Så påverkas vi av sommartid – men snart kan den slopas! | Kurera.se
Så påverkas vi av sommartid – men snart kan den slopas!

Så påverkas vi av sommartid – men snart kan den slopas!

Fakta

Allt mer forskning om hälsoeffekter talar för bibehållen normaltid året runt. Att införa sommartid året runt skulle i och med sina betydligt mörkare morgnar under vinterhalvåret innebära flera starkt negativa effekter och vara en hälsorisk, menar experter.

Den samlade folkhälso- och biologiska vetenskapen i frågan pekar istället på att vi mår bäst av att leva i en tidszon där klockan följer solens gång, och där solen står som högst på himlen klockan 12.00 - och särskilt på våra breddgrader.

Många menar att sommartid bör slopas eftersom det sätter många naturliga rytmer ur spel. På sommaren blir dagarna för ljusa och på vintern blir dagarna för mörka. Vilket får negativa effekter gällande flertalet saker, däribland sömnkvalitet och ökad depressionsbenägenhet. Om vi däremot skulle ha vintertid året runt skulle chanserna till tidigt ljus, alltså ljus på morgonen och förmiddagen, öka. Vilket enligt många experter vore bättre för vår mentala hälsa.

Forskning visar att vi är mycket mer styrda av kroppens cirkadiska rytm, som styrs av solen, än vad som tidigare trotts.
Störningar i den cirkadiska rytmen, det vill säga kroppens biologiska klocka, har bland annat kopplats till sömnproblem, depression, kognitiv dysfunktion och flera neurologiska sjukdomar. Särskilt viktigt är det enligt denna forskning med solljus tidigt på dagen. Detta beskrivs bland annat i Läkartidningen.

Källor: DN, Må bra och Behåll normaltid året runt

Så har vi då gjort det igen – ställt fram klockorna en timme och ”förlorat” en timmes sömn.
Men det är en tidsomställning allt fler börjat ha åsikter om. Allt mer forskning visar också att omställningen har negativa effekter på vår hälsa. 
I veckan röstade EU i frågan – och om bara två år kan sommartiden avskaffas.
r får du veta mer om vad det skulle kunna innebära, rent praktiskt och för hälsan.

Sommarmöbler som ställs fram respektive plockas tillbaka in i förrådet. Eller engelskans: "Fall back, spring forward". Alla har sina egna knep för att komma ihåg  åt vilket håll klockan ska ställas.
Men snart kan det vara knep som inte längre behövs.

 

Sommartid vs normaltid
På senare år har rösterna höjts om att slopa tidsomställningen mellan vinter och sommar. Detta valde beslutade EU-parlamentet att tisdagen den 26 mars ställa sig bakom.
Den obligatoriska sommartiden ska enligt deras förslag avskaffas – och varje enskilt medlemsland ska från och med 2021 själva få bestämma om de vill införa evig sommartid eller evig vintertid – så kallad "normaltid".

Förslaget gick igenom med bred marginal i parlamentet. 410 parlamentsledamöter röstade ja, 192 röstade nej och 51 stycken lade ner sin röst, skriver Metro.

LÄS OCKSÅ: Sommartid utreds av EU – kan göra mer skada än nytta

Så vilka tider finns att "välja" mellan?
Så kallad normaltid är den tid vi har i Sverige vintertid. Då är vi i den tidszon då solen står som högst klockan 12 på dagen, vilket mycket forskning menar är bäst för oss. Sommartid ställer vi om klockan och byter till östeuropeisk tidszon. Vilket föredrar du? Kanske ett tredje alternativ: brittisk tidszon, som skulle innebära att vi fick sova en timme längre på morgonen? Ett alternativ en del menar är värt att åtminstone diskuteras.

Planerna på att slopa tidsomställningen tog fart 2018
Diskussionerna om att slopa vinter- respektive sommartid tog fart på allvar 2018 efter att det i en enkät bland EU:s medborgare framkommit att ungefär åtta av tio (eller 84 procent av de 4,6 miljoner personer som deltog) helst ville slippa tidsomställningen, rapporterar BBC.

Sverige uppdelat i två läger
Sverige är till synes uppdelat i två läger i frågan. I början av 2018 verkade en majoritet enligt flera undersökningar vara för att behålla sommartid. Nu verkar det ha svängt och antalet som istället vill ha kvar enbart vintertid har ökat allt mer.
På Facebook har till exempel gruppen "Behåll normaltid året runt! (Avskaffa sommartid)" på kort tid vuxit sig stor.

 

LÄS OCKSÅ: Det händer i kroppen när du inte får tillräckligt med sömn

Upp till varje enskilt land att välja sin tidszon
Har du inte tagit ställning  frågan behöver du i och för sig inte göra det heller. Vår regering kommer troligtvis att göra det åt oss. Gissningsvis efter att, tillsammans med övriga medlemsländers regeringar i EU-rådet, ha förhandlat fram en gemensam position om hur detta ska tillämpas i respektive lands lagtexter.

För de länder som väljer att ha vintertid året runt innebär det att den sista tidsomställningen kommer att ske den 21 oktober 2021. Länderna som istället skulle välja sommartid året om får uppleva den sista omställningen redan den 21 mars samma år, skriver DN.

Varje land föreslås dock även kunna välja att ha kvar tidsomställningen om de vill.

Av Isabelle G Hedander


Fakta

Allt mer forskning om hälsoeffekter talar för bibehållen normaltid året runt. Att införa sommartid året runt skulle i och med sina betydligt mörkare morgnar under vinterhalvåret innebära flera starkt negativa effekter och vara en hälsorisk, menar experter.

Den samlade folkhälso- och biologiska vetenskapen i frågan pekar istället på att vi mår bäst av att leva i en tidszon där klockan följer solens gång, och där solen står som högst på himlen klockan 12.00 - och särskilt på våra breddgrader.

Många menar att sommartid bör slopas eftersom det sätter många naturliga rytmer ur spel. På sommaren blir dagarna för ljusa och på vintern blir dagarna för mörka. Vilket får negativa effekter gällande flertalet saker, däribland sömnkvalitet och ökad depressionsbenägenhet. Om vi däremot skulle ha vintertid året runt skulle chanserna till tidigt ljus, alltså ljus på morgonen och förmiddagen, öka. Vilket enligt många experter vore bättre för vår mentala hälsa.

Forskning visar att vi är mycket mer styrda av kroppens cirkadiska rytm, som styrs av solen, än vad som tidigare trotts.
Störningar i den cirkadiska rytmen, det vill säga kroppens biologiska klocka, har bland annat kopplats till sömnproblem, depression, kognitiv dysfunktion och flera neurologiska sjukdomar. Särskilt viktigt är det enligt denna forskning med solljus tidigt på dagen. Detta beskrivs bland annat i Läkartidningen.

Källor: DN, Må bra och Behåll normaltid året runt

Fakta

När vi ställer fram klockorna förlorar vi en timmes sömn (vi får tillbaka den först i höst), vilket av naturliga skäl har viss inverkan på oss.
Studier har visat att sommartiden försämrar sömnen för många. Detta kan i sin tur leda till en rad fallgropar – som inte bara gäller när vi vrider fram klockan utan även när vi av andra skäl förlorar sömn, skriver tidningen Doktorn.

Här är några saker att tänka på för att få en smidigare övergång.

Ta en tupplur – och håll dig friskare
Sommartid innebär sämre sömn för många enligt studier. Sämre sömn (och även mindre sömn) försämrar kroppens immunförsvar. Vi kan alltså lättare drabbas av sjukdom.
Tips: Kan du ta igen den förlorade sömnen, för att därmed stärka immunförsvaret igen, så ta då chansen. Genom en tupplur till exempel. Och gå gärna och lägga dig tidigare på kvällen under minst några dagar, då underlättar du också övergången till sommartid.

Ut i solen – och le
Sämre sömn ger av naturliga skäl även en negativ inverkan på vårt humör och vi blir både mer snarstuckna och får lättare till tårar.
Tips: Ta en extra promenad för motion i vårsolen – gärna med en god kollega eller uppskattad vän – och ansträng dig för att hitta saker som får dig att le.
Känner du dig inte glad så le ändå. Studier visar att "fake it til you make it" faktiskt fungerar.

Rör dig lite extra – och ta en massage
Sämre sömn leder till sämre koncentration och mindre känslighet för stress. Dålig sömn är i sig en stressfaktor. Och ja, alla vet att stress långsamt förgör oss.
Tips: Ägna dig åt saker som du vet får dig att stressa ner. Då kommer du automatiskt även att boosta dina kognitiva förmågor (som koncentrationen). Det finns få nästan ingenting mer effektivt när det gäller att få ner stresshormonet kortisol än träning och fysisk aktivitet. Så det är ett extremt bra knep. Förutsatt att du inte är för trött förstås... I så fall kan knep som massage och närhet vara en lika god idé. Det gör nämligen att må bra-hormonet oxytocin frigörs, vilket också effektivt tar ner kortisolet – och därmed också minskar stressen.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Spenat- och kesovåfflor med topping

Recept

Det jobbigaste med att göra våffor är att göra rent våffeljärnet efteråt. Resten är en barnlek. Så muta någon att ta hand om rengöringen och sätt igång! Dessa läckerheter från kokboken "Little green kitchen" fungerar både som matvåfflor och som efterrätt – välj själv vilken topping du vill använda.

 

Magsyrahämmande läkemedel kan öka risken för allergier

Forskning

Magsyrahämmande läkemedel är bland de vanligaste läkemedlen och säljs receptfritt i Sverige. Nu visar en ny studie att användningen av främst PPI ökar risken för att drabbas av olika allergier. Forskarna varnar nu för att ta dessa läkemedel i onödan och manar istället att komma till rätta med bakomliggande orsaker till magbesvären.

”Sockermonstret satt på min axel och väste in i mitt öra”

Krönikan

”Jag unnar mig att vara utan socker". "Jag unnar mig hälsa". Louise Hafdell har kommit långt under sina snart fem sockerfria år. Från att nästan ha varit styrd av sitt sockersug och ha sett godis som tröst i svåra situationer och det hon firade med när något gått bra är hon numera helt sockerfri. Räddningen när siffrorna på vågen stod som högst var – riktig mat.

 

 

Kurkumin bidrar till att minska smärta efter operation

Forskning

Gurkmeja anses ha många hälsofördelar och golden latte och gurkmejashots har på senare år seglat högt upp på listan av populära superfoods. Nu kommer dessutom glädjande nyheter från forskarsamhället – det verksamma ämnet i gurkmeja har visat sig avsevärt minska smärtan i samband med kirurgi.

Hjärtläkaren om det paradoxala med hälsosam kost

Kost

Det pågår en rörelse för att vi ska äta mer växtbaserat både för miljön och vår hälsas skull men den amerikanske hjärtläkaren Steven Gundry höjer ett varnande finger. Alla grönsaker är nämligen inte lika nyttiga, vissa kan till och med vara skadliga för vår hälsa skriver han i sin bok ”Växtparadoxen”.

 

Bakterier i äpplen bidrar till en sund tarmmiljö

Forskning

Effekten av ett äpple om dagen för att hålla läkaren borta kan till stor del anses bero på de gynnsamma bakterier som koloniserar äpplet och därefter tarmen, enligt forskare. Forskningen styrker även att det går att känna skillnad på smaken mellan ekologisk frukt och konventionella äpplen.

Doktor Gillbros 10 budord för frisk och spänstig hud

Hud

I boken "Hudbibeln" summerar Johanna Gillbro, doktor inom experimentell och klinisk dermatologi sin omfattande kunskap inom hud och hudvård. I boken "Hudbibeln" delar hon med sig av sin kunskap och ger tips om hur man bäst tar hand om huden både utifrån och inifrån för i lokhet med många andra vet Johanna att skönhet även kommer inifrån.

 

Två klassiska pastarätter på vegovis

Recept

Tvekar du att lägga om till vegansk eller vegetarisk kost av rädsla för att inte längre kunna njuta av dina favoriträtter som spagetti bolognese eller lasagne? Lugn, det råder läkaren Veronica Hedberg och kokboksförfattaren och journalisten Susanne Hovenäs bot på. I nya boken "Smart mat för en frisk kropp och hjärna" finns flera goda recept att botanisera bland och Kurera kan bjuda på två smakprov. 

Växtbaserad mat – smart för kropp och hjärna

Kost

I år minskade köttkonsumtionen i Sverige för andra året i rad och ligger nu på samma nivå som den var 2007. Vi har fortfarande en bit kvar innan vi befinner oss på den nivå vi var innan Svreige gick med i EU och priset på kött sjönk men utvecklingen tycks gå stadigt nedåt. I takt med det ökar intresset för vegansk eller växtbaserad mat och i dagarna släpptes en ny bok med helt växtbaserade recept.

Tävla och vinn albumet “Svart katt”

Tävling

Sångerskan Cecilia Thorngrens album "Svart katt" fick ett varmt mottagande när det kom ut. Nu har du chansen att vinna ett signerat exemplar med låtar ur den svenska visskatten samt nyskrivet material av Staffan Hellstrand och Peter Le Marc.