Sparrissoldaten

Lägg en surdeg, idag! – del 2

Igår morse tittade jag till min lilla surdegsstart, då var den redo att matas, förnyas helt enkelt. Jag skrev tidigare att jag skulle slänga ca 70% av surdegsstarten, men jag kastade mer än så, i princip allt, hällde ut kalaset rätt ner i soporna, men behöll det som var kvar på burkens väggar. Surdegsstarten var nämligen så pass aktiv efter 48 timmar att jag egentligen endast hade behövt en droppe av den.

Varför mata sin surdegsstart?
Jag har tidigare beskrivit vad som händer när du fermenterar dina grönsaker, under rubriken "Vad händer där i burken?", för ungefär samma process sker i surdegen. Enzymerna i mjölet bryter ner stärkelsen till sockerarter, som jästsvamparna sedan äter av. Under den här processen förändras miljön i burken, den går mot ett lägre pH-värde, vilket gör att enzymerna och mjölksyrebakterierna blir inaktiva. Miljön blir även ogynnsam för jästsvamparna, som har ätit upp allt socker. Kvar är alltså en otrevlig miljö med en mängd restprodukter.

Det man gör då, är att man sparar en liten del av surdegspopulationen och lägger den i en trivsam miljö, bestående av nytt vatten och mjöl, där pH-värdet är det "normala", och det finns mängder av ny stärkelse för enzymerna att bryta ner till socker, och då får jästsvamparna också näring. För en surdegsstart är en armada av jästsvampar, mjölksyrebakterier och enzymer. En specialiststyrka med en enorm mångfald, det är det som gör surdegsbröd så bra!

Surdegsstart matnings schema

1. Töm burken 2. Fyll på med bra mjöl och vatten 3. Blanda

Bootcamp för surdegsstarten!
Du vill nog vänta lite med att skicka in din surdegsflottilj i degen, den måste nämligen tränas för att ge ett bra resultat, och det görs lättast och bäst genom att den matas några gånger med mjöl och vatten, och få bubbla upp. Hur många gånger den ska matas, beror på hur ofta den matas, men låt säga tre gånger, om den nu matas en gång per dag.

Efter det är det bara att hålla liv i den och fräscha upp den innan bakning. Jag förvarar min surdegsstart mörkt och i rumstemperatur. Men man kan förvara den i kylskåpet också. Sedan fräschar jag upp den innan bak, dvs. en gång i veckan, så den behöver inte matas varje dag.

I vilket stadie är surdegsstarten som bäst att bakas med?
Det här är lite av en smaksak, men det jag har kommit fram till, genom tips och genom att prova, är att använda den i ett ganska ungt stadie. Man kan förenkla det genom att säga att surdegensstarten går från att smaka,

mjöl --> hint av sött -->syrligt -->surt --> du vill inte smaka på den,

och då skulle jag baka på den när den precis har börjat ge indikation på att den är aktiv, och det är när den smakar lite sött. Men jag skulle även baka på den när den är syrlig, och luktar fräscht.

För om man bakar bröd med surdegsstarten senare, när den är sur eller 'beyond' sur, då häller man i massa restprodukter i sin deg. Restprodukter som inte är av god smak eller till nytta. Inget surdegsbröd kommer att komma till det stadiet under sin jäsning, om man inte överjäser det förstås, så varför skulle man hälla i en "osaltad överjäst deg" i sin nya bröddeg?

surdegsstart

Otroligt vackert, 14 timmar efter jag mata den. Men den är allt för långt gången, för att jag skulle baka på den.

Fortsättning följer...



Lägg en surdeg, idag! – del 1

Jag tycker surdegsbröd är ett utmärkt exempel på mat som blir mycket bättre och godare, när det får ta sin tid. Och enda sättet att börja baka surdegsbröd på riktigt, är att antingen få en surdegsstart eller att lägga en själv. Mitt tips är att lägga en surdegstart själv, då ni ändå ska att hålla den vid liv framöver, och den i sin tur kommer hålla er vid liv, genom gott bröd.

Varför så bråttom!?

Den största anledningen, jag brukar få höra, till att inte baka på surdeg, är att det tar så lång tid att lägga en surdegsstart, och sen är det svårt och komplicerat att få liv på den. Det är här vikten av bra mjöl kommer in, om man använder bra mjöl, kommer det aldrig vara svårt att få liv i en surdegsstart.

En surdeg tar vid!

Det har aldrig varit enklare, och egentligen aldrig svårare heller. Sanningen är att vatten + ekologiskt stenmalet fullkornsmjöl + tid = surdegstart. Glöm allt vad som russin, äppelskal och dylikt heter, det används när mjölet är fattigt på mikroorganismer.

Börja med att ta fram en burk, häll i vatten och mjöl (hellre lösare än fastare blandning) i den och blanda runt med en sked. Lägg på locket, men tätslut inte. Jag ställer burken på ett mörkt, rumstempererat ställe. Sedan är det bara att titta till burken en gång per dag och röra om tills blandningen börjar bubbla.

Surdegsstart

Ekologiskt stenmalet mjöl av, råg, vete, dinkel och emmer, blandat med vatten. Locket på, lite lätt så där!

Efter några dagar max, kommer det ha börjat bubbla, då är det dags att mata upp den, det vill säga blanda i mer vatten och mjöl och sedan låta det bubbla upp igen.

surdegsstart

36 timmar in i uppstarten. Nu har den börjat bubbla lite smått 🙂

I morgon kommer jag mata upp den. Jag kommer börja med att kasta ca 70 % av det gamla och mata upp med lika mycket nytt vatten och mjöl som jag har kastat.

Fortsättning följer...



Det osynliga sockret!

Det har nu gått tre veckor sedan vi påbörjade en typ av detox. Jag har i ärlighetens namn inte tyckt att det har varit speciellt svårt, förens nu i helgen. Visst, jag har fått tänka efter varje gång någon har bjudit på något, kan det här innehålla socker? Innehåller det socker? Jag har till och med varit jäkligt när att förtära en sötsak, men det fantastiska är att smaklökarna uppfattar sötma mycket kraftigare nu, och jag har hunnit avfärda förödelsen.

Sockerminnet

I och med att jag alltid måste säga nej till socker, så blir det så tydligt hur ofta jag stöter på det. Hade jag sagt ja till socker, då hade det tillfället, ganska snart därefter, hamnat i glömska. För det är så vi fungerar, och när vi säger nej, så bygger vi upp ett sockerminne. Ett minne som består av både kunskap om vad som går och inte går att äta, men också ett minne av hur ofta jag skulle kunna äta det.

Kom igen, bara en gång, det gör inget!

Jag vet inte hur många gånger jag har hört det, mer än en gång i alla fall! Förstå mig rätt, jag vet att de som säger så bara vill väl, att jag också ska njuta av det goda som de njuter av. Men jag vet också att det kommer ett nytt tillfälle runt hörnet, att inmundiga mig socker. Därför säger jag nej, för jag vet att jag kommer stå inför samma situation snart igen, och tillfället innan, kommer att vara bortglömt om jag hade sagt ja. För se, det är så vi fungerar....

En helg i Tallinn

Jag var på konferens, vilket var kul, men också jobbigt, inte för att jag fick be om frukt utan ett florsockertäcke, det är inte hela världen, utan för att det inte fanns några naturliga alternativ, allt innehöll socker...Inte ens en färsk smoothie gick att få tag på...och det är det som är jobbigt, när man är förpassad till ett glas med vatten. Jag säger inte att det inte finns schysta ställen ur det hänseendet i Tallinn, för det gör det säkert.

Inte ens på morgonjoggen kan man undslippa att bli påmind om sylt!

Va f***n, inte ens på morgonjoggen kan man undslippa att bli påmind om sylt!



Vikten av bra mjöl!

Det finns en mängd olika mjöltyper där ute, vissa mycket bättre än andra. Då jag bakar på spannmål, så kommer detta inlägg att handla om just det.

Det börjar komma mer och mer bra mjöl från företag vars kvarnar, stenmaler mjöl av högkvalité. Men fortfarande, det flesta mjölpåsar som står där på hyllan i din och min matbutik, är skit! Men det finns ett enkelt sätt att ta reda på det, läs innehållsförteckningen, om det finns ingredienser utöver mjöltypen, köp då INTE mjölet!

Varför tillsätts saker i mjölet?

Grundorsaken som jag har förstått det, är att brödindustrin vill ha degar som dag efter dag beter sig lika, jästidena måste vara exakta (och korta) och slutresultatet måste vara detsamma. Detta för att du som konsument ska känna igen deras unika bröd, deras massproducerade bröd.

En kort intro till vad som händer i brödet, för att förstå varför man tillsätter tillsatser. Enzymer och jästsvampar finns naturligt i mjöl. Enzymerna bryter ner kolhydrater till sockerarter som sedan jästsvamparna äter av, då produceras restprodukter som koldioxid bland annat. Koldioxiden fångas av glutennätverket och får degen att öka i volym.

Nedan följer ett antal tillsatser, som tillsätts i mjöl av låg kvalité.

Maltmjöl av korn, vete

Maltmjöl har hög enzymaktivit. Malt framställs genom att kornen av spannmålet blötläggs och börjar gro, då produceras enzymet amylas. När det har grott tillräckligt, avbryts processen genom att groddarna torkas och rostas. Att tillsätt maltmjöl är ett sätt att öka enzymaktiviteten, detta för att öka mjölets jäsförmåga. Maltmjöl kommer att förändra mjölets falltal. Falltalet är ett kvalitetsmått på stärkelsen och är starkt kopplat till mjölets bakegenskaperna. Det är också ett mått på enzymaktivitet, men hög aktivitet av vissa enzymer är dåligt, då det ger dåliga bakegenskaper, detta ger ett lågt falltal.

Mjölbehandlingsmedel: amylas

Amylas är en enzym, som bryter ner stärkelse till maltos. Maltos är en sockerart som jästsvamparna livnärar sig på. I ett mjöl som är fattigt på mikroorganismer och som behöver mer jäskraft, tillsätts amylas.

Vetegluten

I sökandet efter höga, snabbjästa bröd, tillsätts vetegluten för att få ett starkare mjöl, högre proteinhalt. Men bröd med höga glutenhalter är skadliga för många människor.

Mjölbehandlingsmedel: askorbinsyra

Askorbinsyra är en kemiskt framställd C-vitamin och används för att stärka bindningarna mellan gliadin och glutenin som tillsammans bildar gluten. Detta ger en deg som tål mer jäsning, då glutennätverket orkar hålla mer koldioxid.

Men varför vill man stärka glutenkedjorna? Även denna för att kunna snabbjäsa och få högre bröd. Men den egenskapen som askorbinsyra tillför, kommer till en viss grad naturligt vid långjäsning, något som brödindustrin inte har tid med.

Sammanfattningsvis

Anledningen till dessa tillsatser, är att dessa mjöl är designade för 60 min jäsningar, något som är riktigt dåligt för våra kroppar. Först och främst hinner inte gluten brytas ner i den utsträckning som behövs. En annan anledning till att snabbjästa bröd inte är bra är något som heter fytinsyra. Fytinsyra binder till sig mineraller så som kalcium, magnesium och zink, och tillsammans kallas det fytat. Under jäsningen klipper enzymet fytas sönder fytat och minerallerna frigörs, detta göra att våra koppar har möjlighet att ta upp dessa mineraller. Men denna process hinner inte ske i ett snabbjäst bröd, vilket betyder ett mineralfattigt bröd!

Jag som hemmabagare vill inte ha dessa mjöl och jag vill inte baka på detta sätt heller, med 25 till 50 gram jäst. Jag vill ha bra mjöl som är obesprutat, där mikroorganismerna finns naturligt och jag vill baka på surdeg. Jag vill inte ha ett bröd som är bakat med surdeg, jag vill ha ett bröd som är jäst på surdeg!

Byt fokus!

Som hemmabagare vill jag inte replikera brödindustrin, jag vill baka bra bröd, bröd som är bra för min kropp och har god smak. Jag vill inte baka bröd som skadar mig.

Istället för att försöka baka vackra, höga bröd, som är klara på någon timme. Så lägg istället fokus på att få goda bröd, bröd med ett behagligt inkrom, god smak, härlig skorpa, det betyder inte nödvändigtvis att brödet måste vara högt. Ett bröd kan vara ganska platt och ändå ha ett fantastiskt inkrom. Köp bra fullkornsmjöl, jäs degen långsamt, detta kommer ge en fantastisk smak och brödet kommer innehålla näring och mineraller som din kropp kan ta upp.

Vackra bröd kommer med tiden, med övning och med att man förstår sin deg.



Fermentera dina grönsaker, det är gott och bra för dig!

Alla positiva effekter av fermenterade grönsaker är för bra för att missa! Jag vet det, det låter komplicerat, att fermentera sina egna grönsaker. Är det inte lättare att bara köpa en burk surkål? Visst är det så, men problemet är att dessa färdig burkar oftast är upphettade, vilket byter att alla goda bakterier som du vill ha, är dödade. Men bara för att det är enklare att köpa en färdig burk, så betyder ju inte det, att det är svårt att göra sitt eget.

Det kommer ta lite tid, du får var beredd på att lägga ner mindre än 1 minut, varje eller varannan dag under en tre veckors period. Men det kommer bli till en rutin, och i gengäld, kommer du få något som är bättre och nyttigare än vad du kan köpa i butik.

Börja enkelt, surkål till exempel!
Skaffa hem en glasburk av lämplig storlek, cirka 1 liter är bra för ett normalstort vitkålshuvud. Köp hem en bra ekologisk vitkål, samt ett bra salt (använd ca 1-2%, men låt smaklökarna bestämma). Jag använder ett oraffinerat havsalt, som har fått torka helt naturligt i solen. Sedan behöver du en skål, i vilken du kommer att lägga den upphackade vitkålen.

Förberedelse
Diska ur glasburken och skölj noga så att inget diskmedel finns kvar, ställ burken sedan i ugnen på 110 C i cirka 10 minuter. Detta för att döda mögelsporer och annat.

Let's go
Börja med att ta bort och kasta det yttersta bladen och den yttersta rotdelen. Spara ett helt blad och lägg ner det i skålen. Hacka sedan upp vitkålen i strimlor. Lägg hälften av den strimlade vitkålen i skålen, strö sedan på med salt. Lägg sedan på resten av vitkålen och på med mer salt.

Strimla vitkålen i jämna strimlor

Strimla vitkålen i jämna strimlor

Blanda runt och massera in saltet i vitkålen med händerna och täck sedan över skålen med plastfolie, låt det ligga i någon timme.  Saltet kommer dra vätskan ur vitkålen, på så sätt slipper vi tok massera vitkålen, gratis arbete helt enkelt! Vi vill ha ut vätskan ur vitkålen så att när vi sedan packar vitkålen, så får vi en syrefri miljö i kärlet, där vitkålen är indränkt i sin egen saft.

Strimlade görnsaker, blandade med salt

Strimlade görnsaker, blandade med salt

Jag valde opedagogiskt nog att blanda, rödkål, vitkål och kålrabbi, men ni fattar grejen. När ni med lätthet kan massera ut vätskan (tack saltet), så att det blir som en liten sjö i skålen, då är den redo att packas i glasburken.

Packa vitkålen
Packa vitkålen hårt, jag använder knytnäven, och tar hjälp av min egen kroppsvikt, men se till så att burken ligger stabilt, så den inte glider iväg. Vill man inte använda händerna kan man använda en fransk kavel.

Vitkålens egen vätska kommer täcka det hela. Packa inte vitkålen ända på till kanten i burken utan lämna ca 3 till 4 cm, så att det finns plats för kålen att jäsa. Under jäsningen kommer koldioxid släppas fri, vilket gör att vitkålen växer. Bladet som vi sparade i början kommer vi nu lägga i, som ett lock som hindrar mindre strimlor vitkål från att flyta upp till ytan och börja mögla. Det är viktigt att även detta "lock" ligger under vätskeytan.Vattnet är den skyddande barriären som skyddar mot mögel.

Öppen jäsning
Jag använder mig av en fermenteringsmodell som kallas öppen jäsning, därför ställer jag glasburken på en bricka, för när det börjar jäsa kommer det att bubbla över.  Jag ställer en vikt på det glaset (se bild nedan, vikten är inte dit placerad än) som ligger i, för att pressa ner kålen. Placerar glasburken på en mörk rumstempererad plats. Sedan så tittar jag till den en gång om dygnet i ungefär 3 veckor. Det första dagarna är det som mest aktivt, sedan avtar den synbara aktiviteten och pH värdet sjunker.  Det jag gör när när jag tittar till fermenteringen är att ta bort skum och fylla på med vatten. Kom ihåg, vitkålen får INTE vara uppe vid ytan.

Detta är en öppen jäsning, det finns anordningar med vattenlås.

Detta är en öppen jäsning, det finns anordningar med vattenlås.

Vad händer där i burken?
Jag är ingen kemist, men det här är vad jag har kunnat läsa mig till. I startfasen spjälkar mjöksyrebakterien Leuconostoc Mesenteroides, kolhydrater till sockerarter. Sedan kommer Lactobacillus Plantarum, Lactobacillus Brevis, Lactobacillus Bavaricus och andra bakterier in i bilden och bildar mjölksyra, ättiksyra, koldioxid, alkohol, andra nedbrutna produkter samt vitamin B12.

När det slutar bubbla, ligger pH värdet på 4, då avstannar fermenteringen. Men jästsvamparna som tål ett lägre pH värde än mjölksyrebakterierna, fortsätter att vara aktiva och förändra smaken. När man sedan ställer in burken i kylskåpet och temperaturen sjunker, inaktiveras jästsvamparna.

När ska jag ställa in bruken i kylskåpet?
Tre veckor brukar ge en behaglig syra för mig, när jag gör det, men smaka av under processens gång och avbryt genom att ställa in det i kylskåpet, när du är nöjd! För nu har du chansen att prova dig fram till vad du gillar! Det här är inte off-the-shelf. Det här, det är custom-made by you, för dig!

Mer läsning, om positiva effekter av probiotika



Hur tar man tillvara på saffran?

Julen står för dörren, paketen måste inhandlas och lika så saffranet, vilket är en relativt dyr krydda. Då gäller det att ta tillvara på sitt saffran på ett bra sätt. Istället för att 1 gram saffran räcker till ett lussebak, så kan man enkelt få saffranet att räcka till 20 lussebak.

Saffran, en torr krydda

Alla torra kryddor som används i ett bakverk, kommer att dra åt sig av vätskan ifrån degen eller smeten, vare sig det är saffran eller russin. Detta kommer göra att bakverket blir torrt/torrare. Men det är inte det enda, kryddan kommer inte heller ge bakverket lika mycket smak och arom som den annars skulle ha gett. Så ta till vana att blötlägga torkad frukt och värma kryddblandningen i degvätskan.

Saffran coupé, ekologisk saffran från Iran

Saffran coupé, ekologisk saffran från Iran

Inlagd saffran, inte bara för julen!

Man kan göra så mycket gott med saffran, därför vill jag gärna ha det året om och jag tycker det är onödigt att om man köper fina saffranspistiller, att man inte tar tillvara på dem till fullo. Samt att det är så enkelt att lägga in saffran, så det finns ingen egentlig anledning till att inte göra det.

Recept - Inlagd saffran

Saffran coupé - 1 gram (Röda guldet! Coupé är bara den smakrika delen av saffranet, den gula delen är bortklippt.)

Rå-rörsocker - 10 gram (rörsocker är en bra smakförhöjare och konserveringsmedel, men välj själv, honung går lika bra)

Sprit -10 gram (Valfri spritsort, jag använder en Armangac)

Lägg saffranet på botten i en burk, sedan häller ni över rå-rörsockret och sist men inte minst, så dränker ni kalaset i valfri sprit.

Nyinlagd saffran.

Nyinlagd saffran.

Låt det ta tid!

Även om det går fort att göra själva inläggningen, så bör man inte använda saffranet förens tidigast om en månad, då det behövs tid för saffranet att lösa upp sig i sockret och spriten. Helst ska man låta den dra längre, men det gör inget om man är där och nallar lite i förtid till ett lussebak, det är bara att stänga till burken efteråt och låta processen fortsätta.

En genväg...

Om man inte kan vänta en månad på att det inlagda saffranet är redo för att användas, dvs. lussebaket ligger runt knuten och det finns inte tid att vänta på att inläggningen är redo. Då kan man mortla saffranet tillsammans med rå-rörsockret och sedan tillsätta sprit. Sedan får det dra i några dagar, innan man använder det.

Se till och prova det här! Väntans tid är värt det, i det här fallet!



Brödkurs med Pain de Martin!

Jag var på surdegsverkstad med brödbloggaren Martin Johansson i måndags kväll. Under kvällen pratade han bland annat om hur surdegs-Sverige såg ut när han började baka och detta fick mig att tänka tillbaka på min egen brödresa.

Bröd från en kul kväll med mycket brödbak, från Martin Johanssons surdegsverkstad!

Bröd från en kul kväll med mycket brödbak, från Martin Johanssons surdegsverkstad!

En idé föds
När jag började baka surdegsbröd för några år sedan, så hade jag ingen egentligen kunskap om brödbak eller surdeg. Jag hade sett ett brittiskt matlagningsprogram om artisan bread med Michel Roux Jr som programledare. I programmet accentuerade de att ett basbröd består av tre ingredienser, salt, vatten och mjöl och ingenting annat. Och jag tänkte, det här kan inte vara svårt! Varför ska jag köpa bröd i butiken som inte är speciellt gott och innehåller en mängd ingredienser och tillsatser som inte har nått där att göra?

Mitt bakande tar en början
Det jag hade då var en vision, ett referensbröd som jag ville åstadkomma. Jag googlade runt lite, hamnande bland annat på Martin Johanssons blogg Pain de Martin, därför var det speciellt roligt att träffa honom i egen hög person den kvällen. Jag fick en bok av min mor om surdegsbröd och det som i tv-programmet verkade enkelt blev helt plötsligt något komplicerat. Man behövde bakmaskiner, termer blandades hej vilt. Det verkar nämligen finnas en förkärlek till att visa upp hela sin arsenal av brödkunskap, istället för att rikta in sig mot målgruppen hemmabagare. Och det är här många ger upp….tyvärr…

Vill ni veta en hemlighet?
Men jag ska berätta nått. Ni behöver ingen bakmaskin, det flesta av oss har två händer som kan blanda en deg. Som hemmabagare pratar vi inte hundrakilosdegar, det är inget monster vi ska ha i köket.

Mitt första bröd
Jag läste boken som jag hade fått av min mor och försökte förstå den så gott jag kunde. Jag hade efter bokens recept blandat vatten, mjöl och äppelskal, i en burk som fick ha locket på glänt, och sen väntat i fyra dagar på att surdegen skulle komma till liv. Egentligen hade jag blandat en vildjäst, men det visste jag inte då. Jag hade därefter matat den några extra gånger med mjöl och vatten för att vara på den säkra sidan. Nu var surdegen sur! Riktigt sur! Något som jag då trodde var bra, men vilket är helt i motsats till vad jag vet idag.

Nu var det dags för mig att lägga min första deg. Jag blandade vetemjöl, salt och vatten, i en gammal hushållsassistent. Knådade degen i 10 minuters sessioner efter bokens recept, för det skulle man göra för att få ett bröd som reser dig bra, ett bröd med ett utvecklat glutennätverk, degen behövde helt enkelt mörbultas, för att fatta. Det enda jag har kvar av hushållsassistenten idag är degskålen, vilket är det enda som är av värde för mig, för jag knådar aldrig en deg hårt eller länge idag, jag är snäll mot mina degar.

Misslyckades totalt - men lärde mig av mitt misstag
Jag hade koll på när degen skulle vara färdigjäst och redo för ugnen, för jag hade klockat det hela, allt efter receptet, det här skulle ju bli lyckat. Skickade in degen i ugnen, och slängde in en plåt med vatten. Varför slängde jag in en plåt med vatten? Det visste jag inte riktigt då, inte författaren heller för den delen, man skulle bara göra så, det blev bättre helt enkelt om man gjorde det. Tiden gick och brödet var färdiggräddat, platt och oätligt. Jag hade misslyckats totalt, men ett ännu större misslyckande vore att ge upp nu.

Snart kan ni också...
Lång tid har gått och många goda bröd har gräddats i min ugn sedan dess. Jag har tänkt att, i en rad inlägg, försöka dela med mig av vad jag har lärt mig om brödbak under dessa år och göra det väldigt enkelt, för det är precis vad brödbak är: enkelt.



Hur detoxar man?

Ni vet det där frukostsamtalet som ändrar riktningen på livet...

Det är lördagsmorgon, helg och vi ska sätta oss och ha frukost. Helgfrukosten, den frukost i veckan som ska vara godast och lugnast. Så jag känner för att chocka Victoria och bjuder på vetegräs utblandat med vatten, något som inte hör till vanligheten.
Hon blev inte så chockad, vilket var lite tråkigt. Men - detta ledde till ett samtal om detox. Jag har ingen egentlig kunskap om detox, men någonting i mig säger att det kan vara bra... Men jag måste veta mer om vad det innebär innan jag börjar. Så:

Vad kommer en detox att innebära?
Betyder det här inget kaffe, inget kött, ingen alkohol, ingen tobak, inget socker? Svar ja.
Jag är motståndare till absolutism och vill inte sätta mig i ett fack, även om det i vissa situationer skulle förenkla livet och de beslut jag tar.

Hur kommer det här påverka mig?

  • Inget kött
    Inget problem. I dagsläget äter jag till största del en vegetarisk kost, av anledningen att jag tycker det är gott och jag känner mig piggare av den maten, vilket jag inte gör av kött. Jag tänker att om maten ska vara mitt energiintag, då borde den väl också göra mig pigg.
  • Ingen alkohol
    Fine, tror ändå inte jag tål det.
  • Ingen tobak
    Det är inget problem. När jag står på busshållsplatsen i väntan på bussen önskar jag ibland att alla detoxade.
  • Inget socker
    Jag äter inte mycket sött, men visst, jag tar fika på jobbet ibland, och jag gillar riktigt bra choklad. Om jag ska vara helt ärlig, jag älskar riktigt bra choklad och det har blivit till en vana att ta någon bit varje dag. Till helgen blir det gärna god glass. Glassen och chokladen är för övrigt två av få saker som jag inte gör själv. Men jag tror det är viktigt att man unnar sig att ha stunder då man kan sätta sig ner och njuta av något gott tillsammans. Detta blir utmaningen, att hitta alternativ. Kan jag få smaken av choklad utan rörsocker?  Eller är det här stunden då jag och chokladen går delade vägar?
  • Inget kaffe
    Det var länge sedan jag var koffeinfri. Jag har haft två tidigare uppehåll i min kaffedrickarkarriär och det var lika lätt att sluta som att börja.

En detox med en twix, eller menar jag twist?
Men en riktig detox som jag har förstått det, sker under en kortare tidsperiod, under vilken man har ett väldigt lågt energiintag. Jag och Victoria kommer inte göra så. Vi kommer göra detta under en längre tid, två månader har vi sagt, fram till julafton. Vi ska ta oss igenom advent som är sockrets och alkoholens fästemånad och göra den till dess fastemånad.

Jag lovar att hålla er uppdaterade om hur det går.