Sanna Ehdin ”Materialism är inte bara ohållbart – det är ohälsosamt”

Har du stannat upp och funderat över varför vi har det som vi har det? Samtidigt som vi har den högsta materiella standarden någonsin ökar ohälsan, särskilt den psykiska. Alkohol- och drogkonsumtion, spelberoende och sexaddiction har aldrig varit mer utbrett. Varför – frågar sig Sanna Ehdin.

Materialism och pengar är den rådande religionen, trots att mängder av forskning som visar att materialism skapar ohälsa, dåligtmående och olycka det vill säga inre tomhet. Hela systemet är uppbyggt så att vi ska känna olust och inte vara tillfreds – annars är vi inga bra konsumenter.

Marknadskrafterna har lyckats få våra liv att kretsa kring konsumtion, att förbruka och ständigt köpa mer och mer. Att se på andra och jämföra, känna att vi är mindre värda för att vi har färre saker. Vi har blivit till materiella heroinister. Och abstinensbesvären är många och plågsamma. Den inre tomheten ökar hela tiden, för inga prylar eller kickar kan fylla det hålet.

Ett skäl till kaoset är att vi älskar våra prylar och använder människor – när det borde vara tvärtom.

LÄS OCKSÅ: “Lev ett liv i värdighet och grace”

Det är inte dig det är fel på
Men om vi stannar upp och vänder på det hela. Om du mår dåligt är det kanske inte dig det är fel på, utan själva systemet?

Det är ett är ett friskhetstecken att må dåligt i ett sjukt system. Ett samhälle som accepterar att mängder av gifter och farliga kemikalier läggs i vår mat och vår omgivning är inte friskt. Inomhus är numera den värsta platsen att vistas på, på grund av alla kemikalier som finns i möbler, mattor, textilier och annat.

LÄS OCKSÅ: “Hur gör man för att hitta sin egen version av lycka?”

Marknaden styr
Samhället styrs inte längre av politiska ideal, det styrs av vad som är bra för ”Marknaden”. Vilket är helt beroende av ökad materialism och konsumtion, slit-och-släng. Det är ett destruktivt system för en planet som enbart fungerar utifrån principen med recycling. Detta är värt att reflektera över inför valet om tre månader.

Allt dikteras i alltför hög grad av vad som är lönsamt, och människan kommer i kläm. Är du lönsam lille vän?

Frågan är nu, vem är det som väljer din livsstil? Är det du eller någon annan?

Vi har en materiell välfärd idag som ingen kunde drömma om för hundra år sedan. Men undersökningar har visat att vi inte är lyckligare i dag än då, trots all välfärd och att bushmen i Afrika är lika lyckliga som välbärgade amerikaner.

LÄS OCKSÅ: Kureras bloggare Patrik Wincent – ny expert i “Lyxfällan”

Lycka handlar om vår inre attityd till det som händer, och det är något vi kan välja att utveckla precis som vi kan välja att lära oss spela ett musikinstrument.

Lurade av rikedomsmyten
En gång var jag hembjuden till en av USA:s rikaste personer, som även varit finansiell rådgivare till fem amerikanska presidenter. Han bodde med sin hustru i samma hus som de hade köpt för 40 år sedan, de hade bara byggt till det och köpt till mer mark. Men det fanns inga guldkranar eller en massa marmor i huset, utan det var ett ganska vanligt hus och de lagade maten själva till vår middag. Jag tyckte det var både vackert och sunt att han varken behövde visa eller vältra sig i lyx och pengar. Däremot berättade han passionerat om det som han gjort för att själv kunna tjäna alla pengarna.

Rikedomsmyten har lurat oss. Forskning har visat att ökad rikedom i stället minskar vår förmåga att njuta av saker. Vi blir snabbt avtrubbade, och då behöver ribban höjas.

Människans verkliga rikedom ligger i personligheten, talangerna och kreativiteten. Det är det som gör oss rika som människor. Det gör oss unika och ju mer vi kan använda det, desto lyckligare kan vi bli. Det är när vi använder de goda sidorna som naturen begåvat oss med som vi kan ge oss själva ett gott liv.

”Rikedom är inte hur mycket du har – utan hur mycket du kan ge bort”.
Talesätt från ursprungsbefolkningen på Samoa

Dekonsumera!
Vi behöver färre saker än vi tror – färre saker ger mer utrymme för goda relationer och kreativt skapande. Jag har valt att förenkla mitt liv oerhört och har idag ytterst få ägodelar. Tidigare har jag levt lyxliv med saker och kläder i överflöd. Allt det har jag valt bort och jag har aldrig varit lyckligare än nu. Jag gav bort eller sålde minst 80 procent av mina tillhörigheter – de resterande 10-20 procenten har jag magasinerat. För mig gav det en efterlängtad frihet, men livet går förstås i olika faser, och ibland behöver man mer.

Givetvis kan man både ha mycket saker och pengar och vara lycklig. Allt handlar om inställning. Materialismen får aldrig aldrig ersätta känslor och det mänskliga, bli substitut för kärlek, vara ens värde eller bli ens identitet. Lätt att förlora sig där…

Om alla konsumerade hälften så mycket skulle det vara fantastiskt bra för planeten, miljön, vår hälsa och vår själsfrid. Risken med för många ägodelar är att de äger en, istället för tvärtom.

Själen bryr sig lite om prylar, mer än det basala praktiska. Däremot bryr sig själen väldigt mycket om kärlek och skönhetsupplevelser, som att se på en vacker ros. Men man behöver inte äga den för det.

Inför valet kan det vara bra att tänka på att det är våra enskilda val som driver på utvecklingen. Du röstar inte vart fjärde år utan du röstar varje dag med plånboken. Var du lägger dina pengar och din energi avgör vad som finns kvar. Det är rätt lätt att få omkull en stor dinosaurie genom att vi helt slutar att köpa deras produkter. Eftersom vi kvinnor står för minst 70 procent av dagliginköpen har vi stor möjlighet att påverka snabbt. Skyll inte på andra, gör medvetna val själv så mycket du bara kan.

Av Dr Sanna Ehdin, immunolog och författare till flera böcker inom hälsa.
Detta är en kortad och bearbetad version av Sanna Ehdins bloggtext ”Materialism skapar ohälsa”. Du kan läsa den i sin helhet här

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor(@)kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!