Enzymer är ämnen som möjliggör liv. De påskyndar kemiska reaktioner utan att själva förändras och fungerar alltså som katalysatorer. De behövs för varenda kemisk reaktion som sker i kroppen. Inga vitaminer, hormoner eller mineral är verksamma i kroppen utan enzymer.

Saltsyra och enzymer

Historik
1930 var endast 80 enzymer kända.
1947 hade 200 enzymer upptäckts.
1957 var 660 enzymer kända.
1962 var 850 enzymer kända.
1968 hade vetenskapliga studier identifierat 1 300 enzymer.

Funktion
Enzymer är ämnen som möjliggör liv. De påskyndar kemiska reaktioner utan att själva förändras och fungerar alltså som katalysatorer. De behövs för varenda kemisk reaktion som sker i kroppen. Inga vitaminer, hormoner eller mineral är verksamma i kroppen utan enzymer. Alla våra organ, vävnader och celler fungerar med hjälp av metaboliska enzymer. Dessa är byggarna som använder kroppens byggklossar (protein, kolhydrater och fett) för att bygga kroppen. Man kanske har byggklossarna men utan enzymerna fungerar ingenting.
Tusentals enzymer är nu kända men det finns ytterligare många processer som är beroende av enzymer.
Enzymer är proteinmolekyler som antingen skapar eller bryter sönder kemiska bindningar. Vissa enzymer fungerar endast tillsammans med en vitamin eller mineral. Proteindelen kallas då apoenzym och icke-proteindelen kallas coenzym. Enzymer syntetiserar, det vill säga bygger kroppens struktur genom att syntetisera (skapa) större molekyler. Enzymer kan också hydrolysera (bryta ned) större molekyler till mindre genom att lägga till vatten till en större molekyl.

Det finns tre olika enzymgrupperingar:
• metaboliska enzymer som driver kroppen
• matsmältningsenzymer som spjälkar maten
• matenzymer som finns i rå mat och startar nedbrytningen av maten

 

Metaboliska enzymer
Alla processer, organ och vävnader drivs av metaboliska enzymer. Enzymerna tar protein, kolhydrater och fett (stärkelse, socker med mera) och använder dessa i uppbyggnaden av en frisk och välfungerande kropp. Varje organ och vävnad har egna enzymer för dess specialiserade funktion. Under en undersökning av artärerna upptäcktes 98 olika enzymer med varsin specifik uppgift. Levern har mängder av metaboliska enzymer och det är oklart hur många enzymer som är i funktion i till exempel hjärtat, hjärnan, lungorna och njurarna.
Eftersom hälsan är beroende av välfungerande metaboliska enzymer är det viktigt att ingenting stör deras funktioner. Brist på dessa enzymer kan vara allvarligt för kroppen. Hundratals metaboliska enzymer är nödvändiga för att utföra alla kroppsfunktioner, att läka skador, reparera nedbrytning av vävnader och läka sjukdomar.

Matsmältningsenzymer
Det finns endast tre specifika uppgifter som utförs av matsmältningsenzymer: nedbrytning av protein, kolhydrat och fett. Proteasenzymer bryter ned protein, amylas bryter ned kolhydrater och lipas bryter ned fett. Kroppen tillverkar inte många matsmältningsenzymer men produktionen kräver mer av kroppens enzympotential än den som krävs för produktionen av alla de hundratals metaboliska enzymerna. Matsmältningsenzymer har en mycket starkare enzymaktivitet och koncentration än något annat enzym som finns i naturen.
Enzymerna omvandlar födoämnen till kemiska strukturer som kan passera genom cellmembranen i matsmältningskanalen och in i blodomloppet. Maten måste brytas ned tillräckligt för att kunna passera genom cellmembranen.

Matenzymer
Matenzymer är naturligt förekommande i all rå mat, och maten innehåller bara den mängd som just den maten kräver. Matsmältningsenzymerna sköter inte matsmältningen helt på egen hand. Naturen förser kroppen med enzymer i färska grönsaker och frukter som är mycket viktiga för matsmältningen. Matenzymer börjar hela den nedbrytande processen och om de finns i tillräckligt stor mängd avlastar de matsmältningsenzymerna.
Därmed kan matsmältningsenzymerna även stödja de metaboliska enzymerna.
Tyvärr förstörs matenzymerna med tillagningen av maten. Detta ökar kroppens behov av matsmältningsenzymer och tvingar kroppens organ att producera mer. När man äter för lite färska grönsaker och frukt ökar stressen på bukspottkörteln och enzymproduktionen.
Det finns många studier som bevisar att enzymproduktionen avtar. Alla föds med en viss enzympotential som kan vårdas och sparas eller användas och slösas. Enzympotentialen kan stödjas hela tiden genom att äta okokt mat, minska stress och eventuellt inta enzymtillskott.

Saltsyra

Funktion
Magens huvudsakliga uppgift är att initiera proteinspjälkning. Slemhinnecellerna i magen avsöndrar en mycket stark syra, saltsyra (HCl). Som resultat av kontakt med magsafterna, denatureras proteiner eftersom den höga syrligheten ändrar joniseringen av karboxyl- och aminogrupper i proteinet och därigenom ändras proteinstrukturen på ett sådant sätt att bindväven och cellerna delvis bryts upp. Detta tillåter polypeptidkedjor att öppna sig och det gör dem mer tillgängliga för verkningen av proteolytiska enzymer (proteaser) i tolvfingertarmen.
Utsöndringen av HCl startar också omvandlingen av pepsinogen till sin aktiva enzymform, pepsin.
I många årtionden har saltsyra- och pepsintillskott använts framgångsrikt i näringsmässig behandling av åtskilliga metaboliska obalanser.
Utsöndringen av saltsyra påverkas bland annat av kronisk eller dödlig sjukdom, långvarig kronisk smärta, allvarlig mental depression samt känslomässig stress. Detta leder till att flödet och aktiveringen av bukspottkörtelenzymerna avbryts och specifika näringsbrister uppstår. Saltsyra tillsammans med pepsin och det låga pH-värdet i magsäcken möjliggör bra nedbrytning av protein från till exempel kött och fungerar som en mycket viktig barriär som skyddar oss från inkräktare som exempelvis mikrober.

Bristsymtom och terapeutisk användning
Signaler på att HCl-utsöndringen är försvagad kan vara: saltsyrabrist med eller utan kliande rektum, fettintolerans, dålig matsmältning, alkalos, obestämda smärtor i epigastriet efter måltider, kronisk svår gasbildning, förstoppning, sura uppstötningar, uppsvälld buk, belagd tunga, sjösjuka, kräkningar, morgondiarré och ofta förekommande osmält mat i avföringen. Saltsyrabrist är också vanligare vid förhöjda nivåer av prostaglandin E2, hos äldre människor och vid cannabismissbruk. Man producerar cirka 50 procent mindre saltsyra vid 60-årsåldern än man gjorde vid 20-årsåldern. De allra flesta äldre personer har inadekvat produktion av saltsyra. Det är därför många har svårt att smälta maten, speciellt vid större måltider och att de gärna vill sova efter maten.

Dosering och kontraindikation
RDI: 600–1 200 mg HCl.
TDI: 1 200–2 400 mg HCl.

Tugga aldrig saltsyratabletter
Bedömning av det dagliga behovet av HCl kan åstadkommas på följande sätt enligt dr Wright: Ta saltsyra i tablettform på fastande mage under tre följande morgnar. Första dagen 600 mg, andra dagen 1 200 mg och tredje dagen 1 800 mg. Om inga biverkningar uppstår, kan 600 mg, 1 200 mg eller 1 800 mg intas före varje måltid i en vecka medan man observerar matsmältningsfunktionen. Om den blir bättre, kan man anta att magen tidigare inte producerat tillräckligt mycket saltsyra för att matsmältningen ska fungera riktigt. Måltider som innehåller större mängder av protein behöver större dosering. Den vanligaste förekommande dosering vid varje proteinhaltig måltid är cirka 1 200 mg.
Det finns några tänkbara biverkningar, till exempel halsbränna, ökning av gaser, magont eller andra symtom som förknippas med mag-tarmbesvär. Om saltsyratabletterna orsakar smärta, bör inga fler intas. Tugga aldrig på saltsyratabletter, svälj dem. Reaktionen kan neutraliseras med mjölk eller en tsk bikarbonat utblandat i ett glas vatten. Ta inte HCL i samband med magnecyl- eller kortisonbehandling. Var mycket försiktig med saltsyratillskott vid magsår. Vitkålsjuice, lakritsrot, kanadensisk gulrot, propolis och glutamin kan lindra vid irriterad magsäck.


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

3 viktiga näringstips på våren

3 viktiga näringstips på våren

Hälsa

Våren är äntligen här – i alla fall så gott som. Men än påverkas våra kroppar både psykiskt och fysiskt av mörker och väderomslag och annat som hör årstiden till.  Här är tre näringstips som hjälper dig stå pall.

Läkaren som skriver recept på växtbaserad kost

Kost

Åsikterna om vad som är den optimala kosten för människan går isär, paleo säger vissa, LCHF säger andra och medan några går så långt som att påstå att vi är karnivorer, det vill säga renodlade köttätare menar andra att vi mår bäst av en helt växtbaserad kost. En av dem är läkaren Tobias Schmidt Hansen vars bok ”Den växtbaserade kosten” som han skrivit ihop med dietisten Maria Felding nyligen kom ut på svenska.

9 tecken på att du är på väg in i väggen

9 tecken på att du är på väg in i väggen

Mental hälsa

Stressrelaterad psykisk ohälsa är ett växande problem, både i Sverige och globalt.  Symtomen kommer smygande och att sätta stopp i tid är för många svårt – men oerhört viktigt. Tidiga insatser kan förhindra allvarlig sjukdom. Här är några viktiga signaler på att dina marginaler håller på att ta slut.

Min kropp säger att nyponen är bra

Hälsa

När man är så aktiv som Claes  så är det viktigt att kroppen hänger med och fungerar. När han märkte att kroppen blev allt stelare på morgnarna och kände sig orörlig och trög valde han att prova att äta strandnypon, trots att han var skeptisk.

olika strumpor

Rocka gärna sockorna – men tänk på det här

Krönikan

Susanne Wide skriver om en annan aspekt av  "rocka sockorna" – och uppmanar föräldrar och övriga vuxna att ta tillvara dagen som (ännu) en chans att prata med sina barn om att kanske låta flickan som gungar ensam få vara med, eller se den lilla pojken som kastar sten för sig själv i ett hörn. Och som gör det just för att de är, eller av någon anledning anses vara, annorlunda... Något som i verkligheten tyvärr bara är konstigt och allt annat än okej, menar hon.

Du rockar väl sockorna? Det här är Downs syndrom

Du rockar väl sockorna? Det här är Downs syndrom

Allmänt

Varje år föds omkring 120 barn med Downs syndrom i Sverige. Det motsvarar ett barn på cirka 800 födslar och är den vanligaste kromosomavvikelsen.  FN har utlyst 21 mars till Internationella Världsdagen för Downs syndrom. Dagen har blivit synonym med fenomenet "Rocka sockorna", där många sätter på sig eller barnen olika strumpor – för att hylla människors olikheter och stå upp för vårt lika värde.

Tävla och vinn boken “Den växtbaserade kosten”

Tävling

Tävla och vinn boken "Den växtbaserade kosten" där du kan lära dig mer om fördelarna av att äta växtbaserat från läkaren Tobias Schmidt Hansen och dietisten Maria Felding. I boken tar de upp myter och missförstånd och besvarar de vanligaste frågorna om vad det innebär att äta växtbaserat samt ger en praktisk introduktion.

Lär känna de fyra olika sömnfaserna

Hälsa

Visste du att alla människor går igenom fyra olika faser av sömn och att vi gör detta i cykler på mellan 90 och 120 minuter - flera gånger per natt? Sömnforskaren Christian Benedict förklarar allt om de fyra sömnfaserna.

Hjärnträning hjälper utmattade

Forskning

Många som drabbas av utmattningssyndrom får också problem med minne och koncentration. Nu visar ny forskning att det är möjligt att förbättra sina kognitiva funktioner – och att detta även kan ha positiva effekter på återhämtningsförloppet.

sågspån och trästockar

Sågspån – den nya maten?

Forskning

Nu ska sågspån och halm omvandlas till livsmedel.  Det är Miljö- och energidepartementet som nu gör en mångmiljonsatsning på klimatsmart mat – närmare bestämt på ett forskningsprojekt där trä ska göras ätbart genom fermentering. Satsningen skulle i förlängningen kunna innebära vinster för Sveriges skogs- och lantbruk.

3 superknep vid förkylning

3 superknep vid förkylning

Förkylning

Vid den här tiden på året, när våren står precis bakom dörren och vädret ser olika ut från dag till dag, är det lätt att bli förkyld. Vilket många gånger faktiskt är helt onödigt.  För de virushämmande knepen finns där – och ser man bara till att ta hand om sig i övrigt är chansen att hålla sig frisk större än många tror.  Här är infon som hjälper dig på vägen. 

Dansk duo bakom ny bok om växtbaserad kost

Kost

Det ökade intresset för miljö, etik och hälsa har lett till ett växande intresse för veganism och en mer växtbaserad kost. Många frågar sig om det verkligen är hälsosamt att bara äta mat från växtriket, mycket tyder på att de som äter växtbaserat löper lägre risk för många vanliga folksjukdomar. Det menar läkaren Tobias Schmidt Hansen och dietisten Maria Felding som skrivit boken "Den växtbaserade kosten".

“Vinterkräksjukan sprids via luften”

Mage

Det är högsäsong för vinterkräksjukan, och stora som små drabbas. Nu tror forskare att det smittsamma viruset kan transporteras i mycket små vattendroppar. Det gör att det i fortsättningen kan komma att räknas som luftburet och att det kan behövas andra metoder än vi hittills trott för att begränsa spridningen.

ögg

Nu är ägg farligt – igen

Forskning

Först var det farligt, sedan var det inte farligt, sedan var det farligt igen.  Äggens vara eller inte vara som livsmedel har diskuterats i decennier. Anledningen? Jo, huruvida ägget – på grund av sin mängd kolesterol, i främst gulan – är farligt för oss eller inte. Buden har varit olika. De senaste åren har ägg ansetts ofarliga på grund av tesen att kroppen faktiskt förmår kontrollera kolesterolmängden i blodet. Men – nu är de alltså farliga igen, enligt en ny studie presenterad i tidskriften Jama.

D-vitamin

Så länge räcker ditt lager av D-vitamin

Naturlig hälsa

Nu när solen är tillbaka, innebär det att du kan lägga undan burken med D-vitamin? undrar du. Eller tog du kanske aldrig fram den – eftersom du solgassade en hel del när du var i Thailand i julas – och tänker att ditt lager nog fortfarande räcker? Ja, det är inte helt lätt att veta hur det står till med kroppens D-vitamindepåer – så låt oss reda ut saken.

Nu slipper Marita nätter med värmevallningar

Hälsa

När Marita kom in i klimakteriet fick hon kraftiga värmevallningar och orolig sömn. Hon vaknade blöt av svett nästan varje natt. I somras började Marita ta ett växtbaserat läkemedel för klimakteriebesvär och efter ett tag var svettningarna i princip helt borta.

Skönhetspanelen testar: Ansiktsrengöring

Hud

Att tvätta ansiktet är något de flesta gör åtminstone en gång om dagen, vanligen på kvällen då vi vill bli rena från den smuts vi samlat på oss under dagen och ta bort eventuell make-up. Det finns många olika sorters rengöring att välja på men experter menar att krämer och geler är att föredra framför att tvätta sig med vanlig tvål som riskerar torka ut huden. Kureras skönhetspanel har testat fyra populära märken inom naturlig hudvård och utsett en favorit.

kvinna på soffa tar sig åt ryggen

En av tio har tyst njursjukdom

Allmänt

En av tio svenskar lider av kronisk njursjukdom, en sjukdom som både sänker livskvaliteten och kan bli livshotande. Men de flesta vet inte om att de är drabbad, trots att tidig upptäckt kan leda till att utvecklingen hinner bromsas. Det handlar om en tyst folksjukdom som ofta missas av vården – men helt i onödan, enligt experterna.  Det finns nämligen några enkla sätt att få en indikation på huruvida man är drabbad eller ej. Vilka får du veta mer om här.

Sallad med romantisk touch

Recept

Rödbetor, röda äpple och gojibär sprider ett rosa skimmer över denna enkla men goda sallad, varför inte bjuda på en både nyttig och välsmakande överraskning vid nästa romantiska tillfälle.

öga

Behandling vid glaukom – ögonsjukdomen många missar

Hälsa

Glaukom anses vara en lömsk sjukdom. Förloppet går så långsamt att många inte förstår att de är drabbade. Skulle de få diagnosen i tid skulle de sannolikt lyckas bromsa sjukdomen – som annars riskerar att göra dem blinda.  I och med Världsglaukomveckan 10-16 mars poängterar därför Glaukomförbundet vikten av att kontrollera sina ögon regelbundet – och Kureras näringsexpert Zarah Öberg tipsar om naturliga knep som kan förbättra läget för dem som fått sjukdomen konstaterad.

kvinna med selleriknippe och sellerijuice i glas

Hört talas om trenden sellerijuice? Detta sägs det vara bra för

Trendspaning

Din syster gör det, Robert DeNiro gör det, till och med din läkare gör det. Din granne gör det däremot ABSOLUT inte, avfärdar det tvärtom bestämt som en myt. Plötsligt har selleri, eller snarare sellerijuice, blivit någonting superhypat. Men varför har det blivit en sådan enorm hälsotrend, vad sägs sellerijuice vara så bra för – och hur ska man egentligen förhålla sig till hela grejen? Kurera har tittat närmare på sellerijuice-trenden, en av senare års absolut största virala hälsohyper.