Enzymer är ämnen som möjliggör liv. De påskyndar kemiska reaktioner utan att själva förändras och fungerar alltså som katalysatorer. De behövs för varenda kemisk reaktion som sker i kroppen. Inga vitaminer, hormoner eller mineral är verksamma i kroppen utan enzymer.

Saltsyra och enzymer

Historik
1930 var endast 80 enzymer kända.
1947 hade 200 enzymer upptäckts.
1957 var 660 enzymer kända.
1962 var 850 enzymer kända.
1968 hade vetenskapliga studier identifierat 1 300 enzymer.

Funktion
Enzymer är ämnen som möjliggör liv. De påskyndar kemiska reaktioner utan att själva förändras och fungerar alltså som katalysatorer. De behövs för varenda kemisk reaktion som sker i kroppen. Inga vitaminer, hormoner eller mineral är verksamma i kroppen utan enzymer. Alla våra organ, vävnader och celler fungerar med hjälp av metaboliska enzymer. Dessa är byggarna som använder kroppens byggklossar (protein, kolhydrater och fett) för att bygga kroppen. Man kanske har byggklossarna men utan enzymerna fungerar ingenting.
Tusentals enzymer är nu kända men det finns ytterligare många processer som är beroende av enzymer.
Enzymer är proteinmolekyler som antingen skapar eller bryter sönder kemiska bindningar. Vissa enzymer fungerar endast tillsammans med en vitamin eller mineral. Proteindelen kallas då apoenzym och icke-proteindelen kallas coenzym. Enzymer syntetiserar, det vill säga bygger kroppens struktur genom att syntetisera (skapa) större molekyler. Enzymer kan också hydrolysera (bryta ned) större molekyler till mindre genom att lägga till vatten till en större molekyl.

 

Det finns tre olika enzymgrupperingar:
• metaboliska enzymer som driver kroppen
• matsmältningsenzymer som spjälkar maten
• matenzymer som finns i rå mat och startar nedbrytningen av maten

Metaboliska enzymer
Alla processer, organ och vävnader drivs av metaboliska enzymer. Enzymerna tar protein, kolhydrater och fett (stärkelse, socker med mera) och använder dessa i uppbyggnaden av en frisk och välfungerande kropp. Varje organ och vävnad har egna enzymer för dess specialiserade funktion. Under en undersökning av artärerna upptäcktes 98 olika enzymer med varsin specifik uppgift. Levern har mängder av metaboliska enzymer och det är oklart hur många enzymer som är i funktion i till exempel hjärtat, hjärnan, lungorna och njurarna.
Eftersom hälsan är beroende av välfungerande metaboliska enzymer är det viktigt att ingenting stör deras funktioner. Brist på dessa enzymer kan vara allvarligt för kroppen. Hundratals metaboliska enzymer är nödvändiga för att utföra alla kroppsfunktioner, att läka skador, reparera nedbrytning av vävnader och läka sjukdomar.

Matsmältningsenzymer
Det finns endast tre specifika uppgifter som utförs av matsmältningsenzymer: nedbrytning av protein, kolhydrat och fett. Proteasenzymer bryter ned protein, amylas bryter ned kolhydrater och lipas bryter ned fett. Kroppen tillverkar inte många matsmältningsenzymer men produktionen kräver mer av kroppens enzympotential än den som krävs för produktionen av alla de hundratals metaboliska enzymerna. Matsmältningsenzymer har en mycket starkare enzymaktivitet och koncentration än något annat enzym som finns i naturen.
Enzymerna omvandlar födoämnen till kemiska strukturer som kan passera genom cellmembranen i matsmältningskanalen och in i blodomloppet. Maten måste brytas ned tillräckligt för att kunna passera genom cellmembranen.

Matenzymer
Matenzymer är naturligt förekommande i all rå mat, och maten innehåller bara den mängd som just den maten kräver. Matsmältningsenzymerna sköter inte matsmältningen helt på egen hand. Naturen förser kroppen med enzymer i färska grönsaker och frukter som är mycket viktiga för matsmältningen. Matenzymer börjar hela den nedbrytande processen och om de finns i tillräckligt stor mängd avlastar de matsmältningsenzymerna.
Därmed kan matsmältningsenzymerna även stödja de metaboliska enzymerna.
Tyvärr förstörs matenzymerna med tillagningen av maten. Detta ökar kroppens behov av matsmältningsenzymer och tvingar kroppens organ att producera mer. När man äter för lite färska grönsaker och frukt ökar stressen på bukspottkörteln och enzymproduktionen.
Det finns många studier som bevisar att enzymproduktionen avtar. Alla föds med en viss enzympotential som kan vårdas och sparas eller användas och slösas. Enzympotentialen kan stödjas hela tiden genom att äta okokt mat, minska stress och eventuellt inta enzymtillskott.

Saltsyra

Funktion
Magens huvudsakliga uppgift är att initiera proteinspjälkning. Slemhinnecellerna i magen avsöndrar en mycket stark syra, saltsyra (HCl). Som resultat av kontakt med magsafterna, denatureras proteiner eftersom den höga syrligheten ändrar joniseringen av karboxyl- och aminogrupper i proteinet och därigenom ändras proteinstrukturen på ett sådant sätt att bindväven och cellerna delvis bryts upp. Detta tillåter polypeptidkedjor att öppna sig och det gör dem mer tillgängliga för verkningen av proteolytiska enzymer (proteaser) i tolvfingertarmen.
Utsöndringen av HCl startar också omvandlingen av pepsinogen till sin aktiva enzymform, pepsin.
I många årtionden har saltsyra- och pepsintillskott använts framgångsrikt i näringsmässig behandling av åtskilliga metaboliska obalanser.
Utsöndringen av saltsyra påverkas bland annat av kronisk eller dödlig sjukdom, långvarig kronisk smärta, allvarlig mental depression samt känslomässig stress. Detta leder till att flödet och aktiveringen av bukspottkörtelenzymerna avbryts och specifika näringsbrister uppstår. Saltsyra tillsammans med pepsin och det låga pH-värdet i magsäcken möjliggör bra nedbrytning av protein från till exempel kött och fungerar som en mycket viktig barriär som skyddar oss från inkräktare som exempelvis mikrober.

 

Bristsymtom och terapeutisk användning
Signaler på att HCl-utsöndringen är försvagad kan vara: saltsyrabrist med eller utan kliande rektum, fettintolerans, dålig matsmältning, alkalos, obestämda smärtor i epigastriet efter måltider, kronisk svår gasbildning, förstoppning, sura uppstötningar, uppsvälld buk, belagd tunga, sjösjuka, kräkningar, morgondiarré och ofta förekommande osmält mat i avföringen. Saltsyrabrist är också vanligare vid förhöjda nivåer av prostaglandin E2, hos äldre människor och vid cannabismissbruk. Man producerar cirka 50 procent mindre saltsyra vid 60-årsåldern än man gjorde vid 20-årsåldern. De allra flesta äldre personer har inadekvat produktion av saltsyra. Det är därför många har svårt att smälta maten, speciellt vid större måltider och att de gärna vill sova efter maten.

Dosering och kontraindikation
RDI: 600–1 200 mg HCl.
TDI: 1 200–2 400 mg HCl.

Tugga aldrig saltsyratabletter
Bedömning av det dagliga behovet av HCl kan åstadkommas på följande sätt enligt dr Wright: Ta saltsyra i tablettform på fastande mage under tre följande morgnar. Första dagen 600 mg, andra dagen 1 200 mg och tredje dagen 1 800 mg. Om inga biverkningar uppstår, kan 600 mg, 1 200 mg eller 1 800 mg intas före varje måltid i en vecka medan man observerar matsmältningsfunktionen. Om den blir bättre, kan man anta att magen tidigare inte producerat tillräckligt mycket saltsyra för att matsmältningen ska fungera riktigt. Måltider som innehåller större mängder av protein behöver större dosering. Den vanligaste förekommande dosering vid varje proteinhaltig måltid är cirka 1 200 mg.
Det finns några tänkbara biverkningar, till exempel halsbränna, ökning av gaser, magont eller andra symtom som förknippas med mag-tarmbesvär. Om saltsyratabletterna orsakar smärta, bör inga fler intas. Tugga aldrig på saltsyratabletter, svälj dem. Reaktionen kan neutraliseras med mjölk eller en tsk bikarbonat utblandat i ett glas vatten. Ta inte HCL i samband med magnecyl- eller kortisonbehandling. Var mycket försiktig med saltsyratillskott vid magsår. Vitkålsjuice, lakritsrot, kanadensisk gulrot, propolis och glutamin kan lindra vid irriterad magsäck.


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Så undviker du vårdepression

Mental hälsa

På våren när ljuset kommer tillbaka blir en del av oss trötta och nedstämda och vissa får till och med en depression. Johannesört är ett sätt att få hjälp då den ger en lättare sinnesstämning och lindrar oro. Efter två veckor kan du känna att glädjen återvänder.

Går det att träna vid förkylning?

TRÄNING

Du har säkert funderat på om du vågar tränar när du är förkyld. En grundregel är att aldrig träna med feber eller en infektion i kroppen, för det kan i värsta fall gå hårt åt hjärta och njurar. Att vara småförkyld och träna lite lätt är oftast inget problem, men ibland kan det vara svårt att känna var gränsen går.

30 dagars gratis online träning

TRÄNING

Är du sugen på att träna - men vill stanna hemma? För dig som inte redan är medlem på Yogobe har vi på Kurera tagit fram ett specialerbjudande: Du får tillgång till alla Yogobes träningsfilmer online under 30 dagar. 

“Maxvärden för vitaminer gynnar myndigheterna – inte konsumenterna”

Kurera debatt

När risken för influensa är som störst och många svenskar vill stärka sitt immunförsvar lägger Livsmedelsverket fram ett förslag om maxvärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott. Om förslaget antas kommer många effektiva och hälsofrämjande näringstillskott att förbjudas i Sverige. Detta är helt i motsatt riktning mot övriga nordiska länders hälsostrategier. Det skriver Filip Sjöström, ordförande i Nordic Nutrition Council i detta debattinlägg, där han även uppmanar till att göra din röst hörd genom att skriva under den namninsamling som NNC startat.

 

Viktigt med goda matvanor vid oro och stress

Kost

Tröstäter du? I tider av oro och hög stress ligger det nära till hands att ta till mat för att lugna oss, särskilt om vi går hemma och har nära till skafferiet. Det är därför lätt att ta en macka till, mumsa på chips eller smågodis i större utsträckning än vanligt. Då är det bra att ha struktur på sitt ätande, här får du några tips.

Sverige ska bli bäst på hjärtforskning

Hälsa

I Sverige samlar vi information i medicinska register. Det ger unika förutsättningar att göra stora befolkningsstudier som sträcker sig över lång tid. Forskare vid Uppsala universitet vill inom fem år ha hittat nya och ovanliga riskfaktorer att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Detta för att bland annat kunna förutsäga en hjärtinfarkt några månader innan den uppstår.

Örten som lindrar Clas-Görans allergi

Hälsa

Clas-Göran Svensson trodde att de rinnande ögonen, nysningarna och den tunga andningen var en vanlig förkylning. Efter ett besök hos distriktsläkaren konstaterade han att det var pollenallergi. Sedan följde några år med mediciner som gav tråkiga biverkningar som satte sina spår. Men när en kollega gav Clas-Göran en örtbaserad kapsel, som kunde motverka allergi, försvann problemen.

Kureras expert Monika Björn tipsar om enkla hemmaövningar

Hälsa

För snart tre veckor sedan satt Kureras träningsexpert Monika Björn på ett café innan hon skulle iväg och leda ett yogapass. Då fick hon reda på att gymmet stäng på grund av smittrisken av covid-19. Där och då föddes idén om direktsänd onlineträning.  Har du inte möjlighet att träna på ett gym, följa onlinekurser eller Monikas Instagram live yogapass så kan du med lite fantasi göra din hemmaträning väldigt effektiv.

 

Till er alla fantastiska människor därute – stärk ert försvar mot covid-19!

Kurera debatt

”Vi är livrädda för corona – men många inser inte kostens påverkan på vårt immunförsvar” skriver Elena Malmefeldt, grundare av Hälsokunskap i Sverige – och ger en rad enkla, konkreta råd på hur vi kan äta och leva för att faktiskt gå starkare ur den här situationen. För att sprida goda hälsoråd och framtidstro har hon skapat facebook-gruppen Tillsammans blir vi starkare. Läs hennes debattinlägg här.

Tips på träning som du enkelt kan göra hemma

Hälsa

Allt fler gym och andra träningsanläggningar stänger för att bidra till att försöka stoppa spridningen av coronaviruset. En del erbjuder träning online och andra har förkortade öppningstider. Vill du träna hemma, finns det många videos på youtube att välja mellan, och naturen är ju fortfarande öppen, och du kanske inte har så långt till ett utegym.

Faktorerna som påverkar immunförsvaret mest

Forskning

Forskare vid Lunds universitet och Pasteur-institutet studerade vad som påverkar våra immunceller mest och varför vi reagerar så olika på infektioner. De har analyserat miljontals variabler och har funnit att fyra faktorer påverkar immunförsvaret mer än andra.

 

WHO avråder från antiinflammatoriska läkemedel vid covid-19

Hälsa

Det finns enligt franska myndigheter bevis för att antiinflammatoriska läkemedel som Ipren, Voltaren och Treo kan förvärra tillståndet hos personer drabbade av covid-19, man avråder därför sjuka från att ta den typen av läkemedel. Rekommendationer som nu även får stöd av Världshälsoorganisationen WHO. Svenska myndigheter har dock hittills tonat ned risken.

Livsmedelsverket om maxvärden: Konsumentens säkerhet går först

Hälsa

Trots att det inte finns några rapporterade fall där personer blivit sjuka av att ta vitaminer eller mineraler i höga doser, väljer Livsmedelsverket att rekommendera lagstadgade maxdoser som gör att flera preparat riskerar försvinna från marknaden. Astrid Walles-Granberg, rådgivare på myndigheten som deltagit i arbetet med att ta fram förslaget försvarar beslutet med att konsumentens säkerhet har högsta prioritet.

 

Så undviker du smitta – nio goda råd

Hälsa

Det pågår en pandemi i världen och i nuläget finns vare sig bot eller vaccin, därför behöver vi alla göra vad vi kan för att motverka att smittan sprids och undvika att själva bli smittade. Alla har säkert hört av vi behöver tvätta händerna – här kommer ytterligare några tips som är bra att tänka på.

Nedsatt njurfunktion inte så farligt när vi blir äldre

Hälsa

När vi blir äldre minskar många funktioner i kroppen. Till exempel drabbas vi av benskörhet och får en nedsatt njurfunktion. Men en njurfunktion som anses som nedsatt hos en yngre person behöver inte vara nedsatt hos en äldre person. Vid Lunds universitet har forskare tittat på några av åldrandets sjukdomar och dess klassificeringar för att undvika överflödig medicinering.

 

8 enkla tips till extra träning

TRÄNING

Hur gick det med nyårslöftet att komma i bättre form? Tillhör du dom som ofta vill men sällan kan hålla en satsning om mer träning? Deppa inte och ha inte dåligt samvete. Det är många som inte får ihop livspusslet och inte hinner. Det går att få in den motion i din vardag som du behöver. Här får du 8 smarta och enkla råd.

Annika Kvist

Annika Kvist: “Jag missade att lyssna inåt”

Krönikan

När Annika Kvist kom stressad till sin första dag på jobbet i L.A insåg hon snart att hon var ensam på kontoret - övriga kollegor var ute och vågsurfade. Det väckte något till liv inom henne - det fanns andra prioriteringar i livet och det fanns de som valde att fånga dagen och leva livet fullt ut.

Så påverkar depression och oro kroppen

Mental hälsa

Psykiska åkommor som oro, ångest och depression är inte något som enbart påverkar våra tankar, det kan även i allra högra grad påverka hur vi mår i kroppen, Visste du till exempel att deprimerade personer kan ha högre smärttröskel eller att oro kan påverka immunsystemet.

“Rädslan är din värsta fiende – stärk dig med källkritik och sunt förnuft”

Krönikan

Oro, stress och rädsla för coronavirus och pandemi lamslår världen just nu. I många fall är rädslan värre än viruset. Hysterin skapar ännu mer stress som i sin tur påverkar dig negativt. Satsa istället på källkritik, sunt virus-förnuft och det som stärker dig, skriver yogalärare och skrattinstruktör Tanja Dyredand i denna krönika där hon uppmanar till att sprida glädje och omtanke även i eländet.