Professor med mat på kornet | Kurera.se
professor charlotte erlanson albertsson och henes boak äta för livet

Foto: Mikael Risedal

Professor med mat på kornet

Fakta

Namn: Charlotte Erlanson-Albertsson
Yrke: Professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.
Aktuell: Med boken "Äta för livet".

Foto: Mikael Risedal

Charlotte Erlanson-Albertsson var tidigt ute med att kritisera socker i en debattartikel i Dagens nyheter någon gång på 1990-talet. Hennes påståenden gjorde ett starkt avtryck och fick snabbt spridning även i andra medier – journalister var inte sena att snappa upp och informera om hur många sockerbitar det fanns i en burk läsk. Innan Charlotte stack ut hakan i frågan var de flesta övertygade om att det var fettet som var roten till allt ont. 

Charlotte skiftade alltså fokus från fett till socker – den snabbaste av kolhydrater. I dag ser vi den yttersta extremen av det i LCHF och ketogena dieter där nästintill noll och inga kolhydrater accepteras. Men hur ser Charlotte då på det här med dieter i allmänhet och LCHF i synnerhet?
– Dieterna har både bra och dåliga sidor, sedan beror det på vilket som är ens svaghet, vad man faller för och har svårt att kontrollera.
I sin nya bok ”Äta för livet – maten som gör dig frisk och stark” viker hon ett helt avsnitt till att beskriva olika dieter samt ge sin syn på deras för- och nackdelar.

Reder ut begreppen
För att använda LCHF som exempel så ser Charlotte en fördel med att dieten inte tillåter något socker överhuvudtaget, Charlotte skulle själv gärna skulle se att Livsmedelsverket införde nolltolerans mot tillsatt socker i livsmedel. Till nackdelarna hon nämner hör ökad risk för förstoppning, hjärt-kärlsjukdom och njurproblem, några ganska anmärkningsvärda minus. Behovet att reda ut begreppen i dietdjungeln är stort menar Charlotte.
– Det blir alltid så stora diskussioner, så fort man säger något är det någon dietfantast som ska ha en åsikt i frågan.
Charlotte tycker det är viktigt att hålla en saklig nivå på diskussionen.

 

LÄS OCKSÅ: Stefan Sundström: ”Vi kan inte bara frälsa oss själva”

Viktigt med regelbundna måltider
För Charlotte är ordningen nästan lika viktig som innehållet, hon tror mycket på att äta regelbundet att hålla sig till en portion och inte ta om samt att inte småäta.
– Samtidigt är mat en livsglädje och många dieter har för mycket förbud, säger Charlotte. Och då blir folk deppiga, dieter måste vara tillåtande.
Charlotte menar därför att man till 20 procent kan tillåta sig att äta vad som faller en in.
– Det är viktigt att kunna vara social och ingå i ett sammanhang.

LÄS OCKSÅ: Anders vill vidga ramarna för vad som anses normalt

Allmänbildning i kost och hälsa
I övrigt ska vi välja att äta det som är dokumenterat bra för oss menar Charlotte. Hon tror inte på att utesluta vissa födoämnen utan menar att vi är allätare.
– Alla livsmedel innehåller något vi har nytta av.
I boken som kan ses som grundläggande allmänbildning i kost och hälsa, delar Charlotte generöst med sig av sin samlade kunskap om det mesta som rör mat. I bokens början får vi lära oss om matens beståndsdelar så som fett, kolhydrater, protein och olika näringsämnen. Sedan går hon vidare och berättar om våra vanligaste livsmedel. En blandning av historia, fakta och kuriosa gör boken både lätt och rolig att läsa.

Hälsosamt perspektiv på mat
Det kan vara bra i dessa tider när det är mycket tal om att gå tillbaka till det ursprungliga och snart sagt varenda livsmedel ska vändas ut och in på och lämplighetsbedömas att få lite perspektiv och det är precis vad Charlotte erbjuder i sin bok. Till exempel nämner hon att ost varit en del av vår kost i 7 000 år, det kan tyckas som lång eller kort tid beroende på hur man ser det och att att proteinet kasein hjälper upptaget av kalcium och andra näringsämnen.
– Många livsmedel har vi haft länge i vår tradition, det är främst tillsatserna vi har svårt att hantera. De är mycket förvirrande för kroppen som upplever det som något främmande som den behöver göra sig av med.

Sötningmedel lika illa som socker
En sådan tillsats är sötningsmedel och Charlotte som hävdar att vi inte är beroende av socker utan vissa livsmedel menar att det är lika illa. Dels är det kemiska ämnen och dels finns grundproblemet kvar det vill säga det söta och det är vårt sug efter den söta smaken som ställer till det menar Charlotte.
– Så länge det finns kvar får man inte bukt med beroendet, det är bättre då att jobba på att bli fri från sötsuget genom att vänja sig av med det helt.

LÄS OCKSÅ: ”Jag har stort förtroende för kroppens förmåga att läka sig själv”

Varit med och tagit fram en produkt
Charlotte var själv för några år sedan inblandad i framtagandet av ett aptitreglerade preparat vars huvudsakliga ingrediens var ett ämne från spenaten.
– När man tar det dämpas suget efter sött och salt, säger Charlotte.
Det fungerar genom att ämnena frisätter mättnadshormoner från tarmen som går upp till hjärnan och signalerar tillfredställelse.
– Det säger att jag behöver inte det här nu eller att jag är nöjd med en chokladbit i stället för tio.

Naturligt ämne som hämmar aptiten
Hon berättar att hon ville ta fram ett preparat som kunde hjälpa människor och först hittade Charlotte ett syntetiskt ämne som verkade på samma sätt men det ville hon inte ha.
– Jag ville ha ett naturligt ämne som kunde påverka aptiten.
I sin forskning hade Charlotte nämligen kommit något på spåren som heter galaktolipider som påverkar aptiten genom att fördröja spjälkningen av fett när hon nämner det för sin make Per-Åke Albertsson som är professor i biokemi säger han att galaktolipider finns i de klorofyllbärande delarna i bland annat spenat.
– Jag hade inte kommit på det själv.

 

Fick anslag till forskning
Från att ha varit ett hemmaprojekt fick Charlotte flera forskningsanslag för att forska på ämnet och på den vägen är det. Preparatet som från början var ett pulver kommer numera i stället i pillerform – för att komma ifrån grässmaken förklarar Charlotte.
– Det har visat sig att många som tar det får en bättre kontroll över sitt sötbehov säger Charlotte.
Och viss framgång har det haft på marknaden.
– Ja, de som handlar det i hälsokostbutiken i Lund kommer i alla fall tillbaka, så några verkar tycka att det funkar säger Charlotte och skrattar.
Företaget bakom preparatet Bio Cloose tittar på om det går att ha i barer men då är det viktigt att de inte blir för dyra menar Charlotte som anser att det viktigaste ändå är att äta mycket gröna grönsaker.
– Det är det jag försöker säga i boken också.

Intresset för kosten ökar bland läkarstudenter
Charlotte som numera är senior professor är fortfarande yrkesverksam och i hennes uppdrag ingår att föreläsa för blivande läkare om kost och näring. Hon tycker att utvecklingen tyder på ett ökat intresse hos läkarkåren – ett tecken på det är att hon nyligen medverkade med en lång artikel i allmänläkarnas förbunds tidning "Allmänläkaren" om vad vi ska äta. Men framför allt ser hon ett växande intresse hos blivande läkare för kostens betydelse för hälsan.
– Läkarstudenterna är väldigt intresserade och tycker att det borde ingå mer om matens betydelse i utbildningen. De tycker att det är för lite, säger Charlotte.

Maten kan bli vår medicin
Det måste ändå ses som en rejäl statushöjning för maten när läkare börjar intressera sig och att maten kommer upp på agendan ser Charlotte som en positiv utveckling. Läkekonstens fader Hippokrates sade att vi ska låta maten vara vår medicin – kanske är det åt det hållet vi lite försiktigt börjar gå?
– Ja, lite så.
Hittills har Charlotte varit ganska ensam i sitt skrå om att kunna erbjuda den här sortens kunskap.
– Jag känner mig fortfarande ganska ensam i det. Det är svårt att hitta ersättare om jag själv skulle vara förhindrad och det borde stå tio på kö tycker jag. Intresset är såpass stort att det hade behövts fler.
Men helt mörkt ser det inte ut utan det ökade intresset gör att det är en förändring på gång tror Charlotte.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Namn: Charlotte Erlanson-Albertsson
Yrke: Professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.
Aktuell: Med boken "Äta för livet".

Foto: Mikael Risedal

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Ny studie: “Vi får i oss fem gram plast i veckan”

Eko/miljö

Det finns i allt från öl och vatten till skaldjur. Nu visar en ny sammanställning att vi kan få i oss så mycket som fem gram eller lika mycket som ett kreditkort plast i veckan. Det mesta kommer från vattnet vi dricker. Nu visar dessutom ny forskning att det finns betydligt mer mikroplast i haven än vi tidigare förstått.

Så upptäcker du farliga knölar hos din hund

Så upptäcker du potentiellt farliga knölar hos din hund

Allmänt

Cancer är den vanligaste dödsorsaken bland hundar och ungefär varannan hund över åtta år drabbas. Som vid all cancer kan tidig diagnos vara avgörande och som hundägare är det därför bra att själv kunna undersöka sin älskling i jakten på knölar – även om långt ifrån alla ojämnheter i din hunds hud är farliga. Här får du veta mer om hur du går till väga.

Så skapar du en må-bra-trädgård

Eko/miljö

En prunkande, härlig trädgård kan fylla fler funktioner än att bara vara vacker. Genom att tänka på dofter, placering av växter och möbler kan du skapa en alldeles egen läkande trädgård där du får ro och kan koppla av.

Hudexperten: “Vi måste lära oss sola smart”

Forskning

Kemiska uv-filter i solskydd tränger in genom huden och ut i blodet enligt en ny studie. För vissa solskydd blir nivåerna i blodet så höga att de bör utredas som hälsorisk menar forskarna bakom studien. Vi frågade Kureras hudexpert hudvårdsterapeuten och homeopaten Johanna Bjurström vad hon anser om de nya rönen.

 

Hela Sverige springer för Terese

Allmänt

Träningsprofilen och inspiratören Térese Alvén 37, slog igenom med sin träningsblogg ”Spark i baken”, sedan dess har hon varit en förebild för många. I maj fick hon beskedet att hon drabbats av en svår form av cancer och i dagarna gick hennes make ut och meddelade att Térese valt att sövas ned sin sista tid. Nu pågår en insamling till Cancerfonden i hennes namn.

 

”Smärtan i mitt knä är helt borta”

Hälsa

Jan Lindberg är banchef på en golfklubb i Värmland och milslånga promenader ingår i arbetet. För två år sedan började ett knä värka. Röntgen visade på artros och värken tilltog så att Jan allt oftare fick ta golfbilen. I november förra året började Jan ta ett tillskott med gurkmeja och boswellia. Tre månader senare var smärtan i knäet helt borta.

Behåll hälsan med maten som skyddar mot sjukdom

Kost

Han är kändisarnas favorit och inte att undra på att han är populär, till exempel säger han att det är nyttigt att ta en öl. I boken "Ät dig frisk" som nyligen kom ut på svenska lyfter läkaren William W Li fram livsmedel som på olika sätt bidrar till att skydda mot sjukdom. 

“Unna dig att vila in semestern” 

Krönikan

För många kan försommaren vara en tid med många aktiviteter, sådant man vanligtvis gillar kan bli en börda som pliktskyldigt bockas av. Även roliga saker blir stressande om de blir för många. Känner du som vi att det lätt kan bli för mycket av det goda? Frågar Lotta Lagerqvist och Victoria Carinci i denna krönika där de tipsar om olika sätt att stressa ned.

 

Nutritionisten om hälsofördelarna med att fasta

Kost

Fasta har traditionellt används sedan urminnes tider inom olika religioner och traditioner. Det är skillnad på fasta och kalorirestriktion. Kalorirestriktion är när man minskar sitt intag av kalorier överlag och fasta innebär att man endast äter under specifika perioder eller tidpunkter. Många använder fasta för att gå ner i vikt med det har även visats ha många andra positiva hälsoeffekter. Nutritionisten Lina Åhlén hjälper oss att reda ut begreppen.

Allt fler barn kan prata med sin pappa om problem

Gravid/barn

Andelen barn och unga som kan prata med sin mamma om problem har varit hög i Sverige under lång tid. Nu ökar andelen som uppger att de kan prata förtroligt även med sin pappa, hos båda könen men särskilt bland flickor. Det visar de senaste resultaten från Folkhälsomyndighetens årliga undersökning om skolbarns hälsovanor.

Man skjutsar glad kvinna i skottkärra

Nya trenden: odla mat i grannens trädgård

Eko/miljö

Matcha odlingssugna med trädgårdsägare. Det är Rebecka Hagmans enkla idé som kan bidra till både mångfald och att outnyttjade trädgårdar tas tillvara. – Genom att dela trädgård skapas också nya möten mellan människor som annars inte hade träffats, säger hon.

 

Nationaldagsfirande med grekisk touch

Recept

Oavsett om du ska fira nationaldagen eller bara njuta med av en picknick i den underbara grönskan kan det vara gott med något att äta. Kurera bjuder på två recept med grekisk touch ur boken "Jills och Marias Taverna" av  Jill Johnson & Maria Molin Ljunggren. Båda rätterna passar utmärkt att ta med sig i den vegetariska picknickkorgen eller servera ihop med grillat – varför inte halloumi?

Så hittar du vägen bort från oron

Hälsa

Att oroa sig är normalt och fyller en funktion för att vi ska kunna lösa problem och tackla svårigheter. Men när oron blir till ett ältande som skapar osäkerhet och kanske handlingsförlamning, då är det dags att ta sig en ordentlig titt på sitt beteende. Kurera träffade stressexperten och samtalsterapeuten Karin Isberg som vet hur man kliver ur negativa tankemönster.

 

Mat prövas som medicin i unik amerikansk satsning

Kost

Med målsättningen att förbättra folkhälsan i fattiga områden och minska kostnaderna för sjukvård subventioneras nu frukt och grönt som broccoli och grapefrukt och förskrivs ihop med läkemedel som insulin och betablockerare på försök i vissa amerikanska delstater.

Fotspecialisten: “Många glömmer bort sina fötter”

Hälsa

Kalla fötter, ömma tår, portvinstå och hälsporre – talesätten och krämporna är många. Vi behöver måna om våra tassar, de ska bära oss länge och mycket kan orsaka problem med denna vår enda beröringsyta mot jorden. Podiatern Marie Edström berättar om våra vanligaste problem och vad vi kan göra för att undvika dem.