Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Proteiner kan läggas till i barnets kost efter ca åtta månader. Fetter däremot är viktigt att barnet får i sig tidigt. Barn som äter modersmjölken och övriga nyttiga fetter ger en ökad utveckling av en frisk och välutvecklad hjärna och motorik än barn som inte ammas länge eller får i sig hälsosamma fettsyror.

Proteiner och fetter

Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

Proteiner kan läggas till i barnets kost efter ca åtta månader. Fetter däremot är viktigt att barnet får i sig tidigt. Barn som äter modersmjölken och övriga nyttiga fetter ger en ökad utveckling av en frisk och välutvecklad hjärna och motorik än barn som inte ammas länge eller får i sig hälsosamma fettsyror.

Proteiner
Du kan börja med att lägga till protein i kosten efter ca åtta månader. Det inkluderar osötad yoghurt, filprodukter, ost, tofu, ägg och kyckling.

Var försiktig med att introducera något annat nytt. Vänta med fisk, nötkött och griskött tills efter ettårsåldern. Undvik helst eller minimera intag av korv och griskött. Kalkon, kyckling, lammkött, vilt och nötkött är nyttigare. För tidig introduktion av nötkött ökar risken för tjocktarmssjukdomar senare.

 

För tidig introduktion av eller för stora mängder fisk och skaldjur ökar risken för allergier. Vänta helst tills i tvåårsåldern innan du provar detta slag av mat.

Vänta också med jordnötssmör tills barnet är minst ett år gammalt, för att minska risken för allergiska reaktioner.

Du kan lägga till äggula efter sex månader, men endast i hårdkokt form. Vänta med äggvita, som är rent protein, eller hela ägget tills barnet är över ett år.

Fetter
Barnets hjärna består till nästan 70 procent av fett och till över 10 procent av fettsyran DHA. Essentiella fettsyror behövs för varje cell i den mänskliga kroppen. Cellmembranen består huvudsakligen av fett. Hälsosamma fetter i modersmjölk och mat är mycket väsentliga för utveckling av hjärnan och ett väl fungerande immunförsvar. Många studier har visat ett klart samband mellan ökat intag av nyttiga fetter och utveckling av en frisk och välutvecklad hjärna.

Barn som får i sig mera fetter och som äter modersmjölk får en bättre utvecklad hjärna och motorik än barn som inte ammas länge eller inte får i sig adekvata mängder av hälsosamma fettsyror.

Hjärnan växer mycket under de sista tre månaderna av graviditeten och under de första tre till fyra månaderna efter födseln. Man har även studerat hur intag av fettsyror hos modern påverkar den mentala utvecklingen hos barnet. Det har visat sig att barn till mödrar som åt torskleverolja under de sista tre månaderna av graviditeten och de första tre månaderna efter förlossningen fick en bättre och mer utvecklad mental kapacitet än barn till mödrar som åt majsolja.

Förutom ökad IQ hjälper intag av dokosahexaensyra (DHA) och arakidonsyra (AA) den visuella/motoriska funktionen (samspelet mellan synen och koordinerade rörelser) samt den kognitiva funktion. Barn som har lägre halter omega 3-koncentrationer i blodet har mera besvär med vredesutbrott, beteendeproblem, sömnbesvär, inlärnings- och hälsoproblem.

 

DHA är nödvändigt för utvecklingen av hjärnan men även för normal inlärnings- och hjärnfunktion hos vuxna. Hjärnan föredrar DHA framför andra fettsyror. Under de senaste 50 åren har intaget av DHA minskat, speciellt hos barn som inte ammas. DHA finns främst i fettrika fiskar som lax, makrill, tonfisk och sill, i vissa algsorter samt i modersmjölk. Det kan finnas små mängder i kött och ägg men saknas i de flesta vällingar. I linfrö finns alfalinolensyra, som kan omvandlas till DHA, men omvandlingen är komplex och en del har svårt med den.

DHA har också tillsammans med fettsyran EPA en viktig förebyggande effekt mot MS, högt blodtryck, reumatiska sjukdomar, arterioskleros, depression, vuxendiabetes, hjärtinfarkt, blodproppar och många typer av cancer. Kvinnor som i yngre år har höga DHA-värden löper ca 80 procent mindre risk att utveckla MS senare i livet. Dessa fettsyror finns t. ex. i fiskolja, vissa alger, smör och ägg. Ammande mammor bör äta rikligt med krossade linfrön (dock ej mer än 2 msk per dag enl. Livsmedelsverket), valnötter, oliver, olivolja, pumpakärnolja, fiskolja och/eller torskleverolja, för att försäkra sig om tillräcklig mängd av nyttiga fettsyror för optimal utveckling av barnets hjärna.

Ammande vegetarianer som inte vill inta fiskolja som tillskott kan få DHA från alger och andra omega 3- och omega 6- fettsyror från linfröolja. Dessutom bör de inta ett multivitamin-/mineraltillskott för att optimera intaget av bra näring.

Woka eller lättstek fisk, kött och grönsaker i ohärdad kokosolja, kokosmjölk, ekologiskt smör eller olivolja. Undvik att använda instabila vegetabiliska fetter, som t. ex. matolja, sojaolja och majsolja. Använd rapsolja eller sesamolja vid upphettning under några få minuter och vid lägre värme. Dessa innehåller rikligt med fleromättade fettsyror. Oljan blir skadlig när den hettas upp för mycket eller för länge.

För att slippa dåliga, härdade fetter, undvik så mycket som möjligt kaffebröd, kex och bakelser. För att minimera intaget av transfettsyror, använd inte margarin, solrosolja, sojaolja eller matolja.

 

Tyvärr innehåller den vanliga husmanskosten som gemene man äter alltför mycket av dåliga omega 6-fettsyror, som kommer från de transfettsyror som uppstår när man hettar upp vegetabiliska oljor. Härdade fetter bör undvikas så mycket som möjligt, eftersom de bidrar till minskat fettinnehåll i modersmjölken. Transfettsyror ackumuleras i modersmjölken och kan leda till nedsatt syn och inlärningssvårigheter hos barnet.

Dagens husmanskost (eller sjukmanskost som jag kallar den) innehåller ca 20 gånger mera omega 6-fettsyror än omega 3. Våra förfäder fick däremot i sig en bra balans av en eller några gånger mera omega 6-fettsyror än omega 3. Omega 6-fettsyrorna gammalinolensyra (GLA) och arakidonsyra behöver också vara i balans med omega 3-fettsyrorna för att barn och vuxna ska må bra. Arakidonsyra finns, förutom i modersmjölk, endast i animaliska livsmedel som smör, ägg och inälvsmat.

Förutom dessa fettsyror mår vi bra även av en del enkelomättade omega 9-oljor, som finns i oliver, olivolja och avokado, samt mättade fetter som finns i t. ex. kött, smör och kokos. Inkludera dessa fetter i kosten som ni ger småbarn.


Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

En tallrik med rött kött och sallad

Svenskt antibiotikafotavtryck är fortsatt stort

Eko/miljö

Antibiotikafotavtrycket är ett begrepp som beskriver den mängd antibiotika som används för att föda upp djur som så småningom blir vår mat. En ny rapport visar att Sverige har mer antibiotika på tallriken än i vår egen djuruppfödning – vilket innebär ett betydande avtryck.

trött mamma häller upp kaffe

10 vanliga tecken på järnbrist

Kost

Sex av tio kvinnor lider av trötthet och många har känt sig trötta under ett år eller mer. En långtidströtthet som de upplever påverkar vardagen. Trötthet kan bero på många saker, men för de kvinnor som är i fertil ålder och känner sig trötta finns en tydlig koppling till järnbrist. Här är tio vanliga tecken på järnbrist.

 

Tre kvinnor med olika etnicitet står bredvid varandra

DNA-test för smartare hudvård?

Hud

Du kan göra det för att optimera din träning eller för att ta reda på mer om din tarmflora – men även för att få skräddarsydd hudvård. Flera företag erbjuder nu DNA-test som utlovar kunskap om hudens genetiska förutsättningar. Är det här framtidens hudvård?

Milkshake med saffran, fikon och lime

Chia-milkshake med saffran, pistage och lime

Recept

Saffran kvar efter julhelgerna, men ingen inspiration till vad du ska göra med den? Det här är en god och nästintill rå "milkshake" som passar perfekt som en läskande och exotisk dessert eller som mellanmål. Saffransmaken bryts av med fräsch lime, mynta och söt vanilj!

 

tofu på skärbräda

5 nyttigheter med tofu

Hälsa

Att välja bort kött eller att minska sin köttkonsumtion blir allt vanligare – och Sverige ligger i framkant. Vegetarisk är trendigt och anledningarna till att fler väljer växtproteiner beror på flera olika saker. Tofu är gjort på soja. Här får du fem nyttiga skäl att äta tofu – och ett recept på rotfrukter och tofu i ugn.

kvinna tittar på mobilen på natten

Var fjärde svensk sover dåligt

Hälsa

Att sova bra är en av de viktiga hörnstenarna för att må bra, både psykiskt som fysiskt. En nyligen gjord Sifo-undersökning visar att en av fyra svenskar sover dåligt. Och många gör ingenting åt sina problem, trots att man via mindfulness och en del tillskott skulle kunna sova bättre.

Vetenksapsjournalisten Henrik Enbart

Henrik Ennart: ”Den enklaste maten är den mest hälsosamma”

Kost

Den allra enklaste maten är också den mest hälsosamma – som gör både våra tarmbakterier och oss själva lyckliga. Och den visar sig komma från en liten region, tillika blå zon, söder om Rom! Henrik Ennart, aktuell med boken ”Happy food green”, berättar om den ursprungliga medelhavskosten, som äts av de som lever längst.

 

Råkostsallad med syrade morötter

Recept

Vad sägs om en probiotisk dundersallad som gör susen för mag-tarmkanalen? Här är en god - och nyttig - råkostsallad, signerad kost- och hälsocoachen Tina Haldorsson aktuell med kokboken "Läkande dundermat".

Sockerfria ballerinakakor

Så lyckas du med sockerfri bakning

Kost

Anna Winér är ägare av ett populärt Instagram-konto där hon delar med sig av frestande recept på veganska sötsaker och bakverk, som alla är fria från både vitt socker och gluten. Nu släpper hon en bok med sina 20 bästa recept och vi vill veta: hur lyckas man med den här sortens bakning?

 

Kakan kärleksmums mot svart botten

Sockerfria kärleksmums med superkrafter

Recept

På ytan må den se ut som en vanlig kärleksmums (och vem älskar inte det?) – men med kvarg och zucchini bland ingredienserna bidrar den med helt andra saker än en traditionell kaka. Exempelvis stabiliserar den blodsockret. Kanske precis det vi behöver efter jul- och nyårshelgernas alla förlustelser.

Kvinna på en yogamatta i en träningssal som mediterar

Nya trenden: Holistisk träning

TRÄNING

Lyfta skrot och löpturer i all ära – men allt fler väljer nu att ta kontroll över sin hälsa genom att ta ett helhetsgrepp på sin livsstil. – Vi behöver även träna vårt inre för att få bra resultat på vårt yttre, säger pt:n och hälsorådgivaren Hannah Berglund.

 

Linda la om kosten: “Nu är min typ 1 diabetes under kontroll”

Hälsa

När Linda Wade, 28 år, var gravid med sin dotter våren 2019 fick hon diagnosen typ-1 diabetes. Hon följde kostråden hon fick av dietisten. Men det var svårt att injicera rätt dos insulin till de kostråden. Linda Wade startade istället sitt eget hälsoprojekt och när hon började äta antiinflammatorisk kost och motionera lagom kunde hon minska insulinmängden och nu tar hon inte längre insulin.