Saltsyra och enzymer | Kurera.se

Enzymer är ämnen som möjliggör liv. De påskyndar kemiska reaktioner utan att själva förändras och fungerar alltså som katalysatorer. De behövs för varenda kemisk reaktion som sker i kroppen. Inga vitaminer, hormoner eller mineral är verksamma i kroppen utan enzymer.

Saltsyra och enzymer

Historik
1930 var endast 80 enzymer kända.
1947 hade 200 enzymer upptäckts.
1957 var 660 enzymer kända.
1962 var 850 enzymer kända.
1968 hade vetenskapliga studier identifierat 1 300 enzymer.

Funktion
Enzymer är ämnen som möjliggör liv. De påskyndar kemiska reaktioner utan att själva förändras och fungerar alltså som katalysatorer. De behövs för varenda kemisk reaktion som sker i kroppen. Inga vitaminer, hormoner eller mineral är verksamma i kroppen utan enzymer. Alla våra organ, vävnader och celler fungerar med hjälp av metaboliska enzymer. Dessa är byggarna som använder kroppens byggklossar (protein, kolhydrater och fett) för att bygga kroppen. Man kanske har byggklossarna men utan enzymerna fungerar ingenting.
Tusentals enzymer är nu kända men det finns ytterligare många processer som är beroende av enzymer.
Enzymer är proteinmolekyler som antingen skapar eller bryter sönder kemiska bindningar. Vissa enzymer fungerar endast tillsammans med en vitamin eller mineral. Proteindelen kallas då apoenzym och icke-proteindelen kallas coenzym. Enzymer syntetiserar, det vill säga bygger kroppens struktur genom att syntetisera (skapa) större molekyler. Enzymer kan också hydrolysera (bryta ned) större molekyler till mindre genom att lägga till vatten till en större molekyl.

 

Det finns tre olika enzymgrupperingar:
• metaboliska enzymer som driver kroppen
• matsmältningsenzymer som spjälkar maten
• matenzymer som finns i rå mat och startar nedbrytningen av maten

Metaboliska enzymer
Alla processer, organ och vävnader drivs av metaboliska enzymer. Enzymerna tar protein, kolhydrater och fett (stärkelse, socker med mera) och använder dessa i uppbyggnaden av en frisk och välfungerande kropp. Varje organ och vävnad har egna enzymer för dess specialiserade funktion. Under en undersökning av artärerna upptäcktes 98 olika enzymer med varsin specifik uppgift. Levern har mängder av metaboliska enzymer och det är oklart hur många enzymer som är i funktion i till exempel hjärtat, hjärnan, lungorna och njurarna.
Eftersom hälsan är beroende av välfungerande metaboliska enzymer är det viktigt att ingenting stör deras funktioner. Brist på dessa enzymer kan vara allvarligt för kroppen. Hundratals metaboliska enzymer är nödvändiga för att utföra alla kroppsfunktioner, att läka skador, reparera nedbrytning av vävnader och läka sjukdomar.

Matsmältningsenzymer
Det finns endast tre specifika uppgifter som utförs av matsmältningsenzymer: nedbrytning av protein, kolhydrat och fett. Proteasenzymer bryter ned protein, amylas bryter ned kolhydrater och lipas bryter ned fett. Kroppen tillverkar inte många matsmältningsenzymer men produktionen kräver mer av kroppens enzympotential än den som krävs för produktionen av alla de hundratals metaboliska enzymerna. Matsmältningsenzymer har en mycket starkare enzymaktivitet och koncentration än något annat enzym som finns i naturen.
Enzymerna omvandlar födoämnen till kemiska strukturer som kan passera genom cellmembranen i matsmältningskanalen och in i blodomloppet. Maten måste brytas ned tillräckligt för att kunna passera genom cellmembranen.

Matenzymer
Matenzymer är naturligt förekommande i all rå mat, och maten innehåller bara den mängd som just den maten kräver. Matsmältningsenzymerna sköter inte matsmältningen helt på egen hand. Naturen förser kroppen med enzymer i färska grönsaker och frukter som är mycket viktiga för matsmältningen. Matenzymer börjar hela den nedbrytande processen och om de finns i tillräckligt stor mängd avlastar de matsmältningsenzymerna.
Därmed kan matsmältningsenzymerna även stödja de metaboliska enzymerna.
Tyvärr förstörs matenzymerna med tillagningen av maten. Detta ökar kroppens behov av matsmältningsenzymer och tvingar kroppens organ att producera mer. När man äter för lite färska grönsaker och frukt ökar stressen på bukspottkörteln och enzymproduktionen.
Det finns många studier som bevisar att enzymproduktionen avtar. Alla föds med en viss enzympotential som kan vårdas och sparas eller användas och slösas. Enzympotentialen kan stödjas hela tiden genom att äta okokt mat, minska stress och eventuellt inta enzymtillskott.

Saltsyra

Funktion
Magens huvudsakliga uppgift är att initiera proteinspjälkning. Slemhinnecellerna i magen avsöndrar en mycket stark syra, saltsyra (HCl). Som resultat av kontakt med magsafterna, denatureras proteiner eftersom den höga syrligheten ändrar joniseringen av karboxyl- och aminogrupper i proteinet och därigenom ändras proteinstrukturen på ett sådant sätt att bindväven och cellerna delvis bryts upp. Detta tillåter polypeptidkedjor att öppna sig och det gör dem mer tillgängliga för verkningen av proteolytiska enzymer (proteaser) i tolvfingertarmen.
Utsöndringen av HCl startar också omvandlingen av pepsinogen till sin aktiva enzymform, pepsin.
I många årtionden har saltsyra- och pepsintillskott använts framgångsrikt i näringsmässig behandling av åtskilliga metaboliska obalanser.
Utsöndringen av saltsyra påverkas bland annat av kronisk eller dödlig sjukdom, långvarig kronisk smärta, allvarlig mental depression samt känslomässig stress. Detta leder till att flödet och aktiveringen av bukspottkörtelenzymerna avbryts och specifika näringsbrister uppstår. Saltsyra tillsammans med pepsin och det låga pH-värdet i magsäcken möjliggör bra nedbrytning av protein från till exempel kött och fungerar som en mycket viktig barriär som skyddar oss från inkräktare som exempelvis mikrober.

 

Bristsymtom och terapeutisk användning
Signaler på att HCl-utsöndringen är försvagad kan vara: saltsyrabrist med eller utan kliande rektum, fettintolerans, dålig matsmältning, alkalos, obestämda smärtor i epigastriet efter måltider, kronisk svår gasbildning, förstoppning, sura uppstötningar, uppsvälld buk, belagd tunga, sjösjuka, kräkningar, morgondiarré och ofta förekommande osmält mat i avföringen. Saltsyrabrist är också vanligare vid förhöjda nivåer av prostaglandin E2, hos äldre människor och vid cannabismissbruk. Man producerar cirka 50 procent mindre saltsyra vid 60-årsåldern än man gjorde vid 20-årsåldern. De allra flesta äldre personer har inadekvat produktion av saltsyra. Det är därför många har svårt att smälta maten, speciellt vid större måltider och att de gärna vill sova efter maten.

Dosering och kontraindikation
RDI: 600–1 200 mg HCl.
TDI: 1 200–2 400 mg HCl.

Tugga aldrig saltsyratabletter
Bedömning av det dagliga behovet av HCl kan åstadkommas på följande sätt enligt dr Wright: Ta saltsyra i tablettform på fastande mage under tre följande morgnar. Första dagen 600 mg, andra dagen 1 200 mg och tredje dagen 1 800 mg. Om inga biverkningar uppstår, kan 600 mg, 1 200 mg eller 1 800 mg intas före varje måltid i en vecka medan man observerar matsmältningsfunktionen. Om den blir bättre, kan man anta att magen tidigare inte producerat tillräckligt mycket saltsyra för att matsmältningen ska fungera riktigt. Måltider som innehåller större mängder av protein behöver större dosering. Den vanligaste förekommande dosering vid varje proteinhaltig måltid är cirka 1 200 mg.
Det finns några tänkbara biverkningar, till exempel halsbränna, ökning av gaser, magont eller andra symtom som förknippas med mag-tarmbesvär. Om saltsyratabletterna orsakar smärta, bör inga fler intas. Tugga aldrig på saltsyratabletter, svälj dem. Reaktionen kan neutraliseras med mjölk eller en tsk bikarbonat utblandat i ett glas vatten. Ta inte HCL i samband med magnecyl- eller kortisonbehandling. Var mycket försiktig med saltsyratillskott vid magsår. Vitkålsjuice, lakritsrot, kanadensisk gulrot, propolis och glutamin kan lindra vid irriterad magsäck.


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Antalet fall av gonorré och klamydia ökar

Sex- och relationer

Könssjukdomen gonorré ökar lavinartat, förra året smittades cirka 2 700 personer i Sverige. För tio år sedan låg siffran på omkring 800. Samtidigt blir sjukdomen allt svårare att behandla i takt med att den utvecklar resistens mot antibiotika. Även klamydia ökar – främst bland unga kvinnor.

 

Spenat- och kesovåfflor med topping

Recept

Det jobbigaste med att göra våffor är att göra rent våffeljärnet efteråt. Resten är en barnlek. Så muta någon att ta hand om rengöringen och sätt igång! Dessa läckerheter från kokboken "Little green kitchen" fungerar både som matvåfflor och som efterrätt – välj själv vilken topping du vill använda.

Magsyrahämmande läkemedel kan öka risken för allergier

Forskning

Magsyrahämmande läkemedel är bland de vanligaste läkemedlen och säljs receptfritt i Sverige. Nu visar en ny studie att användningen av främst PPI ökar risken för att drabbas av olika allergier. Forskarna varnar nu för att ta dessa läkemedel i onödan och manar istället att komma till rätta med bakomliggande orsaker till magbesvären.

 

”Sockermonstret satt på min axel och väste in i mitt öra”

Krönikan

”Jag unnar mig att vara utan socker". "Jag unnar mig hälsa". Louise Hafdell har kommit långt under sina snart fem sockerfria år. Från att nästan ha varit styrd av sitt sockersug och ha sett godis som tröst i svåra situationer och det hon firade med när något gått bra är hon numera helt sockerfri. Räddningen när siffrorna på vågen stod som högst var – riktig mat.

 

 

Kurkumin bidrar till att minska smärta efter operation

Forskning

Gurkmeja anses ha många hälsofördelar och golden latte och gurkmejashots har på senare år seglat högt upp på listan av populära superfoods. Nu kommer dessutom glädjande nyheter från forskarsamhället – det verksamma ämnet i gurkmeja har visat sig avsevärt minska smärtan i samband med kirurgi.

Hjärtläkaren om det paradoxala med hälsosam kost

Kost

Det pågår en rörelse för att vi ska äta mer växtbaserat både för miljön och vår hälsas skull men den amerikanske hjärtläkaren Steven Gundry höjer ett varnande finger. Alla grönsaker är nämligen inte lika nyttiga, vissa kan till och med vara skadliga för vår hälsa skriver han i sin bok ”Växtparadoxen”.

 

Bakterier i äpplen bidrar till en sund tarmmiljö

Forskning

Effekten av ett äpple om dagen för att hålla läkaren borta kan till stor del anses bero på de gynnsamma bakterier som koloniserar äpplet och därefter tarmen, enligt forskare. Forskningen styrker även att det går att känna skillnad på smaken mellan ekologisk frukt och konventionella äpplen.

Doktor Gillbros 10 budord för frisk och spänstig hud

Hud

I boken "Hudbibeln" summerar Johanna Gillbro, doktor inom experimentell och klinisk dermatologi sin omfattande kunskap inom hud och hudvård. I boken "Hudbibeln" delar hon med sig av sin kunskap och ger tips om hur man bäst tar hand om huden både utifrån och inifrån för i lokhet med många andra vet Johanna att skönhet även kommer inifrån.