Så ger du ditt barn självkänsla

Föräldrar ska inte lära barn att bli perfekta – de ska lära barn att de duger som de är.  Men det är lätt att känna sig otillräcklig som förälder när ett barn visar tecken på dålig självkänsla. Här är fallgroparna du lätt kan undvika när det gäller att skapa en ömsesidig relation med ditt barn.

Att veta att man är värdefull och duger – precis som man är och att veta att man är värd att bli älskad för den man är – oavsett vad man gör, det är det som brukar kallas för självkänsla. "Med känsla för barns självkänsla" är en bok om hur vuxna kan förhålla sig till barn på sätt som hjälper barnen att få en stark självkänsla.
– På förstasidan i boken har jag ett citat av ett barn. Det lyder "föräldrar ska inte lära barn att bli perfekta – föräldrar ska lära barn att de duger som de är". Det sammanfattar precis det jag vill förmedla med boken, berättar Petra Krantz Lindgren.

petra-krantz-lindgren-2-foto-caroline-andersson

Petra Krantz Lindgren är beteendevetare och arbetar med vuxna som vill utveckla sina relationer med barn – vuxna som längtar efter ömsesidig respekt och samarbete. Hon är författare och föreläsare, har kurser samt bloggar och är aktiv på Facebook Foto: Caroline Andersson

"Vill att varje unge ska växa upp och veta att hon duger precis som hon är"
Det är lätt att känna sig otillräcklig som förälder när man vet vad man vill, men inte hur man ska uppnå det.
– Jag har skrivit den här boken för att jag vill att varje unge ska växa upp och veta att hon är värdefull och duger, precis som hon är. Och för att jag vet att det är så många föräldrar som delar den längtan med mig. Jag bestämde mig för att samla alla de tankar och idéer som jag under flera år utvecklat och delat med mig av på föreläsningar, kurser och i samtal med föräldrar.

 

Boken riktar sig till alla som är intresserade av att skapa ömsesidig respekt och samarbete i relationer med barn. Både föräldrar och pedagoger.
– Exemplen i boken är valda från familjesituationer med barn mellan tre och tolv år. Men egentligen menar jag att alla kan läsa boken med behållning. I grund och botten handlar den om vårt förhållningssätt till andra människor. Barn är människor. Barn är ingen egen art som behöver mötas på annat sätt än andra människor. De, precis som vi vuxna, mår bra av att bli mötta med intresse, respekt, likvärdighet, empati och ärlighet.

Självkänsla vs självförtroende
Vanligen definieras självkänsla utifrån två dimensioner. Den första dimensionen är kvantitativ och handlar om hur mycket man vet om sig själv, om sina förmågor, tankar, känslor, behov, lust och drömmar. Den andra dimensionen handlar om vilken acceptans man har för det man känner till om sig själv.
– En person med sund självkänsla tänker att hon duger, precis som hon är. Att hon är värdefull och värd att bli älskad, precis som hon är. "Precis som hon är" är själva finessen med självkänsla. För självkänsla handlar inte om att vara perfekt och att älska sin egen perfektion. Självkänsla handlar om att gilla sig själv, med alla fel och brister. Att känna ömhet inför sig själv.

Man brukar skilja på självkänsla och självförtroende. Självkänslan handlar om sitt varande. Självförtroendet handlar om sitt görande. När man har gott självförtroende har man tillit till sin förmåga att prestera.
– Jag tycker att självkänsla är viktigt av två skäl. För det första är det viktigt att mina barn ska veta att de är värdefulla och duger – precis som de är. Punkt. Den andra anledningen är att självkänsla hör ihop med andra egenskaper som jag gärna vill se hos mina barn.

Hot, mutor och skäll i konflikter
Det är ofta städningen, att hålla ordning och att hjälpas åt med matlagning, tvätt och andra hushållsgöromål som gör att konflikter uppstår. Men hur gör man för att tillgodose både sitt eget behov och barnens?
– Istället för att fundera över frågan "hur gör jag för att få mitt barn att göra som jag vill?" vilket ofta leder in på vägar som hot, straff och mutor, manipulation, så kan man fundera över frågorna "vad har jag för behov i den här situationen?" och vilket behov har mitt barn?" samt "hur kan jag agera så att både jag och barnet får våra behov tillgodosedda?

Hot, straff, mutor och klander väcker rädsla, skuld eller skam hos barnet. Rädsla, skuld och skam kan vara väldigt effektiva mekanismer för att förmå barn att förändra sitt beteende.
– Handen på hjärtat, vill du att ditt barn ska göra som du säger för att hon är rädd för dig, skäms eller upplever skuldkänslor?
De flesta föräldrar svarar nej på den frågan. De vill inte att rädsla, skuld eller skam ska motivera barnen. Istället vill de ofta att barnet ska förstå vad andra människor behöver och vilja bidra till det. Det brukar kallas för empati, respekt eller omtanke.

 

Och om barnet ändå säger nej och sätter sig på tvären?
– Ja då får du försöka förstå vad som är viktigt för barnet och hitta en lösning som gör så det blir bra för er båda! Är barnet på lekhumör? Lek följa John på väg till förskolan! Handlar det om att hon vill ha närhet? Ta henne i knät och hjälp henne med kläderna.

► Läs också: Därför är vissa barn mer känsliga

Ställ frågorna på rätt sätt
I vardagsprat med barnet är det inte alltid så lätt att uttrycka sitt intresse så att både den vuxna och barnet upplever kontakt och känner sig värdefulla.
– Det kan låta självklart att visa intresse för barnet och jag är övertygad om att många vuxna tror att det är vad de gör när de pratar med barn. Men i själva verket vågar jag påstå att det är betydligt vanligare att de gör bedömningar av barnet, barnets prestationer eller prylar. Den som tjuvlyssnar på en vuxen i samspel med barn hör den vuxne säga saker som: "vilka fina pennor du har!" eller "vad duktig du är på att rita". Det är bedömningar. Betydligt mindre vanligt är att den vuxne ställer frågor till barnet – vilket faktiskt är det traditionella sättet att förmedla intresse! Exempel på sådana frågor skulle kunna vara: "varifrån kommer de här ovanliga pennorna?" eller "vad tycker du bäst om att rita?".

Många glömmer ta hänsyn till barnens inre liv
Många vuxna glömmer ofta att ta hänsyn till barns inre liv – vilka tankar, känslor och behov som ligger bakom och motiverar dem att göra som de gör. Istället söker man lösningar för att förändra barnens handlingar och fastnar för knep och metoder som att muta, hota och ignorera barnet, avleda dess uppmärksamhet och diverse steg-för-steg-modeller för beteendeförändring.
– Det är visserligen fullt tänkbart att någon av dessa metoder kan förmå barnet att göra som de vuxna vill. Ett löfte om en guldstjärna eller ett hot om minskad datortid kanske resulterar i att barnet gör som den vuxna vill. Det som bekymrar mig är hur barnet upplever det att bli föremål för en sådan metod. Jag tvivlar på att hon känner sig förstådd, respekterad eller tagen på allvar. Inte heller hjälper det henne att få sitt behov tillgodosett – det där behovet som pockar på uppmärksamhet och är anledningen till att hon gör som hon gör.

Som vuxen kan man tänka om och istället försöka möta barnet med respekt och förståelse samtidigt som man ändå får till ett förändrat beteende.
– För det första, försök förstå vad barnet vill med sitt handlande, varför hon gör som hon gör. För det andra, hjälp barnet att uppnå det – på ett annat sätt. Ett sätt som också tar hänsyn till omgivningens behov och önskemål.

 

De vardagliga rutinerna
Om föräldrarna till ett barn som kommer upp efter nattningen tror att barnet inte är trött kan de se över de vardagliga rutinerna. Nattar de barnet för tidigt på kvällen? Sover barnet för länge på morgonen? Hur kan behovet av aktivitet bli tillgodosett på dagen för att göra barnet trött vid läggdags?
– Om föräldrarna antar att barnet kommer upp för att hon längtar efter närhet och gemenskap skulle det kanske hjälpa att planera in mer tid för samvaro under kvällarna. Om föräldrarna spekulerar kring att barnet känner sig rädd ligger lösningen kanske i att fråga henne vad hon behöver för att känna sig trygg. Om hon inte kan uttrycka det får de gissa och pröva sig fram. Tänd lampa? Musik på låg volym? Ett gosedjur som vaktar vid dörren? Somna i föräldrarnas säng? Sova i samma rum som ett syskon?

Misstro naggar på självkänslan
"Se dig för så du inte ramlar!". "Var försiktig så du inte spiller!". Mycket av det som vi säger till barnen i all välmening, sänder samtidigt ut ett budskap om att du som vuxen inte litar på barnet och att man inte är säker på att barnet kan.
– När detta budskap upprepas gång på gång så naggar det på barnets självkänsla. Förhindrar dina ord verkligen barnet från att ramla? Hur mycket gör det egentligen om hon skulle spilla ut lite mjölk? Ta dig en funderare på vad dina ord signalerar och fundera på om det är värt det!

Ibland måste man bestämma!
Naturligtvis finns det tillfällen när man som förälder bör bestämma och inte låta barnen få sin vilja igenom. Det kan till exempel vara när man behöver skydda barnet eller när man är mån om att skydda andra människors behov.

När man läser boken och så är det lätt att få dåligt samvete över att man kanske har gjort på fel sätt – men Petra lugnar oss.
– Det du har gjort har med största säkerhet varit i allra största välmening. Det är aldrig för sent att få en bättre relation med ditt barn och dåligt samvete gör ingen människa lycklig. Du kan inte ändra det som är gjort, men du kan ändra hur du agerar från och med nu, avslutar Petra.

Av Malin Holm

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

vegetarisk mat

Så slipper du höga blodfettvärden

Kost

Tiotusentals svenskar lider av höga blodfettvärden - många utan att veta om det. Något som kan utvecklas till livshotande åderförkalkning. Men höga blodfetter kan sänkas genom kostomläggning, här kan du läsa mer om vilka livsmedel som kan bidra till att minska risken för infarkt.

Lennart är smärtfri med hjälp av nypon

Hälsa

Golf är en stor del av livet för Lennart Andersson, 78 år. För snart ett år sedan satte en smärta i axeln stopp för golfandet, och Lennart trodde han att skulle behöva hitta andra intressen. Men tack vare ett extrakt av nypon är han numera smärtfri och tillbaka på golfbanan.

 

Rapport: “Renare luft ger snabbt goda hälsoresultat”

Eko/miljö

Minskade utsläpp och förbättringar av vår luftkvalitet ger snabbt positiva effekter på folkhälsan, visar en rapport. Exempel från bland annat städer som stått värd för OS, visar att problemen med astma, hjärt-kärlsjukdom men också för tidig födsel minskade som ett resultat av åtgärder för att förbätta luften i samband med evenemanget.

Ny studie: Fåglar flyttar tio dagar efter fullmåne

Övrigt

Svårt att sova vid fullmåne? Ja, hävdar en del och är tvärsäkra, men analyser och vetenskapliga studier säger oftast, men inte alltid, det motsatta. Och huruvida månen påverkar oss människor eller inte är en debatt som lär fortsätta. Flyttfåglarna, de rör i alla fall på sig i måncykler. Vid Lunds universitet har man sett att nattskärror påverkas av månens sken och de synkroniserar sin flytt söderut tio dagar efter fullmånen.

Därför påverkas du av mörker och sömnbrist

Forskning

Sömnen är enormt viktigt för hälsan och den som sovit dåligt några nätter kan vittna om att både kropp och själ inte mår bra. Och när mörkret sänker sig över vårt vinterlandskap – ja, då blir vi ännu tröttare. Maria Nordin som är forskare vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet berättar varför och ur den mörka årstiden påverkar oss och varför en dålig sömn är så farligt för oss.

Glutamin kan hjälpa överviktiga att gå ner i vikt

Forskning

En studie gjord vid Karolinska Institutet och universitet i Oxford visade att aminosyran glutamin kan reducera fettvävnad men också minska inflammation i fettväven. Överviktiga personer hade i genomsnitt lägre nivåer av glutamin i fettväven än normalviktiga personer. Mer forskning krävs innan glutamin kan rekommenderas som ett kosttillskott vid fetma.

Träning kan minska risken för att utveckla epilepsi

Forskning

Träning mår vi riktigt bra av. Våra blodkärl säger tack när vi rör på oss, skelettet blir starkare och vår mentala hälsa stärks. Samtidigt minskar träning risken för flera av våra stora folksjukdomar. När forskare i Skåne jämförde Vasaloppsåkare med övrig befolkning upptäckte de att risken att utveckla epilepsi var hälften så stor hos längdskidåkarna.

 

Maria Helander: “Hälsa börjar med en vilja att ta hand om sig själv”

Mental hälsa

Att vara snäll mot sig själv, vad är det egentligen? Är det att unna sig bakelser och shopping? Nej, det är betydligt mindre glamouröst men mer angeläget och innebär bland annat att bli bättre på att säga nej till andras önskemål och att känna efter vad du själv vill. Samtalsterapeuten och beteendevetaren Maria Helander som skrivit boken ”Självsnäll” om varför det är viktigt och tipsar om hur vi kan bli bättre på det.

Detta händer i hjärnan när vi slutar vara kära

Mental hälsa

När vi blir kära sätter det igång en rad reaktioner i kroppen men också i hjärnan. Ett flertal hormoner och signalsubstanser är inblandade och bildar tillsammans en veritabel cocktail i hjärnan som gör att förälskelsen slår de flesta känslor. Men vet du vad det är som händer när vi slutar vara kära?

kvinna i mössa

Därför gör hampa under för din hud

Hälsa

Trendingrediensen hampa är på allas läppar och används i alltifrån kläder till livsmedel. Men även hud, hår och naglar får en rejäl boost av hampa. Här tipsar Kureras skönhetsexpert Johanna Bjurström om hur du använder oljan på bästa sätt.

Finalisterna i “Årets matbluff” utsedda

Eko/miljö

För fjärde året i rad har den ideella konsumentföreningen Äkta vara tagit fram fem finalister till antipriset ”Årets matbluff”. Sojagrädde med två procent soja och glutenfritt teff- och bovetemjöl med tre procent teff är två av finalisterna av de totalt 162 nomineringarna som kommit in från allmänheten.

 

Ny rapport ska öka kunskap om minnessjukdomar

Forskning

Idag har ungefär 160 000 svenskar en demenssjukdom. Antalet demenssjuka väntas öka till 250 000 inom 30 år. Detta på grund av att det stora antalet personer som föddes på 1940-talet då uppnår en hög ålder. Alzheimerfonden har därför tagit fram Sveriges första vetenskapliga alzheimerrapport som ska kunna läsas av gemene man för att öka kunskapen om minnessjukdomarna.

Hittade du också en halsduk eller ett par vantar?

Allmänt

Medlemmar i svenska kyrkan har stickat vantar, halsdukar och strumpor och lagt ut för att visa på kraften i goda handlingar. I gryningen till den 14 januari lades deras stickade alster ut i hela landet. På lapparna stod det till exempel: Fryser du? Den här halsduken är inte borttappad, den handgjord. Ta den, varsågod.

Studie: Apor föredrar socker framför alkohol

Forskning

Har du någonsin undrat varför djur äter jäst frukt som innehåller alkohol? Vi drar ofta slutsatsen att det beror på att de i likhet med oss människor skulle tycka om att berusa sig. Nu har forskare undersökt om apors beteende kan avlöja något om människans benägenhet till alkoholism.

Hella gör rent hus utan gifter och kemikalier


Eko/miljö

För tre år sedan kom Hella Nathorst-Böös ut med boken "Häxans hus" full av tips på hur man lever mer giftfritt både när det kommer till hemmet men också hygien och hudvård. Sedan dess har intresset bara ökat och nu ges boken ut på nytt. Kurera växlade några ord med Hella om varför det är så viktigt att detoxa sitt hem och fick några användbara tips.

Nu kan Maja svälja sina tabletter

Övrigt

Maja, 11 år, har alltid haft stora besvär att svälja tabletter, som till exempel Ipren och Alvedon. Sedan provade Majas mamma Eva att trä över tabletterna med ett litet hölje med god smak. Då kunde Maja svälja utan problem. – De smakar jättegott. Mina har kolasmak, säger Maja.

 

Ann-Kristin Sundin: “Mjölk är fortfarande hälsosamt”

Kurera debatt

Alla har en åsikt om mat, oavsett vilka vi är och vad vi arbetar med. Anledningen är så klart enkel – alla äter, och alla påverkas av maten vi väljer att lägga på tallriken. Då är det desto viktigare att de budskap som konsumenter nås av är vetenskapligt behäftade och tål att utmanas och kritiseras. Inte minst diskuteras mjölk och mjölkprodukter i många sammanhang när gäller allt från hjärtkärlhälsa till skeletthälsa, och felaktigheterna som vi möts av är flera.

Studie ska undersöka vad fysisk aktivitet kan göra för deprimerade

Forskning

Att fysisk aktivitet gör oss piggare och gladare, det vet alla som motionerar. Men kan även deprimerade och isolerade personer få effekt av fysisk aktivitet och undvika att falla tillbaka i sjukdomen? Det ville forskare vid Lunds universitet ta reda på. Därför startade de en studie där 100 deprimerade patienter med en eller flera depressioner bakom sig får lära och träna.

Stockholm har fått landets första meditationsstudio

Mental hälsa

I New York och San Fransisco rullar sedan några år meditationsbussar på gatorna. I Sverige har kanske meditation främst varit något som utövas i samband med yoga eller på vissa center men nu blir det ändring på det. Mindstory i Stockholm är en studio helt vikt åt olika former av meditation, dit den stressade storstadsbon kan gå för att landa.

kvinna som äter sallad

Ät dig symptomfri från sköldkörtelsjukdom

Forskning

Närmare en halv miljon lider av någon form av sköldkörtelsjukdom i idag – de flesta är kvinnor. Den senaste forskningen visar att du kan minska dina symptom och öka din livskvalitet genom att ställa om din kost. – Redan efter några veckor kan du märka skillnad, säger Karl Hultén, biomedicinare och expert på kost och livsstil vid autoimmun sjukdom.

 

Hund under småbarnsåren kan skydda mot schizofreni

Husdjur

Att växa upp i ett hem med hund kan fungera som ett skydd mot att senare i livet utveckla den svåra psykiska sjukdomen schizofreni, det visar en ny studie. Man undersökte även kopplingen till bipolär sjukdom, dock utan resultat. Även kopplingen mellan tidig exponering för katter och senare risk för psykisk störning undersöktes.