Hypotyreos är en sjukdom som innebär underfunktion i sköldkörteln, vilket ger lägre ämnesomsättning. Sjukdomen är lätt att missa. Här är några vanliga kännetecken.
En underfunktion i sköldkörteln innebär att ämnesomsättningen blir lägre, vilket ger en rad olika symtom. Typiskt är trötthet, viktökning och frusenhet. Hypotyreos kan förkomma i alla åldrar men är vanligast hos kvinnor i 40-70 års ålder.
LÄS OCKSÅ: 11 tips för naturlig hjälp vid sköldkörtelproblem
Påverkar nästan alla kroppens funktioner
Sköldkörteln sitter på halsens framsida och producerar hormoner som påverkar många av kroppens funktioner. Om sköldkörteln tillverkar för lite hormoner kan du få hypotyreos. Då får du en lägre ämnesomsättning och kroppen går lite som på lågvarv.
Sköldkörtelns viktigaste funktion är att styra ämnesomsättningen i kroppen. Det sker genom att sköldkörteln bildar hormon som kallas tyroxin eller T4, och trijodtyronin eller T3. Sköldkörtelns funktion styrs i sin tur av hormonet TSH, tyreoideastimulerande hormon, som bildas i hypofysen vid hjärnan. Det finns flera slags hypotyreos och vanligast är att bristen på sköldkörtelhormon beror på kronisk sköldkörtelinflammation. Då påverkar immunförsvaret organen och det ger en bestående inflammation i sköldkörteln som gör att funktionen långsamt försämras.
LÄS OCKSÅ: Kan näringsbrister orsaka förstorad sköldkörtel? Experten svarar
Kännetecken för hypotyreos
När kan man misstänka hypotyreos? Ja, det är inte helt lätt. Sjukdomen kan nämligen vara lätt att missa eftersom symtomen oftast kommer oftast gradvis under lång tid. Dessutom är de ganska ospecifika och lätt, speciellt hos äldre, kan förväxlas med vanliga åldersberoende besvär.
Vanliga symtom på hypotyreos:
Tidiga, mer ospecifika symtom är trötthet och mindre ork, frusenhet, koncentrationssvårigheter, allmän känsla av att något är fel, nedstämdhet/depression samt viktökning.
Senare, mer specifika symtom är uttalad trötthet, hes och djup röst, torr hud och torrt hår, tunnare hår /håravfall, förstoppning, mensrubbningar, infertilitet/svårt att få barn, minnessvårigheter, långsam eller oregelbunden hjärtrytm – så kallad bradykardi, ont i leder och muskler och ansiktssvullnad.
LÄS OCKSÅ: Allt fler får sköldkörtel- och binjureutmattning
Vem drabbas?
Risken för att få hypotyreos är ökat om man har en annan autoimmun sjukdom (att immunsystemet angriper kroppens egna celler) eller om någon annan i släkten har hypotyreos.
Vanligaste orsakerna till hypotyreos
- Autoimmun thyreoidit, kallas också Hashimotothyroidit, och är en kronisk inflammation i sköldkörteln.
- Efter tidigare operation av sköldkörteln.
- Efter behandling med radioaktivt jod.
- Medfödd hypotyreos.
- Efter behandling med vissa läkemedel (till exempel Thacapzol, Tiotil, Amiodarone och Litium).
- Efter intag av mycket stora mängder jod (till exempel via naturmedel, röntgenkontrastmedel).
- Efter graviditet (oftast övergående).
Av Inger Palm
Källor: Netdoktor.se, 1177, Internetmedicin.se, Sköldkörtelförbundet
Fakta om sköldkörteln
Hypotyreos är en endokrin sjukdom som innebär att ämnesomsättningen är kliniskt låg. Endokrina sjukdomar, hormonsjukdomar eller systemiska endokrina sjukdomar är en grupp sjukdomar i endokrina systemet, som beror på dysfunktionella hormonkörtlar och ofta visar sig som för höga eller för låga hormonvärden i blodet. Endokrina sjukdomar behandlas av endokrinologer.
Hypotyreos uppstår när sköldkörteln producerar otillräckliga mängder av de två ämnesomsättningshormonerna, tyroxin (T4) och trijodthyronin (T3).
Olika sorter
Hypotyreos kan vara primär (vanligast, underfunktion i sköldkörteln) eller sekundär/central (ovanligt, hypofysinsufficiens).
Primär hypotyreos drabbar 2-3 procent av alla kvinnor, vilka insjuknar 5-10 gånger oftare än män.
Speciellt vanligt är att insjukna under och efter klimakteriet. Kvinnor efter förlossning löper också stor risk att insjukna i (ibland övergående) hypotyreos, post-partum tyreoidit. Symtomen är initialt ospecifika, och diagnosen är då svår att ställa kliniskt. Patogenesen till primär hypotyreos i länder med adekvat jodintag, är i praktiken alltid autoimmun hos vuxna. I uttalade fall är laboratoriediagnosen lätt. Patienterna diagnostiseras ofta i primärvård och kan i allmänhet skötas på denna nivå.
Källor: Netdoktor.se, Internetmedicin.se
Kroppens viktigaste körtlar
Hormonerna bildas av enstaka celler eller celler som samlats till körtlar. De hormonbildande körtlarna kallas även endokrina organ.
Kroppens viktigaste hormonbildande körtlar och celler är:
• hypofysen
• sköldkörteln
• bisköldkörtlarna
• binjurarna
• Langerhans öar i bukspottkörteln
• äggstockar och testiklar
• celler i mag-tarmkanalen
• celler i njurarna.
Körtlarna utsöndrar hormonerna direkt till blodet.
Källa: 1177