professor charlotte erlanson albertsson och henes boak äta för livet

Foto: Mikael Risedal

Professor med mat på kornet

Fakta

Namn: Charlotte Erlanson-Albertsson
Yrke: Professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.
Aktuell: Med boken "Äta för livet".

Foto: Mikael Risedal

Charlotte Erlanson-Albertsson var tidigt ute med att kritisera socker i en debattartikel i Dagens nyheter någon gång på 1990-talet. Hennes påståenden gjorde ett starkt avtryck och fick snabbt spridning även i andra medier – journalister var inte sena att snappa upp och informera om hur många sockerbitar det fanns i en burk läsk. Innan Charlotte stack ut hakan i frågan var de flesta övertygade om att det var fettet som var roten till allt ont. 

Charlotte skiftade alltså fokus från fett till socker – den snabbaste av kolhydrater. I dag ser vi den yttersta extremen av det i LCHF och ketogena dieter där nästintill noll och inga kolhydrater accepteras. Men hur ser Charlotte då på det här med dieter i allmänhet och LCHF i synnerhet?
– Dieterna har både bra och dåliga sidor, sedan beror det på vilket som är ens svaghet, vad man faller för och har svårt att kontrollera.
I sin nya bok ”Äta för livet – maten som gör dig frisk och stark” viker hon ett helt avsnitt till att beskriva olika dieter samt ge sin syn på deras för- och nackdelar.

Reder ut begreppen
För att använda LCHF som exempel så ser Charlotte en fördel med att dieten inte tillåter något socker överhuvudtaget, Charlotte skulle själv gärna skulle se att Livsmedelsverket införde nolltolerans mot tillsatt socker i livsmedel. Till nackdelarna hon nämner hör ökad risk för förstoppning, hjärt-kärlsjukdom och njurproblem, några ganska anmärkningsvärda minus. Behovet att reda ut begreppen i dietdjungeln är stort menar Charlotte.
– Det blir alltid så stora diskussioner, så fort man säger något är det någon dietfantast som ska ha en åsikt i frågan.
Charlotte tycker det är viktigt att hålla en saklig nivå på diskussionen.

 

LÄS OCKSÅ: Stefan Sundström: ”Vi kan inte bara frälsa oss själva”

Viktigt med regelbundna måltider
För Charlotte är ordningen nästan lika viktig som innehållet, hon tror mycket på att äta regelbundet att hålla sig till en portion och inte ta om samt att inte småäta.
– Samtidigt är mat en livsglädje och många dieter har för mycket förbud, säger Charlotte. Och då blir folk deppiga, dieter måste vara tillåtande.
Charlotte menar därför att man till 20 procent kan tillåta sig att äta vad som faller en in.
– Det är viktigt att kunna vara social och ingå i ett sammanhang.

LÄS OCKSÅ: Anders vill vidga ramarna för vad som anses normalt

Allmänbildning i kost och hälsa
I övrigt ska vi välja att äta det som är dokumenterat bra för oss menar Charlotte. Hon tror inte på att utesluta vissa födoämnen utan menar att vi är allätare.
– Alla livsmedel innehåller något vi har nytta av.
I boken som kan ses som grundläggande allmänbildning i kost och hälsa, delar Charlotte generöst med sig av sin samlade kunskap om det mesta som rör mat. I bokens början får vi lära oss om matens beståndsdelar så som fett, kolhydrater, protein och olika näringsämnen. Sedan går hon vidare och berättar om våra vanligaste livsmedel. En blandning av historia, fakta och kuriosa gör boken både lätt och rolig att läsa.

Hälsosamt perspektiv på mat
Det kan vara bra i dessa tider när det är mycket tal om att gå tillbaka till det ursprungliga och snart sagt varenda livsmedel ska vändas ut och in på och lämplighetsbedömas att få lite perspektiv och det är precis vad Charlotte erbjuder i sin bok. Till exempel nämner hon att ost varit en del av vår kost i 7 000 år, det kan tyckas som lång eller kort tid beroende på hur man ser det och att att proteinet kasein hjälper upptaget av kalcium och andra näringsämnen.
– Många livsmedel har vi haft länge i vår tradition, det är främst tillsatserna vi har svårt att hantera. De är mycket förvirrande för kroppen som upplever det som något främmande som den behöver göra sig av med.

Sötningmedel lika illa som socker
En sådan tillsats är sötningsmedel och Charlotte som hävdar att vi inte är beroende av socker utan vissa livsmedel menar att det är lika illa. Dels är det kemiska ämnen och dels finns grundproblemet kvar det vill säga det söta och det är vårt sug efter den söta smaken som ställer till det menar Charlotte.
– Så länge det finns kvar får man inte bukt med beroendet, det är bättre då att jobba på att bli fri från sötsuget genom att vänja sig av med det helt.

LÄS OCKSÅ: ”Jag har stort förtroende för kroppens förmåga att läka sig själv”

Varit med och tagit fram en produkt
Charlotte var själv för några år sedan inblandad i framtagandet av ett aptitreglerade preparat vars huvudsakliga ingrediens var ett ämne från spenaten.
– När man tar det dämpas suget efter sött och salt, säger Charlotte.
Det fungerar genom att ämnena frisätter mättnadshormoner från tarmen som går upp till hjärnan och signalerar tillfredställelse.
– Det säger att jag behöver inte det här nu eller att jag är nöjd med en chokladbit i stället för tio.

Naturligt ämne som hämmar aptiten
Hon berättar att hon ville ta fram ett preparat som kunde hjälpa människor och först hittade Charlotte ett syntetiskt ämne som verkade på samma sätt men det ville hon inte ha.
– Jag ville ha ett naturligt ämne som kunde påverka aptiten.
I sin forskning hade Charlotte nämligen kommit något på spåren som heter galaktolipider som påverkar aptiten genom att fördröja spjälkningen av fett när hon nämner det för sin make Per-Åke Albertsson som är professor i biokemi säger han att galaktolipider finns i de klorofyllbärande delarna i bland annat spenat.
– Jag hade inte kommit på det själv.

 

Fick anslag till forskning
Från att ha varit ett hemmaprojekt fick Charlotte flera forskningsanslag för att forska på ämnet och på den vägen är det. Preparatet som från början var ett pulver kommer numera i stället i pillerform – för att komma ifrån grässmaken förklarar Charlotte.
– Det har visat sig att många som tar det får en bättre kontroll över sitt sötbehov säger Charlotte.
Och viss framgång har det haft på marknaden.
– Ja, de som handlar det i hälsokostbutiken i Lund kommer i alla fall tillbaka, så några verkar tycka att det funkar säger Charlotte och skrattar.
Företaget bakom preparatet Bio Cloose tittar på om det går att ha i barer men då är det viktigt att de inte blir för dyra menar Charlotte som anser att det viktigaste ändå är att äta mycket gröna grönsaker.
– Det är det jag försöker säga i boken också.

Intresset för kosten ökar bland läkarstudenter
Charlotte som numera är senior professor är fortfarande yrkesverksam och i hennes uppdrag ingår att föreläsa för blivande läkare om kost och näring. Hon tycker att utvecklingen tyder på ett ökat intresse hos läkarkåren – ett tecken på det är att hon nyligen medverkade med en lång artikel i allmänläkarnas förbunds tidning "Allmänläkaren" om vad vi ska äta. Men framför allt ser hon ett växande intresse hos blivande läkare för kostens betydelse för hälsan.
– Läkarstudenterna är väldigt intresserade och tycker att det borde ingå mer om matens betydelse i utbildningen. De tycker att det är för lite, säger Charlotte.

Maten kan bli vår medicin
Det måste ändå ses som en rejäl statushöjning för maten när läkare börjar intressera sig och att maten kommer upp på agendan ser Charlotte som en positiv utveckling. Läkekonstens fader Hippokrates sade att vi ska låta maten vara vår medicin – kanske är det åt det hållet vi lite försiktigt börjar gå?
– Ja, lite så.
Hittills har Charlotte varit ganska ensam i sitt skrå om att kunna erbjuda den här sortens kunskap.
– Jag känner mig fortfarande ganska ensam i det. Det är svårt att hitta ersättare om jag själv skulle vara förhindrad och det borde stå tio på kö tycker jag. Intresset är såpass stort att det hade behövts fler.
Men helt mörkt ser det inte ut utan det ökade intresset gör att det är en förändring på gång tror Charlotte.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Namn: Charlotte Erlanson-Albertsson
Yrke: Professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.
Aktuell: Med boken "Äta för livet".

Foto: Mikael Risedal

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

 

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.

 

”Framtidens näringstillskott är rena och veganska”

Hälsa

Stephen Terrass är grundare av företaget Terranova, ett av få storskaliga företag som tillverkar tillskott helt fria från tillsatser och som också är helt veganska. Det är en trend som är här för att stanna, tror Stephen Terrass. I ett samtal med Kurera berättar han om Terranovas unika koncept Magnifood och om hälsotrenderna som är att vänta.

KBT på nätet hjälper deprimerade hjärtpatienter

Mental hälsa

Det hör inte till ovanligheterna att hjärtpatienter drabbas av depression. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en behandling mot depression som riktar sig till hjärtsjuka. Resultaten visar att hjärtsjuka som genomgick internetterapi för sin depression blev mindre nedstämda och fick bättre livskvalitet.

“Vården måste bli bättre på att ta hand om patienter med Addisons sjukdom”

Kurera debatt

Med bättre kunskap om kortisolbrist bland husläkare och på sjukhus skulle patienter med diagnosen Addisons sjukdom kunna leva ett betydligt enklare och friskare liv. De skulle få hjälp med vardagliga besvär på sin vårdcentral, snabbare akut hjälp och dessutom kunna gå på rutinkontroller oftare. Det skriver Eva Rafner, ordförande i Svenska Addisonföreningen i denna debattartikel, där hon efterlyser större kunskap inom primärvården. Förbundet gav nyligen ut boken ”Ständigt på vakt”, om föräldrar till barn med kortisolbrist".

 

Vilka växter är giftiga – och vilka är säkra för din katt?

Hälsa

När vi väljer att dela vårt liv med en katt medför det att vi behöver vara uppmärksamma på sådant vi inte skänkte en tanke innan – som vilka blommor och krukväxter vi köper hem. Ta för vana att alltid kolla upp växten du är på väg att köpa redan i butiken och tveka inte att söka veterinär om du tror att din katt fått i sig en giftig växt. Här kommer en lista på växter du bör undvika och sådana du kan välja istället.

Goda och enkla frukostrecept

Recept

Frukost sägs ju vara dagens viktigaste mål. Här är två härliga frukostrecept - en uppdaterad variant av havregrynsgröten och en smarrig frukostklassiker som du förbereder kvällen innan och som tillagar sig själv under natten.

Därför är ditt vitamintillskott livsviktigt

Hälsa

Maten innehåller inte lika mycket näring som den gjorde för 40-50 år sedan. Det gör att vi äter mer för att fylla behoven och det är en av flera anledningar till att vi väger mer idag. Forskningsresultat från Tyskland, har bland annat visa att innehållet av vitaminer och mineraler i frukt och grönsaker minskade dramatiskt mellan 1985 och 1996. Därför kan det vara en god idé att då och då komplettera med kosttillskott.