Saltsyra och enzymer

Historik
1930 var endast 80 enzymer kända.
1947 hade 200 enzymer upptäckts.
1957 var 660 enzymer kända.
1962 var 850 enzymer kända.
1968 hade vetenskapliga studier identifierat 1 300 enzymer.

Funktion
Enzymer är ämnen som möjliggör liv. De påskyndar kemiska reaktioner utan att själva förändras och fungerar alltså som katalysatorer. De behövs för varenda kemisk reaktion som sker i kroppen. Inga vitaminer, hormoner eller mineral är verksamma i kroppen utan enzymer. Alla våra organ, vävnader och celler fungerar med hjälp av metaboliska enzymer. Dessa är byggarna som använder kroppens byggklossar (protein, kolhydrater och fett) för att bygga kroppen. Man kanske har byggklossarna men utan enzymerna fungerar ingenting.
Tusentals enzymer är nu kända men det finns ytterligare många processer som är beroende av enzymer.
Enzymer är proteinmolekyler som antingen skapar eller bryter sönder kemiska bindningar. Vissa enzymer fungerar endast tillsammans med en vitamin eller mineral. Proteindelen kallas då apoenzym och icke-proteindelen kallas coenzym. Enzymer syntetiserar, det vill säga bygger kroppens struktur genom att syntetisera (skapa) större molekyler. Enzymer kan också hydrolysera (bryta ned) större molekyler till mindre genom att lägga till vatten till en större molekyl.

Det finns tre olika enzymgrupperingar:
• metaboliska enzymer som driver kroppen
• matsmältningsenzymer som spjälkar maten
• matenzymer som finns i rå mat och startar nedbrytningen av maten

 

Metaboliska enzymer
Alla processer, organ och vävnader drivs av metaboliska enzymer. Enzymerna tar protein, kolhydrater och fett (stärkelse, socker med mera) och använder dessa i uppbyggnaden av en frisk och välfungerande kropp. Varje organ och vävnad har egna enzymer för dess specialiserade funktion. Under en undersökning av artärerna upptäcktes 98 olika enzymer med varsin specifik uppgift. Levern har mängder av metaboliska enzymer och det är oklart hur många enzymer som är i funktion i till exempel hjärtat, hjärnan, lungorna och njurarna.
Eftersom hälsan är beroende av välfungerande metaboliska enzymer är det viktigt att ingenting stör deras funktioner. Brist på dessa enzymer kan vara allvarligt för kroppen. Hundratals metaboliska enzymer är nödvändiga för att utföra alla kroppsfunktioner, att läka skador, reparera nedbrytning av vävnader och läka sjukdomar.

Matsmältningsenzymer
Det finns endast tre specifika uppgifter som utförs av matsmältningsenzymer: nedbrytning av protein, kolhydrat och fett. Proteasenzymer bryter ned protein, amylas bryter ned kolhydrater och lipas bryter ned fett. Kroppen tillverkar inte många matsmältningsenzymer men produktionen kräver mer av kroppens enzympotential än den som krävs för produktionen av alla de hundratals metaboliska enzymerna. Matsmältningsenzymer har en mycket starkare enzymaktivitet och koncentration än något annat enzym som finns i naturen.
Enzymerna omvandlar födoämnen till kemiska strukturer som kan passera genom cellmembranen i matsmältningskanalen och in i blodomloppet. Maten måste brytas ned tillräckligt för att kunna passera genom cellmembranen.

Matenzymer
Matenzymer är naturligt förekommande i all rå mat, och maten innehåller bara den mängd som just den maten kräver. Matsmältningsenzymerna sköter inte matsmältningen helt på egen hand. Naturen förser kroppen med enzymer i färska grönsaker och frukter som är mycket viktiga för matsmältningen. Matenzymer börjar hela den nedbrytande processen och om de finns i tillräckligt stor mängd avlastar de matsmältningsenzymerna.
Därmed kan matsmältningsenzymerna även stödja de metaboliska enzymerna.
Tyvärr förstörs matenzymerna med tillagningen av maten. Detta ökar kroppens behov av matsmältningsenzymer och tvingar kroppens organ att producera mer. När man äter för lite färska grönsaker och frukt ökar stressen på bukspottkörteln och enzymproduktionen.
Det finns många studier som bevisar att enzymproduktionen avtar. Alla föds med en viss enzympotential som kan vårdas och sparas eller användas och slösas. Enzympotentialen kan stödjas hela tiden genom att äta okokt mat, minska stress och eventuellt inta enzymtillskott.

Saltsyra

Funktion
Magens huvudsakliga uppgift är att initiera proteinspjälkning. Slemhinnecellerna i magen avsöndrar en mycket stark syra, saltsyra (HCl). Som resultat av kontakt med magsafterna, denatureras proteiner eftersom den höga syrligheten ändrar joniseringen av karboxyl- och aminogrupper i proteinet och därigenom ändras proteinstrukturen på ett sådant sätt att bindväven och cellerna delvis bryts upp. Detta tillåter polypeptidkedjor att öppna sig och det gör dem mer tillgängliga för verkningen av proteolytiska enzymer (proteaser) i tolvfingertarmen.
Utsöndringen av HCl startar också omvandlingen av pepsinogen till sin aktiva enzymform, pepsin.
I många årtionden har saltsyra- och pepsintillskott använts framgångsrikt i näringsmässig behandling av åtskilliga metaboliska obalanser.
Utsöndringen av saltsyra påverkas bland annat av kronisk eller dödlig sjukdom, långvarig kronisk smärta, allvarlig mental depression samt känslomässig stress. Detta leder till att flödet och aktiveringen av bukspottkörtelenzymerna avbryts och specifika näringsbrister uppstår. Saltsyra tillsammans med pepsin och det låga pH-värdet i magsäcken möjliggör bra nedbrytning av protein från till exempel kött och fungerar som en mycket viktig barriär som skyddar oss från inkräktare som exempelvis mikrober.

Bristsymtom och terapeutisk användning
Signaler på att HCl-utsöndringen är försvagad kan vara: saltsyrabrist med eller utan kliande rektum, fettintolerans, dålig matsmältning, alkalos, obestämda smärtor i epigastriet efter måltider, kronisk svår gasbildning, förstoppning, sura uppstötningar, uppsvälld buk, belagd tunga, sjösjuka, kräkningar, morgondiarré och ofta förekommande osmält mat i avföringen. Saltsyrabrist är också vanligare vid förhöjda nivåer av prostaglandin E2, hos äldre människor och vid cannabismissbruk. Man producerar cirka 50 procent mindre saltsyra vid 60-årsåldern än man gjorde vid 20-årsåldern. De allra flesta äldre personer har inadekvat produktion av saltsyra. Det är därför många har svårt att smälta maten, speciellt vid större måltider och att de gärna vill sova efter maten.

Dosering och kontraindikation
RDI: 600–1 200 mg HCl.
TDI: 1 200–2 400 mg HCl.

Tugga aldrig saltsyratabletter
Bedömning av det dagliga behovet av HCl kan åstadkommas på följande sätt enligt dr Wright: Ta saltsyra i tablettform på fastande mage under tre följande morgnar. Första dagen 600 mg, andra dagen 1 200 mg och tredje dagen 1 800 mg. Om inga biverkningar uppstår, kan 600 mg, 1 200 mg eller 1 800 mg intas före varje måltid i en vecka medan man observerar matsmältningsfunktionen. Om den blir bättre, kan man anta att magen tidigare inte producerat tillräckligt mycket saltsyra för att matsmältningen ska fungera riktigt. Måltider som innehåller större mängder av protein behöver större dosering. Den vanligaste förekommande dosering vid varje proteinhaltig måltid är cirka 1 200 mg.
Det finns några tänkbara biverkningar, till exempel halsbränna, ökning av gaser, magont eller andra symtom som förknippas med mag-tarmbesvär. Om saltsyratabletterna orsakar smärta, bör inga fler intas. Tugga aldrig på saltsyratabletter, svälj dem. Reaktionen kan neutraliseras med mjölk eller en tsk bikarbonat utblandat i ett glas vatten. Ta inte HCL i samband med magnecyl- eller kortisonbehandling. Var mycket försiktig med saltsyratillskott vid magsår. Vitkålsjuice, lakritsrot, kanadensisk gulrot, propolis och glutamin kan lindra vid irriterad magsäck.


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Anette holm wallin på sten vid vatten

”Vi måste våga prata torra slemhinnor”

Naturlig hälsa

Anette höll tyst om problemet som påverkade hela hennes vardag. Hon beskriver det som ett känsligt ämne som nästan är tabu. Med facit i hand känner hon nu att det är självklart att man ska prata om problem med klåda i underlivet, svullna ögon och blödande näsa på grund av torra slemhinnor. Hon hittade själv lösningen i det näringsrika havtornsbäret.

sara ström visar övning sittande

Övning: Yoga mot huvudvärk

Träning

Har du ont i huvudet? Det är lätt att bli spänd när vi sitter mycket och dessutom omedvetet ofta drar upp axlarna mot öronen. Här guidar yogainstruktören Sara Ström dig genom en snäll sekvens som hjälper dig bli av med huvudvärken.

Sabine Rosén

Sabine Rosén: ”Blåbär är effektivt vid allergi och fettsyror vid barnönskan”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den (med till exempel läkemedel). Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilken näring de själva är noga med att få i sig och vad de oftast rekommenderar till andra. Andra personen ut: Näringsterapeuten, kinesiologen och akupunktören Sabine Rosén.

närbild mygga på hud

Naturliga – barnvänliga – knep mot mygg

Gravid/barn

Sommaren och värmen är här och bor man i Sverige innebär det också myggtider. Älskar du mygg och att bli myggbiten? Sluta då läs. Ogillar du däremot myggbett och även kemikalier – ja, då bör du fortsätta läsa. Här är nämligen några effektiva naturliga sätt att bli slippa de irriterande små rackarna.

Sandra springer i skogen

Bytte antidepressiva mot ett naturligt alternativ

Mental hälsa

Efter sitt andra barn fick Sandra diagnosen PMDS – en svår form av PMS som kan leda till nedstämdhet och personlighetsförändringar. Efter ett år med antidepressiva medel ville hon hitta en naturlig lösning. Idag har känslostormarna lagt sig och Sandra har en trygg bas i livet som består av träning, balans och en liten tablett som innehåller saffran.

peter Wilhelmsson

Peter Wilhelmsson: Här är kosttillskotten jag äter dagligen

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den (med till exempel läkemedel). Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför startar idag serien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag berättar om vilken näring de själva är noga med att få i sig och vad de oftast rekommenderar till andra. Först ut: Näringsmedicinaren och författaren Peter Wilhelmsson.

Ulrika Davidsson

Kostvanor under semestern

Krönikan

Många fasar över hur man ska hålla vikten eller hålla en hälsosam livsstil under sin semester. Det blir lätt för mycket glass, godis, chips och andra onyttigheter under sommarens varma dagar. Känslan att komma tillbaka efter semestern och ställa sig på vågen som visar många kilon plus är inte en önskvärd tanke. Det går dock att ändra sitt tankesätt och boka ett styrelsemöte med sig själv innan du går på semester. Då kan du fundera igenom vad du skulle kunna förbättra denna sommar med din kosthållning och dina sommaraktiviteter.

kvinna håller sig om armen

6 naturliga och effektiva tips för skelett, leder och muskler

Naturlig hälsa

Börjar du känna dig gammal och svag - med mer ledvärk, minskad muskelmassa och så kanske lite benskörhet på det? Eller är du inte där än men vill gärna vara ute i tid för att förebygga och förhoppningsvis förhindra? Här är några stärkande tips för dig som vill hålla dig frisk, stark och värkfri längre - med hjälp av naturliga egenvårdsprodukter.

Birgitta kempe på en stubbe på en sommaräng

Enzymer och örter mot livslånga magproblem

Mage

Birgitta Kempe, 71 år, har haft bekymmer med magen så länge hon kan minnas. Redan i tonåren började den att krångla. Hon fick alla möjliga mediciner, men inget hjälpte. Till slut tvingades hon lära sig leva med illamående, svullnad och magknip. Men förra året kom en oväntad vändning. Hon började med ett kosttillskott som innehåller naturliga matsmältningsenzymer och örter. Och nu, efter mer än 50 år, mår magen bra igen.

sara ström visar yoga mot ryggont

Yoga mot ryggont

Träning

Stillasittande vardag? Många lyft? När vi får ont i ryggen vill vi gärna vara stilla, men det bästa är att istället röra sig mjukt för att motverka stelhet och för att bibehålla styrka. Denna övning, som bara tar 3,5 minut i anspråk, bjuder på snälla, sittande övningar som ger dig just detta.

tre kvinnor med solhatt solar vid strandkanten

12 tips för en skön semester (utan sommarplågor)

Allmänt

Ska du ut och resa i sommar eller njuta av en ”hemester”? Oavsett vilket kan det vara bra med några matnyttiga tips på vägen om hur du på bästa sätt står rustad mot sommarens olika prövningar. Vi hjälper dig med naturliga tips mot oönskad solbränna, turistmage, sommarförkylning, flygrädsla - och mycket mer.

Vitt MSM-pulver på träslev

Därför ska du äta MSM

Naturlig hälsa

MSN? Nej, MSM. Alltså organiskt svavel. MSM är ”mirakelmedlet” som tillför kroppen detta svavel och är bra för alltifrån ledvärk till hudproblem, sköra naglar och håravfall. Och mycket mer än så. Här får du veta mer om det svavelrika tillskottet och varför det har så god effekt på kroppens bindväv.

Ivan Valencia

Ekologiska skönhetsexperten tipsar: Knepen som håller dig snygg längre!

Hud

Hans titel är eco beauty consultant, han är en av medgrundarna till ansedda Organic Beauty Awards och en av de främsta experterna inom ekologisk skönhet i Sverige idag. Kurera frågade Iván Valencia om vad som är trendigt inom hudvård och skönhet just nu – och vilka knep som är hetast att ta till för att främja skönhet inifrån. "De företag som ligger i framkant tar fram lösningar som tas oralt som komplement till krämer", avslöjar Iván bland annat för Kurera. Dessutom avslöjar han knepet för naturlig botox.

Citron- och kokostårta

Nyttigare citron- och kokostårta

Recept

Fira in sommaren med ett härligt tårtkalas. Sommaren är här med sol, färska bär och firande av student, bröllop, dop och midsommar. Här kommer en tårta utan gluten och vanligt socker - som passar till sommarens alla festligheter.

tomater

Lykopen minskar risken för stroke

Hälsa

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt, blodpropp i hjärnan, och hjärnblödning. Det är också en av våra stora folksjukdomar och antalet strokedrabbade unga ökar. Men det finns sätt att skydda sig. Ett av dem är ämnet lykopen, som finns i tomater, vilket i forskning har visat sig minska risken att drabbas.

Marie Erlandsson Tordsjänta

”Adaptogener gav mig energin och livsglädjen tillbaka”

Naturlig hälsa

Marie Erlandsson Tordsjänta, 41 år, har varit sjukskriven på heltid för utbrändhet två gånger. Hon blev riktigt sjuk båda gångerna och gick tillbaka till jobbet alldeles för tidigt med stressymtom kvar i kroppen. Men ett nytt kosttillskott gav Marie en välkommen energi. "Jag mådde bättre med en gång. Kroppen orkade börja läka, tröttheten blev mindre och jag kände att livsglädjen återvände. För mig tog livet en positiv vändning", säger hon till Kurera.

man i jeans står vid pissoar

7 tips för god prostatahälsa

Hälsa

Är du man? Då är risken stor att du vid något tillfälle i livet kommer att oroa dig för din prostata. Här är tipsen som gör dig lugnare när – eller innan – den oron sätter in.