Är det inte märkligt. Först lever vi en par relation och arbetar på 100 procent. Det är slitigt men det funkar. Sen kanske gifter vi oss, skaffar några barn och när barnen är 1-1,5 år så börjar de flesta att arbeta 100 procent igen. Vi växlar upp. Boendet blir större och kostnaderna likaså. Trycket ökar. Stressen likaså. Jag tycker det är märkligt att fler inte bränner ut sig. Dessutom blir barnen större och krävande på annat sätt. Nu är mina barn så stora att läxläsningen blir viktig. Men som tur var har jag tagit hjälp med det av My academy. Utan det hade jag inte orkat. Lucas matte är så svår dessutom då han råkar vara bättre än mig. Jag mår bra för att jag kan ta det lugnt och Lucas får läxorna gjorda. Ni vet hur trött man är efter en heldag på jobbet, diskat, städat och sen ska man växla upp igen för att läsa läxor med barnen. Jag tycker att i den mån man har råd så ska man ta mer hjälp så att livspusslet fungerar. Så att du kan få andrum. Ta hjälp av vänner med barnen. Försök att sänka kraven på dig själv att du ska klara allt.
Fundera ut vad kan du ta hjälp med så din vardag blir bättre?