Så här ser julmaten ut världen över

Trodde du att alla åt skinka och prinskorv till jul? Nix, det gör de inte. Men kalkon då – med fyllning och grejer? Nej, inte det heller. Faktum är att julborden ser olika ut över hela världen.
Hare, gås, karp, rentallrik och marängtårta med exotisk frukt är några exempel på hur julmaten ser ut på andra platser i världen.
Här får du ytterligare axplock.

 

► Läs också: Bästa dryckestipsen för en vit jul

 

21 smaker av julen – från världens alla hörn

 

1. Italien: Sju sorters fisk och struffoli
På julafton äter man i Italien sju olika sorters fiskrätter. Traditionen har sitt ursprung i södra delen av landet och från den romersk-katolska seden att inte äta något kött under vissa heliga dagar. Efter att man ätit sju olika sorters fisk äter man ofta struffoli , en vacker delikatess gjord av friterade degbollar som har blandats med honung och garnerats med florsocker och strössel.

2. Mexiko: Tamales
Den här kryddstarka rätten äts vanligtvis av mexikaner på julafton och även vid andra högtider. Tamales är gjort av masa – en deg gjord på majsmjöl – som ångkokats i majsskal. Dessa fylls sedan med olika typer av fyllning, till exempel kött och grönsaker.

► Läs också: Är du julstressad? Le mer så klarar du ALLT mycket bättre

3. Frankrike: Sniglar och stockformad julkaka
I Frankrike och många fransktalande länder anordnar man révellion, en mycket utdragen middag dagen före julafton och dagen före nyårsafton – alternativt på julafton efter att man kommit hem från julmässan. Sniglar, ostron, kastanj, gås, gåslever, rökt lax, musslor, hummer, ugnsrostad anka eller kalkon utgör grunden i denna julmåltid. Till dessert inmundigar fransmännen en ”La Bûche de Noël (‘Julstock’ eller ‘julstubbe‘), en stock- eller vedträformad julkaka som kan fyllas med choklad, kaffe eller kastanj och sedan garneras med florsocker.

4. Island: Rentallrik och rökt lamm
Ren är vanligt förekommande på menyn på ett traditionellt isländskt julbord. Populära alternativ är rökt lamm och skinka.

5. Österrike: Gås eller karp
I Österrike äter man, i stil med svensk tradition, julbordets huvudmåltid på julafton. Eftersom många katoliker inte äter kött på julafton var stekt karp tidigare huvudrätten i Österrike. Under årens gång har gås och kalkon dock blivit allt mer populärt som huvudrätt på julbordet.

6. Polen: 12 vegetariska rätter och chrusciki
Wigilla är vad man kallar den tradionella julaftonsmåltiden i Polen. Själva festligheterna börjar när den första stjärnan syns på himlen och maten består ofta av tolv vegetariska rätter samt av den populära sidorätten Chrusciki, som är ett sött och krispigt bakverk format som tunna vridna band vilka friterats och garnerats med florsocker. Här äts vanligtvis inte kött, mjölk eller ägg på julbordet.

► Läs också: Så lätt fixar du ett raw – och ekologiskt – julbord

7. Tjeckien: Karp och potatissallad
I Tjeckien dukar man alltid för ett jämnt antal människor vid julbordet för att undvika otur. Några av de traditionella rätterna är fisksoppa och stekt eller friterad karp som serveras med potatissallad. Dessutom är man väldigt förtjust i olika typer av fint dekorerade julkakor. Kakorna som inte äts upp hamnar sedan i granen.

8. Ryssland och Ukraina: Kutja
Julfirandet i Ryssland, Ukraina och en rad andra öststater är inte alls som det vi är vana att se här i Sverige. Här är det nyårsafton den 31 december som är den största högtiden. På julbordet dukas tolv rätter fram, en efter varje apostel. Man äter mycket fisk och vegetariskt som till exempel rödbetssoppa, frukter, bröd, bönor, potatis samt huvudrätten Kutja, som är en söt grynpudding gjord på bär, honung, vete, vallmofrön, olika nötter och ibland russin. Gröt, som symboliserar hopp och odödlighet. Man dricker gärna rödvin och te. Här äter man inte kött, mjölk eller ägg på julbordet.

9. Tyskland: Stollen
Stollen är ett fruktbröd som består av torkade frukter, nötter och kryddor som sedan har täckts av florsocker. Det serveras vanligtvis under julen i Tyskland och är en bra dessert efter en stor julmåltid.

10. Australien: Pavlova
I Australien är julmånaden en av de varmaste på året och här kommer man i julstämning genom att hänga upp kransar, sjunga jullåtar och grilla utomhus. En av de populära måltider som äts under jul är Pavlova, en tårtliknande dessert av maräng som fått sitt namn efter den ryska ballerinan Anna Pavlova. Serveras med olika exotiska frukter och bär – till exempel hallon, jordgubbar, blåbär, kiwi, banan och passionsfrukt.

► Läs också: Expertens tips: Så firar du en klimatvänlig jul

11. Slovakien: Surkålssoppa
I Slovakien har man sina egna något ovanliga högtidsfavoriter, vilka inkluderar bland annat kapustnica, som är en tjock surkålssoppa på korv, skinka och surkål.

12. Grekland – baklava
Under julen i Grekland är baklava en av alla klassiskt grekiska rätter som serveras. Denna krispiga och söta rätt är fylld med olika smaker som gör att många upplever det som en perfekt dessert.

13. USA – kalkon plus kakor och mjölk till tomten
I USA äter man ofta den stora måltiden på juldagen. På julafton brukar man dock ställa ut kakor och mjölk till Tomten, om han skulle råka ha vägarna förbi. Det finns stora regionala skillnader i hur ett amerikanskt julbord ser ut. Mest influerade av skandinavisk julmat är man i den övre mellanvästern där man till exempel serverar ”lutefisk”.
Vid den traditionella julmiddagen är det ofta kalkonen som står i centrum men även gås, anka, rostbiff och skinka är populärt att äta på jul. Grönsakerna man hittar på ett amerikanskt julbord är som oftast majs och gröna böner.
Det är vanligt att efterrätterna som serveras vid ett amerikanskt julfirande reflekterar familjens etniska bakgrund. Exempel på vanliga amerikanska desserter efter julmiddagen är marsipan, sockerkakor, panettone, äppelpaj och morotkaka. Det är också vanligt med pudding gjord av plommon eller pumpapaj. Precis som här i Sverige är det i USA också vanligt med godsaker så som nötter, frukt och godis under hela dagen.

► Läs också: Fredrik Paulún: ”Så undviker du sockerfällorna på julbordet”

14. Kanada – kalkon och nanaimokaka
Kanada är ett land fyllt av många olika kulturella bakgrunder och högtiderna innehåller ofta influenser från Frankrike, England, Tyskland och andra länder. På julafton serveras många olika rätter men vanlig är kalkonen som ofta serveras tillsammans med potatismos, grönsaker, tranbärssås och gravy (en brunsås). Även kyckling eller skinka är en vanligen serverade huvudrätter vid julmiddagen, men med vissa undantag. I till exempel sydvästra Nova Scotia så är det väldigt vanligt att man äter hummer till middagen. Hummer fiskas nämligen i stor skala utanför kusten vid Nova Scotia. En typiskt kanadensisk dessert är Nanaimokakan som består av tre lager: ett undre lager med kaksmulor och kokos, toppat med ett lager vaniljkräm och slutligen ett lager som täcker kakan i choklad.

15. Ghana – okra Soup och plommonpudding
Utöver att gå i kyrkan är julmiddagen tillsammans med familj och vänner den mest populära jultraditionen i Ghana. Lamm, biff och kyckling är vanliga huvudrätter och pudding gjord av plommon en vanlig och populär efterrätt. I Ghana är det dessutom ett måste med “Okra Soup” på julen. Det är en soppa gjord på gröna grönsaker, biff och fisk.

► Läs också: Så väljer du rätt på julbordet

16. Sverige: Skinka och Janssons
I Sverige äter många ett väldigt traditionellt svenskt julbord med skinka, köttbullar, prinskorv, sylta, rödbetssallad, Janssons frestelse och olika sorters sill. Även lutfisk och risgrynsgröt är vanligt. Ett växande antal väljer dock kalkon eller vegetariska alternativ – och försäljningen av antalet ekologiska skinkor ökar år för år. Till maten dricker vi ofta julmust eller julöl. Äter gör vi i samband med Kalle Anka klockan 15.00 – oftast före. Efteråt kommer tomten och vi öppnar julklapparna.

17. Storbritannien: Kalkon och pudding
Det brittiska julbordet består traditionellt av ugnsstekt kalkon, gås eller anka serverad med potatis, sås och brysselkål. Ibland serveras även som tilltugg skinka, ugnsstekta potatisar och ångade eller kokta grönsaker. En populär sås på julbordet är tranbärssås. Till efterrätt äter man ”christmas pudding”, en typ av fruktkaka.

18. Irland: Gås och rulltårta
Den traditionella julmiddagen består av ugsstekt kalkon, kyckling, gås eller skinka med en rad olika grönsaker samt ugnsstekt potatis. På vissa ställen i Irland är kryddig biff också vanligt. Här är också en rad olika desserter populära till jul. Till exempel christmas pudding, jultårta och Yule lug – som är en form av rulltårta med smörkräm.

► Läs också: Expertens tips: Så firar du en klimatvänlig jul

19. Finland: Skinka och lådor
Det finska julbordet är ganska likt det svenska. På bordet hittas många bekanta rätter såsom rökt lax, inlagd sill, köttbullar, lutfisk och julskinka. Men ändå finns det några skillnader. Finländare äter en stor variaton av olika lådor, vilket kan beskrivas som en slags gratäng. Det finns till exempel ’Lanttulaatikko’ (Kålrotslåda), ’Porkkanalaatikko’ (Morotslåda) och ’Maksalaatikko’ (Leverlåda). Andra vanliga rätter i somliga hushåll är karelska piroger och karelsk stek – som äts med potatis. Till kaffet serveras pepparkakor och ”Joulutorttu”, som är stjärnförmiga småkakor gjorda av smördeg och fyllda med en speciell plommonsylt.

20. Nederländerna: Hare, anijsmelk och pepernoten
De nederländska julborden är fulla av traditionella, hemlagade rätter. Här finns till exempel ugnsstekt hare, fläskkött, gås, potatis, skysås, fruktkakor, rökt lax, pastejer och grönsaker. Man dricker gärna äggtoddy, kruidenbitter, anijsmelk och glögg. Pepernoten är en kaka som påminner lite om pepparkakor, fast kryddigare. Man bakar gärna olika sorters kakor till julfirandet i Nederländerna. Andra populära bakverk är munkar, banketstaaf, olienbollen och appelflappen.

Läs också: Här är nötterna som är bäst – och sämst – för din hälsa

21. Peru: Kalkon fylld med biff och jordnötter 
I Peru, som får exemplifiera det sydamerikanska julbordet, äter man kalkon stoppad med biff och jordnötter, dekorerad med färska körsbär och ananas. Kalkonen serveras med ugnsrostad potatis och äppelsås.  Till efterrätt äter peruanerna russin, mandlar, marsipan och gärna en kopp varm choklad.

Källa: Msn.com och Julenstraditioner.se och Nyttigt.se

Av Isabelle G Hedander


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Mango i skål

Ericas mangobowl med kokos

Desserter/sötsaker

I sin nya bok "Superfood boost" visar Erica Palmcrantz Aziz att nya, bättre vanor varken behöver vara krångliga eller tidskrävande. Här får läsaren lära sig om råvaror som ger lite extra skjuts åt hälsan – eller enkelt översatt ingredienser som är lika mycket mat som de är medicin. Kureras reporter Emma V Larsson testar ett recept och ger sitt omdöme

Övning: Boosta din energi

Träning

Det är lätt att känna sig trött framåt eftermiddagen och då kan det vara svårt att motstå den där chokladkakan. Byt ut eftermiddagsfikat mot en snabb energihöjande yogaövning istället.

Erica Palmcrantz Aziz håller ett mangoldblad

Ericas 10 hälsofavoriter

Hälsa

Erica Palmcrantz Aziz delar med sig av sina tio absoluta hälsofavoriter. Träning och det japanska matchatéet hamnar högt upp på listan andra kärlekar är skratt och att göra egna ansiktskrämer. Erica är lika noga ned vad hon har på utsidan som vad hon stoppar i kroppen.

Lyckad semester med adaptogener

Hälsa

När det är dags för semester brukar Ann-Sofi Kronvall, 53 år, alltid rasa ihop. Antingen blir hon förkyld eller så sover hon sig igenom den första veckan. Men förra året laddade Ann-Sofi med så kallade adaptogener, naturliga ämnen som bland annat förbättrar kroppens återhämtningsförmåga och resultatet blev helt annorlunda.

Pinus maritima tallskog i norra portugal

Därför bör du upptäcka pyknogenol

Naturlig hälsa

Har du upptäckt ämnet pyknogenol än? Om inte är det dags nu. Det helt naturliga ämnet, som kommer från barken från en specifik typ av tall, är den mest kraftfulla naturliga antioxidant man idag känner till. Pyknogenol gör nytta på en lång rad områden. Här är några av dem.

Karin Isberg

Exklusivt för Kureras läsare: En artikelserie om effektiv stresshantering

Mental hälsa

Karin Isberg är författare och stressexpert. När Kurera hösten 2015 intervjuade henne i en artikel om utmattning blev den snabbt en av sajtens absolut mest lästa artiklar någonsin och fick till och med fick Kureras server att krascha. Nu har Karin skrivit boken "15 sätt att bli fri från stress" där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. Under sommaren kommer du som besöker Kurera.se att få ta del av den.

Jerry Brännmyr

”Din kropp är perfekt men fungerar inte perfekt om du inte tar hand om den”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra – ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själva. Det har blivit dags för Kureras kanske mest åsiktsfulle krönikör att säga sitt: Varsågod Jerry Brännmyr.

johanna bjurström

Hur kan jag minska på stressen?

Krönikan

Stress påverkar din kropp mycket negativt. Att hitta lugna stunder med återhämtning arbetar jag mest personligen med, det är min stora svaghet. Som egenföretagare med många idéer är det en utmaning att kunna hitta stödsystem att luta sig mot för att inte stressen ska påverka mig så mycket. Här ska jag berätta mer om hur jag gör.

brun kvinna i gul bikini vid strandkant med röd drink

Effektivt solskydd – från insidan

Hud

När vi solar förbrukas mängder av E-vitamin och betakaroten som finns naturligt i huden. Genom att tillföra dessa ämnen kan huden lättare skydda sig och behålla sin naturliga balans. Betakarotenet ger dessutom huden en lätt solkysst ton. Här får du veta mer om betakarotenets – och andra näringsämnens förmåga att skydda mot solen.

Zarah Öberg

Zarah Öberg: ”Är noga med att tillskotten är naturliga och fria från tillsatser”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien ”Hälsoprofilerna berättar”, där näringsexperter av olika slag får berätta om hur de tänker kring näring och näringstillskott – ur ett generellt perspektiv. Och så klart avslöja vilka eventuella tillskott de själva äter. Det har blivit dags för den tionde intervjupersonen i serien: Kureras egna näringsexpert Zarah Öberg.

Erica Palmcrantz Aziz

Ericas 8 skäl till att börja superfoodboosta dig

Hälsa

Raw foodinspiratören och kokboksförfattaren Erica Palmcrantz Aziz är aktuell med en nya boken "Superfood boost". Här listar hon de åtta främsta fördelarna med att boosta sitt näringsintag med näringstäta livsmedel eller så kallade superfoods. Fördelar som bland annat inbegriper viktminskning, bättre hälsa och mer energi.

Maya Nestorov

Maya Nestorov – om bästa verktygen för att läka och stärka sig själv

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar", där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv. Och vilka tillskott de själva äter. Det har blivit dags för Maya Nestorov – känd hälsobloggare och "Youtuber".

Mia Hagenmalm i köket

Mia Hagenmalm: ”Ta hand om din mage, sedan kommer allt annat”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själv. Det har blivit dags för vår alldeles egna Kurerabloggare, Mia Hagenmalm.

Fredrik Paulún

Fredrik Paulún: ”Omega-3 bygger upp hjärnan och minskar inflammationer”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilka kosttillskott de anser att gemene man bör prioritera och - inte minst - vilka de är noga med att få i sig själva. Sjunde personen ut: Näringsfysiologen och författaren Fredrik Paulún.

gonorrébakterie

Nya fall av antibiotikaresistens – nu gällande könssjukdomen gonorré

Hälsa

Problemet med resistenta bakterier fortsätter att öka världen över, med risk för att allt mer antibiotika blir verkningslös – något som skulle få katastrofala konsekvenser. Allt fler fall där människor inte reagerar på antibiotikabehandling dyker upp. Nu senast har tre personer smittats av en variant av gonorré som inte går att behandla. Det handlar alltså om en "superbakterie" som har blivit motståndskraftig antibiotika, rapporterar Världshälsoorganisationen WHO. "Gonorré är en väldigt smart bakterie. Varje gång man introducerar en ny typ av antibiotika utvecklar den resistens", säger Teodora Wi, expert på WHO.

Mikaela Bjerring

Mikaela Bjerring: ”Är inte bakteriefloran i balans påverkas hela vår kropp”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång serien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilken näring de själva är noga med att få i sig och vad de oftast rekommenderar till andra. Sjätte personen ut: Näringsterapeuten och succébloggaren Mikaela Bjerring.