Har du efter ett läkarbesök börjat tvivla på dina egna symtom, och fått din oro eller upplevelse förminskad? Då kan du ha drabbats av ”medicinsk gaslighting”. Ett fenomen som i förlängningen kan göra att du får en felaktig eller försenad diagnos. Och som drabbar vissa av oss oftare än andra.
Vi har tidigare här på Kureras sajt skrivit om gaslighting i kärleksförhållanden, alltså en form av psykoligsk manipulation där den ena personen får den andra att tvivla på sin egen mentala hälsa, sina sinnen och upplevelser – och på sanningen. Medicinsk gaslighting är ett verktyg som inte sällan används av narcissister, alltså personer med en överdriven självkänsla och överskattad självbild.
Kvinnor och färgade oftare gaslightade
Men fenomenet gaslighting kan även uppstå i ett vårdmöte, när du träffar en läkare exempelvis. Enligt tidningen Psychology Today, som kikat närmre på detta, så kallas begreppet för ”medicinsk gaslighting” och innebär att din oro för ett hälsotillstånd eller sjukdom avfärdas eller förminskas av läkare eller vårdpersonal.
Störst risk att bli drabbade av detta otrevliga fenomen är kvinnor och färgade människor. Det finns överväldigande bevis för att dessa grupper oftare får stå ut med försenade diagnoser och behandlingar, liksom sämre prognoser i sina sjukdomstillstånd.
Kanske känner du igen dig i tankar eller händelser som dessa efter ett, eller flera, läkarbesök?
Läkaren sa att det är normalt att ha ont när man blir äldre.
Jag gick till fem olika läkare innan jag äntligen fick min diagnos.
Jag fick höra att det inte fanns en chans att jag hade cancer, jag var för ung.
LÄS OCKSÅ: Knepen för att stå upp för dig själv i svåra sociala situationer
Hjärtsjukdom misstas för mental ohälsa
Denna typ av bemötande kan vara både frustrerande, skrämmande och potentiellt farligt. Exempelvis får kvinnor oftare höra att de lider av en psykiatrisk diagnos, när de i själva verket upplever symtom på ett annat hälsotillstånd, exempelvis hjärt-kärlsjukdom. En studie undersökte varför kvinnor med kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt så ofta blir feldiagnosticerade, och vilka alternativa diagnoser de får istället. Resultatet visade att 31,3 procent av de medelålders kvinnor som deltog i studien fick någon form av diagnos på mental ohälsa. Bland män i samma ålder gällde detta bara för 15,6 procent.
På liknande sätt visar en annan studie att läkare under stor press mer sällan skriver ut medicin mot smärta till patienter med mörk hudfärg, än till vita patienter. Detta enligt en inkorrekt fördom om att svarta personer skulle ha en högre smärttröskel än vita.
LÄS OCKSÅ: Finn ditt inre lugn – gör en “brain dump”
Omedveten gaslighting?
Är det då ett medvetet val för läkare att utsätta patienten för den här typen av medicinsk gaslighting? Nej förhoppningsvis inte. Troligen beror felaktiga uttalanden, diagnoser och beslut från läkarnas sida på den stora arbetsbörda, de prestationskrav och den tidsbrist de ofta står inför idag. Vilket gör att risken är större att underliggande och kanske omedvetna fördomar, om till exempel kön och ålder, tar för stor plats i beslutsfattandet.
Av Carolina Eriksson
3 tips för att tackla medicinsk gaslighting
1. Kartlägg och dokumentera.
Det är till stor hjälp i ditt möte med läkaren om du har fört anteckningar över hur och när symtomen uppstår, och hur länge de har pågått. Samt om något du gjort verkar ha hjälpt dig, eller förvärrat symtomen. Det kan även vara bra att anteckna under själva läkarbesöket för att kunna gå tillbaka till i efterhand och för att kunna ställa följdfrågor. Tiden går fort under läkarbesöken och det kan vara lätt att glömma saker, särskilt om du har ont, är rädd eller inte känner dig sedd och hörd.
2. Två par öron är bättre än ett!
Om möjligt, ta med dig en familjemedlem eller vän till viktiga läkarbesök. Eller låt någon vara med på telefon. De kanske hör sådant som du missar, eller ställer frågor du inte tänker på att ställa. De kan också flika in i samtalet om läkaren vill förklara dina symtom med något som du vet inte är sant, till exempel stress eller vikt.
3. Se till att få en ”second opinion”.
Glöm inte att det är helt okej att be om ett andra eller tredje utlåtande, från en eller flera andra läkare. Tillit och förtroende är jätteviktigt så fortsätt att leta efter en läkare som tar dig och dina symtom på allvar om du inte lyckas gång ett.
(Källa: Psychology Today)