Professor med mat på kornet | Kurera.se
professor charlotte erlanson albertsson och henes boak äta för livet

Foto: Mikael Risedal

Professor med mat på kornet

Fakta

Namn: Charlotte Erlanson-Albertsson
Yrke: Professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.
Aktuell: Med boken "Äta för livet".

Foto: Mikael Risedal

Charlotte Erlanson-Albertsson var tidigt ute med att kritisera socker i en debattartikel i Dagens nyheter någon gång på 1990-talet. Hennes påståenden gjorde ett starkt avtryck och fick snabbt spridning även i andra medier – journalister var inte sena att snappa upp och informera om hur många sockerbitar det fanns i en burk läsk. Innan Charlotte stack ut hakan i frågan var de flesta övertygade om att det var fettet som var roten till allt ont. 

Charlotte skiftade alltså fokus från fett till socker – den snabbaste av kolhydrater. I dag ser vi den yttersta extremen av det i LCHF och ketogena dieter där nästintill noll och inga kolhydrater accepteras. Men hur ser Charlotte då på det här med dieter i allmänhet och LCHF i synnerhet?
– Dieterna har både bra och dåliga sidor, sedan beror det på vilket som är ens svaghet, vad man faller för och har svårt att kontrollera.
I sin nya bok ”Äta för livet – maten som gör dig frisk och stark” viker hon ett helt avsnitt till att beskriva olika dieter samt ge sin syn på deras för- och nackdelar.

Reder ut begreppen
För att använda LCHF som exempel så ser Charlotte en fördel med att dieten inte tillåter något socker överhuvudtaget, Charlotte skulle själv gärna skulle se att Livsmedelsverket införde nolltolerans mot tillsatt socker i livsmedel. Till nackdelarna hon nämner hör ökad risk för förstoppning, hjärt-kärlsjukdom och njurproblem, några ganska anmärkningsvärda minus. Behovet att reda ut begreppen i dietdjungeln är stort menar Charlotte.
– Det blir alltid så stora diskussioner, så fort man säger något är det någon dietfantast som ska ha en åsikt i frågan.
Charlotte tycker det är viktigt att hålla en saklig nivå på diskussionen.

 

LÄS OCKSÅ: Stefan Sundström: ”Vi kan inte bara frälsa oss själva”

Viktigt med regelbundna måltider
För Charlotte är ordningen nästan lika viktig som innehållet, hon tror mycket på att äta regelbundet att hålla sig till en portion och inte ta om samt att inte småäta.
– Samtidigt är mat en livsglädje och många dieter har för mycket förbud, säger Charlotte. Och då blir folk deppiga, dieter måste vara tillåtande.
Charlotte menar därför att man till 20 procent kan tillåta sig att äta vad som faller en in.
– Det är viktigt att kunna vara social och ingå i ett sammanhang.

LÄS OCKSÅ: Anders vill vidga ramarna för vad som anses normalt

Allmänbildning i kost och hälsa
I övrigt ska vi välja att äta det som är dokumenterat bra för oss menar Charlotte. Hon tror inte på att utesluta vissa födoämnen utan menar att vi är allätare.
– Alla livsmedel innehåller något vi har nytta av.
I boken som kan ses som grundläggande allmänbildning i kost och hälsa, delar Charlotte generöst med sig av sin samlade kunskap om det mesta som rör mat. I bokens början får vi lära oss om matens beståndsdelar så som fett, kolhydrater, protein och olika näringsämnen. Sedan går hon vidare och berättar om våra vanligaste livsmedel. En blandning av historia, fakta och kuriosa gör boken både lätt och rolig att läsa.

Hälsosamt perspektiv på mat
Det kan vara bra i dessa tider när det är mycket tal om att gå tillbaka till det ursprungliga och snart sagt varenda livsmedel ska vändas ut och in på och lämplighetsbedömas att få lite perspektiv och det är precis vad Charlotte erbjuder i sin bok. Till exempel nämner hon att ost varit en del av vår kost i 7 000 år, det kan tyckas som lång eller kort tid beroende på hur man ser det och att att proteinet kasein hjälper upptaget av kalcium och andra näringsämnen.
– Många livsmedel har vi haft länge i vår tradition, det är främst tillsatserna vi har svårt att hantera. De är mycket förvirrande för kroppen som upplever det som något främmande som den behöver göra sig av med.

Sötningmedel lika illa som socker
En sådan tillsats är sötningsmedel och Charlotte som hävdar att vi inte är beroende av socker utan vissa livsmedel menar att det är lika illa. Dels är det kemiska ämnen och dels finns grundproblemet kvar det vill säga det söta och det är vårt sug efter den söta smaken som ställer till det menar Charlotte.
– Så länge det finns kvar får man inte bukt med beroendet, det är bättre då att jobba på att bli fri från sötsuget genom att vänja sig av med det helt.

LÄS OCKSÅ: ”Jag har stort förtroende för kroppens förmåga att läka sig själv”

Varit med och tagit fram en produkt
Charlotte var själv för några år sedan inblandad i framtagandet av ett aptitreglerade preparat vars huvudsakliga ingrediens var ett ämne från spenaten.
– När man tar det dämpas suget efter sött och salt, säger Charlotte.
Det fungerar genom att ämnena frisätter mättnadshormoner från tarmen som går upp till hjärnan och signalerar tillfredställelse.
– Det säger att jag behöver inte det här nu eller att jag är nöjd med en chokladbit i stället för tio.

Naturligt ämne som hämmar aptiten
Hon berättar att hon ville ta fram ett preparat som kunde hjälpa människor och först hittade Charlotte ett syntetiskt ämne som verkade på samma sätt men det ville hon inte ha.
– Jag ville ha ett naturligt ämne som kunde påverka aptiten.
I sin forskning hade Charlotte nämligen kommit något på spåren som heter galaktolipider som påverkar aptiten genom att fördröja spjälkningen av fett när hon nämner det för sin make Per-Åke Albertsson som är professor i biokemi säger han att galaktolipider finns i de klorofyllbärande delarna i bland annat spenat.
– Jag hade inte kommit på det själv.

 

Fick anslag till forskning
Från att ha varit ett hemmaprojekt fick Charlotte flera forskningsanslag för att forska på ämnet och på den vägen är det. Preparatet som från början var ett pulver kommer numera i stället i pillerform – för att komma ifrån grässmaken förklarar Charlotte.
– Det har visat sig att många som tar det får en bättre kontroll över sitt sötbehov säger Charlotte.
Och viss framgång har det haft på marknaden.
– Ja, de som handlar det i hälsokostbutiken i Lund kommer i alla fall tillbaka, så några verkar tycka att det funkar säger Charlotte och skrattar.
Företaget bakom preparatet Bio Cloose tittar på om det går att ha i barer men då är det viktigt att de inte blir för dyra menar Charlotte som anser att det viktigaste ändå är att äta mycket gröna grönsaker.
– Det är det jag försöker säga i boken också.

Intresset för kosten ökar bland läkarstudenter
Charlotte som numera är senior professor är fortfarande yrkesverksam och i hennes uppdrag ingår att föreläsa för blivande läkare om kost och näring. Hon tycker att utvecklingen tyder på ett ökat intresse hos läkarkåren – ett tecken på det är att hon nyligen medverkade med en lång artikel i allmänläkarnas förbunds tidning "Allmänläkaren" om vad vi ska äta. Men framför allt ser hon ett växande intresse hos blivande läkare för kostens betydelse för hälsan.
– Läkarstudenterna är väldigt intresserade och tycker att det borde ingå mer om matens betydelse i utbildningen. De tycker att det är för lite, säger Charlotte.

Maten kan bli vår medicin
Det måste ändå ses som en rejäl statushöjning för maten när läkare börjar intressera sig och att maten kommer upp på agendan ser Charlotte som en positiv utveckling. Läkekonstens fader Hippokrates sade att vi ska låta maten vara vår medicin – kanske är det åt det hållet vi lite försiktigt börjar gå?
– Ja, lite så.
Hittills har Charlotte varit ganska ensam i sitt skrå om att kunna erbjuda den här sortens kunskap.
– Jag känner mig fortfarande ganska ensam i det. Det är svårt att hitta ersättare om jag själv skulle vara förhindrad och det borde stå tio på kö tycker jag. Intresset är såpass stort att det hade behövts fler.
Men helt mörkt ser det inte ut utan det ökade intresset gör att det är en förändring på gång tror Charlotte.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Namn: Charlotte Erlanson-Albertsson
Yrke: Professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.
Aktuell: Med boken "Äta för livet".

Foto: Mikael Risedal

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Antalet fall av gonorré och klamydia ökar

Sex- och relationer

Könssjukdomen gonorré ökar lavinartat, förra året smittades cirka 2 700 personer i Sverige. För tio år sedan låg siffran på omkring 800. Samtidigt blir sjukdomen allt svårare att behandla i takt med att den utvecklar resistens mot antibiotika. Även klamydia ökar – främst bland unga kvinnor.

Spenat- och kesovåfflor med topping

Recept

Det jobbigaste med att göra våffor är att göra rent våffeljärnet efteråt. Resten är en barnlek. Så muta någon att ta hand om rengöringen och sätt igång! Dessa läckerheter från kokboken "Little green kitchen" fungerar både som matvåfflor och som efterrätt – välj själv vilken topping du vill använda.

 

Magsyrahämmande läkemedel kan öka risken för allergier

Forskning

Magsyrahämmande läkemedel är bland de vanligaste läkemedlen och säljs receptfritt i Sverige. Nu visar en ny studie att användningen av främst PPI ökar risken för att drabbas av olika allergier. Forskarna varnar nu för att ta dessa läkemedel i onödan och manar istället att komma till rätta med bakomliggande orsaker till magbesvären.

”Sockermonstret satt på min axel och väste in i mitt öra”

Krönikan

”Jag unnar mig att vara utan socker". "Jag unnar mig hälsa". Louise Hafdell har kommit långt under sina snart fem sockerfria år. Från att nästan ha varit styrd av sitt sockersug och ha sett godis som tröst i svåra situationer och det hon firade med när något gått bra är hon numera helt sockerfri. Räddningen när siffrorna på vågen stod som högst var – riktig mat.

 

 

Kurkumin bidrar till att minska smärta efter operation

Forskning

Gurkmeja anses ha många hälsofördelar och golden latte och gurkmejashots har på senare år seglat högt upp på listan av populära superfoods. Nu kommer dessutom glädjande nyheter från forskarsamhället – det verksamma ämnet i gurkmeja har visat sig avsevärt minska smärtan i samband med kirurgi.

 

Hjärtläkaren om det paradoxala med hälsosam kost

Kost

Det pågår en rörelse för att vi ska äta mer växtbaserat både för miljön och vår hälsas skull men den amerikanske hjärtläkaren Steven Gundry höjer ett varnande finger. Alla grönsaker är nämligen inte lika nyttiga, vissa kan till och med vara skadliga för vår hälsa skriver han i sin bok ”Växtparadoxen”.

Bakterier i äpplen bidrar till en sund tarmmiljö

Forskning

Effekten av ett äpple om dagen för att hålla läkaren borta kan till stor del anses bero på de gynnsamma bakterier som koloniserar äpplet och därefter tarmen, enligt forskare. Forskningen styrker även att det går att känna skillnad på smaken mellan ekologisk frukt och konventionella äpplen.

 

Doktor Gillbros 10 budord för frisk och spänstig hud

Hud

I boken "Hudbibeln" summerar Johanna Gillbro, doktor inom experimentell och klinisk dermatologi sin omfattande kunskap inom hud och hudvård. I boken "Hudbibeln" delar hon med sig av sin kunskap och ger tips om hur man bäst tar hand om huden både utifrån och inifrån för i lokhet med många andra vet Johanna att skönhet även kommer inifrån.

Två klassiska pastarätter på vegovis

Recept

Tvekar du att lägga om till vegansk eller vegetarisk kost av rädsla för att inte längre kunna njuta av dina favoriträtter som spagetti bolognese eller lasagne? Lugn, det råder läkaren Veronica Hedberg och kokboksförfattaren och journalisten Susanne Hovenäs bot på. I nya boken "Smart mat för en frisk kropp och hjärna" finns flera goda recept att botanisera bland och Kurera kan bjuda på två smakprov.