professor charlotte erlanson albertsson och henes boak äta för livet

Foto: Mikael Risedal

Professor med mat på kornet

Fakta

Namn: Charlotte Erlanson-Albertsson
Yrke: Professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.
Aktuell: Med boken "Äta för livet".

Foto: Mikael Risedal

Charlotte Erlanson-Albertsson var tidigt ute med att kritisera socker i en debattartikel i Dagens nyheter någon gång på 1990-talet. Hennes påståenden gjorde ett starkt avtryck och fick snabbt spridning även i andra medier – journalister var inte sena att snappa upp och informera om hur många sockerbitar det fanns i en burk läsk. Innan Charlotte stack ut hakan i frågan var de flesta övertygade om att det var fettet som var roten till allt ont. 

Charlotte skiftade alltså fokus från fett till socker – den snabbaste av kolhydrater. I dag ser vi den yttersta extremen av det i LCHF och ketogena dieter där nästintill noll och inga kolhydrater accepteras. Men hur ser Charlotte då på det här med dieter i allmänhet och LCHF i synnerhet?
– Dieterna har både bra och dåliga sidor, sedan beror det på vilket som är ens svaghet, vad man faller för och har svårt att kontrollera.
I sin nya bok ”Äta för livet – maten som gör dig frisk och stark” viker hon ett helt avsnitt till att beskriva olika dieter samt ge sin syn på deras för- och nackdelar.

Reder ut begreppen
För att använda LCHF som exempel så ser Charlotte en fördel med att dieten inte tillåter något socker överhuvudtaget, Charlotte skulle själv gärna skulle se att Livsmedelsverket införde nolltolerans mot tillsatt socker i livsmedel. Till nackdelarna hon nämner hör ökad risk för förstoppning, hjärt-kärlsjukdom och njurproblem, några ganska anmärkningsvärda minus. Behovet att reda ut begreppen i dietdjungeln är stort menar Charlotte.
– Det blir alltid så stora diskussioner, så fort man säger något är det någon dietfantast som ska ha en åsikt i frågan.
Charlotte tycker det är viktigt att hålla en saklig nivå på diskussionen.

 

LÄS OCKSÅ: Stefan Sundström: ”Vi kan inte bara frälsa oss själva”

Viktigt med regelbundna måltider
För Charlotte är ordningen nästan lika viktig som innehållet, hon tror mycket på att äta regelbundet att hålla sig till en portion och inte ta om samt att inte småäta.
– Samtidigt är mat en livsglädje och många dieter har för mycket förbud, säger Charlotte. Och då blir folk deppiga, dieter måste vara tillåtande.
Charlotte menar därför att man till 20 procent kan tillåta sig att äta vad som faller en in.
– Det är viktigt att kunna vara social och ingå i ett sammanhang.

LÄS OCKSÅ: Anders vill vidga ramarna för vad som anses normalt

Allmänbildning i kost och hälsa
I övrigt ska vi välja att äta det som är dokumenterat bra för oss menar Charlotte. Hon tror inte på att utesluta vissa födoämnen utan menar att vi är allätare.
– Alla livsmedel innehåller något vi har nytta av.
I boken som kan ses som grundläggande allmänbildning i kost och hälsa, delar Charlotte generöst med sig av sin samlade kunskap om det mesta som rör mat. I bokens början får vi lära oss om matens beståndsdelar så som fett, kolhydrater, protein och olika näringsämnen. Sedan går hon vidare och berättar om våra vanligaste livsmedel. En blandning av historia, fakta och kuriosa gör boken både lätt och rolig att läsa.

Hälsosamt perspektiv på mat
Det kan vara bra i dessa tider när det är mycket tal om att gå tillbaka till det ursprungliga och snart sagt varenda livsmedel ska vändas ut och in på och lämplighetsbedömas att få lite perspektiv och det är precis vad Charlotte erbjuder i sin bok. Till exempel nämner hon att ost varit en del av vår kost i 7 000 år, det kan tyckas som lång eller kort tid beroende på hur man ser det och att att proteinet kasein hjälper upptaget av kalcium och andra näringsämnen.
– Många livsmedel har vi haft länge i vår tradition, det är främst tillsatserna vi har svårt att hantera. De är mycket förvirrande för kroppen som upplever det som något främmande som den behöver göra sig av med.

Sötningmedel lika illa som socker
En sådan tillsats är sötningsmedel och Charlotte som hävdar att vi inte är beroende av socker utan vissa livsmedel menar att det är lika illa. Dels är det kemiska ämnen och dels finns grundproblemet kvar det vill säga det söta och det är vårt sug efter den söta smaken som ställer till det menar Charlotte.
– Så länge det finns kvar får man inte bukt med beroendet, det är bättre då att jobba på att bli fri från sötsuget genom att vänja sig av med det helt.

LÄS OCKSÅ: ”Jag har stort förtroende för kroppens förmåga att läka sig själv”

Varit med och tagit fram en produkt
Charlotte var själv för några år sedan inblandad i framtagandet av ett aptitreglerade preparat vars huvudsakliga ingrediens var ett ämne från spenaten.
– När man tar det dämpas suget efter sött och salt, säger Charlotte.
Det fungerar genom att ämnena frisätter mättnadshormoner från tarmen som går upp till hjärnan och signalerar tillfredställelse.
– Det säger att jag behöver inte det här nu eller att jag är nöjd med en chokladbit i stället för tio.

Naturligt ämne som hämmar aptiten
Hon berättar att hon ville ta fram ett preparat som kunde hjälpa människor och först hittade Charlotte ett syntetiskt ämne som verkade på samma sätt men det ville hon inte ha.
– Jag ville ha ett naturligt ämne som kunde påverka aptiten.
I sin forskning hade Charlotte nämligen kommit något på spåren som heter galaktolipider som påverkar aptiten genom att fördröja spjälkningen av fett när hon nämner det för sin make Per-Åke Albertsson som är professor i biokemi säger han att galaktolipider finns i de klorofyllbärande delarna i bland annat spenat.
– Jag hade inte kommit på det själv.

Fick anslag till forskning
Från att ha varit ett hemmaprojekt fick Charlotte flera forskningsanslag för att forska på ämnet och på den vägen är det. Preparatet som från början var ett pulver kommer numera i stället i pillerform – för att komma ifrån grässmaken förklarar Charlotte.
– Det har visat sig att många som tar det får en bättre kontroll över sitt sötbehov säger Charlotte.
Och viss framgång har det haft på marknaden.
– Ja, de som handlar det i hälsokostbutiken i Lund kommer i alla fall tillbaka, så några verkar tycka att det funkar säger Charlotte och skrattar.
Företaget bakom preparatet Bio Cloose tittar på om det går att ha i barer men då är det viktigt att de inte blir för dyra menar Charlotte som anser att det viktigaste ändå är att äta mycket gröna grönsaker.
– Det är det jag försöker säga i boken också.

Intresset för kosten ökar bland läkarstudenter
Charlotte som numera är senior professor är fortfarande yrkesverksam och i hennes uppdrag ingår att föreläsa för blivande läkare om kost och näring. Hon tycker att utvecklingen tyder på ett ökat intresse hos läkarkåren – ett tecken på det är att hon nyligen medverkade med en lång artikel i allmänläkarnas förbunds tidning “Allmänläkaren” om vad vi ska äta. Men framför allt ser hon ett växande intresse hos blivande läkare för kostens betydelse för hälsan.
– Läkarstudenterna är väldigt intresserade och tycker att det borde ingå mer om matens betydelse i utbildningen. De tycker att det är för lite, säger Charlotte.

Maten kan bli vår medicin
Det måste ändå ses som en rejäl statushöjning för maten när läkare börjar intressera sig och att maten kommer upp på agendan ser Charlotte som en positiv utveckling. Läkekonstens fader Hippokrates sade att vi ska låta maten vara vår medicin – kanske är det åt det hållet vi lite försiktigt börjar gå?
– Ja, lite så.
Hittills har Charlotte varit ganska ensam i sitt skrå om att kunna erbjuda den här sortens kunskap.
– Jag känner mig fortfarande ganska ensam i det. Det är svårt att hitta ersättare om jag själv skulle vara förhindrad och det borde stå tio på kö tycker jag. Intresset är såpass stort att det hade behövts fler.
Men helt mörkt ser det inte ut utan det ökade intresset gör att det är en förändring på gång tror Charlotte.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Namn: Charlotte Erlanson-Albertsson
Yrke: Professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.
Aktuell: Med boken "Äta för livet".

Foto: Mikael Risedal

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Låt 2019 bli starten på ett friskare liv

Naturlig hälsa

Har du lovat att leva hälsosammare det här året? I så fall grattis. I en serie artiklar kommer nutritionisten Lina Åhlén dela med sig av sina bästa tips för att hålla sig frisk. Och det behöver inte vara så svårt som det låter, med rätt mat, motion och god sömn kommer man långt enligt Lina.

Smygträna i köket – fyra enkla övningar

Träning

Träna i hemmet utan att ens bli svettig och ändå bygga muskler, låter det för bra för att vara sant? Det är det inte, Leila Söderholm som skrivit boken "Smygträna" Delar med sig av några övningar ur boken som passar bra att göra i köket. Och lovar att de ger effekt. 

Kureras skönhetspanel testar: Schampo

Hud

Tillsammans med duschkräm är schampo den hygienprodukt de flesta av oss förbrukar mest av. Därför är det viktigt att välja ett som både är snällt mot kroppen och miljön. Kureras skönhetspanel har testat naturliga och ekologiska schampon för att hjälpa dig att hitta din favorit.

Snabb mikroomelett med spenat

Recept

Att tillaga ägg i mikron gör att en omelett bara tar ett par minuter att bli klar och mängden disk blir minimal. Inspirerade av Charlotte Kallas "mugcake", bjuder vi på ett mikrorecept till,  för er som tycker om att laga mat i mikrovågsugnen.

Nanoplast påverkar fiskars beteende

Eko/miljö

Vår konsumtion av plast är ett välkänt miljöproblem och omkring 10 procent av all plast som tillverkas hamnar i haven. Det finns stor risk att plastsopor i naturen ger upphov till partiklar i nanostorlek, så kallad nanoplast som kan påverka fiskars beteende.

charlotte kalla

Charlotte Kallas bästa motivationstips

Intervju

Om någon kan det här med pepp och motivation är det Charlotte Kalla. För idrottare är det viktigt med självdisciplin men belöningar som middag med vännerna eller att bara ge sig själv en klapp på axeln är minst lika viktiga.

Därför ska du unna dig en tupplur

Hälsa

Svårt att hålla ögonen öppna efter lunch? Unna dig en tupplur! Det finns en hel rad goda hälsoskäl att knoppa in på soffan en stund. Och så får du några råd för att få ut det mesta av din lilla extra slummer. 

Mjukstarta året med smygträning à la Leila

Träning

Det är lätt att tro att vi tränar mer än vad vi gör men klyftan mellan de som tränar mycket och de som inte rör sig alls ökar år för år. Och studier visar att vi rör oss för lite. Men Leila Söderholm vet råd, enligt henne skulle de flesta tjäna på att ta efter henne och börja träna i smyg.

Skiljas: Att hämnas eller inte hämnas?

Mental hälsa

Det är naturligt att vilja ge igen när vi har blivit sårade, svikna och respektlöst behandlade. Och så känns det ofta i en skilsmässa. Stresscoachen Karin Isberg förklarar vilka mekanismer som ligger bakom hämndbegäret och varför den bästa strategin är att låta bli.

Därför ska du ställa om till grönt i badrummet

Hud

Hudens är kroppens största organ. Allt du utsätter den för måste kroppen ta hand om. Och det som spolas bort i avloppet hamnar i naturen. Det finns alltså en rad goda skäl att ställa om till ekologiskt även inom hud- och skönhetsvård, för dig och för miljön.

charlotte kalla muggkaka

Recept på Charlotte Kallas “Muggkaka”

Recept

Snabb och energirik mat är viktigt för en idrottare, Charlotte Kalla är inget undantag. När hon är hemma knaprar hon gärna på riskakor med olika toppings eller scones, till det tar hon gärna en grön smoothie. Här bjuder hon på receptet på sin snabba och mumsiga "Mugcake" som passar utmärkt till frukost och tipsar om sina bästa mellanmål.

charlotte kalla

Glöden för skidåkning får Charlotte Kalla att fortsätta

Intervju

Under Tour de Ski 2008 fick Charlotte Kalla sitt stora internationella genombrott. Tio år senare är hon fortfarande en superstjärna, men ännu starkare både fysisk som mentalt och fast besluten att vinna allt som går. Hon har sitt första pris kvar i en låda hemma hos pappa i Tärendö. Idag är hon inte bara en av världens bästa skidåkare utan också folkhemmets hjältinna.

Carina Sunding: “2019 ska bli mitt bjussigaste år”

Krönikan

Vad är det som gör oss lyckliga? Idag pratas det mycket om de blåa zonerna – områden i världen där människor lever längre och är lyckligare. Vad är hemligheten? Mycket rörelse och bra mat är några ingredienser. Men det handlar också om att vara tillsammans och tillhöra. Att vara en del av något där du känner dig trygg, känner mening och blir sedd skriver Carina Sunding som lovar att 2019 ska bli året då hon tittar upp från mobilen och säger hej till en främling.

Gott nytt år önskar Kurera!

Allmänt

2018 har varit ett fantastiskt år för oss på Kurera, antalet läsare bara ökar och vi känner oss uppmuntrade och peppade av framgången. Vi tackar för förtroendet och hoppas 2019 blir ett lika framgångsrikt år – och att ni vill fortsätta följa oss.