Proteinbehov per dag

Proteinbehov per dag varierar mycket beroende på följande faktorer:
Ålder, vikt, kön, klimat, arbete, genetik, kroppstyp, motionsvanor, sjukdomar med fler.
Allmänt kan man säga att man har större behov av protein under uppväxtåren och mindre behov av lika stora mängder efter 40-årsåldern och vid mindre aktivitet, lägre ämnesomsättning, samt vid sämre njuraktivitet.

En livlig debatt
Den allmänna rekommendationen är ett dagligt intag på mellan 40–120 gram protein per dag. Hård träning och idrottssatsningar kräver större mängder protein och kalorier. Det pågår livlig debatt mellan högproteinkosthållningar, t.ex. Atkins, Sears, Doust, South Beach som förespråkar 30 procent eller mer per dag och lågproteinkosthållningar som t.ex. Pritiken, McDougal, Ornish och Campbell (The China Study) som förespråkar att man äter 7–15 procent protein per dag. Här i Sverige har det blivit alltmer populärt med stenålderskost, som är en högproteinkost där proteinintaget ligger på 25-35 procent. På 70- och 80-talet var det trendigt med vegankost och levande föda som är lågproteinkosthållningar.

En individanpassad kost där man anpassar kosten efter människans behov ger bästa lösning istället för att anpassa människan till kosten. Genomsnitts-RDI ligger på 0,8 g per kilo och dag. Vid hård konditionsträning och styrketräning har det visat sig att ökat proteinintag från mat och näringsdrycker bygger muskelmassa snabbare, men de långsiktiga effekterna är inte tillräckligt utvärderade. Där ligger dagsintaget oftast på 1,2-1,5 g protein per kilo.

 

Ökat proteinintag ger  ökad risk för sjukdomar enligt studie
Enligt slutsatserna från världens största och mest omfattande näringsstudie, The China Study, var utvecklingen av de flesta s.k. välfärdssjukdomar som cancer, diabetes och hjärt-/kärlsjukdomar större, med ökad intag av protein. Man fann att ett proteinintag av > 10 procent ökade risken betydligt för dessa sjukdomar, speciellt om proteinkällan kom från kött- eller mejeriprodukter.

Två faktorer har spelat en tydlig roll vid arbetet mot dessa sjukdomar:

  • Procentintag av protein i kosten. Cancerrisken och utveckling av en redan befintlig cancer, ökade starkt vid proteinintag mellan 10–20 procent, jämfört med risken vid intag av mellan 5–10 procent.
  • Förhållandet mellan vegetabiliska och icke-vegetabiliska proteinkällor. Ju större procent av kostens proteinintag som kommer från vegetabiliska källor, desto mindre risk för välfärdssjukdomar.

Blodtyp A eller O
Ett idealiskt proteinintag i förebyggande syfte om man är i riskzonen, är 40–60 g/dag eller 0,7 g per kilo och dag, främst i form av vegetabiliska proteinkällor. Det är viktigt att betona att man helst inte bör inta proteinet i form av skräpmat eller tomma kolhydrater, utan istället öka sitt intag av vegetabilier och frukt. Individens genetik, metabolisk typ, konstitutionstyp eller blodtyp påverkar också dagliga behovet av protein. Det är betydligt lättare för en kolhydratsmänniska eller typ A blodtyp att äta en proteinfattigare kost än det är för en proteinmänniska eller en person med blodtyp O.

Vid sjukdomar är det viktigt att veta att den mängd och typ av proteiner, fetter och kolhydrater man äter kommer att påskynda eller fördröja kroppens läkningsprocess och kanske t.o.m. märkbart öka sjukdomssymtom och nedbrytningen av kroppen.

Kontraindikationer
Vid intag av aminosyror, bör ett balanserat förhållande av aminosyror intas i tillskottsform eftersom alltför höga doser av en enskild aminosyra kan hämma upptaget hos andra aminosyror och skapa obalanser i biokemin. Detta är särskilt viktigt beträffande barn.

Risken med för stort intag av protein är följande:
• Kroppen blir surare. Syra-/basbalansen rubbas. När kroppen är surare blir det ökad utsöndring av kalcium från skelettet och ökad osteoporos. Det gynnar också utveckling av många kroniska sjukdomar.
• Ökad risk för osteoporos
• Ökad belastning på njurarna
• Det är större risk för en tarmdysbios orsakad av förruttnelse av osmälta proteiner.
• Ökad risk för cancer.

Risken med för lågt intag av protein är följande:
• Ökad risk för osteoporos.
• Sämre kvalitet på hår, bindväv, muskler m.m.
• Bristande substrat för tillverkning av enzymer, hormoner, bindväv m.m.
• Ökad risk för svaghet, trötthet m.m.

Animaliska proteinkällor
Kött, ägg, fågel, fisk, skaldjur, mjölk och ost.

Vegetabiliska proteinkällor
Soja, bönor, linser, baljväxter, quorn, sädesprodukter och alger.


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Nilla Gunnarsson

Nilla Gunnarsson: ”Min förändrade kosthållning läkte mig”

Hälsoprofilerna berättar

Nilla Gunnarsson är kvinnan bakom den framgångsrika bloggen Nillas kitchen, där hon skriver om hälsosam och medveten matlagning – hennes stora passion och intresse. Men – det har inte alltid varit så. 2007 blev hon mer hälsomedveten och skalade bort osunda vanor, alkohol och började med yoga. Tre år senare gjorde hon förändringarna som hjälpte henne bli fri från muskelsmärtor, trötthet, PMS och magbesvär. "Efter att jag övergått till en kost fri från mejeri, gluten, vete och socker förbättrades mina symtom inom ett par veckor. Efter någon månad var jag helt smärtfri, vilket jag inte hade upplevt sedan innan puberteten", säger hon till Kurera.

Kollage man sover i olika positioner

Det säger din sovställning om din personlighet

Allmänt

Din musiksmak, klädstil, sätt att inreda eller hur du skakar någons hand. Allt är sådant som vittnar om din personlighet. Det gör även din sovställning –  med den skillnaden att denna är ditt omedvetna val och således troligen informerar mer sanningsenligt om din natur än sådant du medvetet väljer, som kläder, inredning etcetera. Detaljer som kanske mer är till för att stötta en (omedveten?) image. Så – vad säger vårt sätt att sova egentligen om oss? Det får du veta mer om här. 

gravid kvinna ligger intill sin hund

Djurägare får ofta friskare barn enligt ny forskning

Forskning

Goda nyheter för djurägare som går i väntans tider. Tidig exponering för husdjur kan minska risken för övervikt och allergi, särskilt efter kejsarsnitt. Ny forskning visar att barn i familjer med husdjur generellt har friskare barn. Anledningen? Jo, djur innebär ofta en gynnsam effekt på barnens mag-tarmkanalens bakterieflora – den så kallade mikrobiotan.

Squashrullader med fetaost

Squashrullar med fetaost

Recept

Kokboksförfattaren och matprofilen Ulrika Davidsson har komponerat detta goda recept, perfekt för den som vill ha in mer grönsaker i kosten, gott är det också. Njut som egen rätt, som tillbehör eller gör många och servera som en del av en buffé.

Läskedryck

Nya rön: Sötningsmedel en större bov än man tidigare trott?

Forskning

Med jämna mellanrum kommer påståenden att syntetiska sötningsmedel som till exempel aspartam som bland annat används i lightläsk är helt ofarliga, något som backas upp både av Livsmedelsverket och EUs myndighet för livsmedelssäkerhet EFSA. Men nästan lika ofta kommer forskningsresultat som visar på motsatsen. Sötningsmedel pekas nu ut som möjlig orsak till både vuxendiabetes, stroke, alzheimers och cancer.

Cannabisplanta

Förbjuden ört ska testas mot nervsmärta

Allmänt

Cannabis är en kontroversiell växt då den vanligtvis används som drog. På grund av dessa egenskaper är den också förbjuden på många håll i världen men då den även visat sig ha medicinsk effekt vid bland annat smärta börjar allt fler länder lätta på restriktionerna.

ensam man sedd bakifrån går mitt i väg i regn

”Mineralet litium skulle kunna förbättra den mentala folkhälsan radikalt”

Mental hälsa

I början av året skrev Pehr-Johan Fager en krönika om mineralet litium. Kurera fick så mycket läsarfrågor på det inlägget, och blev själva så nyfikna, att vi ville följa upp det med en längre intervju. Det gör vi här. "Trots att man visat att litium har viktig betydelse för allt levande har det fastnat i facket för läkemedel. Det gör att man inte får sälja litium som kosttillskott, inte ens i doser hundra gånger lägre än läkemedelsdosen. Det är synd eftersom mineralet skulle kunna förbättra den mentala folkhälsan radikalt. Studier visar till exempel att man i områden med mer litium i dricksvattnet har lägre frekvens av självmord", säger Pehr-Johan, kemist och författare till boken ”Litium – det nya hälsomineralet”. 

Peter Wilhelmsson

Du är vad du äter

Krönikan

Vi har alla hört uttrycket ”Du är vad du äter”. Det är en bra påminnelse för att motivera människor att äta bättre, men är samtidigt en grov förenkling av verkligheten. ”Du är vad du äter, smälter och absorberar” är en mer korrekt påminnelse om att det är viktigt att både äta bättre och smälta maten bättre för en optimal hälsa. Här är min detaljerade topp 12-lista för att öka medvetenheten om hur intag av livsmedel påverkar din hälsa.

Karl Dyall i danspose

Karl Dyall om vägen tillbaka från sin svåra tid – och om sin nya kärlek…

Hälsoprofilerna berättar

Karl Dyall är ex-dansaren som skadade sig mitt under en föreställning och sedan botade sin smärta med crossfit. Han blev så biten att han till och med skrev en bok om den högintensiva träningsformen och startade ett crossfit-gym. För Kurera berättar han om vägen tillbaka, hur han håller sig ung och om tilliten till så kallad supernäring. – Jag har privilegiet att ha en fru som är näringsterapeut så jag är väl medveten om vilken roll kost, tillskott och så kallad superfoods kan spela, säger han till Kurera.

Mango i skål

Ericas mangobowl med kokos

Desserter/sötsaker

I sin nya bok "Superfood boost" visar Erica Palmcrantz Aziz att nya, bättre vanor varken behöver vara krångliga eller tidskrävande. Här får läsaren lära sig om råvaror som ger lite extra skjuts åt hälsan – eller enkelt översatt ingredienser som är lika mycket mat som de är medicin. Kureras reporter Emma V Larsson testar ett recept och ger sitt omdöme

Övning: Boosta din energi

Träning

Det är lätt att känna sig trött framåt eftermiddagen och då kan det vara svårt att motstå den där chokladkakan. Byt ut eftermiddagsfikat mot en snabb energihöjande yogaövning istället.

Erica Palmcrantz Aziz håller ett mangoldblad

Ericas 10 hälsofavoriter

Hälsa

Erica Palmcrantz Aziz delar med sig av sina tio absoluta hälsofavoriter. Träning och det japanska matchatéet hamnar högt upp på listan andra kärlekar är skratt och att göra egna ansiktskrämer. Erica är lika noga ned vad hon har på utsidan som vad hon stoppar i kroppen.

Lyckad semester med adaptogener

Hälsa

När det är dags för semester brukar Ann-Sofi Kronvall, 53 år, alltid rasa ihop. Antingen blir hon förkyld eller så sover hon sig igenom den första veckan. Men förra året laddade Ann-Sofi med så kallade adaptogener, naturliga ämnen som bland annat förbättrar kroppens återhämtningsförmåga och resultatet blev helt annorlunda.

Pinus maritima tallskog i norra portugal

Därför bör du upptäcka pyknogenol

Naturlig hälsa

Har du upptäckt ämnet pyknogenol än? Om inte är det dags nu. Det helt naturliga ämnet, som kommer från barken från en specifik typ av tall, är den mest kraftfulla naturliga antioxidant man idag känner till. Pyknogenol gör nytta på en lång rad områden. Här är några av dem.

Karin Isberg

Exklusivt för Kureras läsare: En artikelserie om effektiv stresshantering

Mental hälsa

Karin Isberg är författare och stressexpert. När Kurera hösten 2015 intervjuade henne i en artikel om utmattning blev den snabbt en av sajtens absolut mest lästa artiklar någonsin och fick till och med fick Kureras server att krascha. Nu har Karin skrivit boken "15 sätt att bli fri från stress" där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. Under sommaren kommer du som besöker Kurera.se att få ta del av den.

Jerry Brännmyr

”Din kropp är perfekt men fungerar inte perfekt om du inte tar hand om den”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra – ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själva. Det har blivit dags för Kureras kanske mest åsiktsfulle krönikör att säga sitt: Varsågod Jerry Brännmyr.

johanna bjurström

Hur kan jag minska på stressen?

Krönikan

Stress påverkar din kropp mycket negativt. Att hitta lugna stunder med återhämtning arbetar jag mest personligen med, det är min stora svaghet. Som egenföretagare med många idéer är det en utmaning att kunna hitta stödsystem att luta sig mot för att inte stressen ska påverka mig så mycket. Här ska jag berätta mer om hur jag gör.

brun kvinna i gul bikini vid strandkant med röd drink

Effektivt solskydd – från insidan

Hud

När vi solar förbrukas mängder av E-vitamin och betakaroten som finns naturligt i huden. Genom att tillföra dessa ämnen kan huden lättare skydda sig och behålla sin naturliga balans. Betakarotenet ger dessutom huden en lätt solkysst ton. Här får du veta mer om betakarotenets – och andra näringsämnens förmåga att skydda mot solen.

Zarah Öberg

Zarah Öberg: ”Är noga med att tillskotten är naturliga och fria från tillsatser”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien ”Hälsoprofilerna berättar”, där näringsexperter av olika slag får berätta om hur de tänker kring näring och näringstillskott – ur ett generellt perspektiv. Och så klart avslöja vilka eventuella tillskott de själva äter. Det har blivit dags för den tionde intervjupersonen i serien: Kureras egna näringsexpert Zarah Öberg.

Erica Palmcrantz Aziz

Ericas 8 skäl till att börja superfoodboosta dig

Hälsa

Raw foodinspiratören och kokboksförfattaren Erica Palmcrantz Aziz är aktuell med en nya boken "Superfood boost". Här listar hon de åtta främsta fördelarna med att boosta sitt näringsintag med näringstäta livsmedel eller så kallade superfoods. Fördelar som bland annat inbegriper viktminskning, bättre hälsa och mer energi.