Barn med hög risk att utveckla typ 1-diabetes har delvis en annan bakterieflora i tarmen jämfört med individer med låg risk, enligt en ny studie. Fynden tyder på att ärftlig risk kan forma hur vi reagerar på miljöfaktorer vid uppkomsten av autoimmuna sjukdomar.
Både arv och miljö anses spela roll för utvecklingen av typ 1-diabetes, en allvarlig autoimmun sjukdom som ofta uppkommer i barndomen eller tonåren och kräver livslång behandling med insulin. En förhöjd ärftlig risk är inte tillräcklig för att orsaka sjukdomen, utan miljöfaktorer spelar en avgörande roll för sjukdomsutvecklingen. Bakterierna i tarmen är en sådan miljöfaktor som intresserat forskare när det gäller autoimmuna sjukdomar, bland annat för att tarmfloran påverkar immunförsvarets mognad.
Baseras på stor svensk barnstudie
Den aktuella studien – som publicerats i Nature Communications – är baserad på ABIS-studien (All Babies in Southeast Sweden) vid Linköpings universitet, vars syfte är att öka kunskapen om varför barn får immunmedierade sjukdomar, främst typ 1-diabetes. Totalt ingår 17 000 barn som föddes i sydöstra Sverige under åren 1997–1999.
LÄS OCKSÅ: “Solen skyddar mot hjärt-kärlsjukdom och diabetes”
Tog genetiska prover och avföringsprover
Olika prover togs på barnen vid födelsen och under uppväxten. I den aktuella studien på 403 av dessa barn ville forskarna undersöka om det finns samband mellan ärftlig risk och sammansättningen av bakteriefloran i tarmen. Barnens ärftliga risk studerades med genetiska analyser. Forskarna analyserade också bakteriefloran i avföringsprover som samlats in när dessa barn var ett år gamla. Det visade sig att det fanns skillnader i tarmflorans sammansättning mellan grupper med olika genetisk risk.
LÄS OCKSÅ: Ny studie: Frukt kan vara bra för diabetiker
Stor skillnad på bakteriefloran
Vissa bakteriestammar återfanns inte alls hos individer med hög risk, medan de finns hos individer med låg genetisk risk för att utveckla typ 1-diabetes. Det är mycket intressant menar forskarna, då det skulle kunna innebära att dessa bakteriestammar har betydelsefulla positiva effekter och en dag skulle kunna bli användbara i behandlingar för att förhindra uppkomsten av autoimmuna sjukdomar.
Det kan också vara så att den höga genetiska risken leder till att dessa bakteriestammar inte förmår överleva i tarmen, menar Johnny Ludvigsson, senior professor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet och överläkare vid H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus vid Universitetssjukhuset i Linköping.
LÄS OCKSÅ: Molykelärbiolog: “Kemikalier i plast kan leda till flera sjukdomar”
Fortsatt forskning krävs
Tidigare studier som har undersökt om tarmbakterier är kopplade till utvecklingen av typ 1-diabetes har bara studerat individer med hög ärftlig risk. Den aktuella studien är den första som undersökt samband där såväl låg, neutral och hög ärftlig risk finns representerade.
Fortsatt forskning behövs för att ta reda på hur samspelet mellan ärftlig risk och bakteriefloran i tarmen ser ut vid typ 1-diabetes. Fynden kan också ha betydelse för andra autoimmuna sjukdomar där HLA-genvariation är en viktig genetisk riskfaktor, som celiaki och reumatoid artrit.
Av redaktionen
Källa: Linköpings universitet