Proteiner kan läggas till i barnets kost efter ca åtta månader. Fetter däremot är viktigt att barnet får i sig tidigt. Barn som äter modersmjölken och övriga nyttiga fetter ger en ökad utveckling av en frisk och välutvecklad hjärna och motorik än barn som inte ammas länge eller får i sig hälsosamma fettsyror.

Proteiner och fetter

Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

Proteiner kan läggas till i barnets kost efter ca åtta månader. Fetter däremot är viktigt att barnet får i sig tidigt. Barn som äter modersmjölken och övriga nyttiga fetter ger en ökad utveckling av en frisk och välutvecklad hjärna och motorik än barn som inte ammas länge eller får i sig hälsosamma fettsyror.

Proteiner
Du kan börja med att lägga till protein i kosten efter ca åtta månader. Det inkluderar osötad yoghurt, filprodukter, ost, tofu, ägg och kyckling.

Var försiktig med att introducera något annat nytt. Vänta med fisk, nötkött och griskött tills efter ettårsåldern. Undvik helst eller minimera intag av korv och griskött. Kalkon, kyckling, lammkött, vilt och nötkött är nyttigare. För tidig introduktion av nötkött ökar risken för tjocktarmssjukdomar senare.

 

För tidig introduktion av eller för stora mängder fisk och skaldjur ökar risken för allergier. Vänta helst tills i tvåårsåldern innan du provar detta slag av mat.

Vänta också med jordnötssmör tills barnet är minst ett år gammalt, för att minska risken för allergiska reaktioner.

Du kan lägga till äggula efter sex månader, men endast i hårdkokt form. Vänta med äggvita, som är rent protein, eller hela ägget tills barnet är över ett år.

Fetter
Barnets hjärna består till nästan 70 procent av fett och till över 10 procent av fettsyran DHA. Essentiella fettsyror behövs för varje cell i den mänskliga kroppen. Cellmembranen består huvudsakligen av fett. Hälsosamma fetter i modersmjölk och mat är mycket väsentliga för utveckling av hjärnan och ett väl fungerande immunförsvar. Många studier har visat ett klart samband mellan ökat intag av nyttiga fetter och utveckling av en frisk och välutvecklad hjärna.

Barn som får i sig mera fetter och som äter modersmjölk får en bättre utvecklad hjärna och motorik än barn som inte ammas länge eller inte får i sig adekvata mängder av hälsosamma fettsyror.

Hjärnan växer mycket under de sista tre månaderna av graviditeten och under de första tre till fyra månaderna efter födseln. Man har även studerat hur intag av fettsyror hos modern påverkar den mentala utvecklingen hos barnet. Det har visat sig att barn till mödrar som åt torskleverolja under de sista tre månaderna av graviditeten och de första tre månaderna efter förlossningen fick en bättre och mer utvecklad mental kapacitet än barn till mödrar som åt majsolja.

Förutom ökad IQ hjälper intag av dokosahexaensyra (DHA) och arakidonsyra (AA) den visuella/motoriska funktionen (samspelet mellan synen och koordinerade rörelser) samt den kognitiva funktion. Barn som har lägre halter omega 3-koncentrationer i blodet har mera besvär med vredesutbrott, beteendeproblem, sömnbesvär, inlärnings- och hälsoproblem.

 

DHA är nödvändigt för utvecklingen av hjärnan men även för normal inlärnings- och hjärnfunktion hos vuxna. Hjärnan föredrar DHA framför andra fettsyror. Under de senaste 50 åren har intaget av DHA minskat, speciellt hos barn som inte ammas. DHA finns främst i fettrika fiskar som lax, makrill, tonfisk och sill, i vissa algsorter samt i modersmjölk. Det kan finnas små mängder i kött och ägg men saknas i de flesta vällingar. I linfrö finns alfalinolensyra, som kan omvandlas till DHA, men omvandlingen är komplex och en del har svårt med den.

DHA har också tillsammans med fettsyran EPA en viktig förebyggande effekt mot MS, högt blodtryck, reumatiska sjukdomar, arterioskleros, depression, vuxendiabetes, hjärtinfarkt, blodproppar och många typer av cancer. Kvinnor som i yngre år har höga DHA-värden löper ca 80 procent mindre risk att utveckla MS senare i livet. Dessa fettsyror finns t. ex. i fiskolja, vissa alger, smör och ägg. Ammande mammor bör äta rikligt med krossade linfrön (dock ej mer än 2 msk per dag enl. Livsmedelsverket), valnötter, oliver, olivolja, pumpakärnolja, fiskolja och/eller torskleverolja, för att försäkra sig om tillräcklig mängd av nyttiga fettsyror för optimal utveckling av barnets hjärna.

Ammande vegetarianer som inte vill inta fiskolja som tillskott kan få DHA från alger och andra omega 3- och omega 6- fettsyror från linfröolja. Dessutom bör de inta ett multivitamin-/mineraltillskott för att optimera intaget av bra näring.

Woka eller lättstek fisk, kött och grönsaker i ohärdad kokosolja, kokosmjölk, ekologiskt smör eller olivolja. Undvik att använda instabila vegetabiliska fetter, som t. ex. matolja, sojaolja och majsolja. Använd rapsolja eller sesamolja vid upphettning under några få minuter och vid lägre värme. Dessa innehåller rikligt med fleromättade fettsyror. Oljan blir skadlig när den hettas upp för mycket eller för länge.

För att slippa dåliga, härdade fetter, undvik så mycket som möjligt kaffebröd, kex och bakelser. För att minimera intaget av transfettsyror, använd inte margarin, solrosolja, sojaolja eller matolja.

 

Tyvärr innehåller den vanliga husmanskosten som gemene man äter alltför mycket av dåliga omega 6-fettsyror, som kommer från de transfettsyror som uppstår när man hettar upp vegetabiliska oljor. Härdade fetter bör undvikas så mycket som möjligt, eftersom de bidrar till minskat fettinnehåll i modersmjölken. Transfettsyror ackumuleras i modersmjölken och kan leda till nedsatt syn och inlärningssvårigheter hos barnet.

Dagens husmanskost (eller sjukmanskost som jag kallar den) innehåller ca 20 gånger mera omega 6-fettsyror än omega 3. Våra förfäder fick däremot i sig en bra balans av en eller några gånger mera omega 6-fettsyror än omega 3. Omega 6-fettsyrorna gammalinolensyra (GLA) och arakidonsyra behöver också vara i balans med omega 3-fettsyrorna för att barn och vuxna ska må bra. Arakidonsyra finns, förutom i modersmjölk, endast i animaliska livsmedel som smör, ägg och inälvsmat.

Förutom dessa fettsyror mår vi bra även av en del enkelomättade omega 9-oljor, som finns i oliver, olivolja och avokado, samt mättade fetter som finns i t. ex. kött, smör och kokos. Inkludera dessa fetter i kosten som ni ger småbarn.


Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Byt ut kaffet – gör en nyttig kvällsdryck som ger mättnad

Hälsa

För 20 år sedan blev smoothies en hälsosam innedryck. Då gjordes den krämiga drycken mest på frukt och bär. I dag slänger vi ner alla möjliga grönsaker i mixern för att få i oss näringstät mat. En smoothie eller snarare en varm dryck att ersätta kaffe eller te med på kvällen är den populära guld- eller soldrycken. Den ger mättnad samtidigt som den innehåller bland annat kryddor med inflammationshämmande egenskaper. Här får du två olika recept.

Dans ger mer muskler än styrketräning

TRÄNING

Att dansa stärker dina muskler betydligt mer än om du lyfter vikter på gymmet. Det är glada nyheter för dig som inte gillar traditionell styrketräning. Dansträning ger dig också bättre koordination, balans och samverkan med din danspartner skapar inte bara glädje utan din hjärna får arbeta mycket mer än om du upprepar monotona styrkeövningar – och det är bra för minnet.

Årets miljöhjälte Magnus Carlson visar vägen till förändring

Eko/miljö

Magnus Carlson, sångare i bandet Weeping willows, utsågs nyligen till årets miljöhjälte och fick ta emot diplom ur kungens hand för sitt enträgna klimatarbete. Magnus lever som han lär, han har nästan helt slutat flyga, bandets turnéer sker med tåg och han slutade nyligen äta kött – för både hälsans och miljöns skull. Kurera växlade några ord med svenskt musiklivs kanske flitigaste miljökämpe. 

 

Elaine Jenderklint

Elaine fick tillbaka glans och liv i håret igen

Hälsa

För två år sedan kom cancern tillbaka och Elaine Jenderklints ena bröst opererades bort. I efterbehandlingen ingick hormontabletter – som gav starka biverkningar. Kroppen värkte och håret blev tunnare och livlöst, men ett tillskott med bland annat hirs har gett Elaine glansen och hårkvaliteten tillbaka.

Fredrik Ölander

Fiskolja lindrar inflammerad tarm

Mage

Inflammatoriska tarmsjukdomar som Chrons sjukdom och ulcerös kolit har en sak gemensamt – de kommer i skov. Studier har visat att ett tillskott av omega-3 är ett sätt att minska inflammation i tarmen och göra skoven färre och lindrigare. – Men var noga med att välja en fiskolja som är stabil och håller hög kvalitet, säger Fredrik Ölander, funktionsmedicinsk terapeut som dagligen träffar klienter med besvärliga magar.

 

Kaeng phet – röd currygryta med grönsaker

Recept

Denna thailändska gryta är fullproppad med av grönsaker. Detta och många andra goda vegetariska recept från hela världen hittar du i den gröna kokboken boken "Zeinas green kitchen" av matprofilen Zeina Mourtada – känd för sin uppskattade blogg "Zeinas kitchen" och sin medverkan i TV.

”Jag valde bort medicinen och blev frisk av träning och bra mat”

Hälsa

För tio år sedan när Benny Ottosson fick reda på att blodtrycket var förhöjt valde han bort medicinen och ändrade livsstil. På tre månader lyckades han sänka sitt blodtryck till normal nivå, men för två år sedan, när han fick en hudcancerdiagnos gjorde han en ny och djupare förändring – denna gång i sin inre värld. Om sin hälsoresa berättar Benny Ottosson i boken, "Frisk, lugn, utvilad, stark. Hela livet".

Kvinna som sitter i yogaställning

Naturens under lindrar ledbesvär

Forskning

Kådan boswellia och roten gurkmeja har i årtusenden använts inom den ayurvediska medicinen för att lindra ledbesvär. Ny forskning visar att effekten förstärks när de renodlas och används tillsammans så att ett plus ett inte bara blir två – utan tre.

 

Snart kan vi läsa av psykisk ohälsa i blodet

Mental hälsa

Det kommer ständigt nya siffror på att den psykiska ohälsan bland unga ökar men inte så mycket som visar på varför. Vid Uppsala universitet bedrivs sedan några år en studie som ska öka den kunskapen genom att bland annat studera gener för att göra det möjligt att ställa tidigare diagnoser.

Högt blodtryck – Så funkar det

Hjärt- kärlhälsa

Högt blodtryck är en av våra vanligaste hjärt-kärlsjukdomar, de flesta som drabbas är män. Högt blodtryck kan leda till flera allvarliga sjukdomar och bör därför tas på allvar. Mycket kan göras genom livsstilsförändringar och kostomläggning, hjälper inte det bör man överväga andra behandlingsmetoder.

Skönhetspanelen testar: body scrubs

Hud

Kall och torr luft på ingång betyder att det är dags att vårda huden lite extra. Genom att återfukta – och inte minst skrubba får du både lyster och en len hud. Kureras skönhetspanel har testat några naturliga kroppsskrubbar och hittat en favorit.

Glutenintoleranta får oftare selenbrist

Kost

Närmare tre procent av svenskarna har diagnosen celiaki - en autoimmun sjukdom som kräver livslång kostbehandling, och även om man äter rätt kan tarmen ha svårare att ta upp näring. Därför kan glutenintoleranta oftare lida av vitamin- och mineralbrist. Studier visar en tydlig koppling mellan glutenintolerans och bland annat brist på selen.

 

Peder Gustafsson

“Rödbetan boostar min träning”

Hälsa

Peder Gustafsson har idrottat i hela sitt liv. Numera är skidträningen det han satsar mest på och i årets Vasalopp kom han på 331 plats. Det tackar han åtminstone delvis ett tillskott med rödbetsextrakt för. Med hjälp av det kan han träna hårdare och orka mer.

Ann blev kvitt sina ständiga urinvägsinfektioner

Hälsa

Anns urinvägsinfektioner började för tio år sedan och hon har flera gånger om året behandlats med penicillin. – Jag har haft en enda urininfektion i mitt liv tidigare, men efter klimakteriet har det varit tre, fyra gånger om året. Sedan jag hittade tranbärsextraktet har infektionerna försvunnit helt, säger hon.

 

Växtbaserad kost kan lindra reumatoid artrit

Forskning

En växtbaserad kost kan bidra till att lindra smärtsamma symtom vid reumatid artrit.   Tidigare har man sett förbättringar hos patienter med fibromyalgi, mycket talar nu för att flera autoimmuna sjukdomar kan förebyggas med en kost basesrad på frukt och grönt.

apelsiner och citroner

Därför behöver immunförsvaret C-vitamin

Hälsa

Just nu lider miljontals människor i världen av C-vitaminbrist, en brist som till slut kan leda till olika sjukdomar och i sällsynta fall till döden. Immunologen Sanna Ehdin, forskare, föreläsare och författare, säger att C-vitamin stärker immunförsvaret och ger ökat motstånd mot infektioner, influensa och förkylning