Frida Bern Andersson är psykolog med kbt-inriktining och har skrivit boken ”Länge leve vänner” (Natur & Kultur) ihop med goda vännerna Pär Flodin, som doktorerat inom kognitiv neurovetenskap och Daniel Ek, även han psykolog. Deras bok är baserad på forskning inom psykologi och beteendeterapi om vikten av vänskap och goda sociala relationer.
Böcker om vänskap saknas
För även om den samlade forskningen inom området visar att starka relationer till andra är vad som gör oss lyckliga och får oss att leva längre och lyckligare, så har vi knappt sett några böcker inom ämnet på butikshyllorna. I sin bok ger Frida Bern Andersson och hennes medförfattare både konkreta råd och övningar som hjälper oss att fördjupa, vidareutveckla och värna våra relationer.
LÄS OCKSÅ: Därför är feelgood-böcker bra för hälsan
Så vad kännetecknar en god vänskapsrelation – finns det hörnpelare som behöver finnas där?
– I boken liknas vänskapsrelationer vid pärlband. Pärlorna är stunder av nära kontakt medan banden håller ihop pärlorna och motsvarar upplevelsen av att det är en relation som varar över tid.
Fem viktiga faktorer i vänskapsrelationer
Banden kännetecknas av fem faktorer, förklarar Frida Bern Andersson:
- Tid tillsammans. En pärla av kontakt kan bli till med lite vem som helst. Till exempel med en främling som vi utbyter ett varmt leende med på stan. Men för att det ska bli till en vänskap krävs något mer. Banden uppstår när vi ses upprepade gånger och gärna i olika sammanhang.
- Positivitet. Med våra vänner vill vi kunna skratta, slappna av och må bra, vilket främjas av att till exempel göra roliga saker ihop.
- Ömsesidighet. Varaktiga vänskapsrelationer präglas av att det råder en balans mellan att ge och ta emot. Om balansen sviktar brukar antingen den som har investerat “för mycket” dra ner på sina insatser. Eller så lägger den som investerat mindre i relationen i en extra växel för att matcha vännens nivå.
- Likhet. Att förstå varandra och “vibrera på samma våglängd” är centralt i vänskap. I det avseendet får vi ett slags försprång om vi har liknande värderingar och livsstil. Det är också lättare att få till tid tillsammans och hitta på saker som engagerar båda parter om vi har ungefär samma intressen.
- Lojalitet. Goda vänskapsrelationer kännetecknas av att vi prioriterar och ställer upp för varandra och på olika sätt visar att vi värnar om den andras välbefinnande.
Dessa fem faktorer skapar förutsättningar för starka vänskapsband, menar Frida Bern Andersson.
– Samtidigt ger de ingen garanti för att en relation ska fördjupas, eller för att det vi kallar för “pärlor av kontakt”, ska uppstå.
LÄS OCKSÅ: Ensamheten bland unga ökar
En formel för nära kontakt
Så hur skapas pärlorna? Utifrån 30 år av relationsforskning har en slags formel för detta vuxit fram, förklarar Frida Andersson:
- Person A delar något personligt och visar sig sårbar.
- Person B svarar på ett förstående och välvilligt vis.
- Person A uppfattar person B:s svar som förstående och välvilligt.
– När båda två ömsesidigt engagerar sig i utbyten av det här slaget kan en positiv spiral av öppenhet och tillit uppstå. Sannolikheten ökar att vi vill ses igen och fortsätta sänka garden inför varandra. Fler “pärlor” tillkommer och då stärker vi vänskapsbanden allt mer, säger Frida,
Och vilka beteenden och känslor hör inte hemma i en sund vänskapsrelation?
– Ett kort svar är att inga känslor behöver vara bannlysta i vänskap. Men vi kan få problem – eller i alla fall gå miste om djupare kontakt – när vi av olika skäl inte kan eller vågar vara öppna med vad vi själva känner, behöver och vill.
LÄS OCKSÅ: Psykologen Anna Bennich visar vägen bort från ensamheten
Vi prioriterar inte vänner i vuxenlivet
Många prioriterar bort vänner när de går in i en kärleksrelation och i familjeliv, för att sedan stå handfallna efter exempelvis en skilsmässa, skriver författarna i boken.
Varför har vi en tendens att underskatta eller bortprioritera vänner, när vi innerst inne kanske vet hur viktiga de är?
– Hur njutbart det än kan vara att umgås med vänner är det inte alltid kul. Förr eller senare brukar det uppstå skav och konflikter och då finns det oftast en mängd andra saker att ta sin tillflykt till, som man på kort sikt kan uppleva som mer belönande. Med tanke på hur svårt det kan vara att få till andra saker som vi vet är bra för oss men som kräver lite ansträngning, är det kanske inte så konstigt att mångas vänskapsliv är undernärda. Vi kan heller aldrig veta på förhand hur bra det kommer att kännas att träffa en vän (inte minst en ny vän). Utfallet är ovisst. Samtidigt finns det studier som tyder på att vi systematiskt underskattar hur mycket glädje som kontakt med andra människor ger.
Tid, musik och öppenhet nycklar för Frida
Men det finns fler anledningar till att vi glider ifrån våra vänner. Som att vi inte får vår inneboende kunskap om hur bra vi kan må av vänner bekräftad i våra dagliga liv, menar Frida.
– Det är här vår bok förhoppningsvis kan göra att människor exempelvis i större utsträckning börjar prata om hur värdefullt det är med vänskap. Det kan kanske sänka tröskeln en aning för att agera mer i linje med det.
Du själv verkar ha lyckats bibehålla goda vänskapsrelationer i livet. Vilken har varit din egen nyckel för att lyckas med det?
– Dels att jag har haft turen att befinna mig i vänskapsfrämjande sammanhang. Till exempel har jag alltid hållit på med musik och har haft band med mina vänner sedan jag var tonåring. I perioder har jag varit privilegierad nog att få bo kollektivt med dem. Det har inneburit att vi har tillbringat mycket tid tillsammans. Men jag tror också att det har kommit ganska naturligt för mig att vara öppen med vad jag tänker och känner. I synnerhet har jag varit bra på att uttrycka hur mycket jag uppskattar mina vänner, och hur viktiga de är för mig. Att jag har fått så bra gensvar på det har gjort att det har känts naturligt och värdefullt för mig att fortsätta vara öppen.
Av Carolina Eriksson
Så stärker vänskap psykisk och fysisk hälsa
– De flesta större studier vi har lyft fram visar på just samband mellan goda relationer och långa och friska liv, och utifrån sådana ska vi vara försiktiga med att uttala oss om att det ena orsakar det andra. Det finns dock även fynd som talar för att det föreligger orsakssamband. Till exempel har man i studier med råttor (som har många biologiska likheter med människan) sett att de utsöndrat 10 gånger mer stresshormon och utvecklat avsevärt fler, större och mer elakartade tumörer när de isolerats i sina burar jämfört med råttor som fått bo i grupp. De exakta mekanismerna bakom sådana här fynd är inte helt kartlagda, men en delförklaring lär vara att vi människor i likhet med andra arter så länge har varit beroende av kontakt och samarbete att vi tolkar ofrivillig ensamhet och social isolering som ett allvarligt hot mot vår överlevnad.
– Det kan räcka att vi, kanske felaktigt, tolkar det som att vi är på väg att bli avvisade för att kroppen ska svara med en stressreaktion. En stressreaktion är i sig aldrig skadlig – tvärtom mobiliseras kroppens resurser på ett sätt som kan hjälpa oss hantera faror och utmaningar. Däremot kan avsaknaden av återhämtning få skadliga effekter över tid. Är vi ofrivilligt ensamma och således stressade under längre perioder kan det bland annat hänga samman med en högre grad av ihållande inflammation. Omvänt kan positiv social kontakt fungera återhämtande – vårt blodtryck sänks och utsöndringen av kortisol och likaså graden av inflammation kan minska.
Fridas tips: Så hittar och behåller du vänner
Så hittar du nya vänner:
– Fråga dig själv vad som kommer i vägen för dig att hitta nya vänner. Många vet redan själva vad de behöver göra, men av någon anledning tar det emot att göra det.
– Känner du igen dig i det kan du påminna dig om hur många som delar både din längtan efter kontakt och din oro för vad som skulle kunna gå snett om du faktiskt sträckte ut din hand till någon. Kan det vara så att du sitter och väntar på att någon annan ska bjuda dig på något gott? Och glömmer av att du själv sitter med en hel godispåse i knäet?
-Ett konkret tips på vägen kan vara att närma dig sammanhang där du kan hitta människor som du delar intressen med. I boken ger vi flera sådana råd.
– Kanske upplever du att tröskeln är för hög för att det ska räcka med små knuffar av det här slaget. Om du till exempel känner dig deprimerad eller lider av en begränsande oro eller social ångest (som du kanske har försökt men inte lyckats komma till rätta med på egen hand) föreslår jag att du söker professionell hjälp.
Så behåller och stärker du befintliga vänskapsband:
– Ett relativt tillförlitligt sätt brukar vara att prioritera tid tillsammans.
-Ett annat är att försöka bredda och berika formerna för ert umgänge. Ni kanske kan ses under andra omständigheter än ni brukar?
– Är det svårt att få tiden att räcka till – kan ni sänka ribban för hur länge ni ses.
-En rekommendation från mitt hjärta är att testa någon kontaktskapande lek. I boken beskriver vi ett brett urval som alla rymmer potential för att öppna upp för nya samtalsämnen och sätt att samtala på.
– Håll inte tillbaka ditt intresse för din vän. Försök snarare att odla det genom att ställa nyfikna frågor och följdfrågor. Och snåla inte med att uttrycka din genuina uppskattning – säg vad du känner spontant när värmen uppstår i stunden.