ofta från chikoriaroten. Lök, vitlök, svartrot, endiver och jordärtskocka innehåller också rikligt med inulin. Inulin stimulerar tillväxt av bifidobakterier i tarmen.
FOS är en ibland förekommande synonym för prebiotika, men är alltså ett vanligt prebiotika som förekommer i kosttillskott och livsmedel. FOS består av kortkedjade oligosackarider innehållande D.fruktos och D-glukos. FOS stimulerar tillväxt av bifidobakterier i tjocktarmen. Oligosackarider (finns i bönor), beta-glukaner, pektin, resistent stärkelse är andra ämnen som nyttiga bakterier gärna lever och förökar sig på. Prebiotika består även av lösliga och olösliga fibrer som vänliga bakterier använder som mat för att producera som biprodukt av kortkedjade fettsyror. Vasslekoncentrat, kolostrum, laktoferrin och laktorperoxidas anses även vara prebiotika.
Fibrer, vasslekoncentrat, kolostrum, laktoferrin och laktoperoxidas räknas oftast också till prebiotika. De gynnar tillväxt av bifidobakterier, bildning a kortkedjade fettsyror och en friskare tarmmiljö.

Funktioner av prebiotika:
• stärker effekten av probiotiska bakterier och förlänger dess verkan
• stimulerar tillväxten av bifidobakterier
• hämmar föruttnelsebakterier
• motarbetar tumörbildning
• motarbetar spridning av mikrober
• ökar koncentrationen av kalcium och magnesium i tarmen
• bidrar till bildning av galla och gallsyror och skyddar kolonocyter från skada
• stimulerar peristaltiken och gynnar en friskare och mer normal tarmfunktion
• gynnar B-vitaminsyntesen i tarmen
• gynnar upptag av flera viktiga mineral
• stödjer sänkning av förhöjda kolesterolvärden
• stabiliserande för blodsockret.

 

Dosering
• 4–12 g/dag uppdelat i 2–3 doser.
Trappa alltid upp doseringen av FOS under någon vecka/några veckors tid. Det blir oftast mycket gasbildning om man intar för höga doser i början av kuren.

Reaktioner vid för stark dosering:
Gasbildning, uppblåsthet, krampkänsla, diarré.

Symbiotika
Prebiotika och probiotika samarbetar för en friskare tarmflora och hälsa. En fiberrik växtbaserad kost kombinerad med mjölksyrade grönsaker, miso, tempeh, surdegsbröd och/eller syrade mjölkprodukter ger en mycket god grund för en frisk tarmflora. Denna kombination av prebiotika och probiotika bidrar till att hålla tarmen frisk. Vid kroniska besvär och behov av starkare näringsprogram kan man planera intag av både prebiotika- och probiotikatillskott.

Att kombinera probiotika och prebiotika verkar ge den bästa effekten
Kombinationen kallas symbiotika. Ett försök på råttor gav följande resultat:
Bifidobacterium longum: 26 procent minskad risk för cancer
Inulin: 41 procent minskad risk för cancer
Bifidobacterium longum + inulin: 80 procent minskad risk för cancer.

Exempel på studier, referenser

FOS-tillskott hjälper Crohnspatienter
En 3 veckor lång studie på 10 Crohnspatienter visade ökad tillväxt av bifidobakterier samt minskade symtom med tillskott av fruktooligosackarider (FOS).
Lindsay JO. et al. ”Clinical, microbiological, and immunological effects of fructo-oligosaccharide in patients with Chron´s disease”. Gut, 2006:55:3:348–55.

 

Intag av inulintillskott ökar kalkupptag och bentäthet
En studie bland ungdomar (50 killar och 50 tjejer mellan 9–13 år) visade att gruppen som intog inulin-prebiotikatillskott ökade kalkupptag och bentäthet under puberteten jämfört med gruppen som inte åt tillskott.
Abrams AS. et al. ”A combination of prebiotic short- and long-chain inulin-type fructans enhances calcium absorption and bone mineralization in young adolescents”. Am J Clin Nutr, 2005;82:2:471–6.

Fermentation av FOS med mjölksyrabakterier och Bifidobakterier
Mjölksyrabakterier och Bifidobakterier kan fermentera FOS och göra dem mer biotillgängliga för kroppen.
Kaplan H. et al. ”Fermentation of fructooligosaccharides by lactic acid bacteria and bifidobacteria”. Appl Environ Microbiol, 2000;66:6:2682–4.

Metabolism av fruktooligosackarider med Bifidobakteriefamiljen
Bifidobacterium adolescentis ATCC 15703, B. longum ATCC 15707 och B. thermophilum ATCC 25525 kan växa snabbare tillsammans med FOS och fruktooligosackarider. Speciellt B. thermophilum växte mycket snabbare. Källan för FOS var jordärtskocksmjöl.
McKeller TC. et al. ”Metabolism of fructooligosaccharides by Bifidobacterium spp”. AppI Microbiol Biotechnol, 1989:31:537–41.

 

Fruktooligosackarider och tarmens mikroflora
I ett experiment med 23 patienter (73 +/- 9 år) förbättrades tarmens mikroflora ungefär 10 ggr jämfört med innan intaget, genom att äta 8 g FOS per dag under 2 veckor. pH-värdet i avföringen var i genomsnitt 0,3 enheter lägre än innan tillskottet.
Mitsuoka T. et al. ”Effect: of fructooligosaccharides on intestinal microflora”. Die Nahrung, 1987:31:5 –61;427–36.

Näringsmässiga aspekter av FOS
Kortkedjade fruktooligosackarider (FOS) är en grupp av linjära fruktosoligomerer som fermenteras i kolon av laktat, kortkedjade fettsyror och gas från exempelvis kostfibrer. En viktig egenskap hos FOS är stimuleringen av tillväxt av bifidobakterier och samtidigt hämma tillväxten av potentiellt skadliga bakterier. Kortkedjade FOS förbättrar absorption av magnesium hos människor. Hos djur kan de reducera utveckling av kolontumörer genom att förbättra både butyratkoncentrationer och lokala immunsystemeffektorer.
Bornet FR. et al. ”Nutritional aspects of short-chain fructooligosaccharides: natural occurrence, chemistry, physiology and health implications”. Dig Liver Dis, 2002;34:111–20.

Prebiotika och barnatopi
En studie undersökte effekterna av en prebiotikablandning av galakto- och långkedjade fruktooligosackarider på atopisk dermatit under de första 6 månaderna av livet. 259 barn med risk för atopisk dermatit deltog, 102 barn i prebiotikagruppen och 104 i placebogruppen. De gavs antingen prebiotika eller maltodextrin. Prebiotikatillskottet var signifikant associerat med högre antal bifidobacterium-bakterier i avföringen och gav 13,3 procent lägre uppkomst av atopisk dermatit. Ingen skillnad i lactobacillusmätning kunde göras.
Moro G. et al. ”A mixture of prebiotic oligosaccharides reduces the incidence of atopic dermatitis during the first six months of age”. Arch of Dis in Childh, 2006;91:814–19.

Av Peter Wilhelmsson


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

sanna ehdin

Sanna Ehdin: Antioxidanter är inte farligt vid cancer

Debatt

Professor Martin Bergö varnade i måndags i Studio P1 för ”ingefära, gurkmeja – den där shotskulturen. Han påstod att "ju mer mat av detta man äter desto större är risken att man skyddar en tumörcell inne i kroppen – som du ännu inte upptäckt”. Han hävdade vidare att ”vi vet tydligt att tumörer mår bra om man ger dem antioxidanter, varvid tumören tillväxer fortare och sprider sig fortare.” Bergö stöder detta på deras nya studier publicerad i prestigefyllda journalen Cell – men stämmer detta verkligen, frågar sig immunologen, forskaren och författaren Sanna Ehdin? Professor Per-Arne Öckerman menar att Bergös forskning om antioxidanter och cancer är ”ovetenskaplig med oetiska slutsatser”. Andra näringsexperter varnar för hans slutsatser.

Naturliga ämnen håller hjärtat i form

Forskning

1,8 miljoner svenskar har någon form av hjärt- kärlsjukdom. Det är vår vanligaste dödsorsak, fyra dödsfall av tio beror på hjärt- kärlproblem. Men bättre diagnoser och behandlingar räddar liv. Är forskarna på rätt spår kan dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar komma att halveras. Åtminstone om man får tro KiSel-10-studien som visade att Q10 i kombination med selen kunde minska dödligheten med hela 54 procent.

 

Är det riskfritt att använda deodorant med aluminiumklorid?

Hud

Aluminiumklorid skyddar dig från att svettas under armarna – men det är inte helt riskfritt. Förutom att det kan orsaka klåda, eksem och andra hudirritationer misstänks aluminiumklorid kunna öka risken för sjukdomar som bröstcancer och Alzheimer. Ett miljövänligt alternativ är ett klokare val.

Saffran hjälper Cristbeth att sova

Naturlig hälsa

Chrisbeth Gradell kunde sova fyra timmar per natt – som mest. Nu har hon för första gången på över 30 år sovit en hel natt. Hon har dessutom blivit piggare och gladare på dagarna. Knepet bygger på traditionell persisk medicin – och stavas saffran. – Nu känner jag igen mitt positiva jag igen, säger hon.

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

 

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

 

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.