Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Enzymer är ämnen som möjliggör liv. De påskyndar kemiska reaktioner utan att själva förändras och fungerar alltså som katalysatorer. De behövs för varenda kemisk reaktion som sker i kroppen. Inga vitaminer, hormoner eller mineral är verksamma i kroppen utan enzymer.

Saltsyra och enzymer

Historik
1930 var endast 80 enzymer kända.
1947 hade 200 enzymer upptäckts.
1957 var 660 enzymer kända.
1962 var 850 enzymer kända.
1968 hade vetenskapliga studier identifierat 1 300 enzymer.

Funktion
Enzymer är ämnen som möjliggör liv. De påskyndar kemiska reaktioner utan att själva förändras och fungerar alltså som katalysatorer. De behövs för varenda kemisk reaktion som sker i kroppen. Inga vitaminer, hormoner eller mineral är verksamma i kroppen utan enzymer. Alla våra organ, vävnader och celler fungerar med hjälp av metaboliska enzymer. Dessa är byggarna som använder kroppens byggklossar (protein, kolhydrater och fett) för att bygga kroppen. Man kanske har byggklossarna men utan enzymerna fungerar ingenting.
Tusentals enzymer är nu kända men det finns ytterligare många processer som är beroende av enzymer.
Enzymer är proteinmolekyler som antingen skapar eller bryter sönder kemiska bindningar. Vissa enzymer fungerar endast tillsammans med en vitamin eller mineral. Proteindelen kallas då apoenzym och icke-proteindelen kallas coenzym. Enzymer syntetiserar, det vill säga bygger kroppens struktur genom att syntetisera (skapa) större molekyler. Enzymer kan också hydrolysera (bryta ned) större molekyler till mindre genom att lägga till vatten till en större molekyl.

 

Det finns tre olika enzymgrupperingar:
• metaboliska enzymer som driver kroppen
• matsmältningsenzymer som spjälkar maten
• matenzymer som finns i rå mat och startar nedbrytningen av maten

Metaboliska enzymer
Alla processer, organ och vävnader drivs av metaboliska enzymer. Enzymerna tar protein, kolhydrater och fett (stärkelse, socker med mera) och använder dessa i uppbyggnaden av en frisk och välfungerande kropp. Varje organ och vävnad har egna enzymer för dess specialiserade funktion. Under en undersökning av artärerna upptäcktes 98 olika enzymer med varsin specifik uppgift. Levern har mängder av metaboliska enzymer och det är oklart hur många enzymer som är i funktion i till exempel hjärtat, hjärnan, lungorna och njurarna.
Eftersom hälsan är beroende av välfungerande metaboliska enzymer är det viktigt att ingenting stör deras funktioner. Brist på dessa enzymer kan vara allvarligt för kroppen. Hundratals metaboliska enzymer är nödvändiga för att utföra alla kroppsfunktioner, att läka skador, reparera nedbrytning av vävnader och läka sjukdomar.

Matsmältningsenzymer
Det finns endast tre specifika uppgifter som utförs av matsmältningsenzymer: nedbrytning av protein, kolhydrat och fett. Proteasenzymer bryter ned protein, amylas bryter ned kolhydrater och lipas bryter ned fett. Kroppen tillverkar inte många matsmältningsenzymer men produktionen kräver mer av kroppens enzympotential än den som krävs för produktionen av alla de hundratals metaboliska enzymerna. Matsmältningsenzymer har en mycket starkare enzymaktivitet och koncentration än något annat enzym som finns i naturen.
Enzymerna omvandlar födoämnen till kemiska strukturer som kan passera genom cellmembranen i matsmältningskanalen och in i blodomloppet. Maten måste brytas ned tillräckligt för att kunna passera genom cellmembranen.

Matenzymer
Matenzymer är naturligt förekommande i all rå mat, och maten innehåller bara den mängd som just den maten kräver. Matsmältningsenzymerna sköter inte matsmältningen helt på egen hand. Naturen förser kroppen med enzymer i färska grönsaker och frukter som är mycket viktiga för matsmältningen. Matenzymer börjar hela den nedbrytande processen och om de finns i tillräckligt stor mängd avlastar de matsmältningsenzymerna.
Därmed kan matsmältningsenzymerna även stödja de metaboliska enzymerna.
Tyvärr förstörs matenzymerna med tillagningen av maten. Detta ökar kroppens behov av matsmältningsenzymer och tvingar kroppens organ att producera mer. När man äter för lite färska grönsaker och frukt ökar stressen på bukspottkörteln och enzymproduktionen.
Det finns många studier som bevisar att enzymproduktionen avtar. Alla föds med en viss enzympotential som kan vårdas och sparas eller användas och slösas. Enzympotentialen kan stödjas hela tiden genom att äta okokt mat, minska stress och eventuellt inta enzymtillskott.

Saltsyra

Funktion
Magens huvudsakliga uppgift är att initiera proteinspjälkning. Slemhinnecellerna i magen avsöndrar en mycket stark syra, saltsyra (HCl). Som resultat av kontakt med magsafterna, denatureras proteiner eftersom den höga syrligheten ändrar joniseringen av karboxyl- och aminogrupper i proteinet och därigenom ändras proteinstrukturen på ett sådant sätt att bindväven och cellerna delvis bryts upp. Detta tillåter polypeptidkedjor att öppna sig och det gör dem mer tillgängliga för verkningen av proteolytiska enzymer (proteaser) i tolvfingertarmen.
Utsöndringen av HCl startar också omvandlingen av pepsinogen till sin aktiva enzymform, pepsin.
I många årtionden har saltsyra- och pepsintillskott använts framgångsrikt i näringsmässig behandling av åtskilliga metaboliska obalanser.
Utsöndringen av saltsyra påverkas bland annat av kronisk eller dödlig sjukdom, långvarig kronisk smärta, allvarlig mental depression samt känslomässig stress. Detta leder till att flödet och aktiveringen av bukspottkörtelenzymerna avbryts och specifika näringsbrister uppstår. Saltsyra tillsammans med pepsin och det låga pH-värdet i magsäcken möjliggör bra nedbrytning av protein från till exempel kött och fungerar som en mycket viktig barriär som skyddar oss från inkräktare som exempelvis mikrober.

 

Bristsymtom och terapeutisk användning
Signaler på att HCl-utsöndringen är försvagad kan vara: saltsyrabrist med eller utan kliande rektum, fettintolerans, dålig matsmältning, alkalos, obestämda smärtor i epigastriet efter måltider, kronisk svår gasbildning, förstoppning, sura uppstötningar, uppsvälld buk, belagd tunga, sjösjuka, kräkningar, morgondiarré och ofta förekommande osmält mat i avföringen. Saltsyrabrist är också vanligare vid förhöjda nivåer av prostaglandin E2, hos äldre människor och vid cannabismissbruk. Man producerar cirka 50 procent mindre saltsyra vid 60-årsåldern än man gjorde vid 20-årsåldern. De allra flesta äldre personer har inadekvat produktion av saltsyra. Det är därför många har svårt att smälta maten, speciellt vid större måltider och att de gärna vill sova efter maten.

Dosering och kontraindikation
RDI: 600–1 200 mg HCl.
TDI: 1 200–2 400 mg HCl.

Tugga aldrig saltsyratabletter
Bedömning av det dagliga behovet av HCl kan åstadkommas på följande sätt enligt dr Wright: Ta saltsyra i tablettform på fastande mage under tre följande morgnar. Första dagen 600 mg, andra dagen 1 200 mg och tredje dagen 1 800 mg. Om inga biverkningar uppstår, kan 600 mg, 1 200 mg eller 1 800 mg intas före varje måltid i en vecka medan man observerar matsmältningsfunktionen. Om den blir bättre, kan man anta att magen tidigare inte producerat tillräckligt mycket saltsyra för att matsmältningen ska fungera riktigt. Måltider som innehåller större mängder av protein behöver större dosering. Den vanligaste förekommande dosering vid varje proteinhaltig måltid är cirka 1 200 mg.
Det finns några tänkbara biverkningar, till exempel halsbränna, ökning av gaser, magont eller andra symtom som förknippas med mag-tarmbesvär. Om saltsyratabletterna orsakar smärta, bör inga fler intas. Tugga aldrig på saltsyratabletter, svälj dem. Reaktionen kan neutraliseras med mjölk eller en tsk bikarbonat utblandat i ett glas vatten. Ta inte HCL i samband med magnecyl- eller kortisonbehandling. Var mycket försiktig med saltsyratillskott vid magsår. Vitkålsjuice, lakritsrot, kanadensisk gulrot, propolis och glutamin kan lindra vid irriterad magsäck.


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

De har startat en klubb som motverkar utbrändhet

Mental hälsa

Många av oss  försöker hinna med "allt" i en hektisk vardag, och har samtidigt glömt hur man har en hobby, är kreativ och "leker" som vuxen. Vi tappar kontakten med oss själva och andra och hittar inte ro och livsbalans. Det ville Julia Hagnäs och Lindsay Hedenskog ändra på och startade något som de själva behövde – en klubb som motverkar utbrändhet.

 

Montage: Lotta Lagerberg och närbild på dansande fötter

Krönika: “Du passar inte in här!”

Krönikan

Det här är den sista delen i en krönikeföljetong, där vi fått följa Lotta Lagerberg på sin dansskola för 40-plussare under coronapandemin. På dag tre kommer hon till en avgörande insikt. Med dessa krönikor vill Lotta belysa gruppdynamik, utanförskap och fenomenet "vi och dom".

 

Kvinna sover

Problem att sova? Så här kan du göra

Hälsa

En av tre svenskar lider av sömnsvårigheter då och då. Det kan vara allt från insomningsproblem eller att vakna och inte kunna somna om. Att inte få tillräckligt med sömn påverkar vår hälsa negativt. Det finns mycket du kan göra för att sova bättre.

tonåring avvisar förälder

Guiden som ska minska på bråken mellan tonåringar och föräldrar

Barn

När tonåringar bråkar är det en form av frigörelse från föräldrarna i kombination med hormonsvängningar och kroppsliga förändringar. Men tonårsbråken är inte alltid lätt för föräldrarna. Därför har organisationen Mind och Apoteket hjärtat tagit fram en guide som ska göra det lättare att navigera när bråken uppstår.

 

Dansgrupp

Krönika: “Att våga ta sin plats”

Krönikan

I denna krönika, som är andra delen av tre i en krönikeföljetong, får vi följa Lotta Lagerberg på dag två av sin dansskola för 40-plussare, där hon kämpar för att våga ta sin plats i en redan sammansvetsad grupp. Med sina krönikor vill Lotta belysa problem som utanförskap, utfrysning och "vi och dom".

flicka gränser i sand

Bakterier bygger barns immunförsvar

Barn

Det är viktigt med god handhygien, speciellt i dessa virus- och pandemi-tider. Men det finns faktiskt gånger vi kan stanna upp och tänka efter runt handhygien. För att barn ska kunna utveckla ett starkt immunförsvar krävs att de blir utsatta för mikrober av olika slag.

kvinna tränar framför datorn

Så här lätt får du en starkare kropp

TRÄNING

Efter att vi passerat 45 förändras kroppen och utsätter man inte den för påfrestningar så tappar du lättare muskulatur. Det påverkar oss på så sätt att vi orkar mindre,  får en sämre balans och därmed riskerar att göra illa oss om vi ramlar.  Det är viktigt att se till att belasta musklerna. Har du ett stillasittande jobb och inte cyklar eller går till ditt arbete bör du lägga in tre styrkepass i veckan samt se till att röra på dig en halvtimma varje dag.

 

ung glad kvinna sträcker upp händerna

D3 och zink minskar risken att insjukna i covid-19

Hälsa

Nya analyser visar att risken för att insjukna i covid-19 ökade med 90 procent vid brist på D3 och zink. Rapporten visade också att D3 och zink ger ett starkt skydd mot svårare symtom för den som insjuknat i covid-19. Det skriver Nordic Nutrition Councils på sin hemsida.

Paranötter i en skål

Därför är paranötter så nyttiga

Kost

Paranötter är inte bara goda, det är riktigt hälsosamma också. Förutom att de innehåller vitaminer och mineraler så är halten av nyttiga fetter hög. Äter du en paranöt per dag så får du i dig dagsdosen av selen.

Mat som mättar under hösten

Kost

På vintern är det gott med varm mat som mättar. Undvik de snabba kolhydraterna, som lätt lägger sig runt midjan. Lär dig att äta rätt, och håll dig mätt länge. Det finns en hel del bra mat som gör kroppen nöjd och mätt – utan att du konsumerar en massa kalorier. Här kommer några livsmedel.

Närbild på rinnande duschmunstycke

Att skippa duschen – bra eller dåligt?

Hud

Begreppet "no shower" har blivit en stor och lite oväntad trend i Hollywood. Det handlar om att vänta tills man luktar illa, eller tills man är smutsig, innan man duschar. Men det är inte så tokigt som det låter, här förklarar vi varför!

 

Närbild på kroppar av medelålders kvinnor som dansar i danssal

Krönika: “När vi blir så där onödigt rädda”

Krönikan

Lotta Lagerberg längtade efter att få göra något som fyller henne med glädje i pandemin och anmälde sig till en dansskola för 40-plussare. Med denna krönika – den första av totalt tre i en följetong – vill Lotta belysa det som hon först trodde var covid-rädsla, men som visade sig handla om något annat och allt för vanligt: utfrysning.

kvinna med sömnproblem

Håll dig frisk med mer sömn

Hälsa

Vrider och vänder du dig i sängen och har svårt att komma till ro? Du är inte ensam, ungefär var tredje svensk har sömnproblem. Men du har mycket att vinna på att ta tag i sömnproblemen.