Skolbarnens matvanor idag | Kurera.se

Svenska barn äter mycket dåligt. I en studie som utfördes på två högstadieskolor i Stockholm år 2002 visade siffrorna en oroväckande trend angående matvanorna hos skolbarnen.

Skolbarnens matvanor idag

Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

Svenska barn äter mycket dåligt. I en studie som utfördes på två högstadieskolor i Stockholm år 2002 visade siffrorna en oroväckande trend angående matvanorna hos skolbarnen.

Det är inte konstigt att barnsjukdomar, depression och andra psykologiska besvär är på stark uppgång hos unga individer. Det är också stora skillnader på kvaliteten hos skolmaten. Vissa kommuner kan spendera mer än dubbelt så mycket pengar på maten per elev än andra. I exempelvis Dalarna satsar man bara hälften så mycket pengar på skolmaten i Falu kommun som man gör i Malungs kommun. Skolmaten reduceras oftast med nuvarande system till en teknisk produkt, som ska tillhandahållas i ett bestämt antal portioner till olika målgrupper vid vissa fastställda tidpunkter. Matens substans har urholkats genom att dess näringsmässiga, sociala och hygieniska kvalitet åsidosätts.

Studier visar att skolpersonal till stor del betraktar måltiderna som ett störande inslag i den pedagogiska verksamheten. Maten betraktas oftast som en kostnad som man dessutom ofta vill skära ned på. Att man endast betraktar maten som en symbol eller substans innebär att kosthållningen hanteras mycket godtyckligt. De fasta normer som tidigare styrde offentlig måltidsverksamhet och byggde på tanken att man skulle servera näringsriktig mat till lågt pris gäller inte längre i och med att skolan som institution allt mer släppt ambitionen och kravet på näringsriktig mat.

 

I den "nya" skolmaten blandas gammaldags husmanskost med snabbmat, mikromat och billiga näringsfattiga ingredienser. Det finns undantag med goda exempel, där barn får lokalt odlad, god och hälsosam mat, men tyvärr hänger det oftast ihop med att man har en husmor med starkt personligt engagemang och gedigna kunskaper om mat.

Skrämmande uppgifter om barns och ungdomars matvanor
En enkät som lämnades ut till 433 elever på högstadiet i Rinkebyskolan i Stockholm samt Eklidens skola i Nacka i november 2002 visar följande oroväckande trender angående matvanor hos skolbarnen:

  • Svenska tonårsflickor får 25 procent av sitt energiintag från kakor, läsk, glass och godis. Detta resulterar i näringsobalanser, pendlande blodsockernivåer och beroendebeteende som alltför ofta leder till alkohol- eller drogberoende.
  • 25 procent av svenska ungdomar äter ingen frukost.
  • 70 procent av dagens tonåringar äter sötsaker varje dag, men hälften av dem äter inte grönsaker och frukt mer än varannan dag.

 

I en studie intervjuade man 3 200 15-åringar i sydvästra Stor-Stockholm om deras matvanor under tiden 2000–2002. Undersökningen visar att de åt mycket mer godis och läsk än grönsaker och frukt.

 

Sedan början av 1980-talet har läskdrickandet mer än fördubblats i Sverige. Nästan vart tredje barn dricker läsk varje dag eller flera gånger om dagen. Bara fyra av tio barn äter frukt dagligen. Skräpmaten gör barn oroliga, aggressiva och även depressiva. Som följd blir alldeles för många lärare utbrända av stressen att hantera en alltför stor grupp av hyperaktiva och olydiga barn.

Flera studier och experiment har gjorts under de senaste 40 åren som visar matens kraftfulla effekt på beteende och intelligens hos skolelever. Redan 1962 visade Gina Larson, kökschef vid Helix High School i San Diego, USA, att när man tog bort vitt socker från maten och godis från godisautomaterna samt gav ungdomarna näringsriktig mat blev de friskare, fick bättre betyg och förbättrade sina idrottsprestationer. Alla idrottslag gjorde bättre ifrån sig och idrottsskadorna reducerades med hela 70 procent.

Den största koststudien gjordes i New York City mellan 1979 och 1983. Elisabeth Cagan, ansvarig för New York Citys skolmatsprogram, gjorde en stor trefasstudie bland 600 000 barn.

Barnen serverades två måltider dagligen i skolorna, frukost och lunch. I fas 1 gjorde man en drastisk reduktion av mängden vitt socker som fanns i den mat man serverade till skolbarnen. I fas 2 eliminerade man alla födoämnen som innehöll artificiella färg- och smakämnen. I fas 3 begränsade man innehållet av konserveringsämnen i maten.

 

Vid varje åtgärd förbättrades betygen och idrottsprestationerna hos eleverna. Mobbning, våld, bråk och skolkning minskade i takt med att bättre mat serverades. Trots denna långvariga och gedigna studie har detta inte medfört att kosten i skolorna i USA och Europa förbättrats nämnvärt. Tyvärr är inte många av skoldietisterna eller kökscheferna medvetna om Cagans studie. De är också omedvetna om hur negativt det är med mikrovågsuppvärmd skolmat som domineras av vitt socker, vitt mjöl, tillsatser och färgämnen. Barnen serveras en alltför näringsfattig men kaloririk mat.

Vi vet genom statistik från Waldorfskolorna att barn som äter biologiskt odlad och mer näringsrik mat har färre allergier och infektioner och mindre behov av antibiotika än barn som går i vanliga skolor. En dansk studie visade också att barnen mår bättre om man byter ut godis, chips och läsk mot en ordentlig frukost. Uppseendeväckande förbättringar noterades med lägre sjukfrånvaro, färre konflikter och bättre koncentrationsförmåga hos barnen.

Trots att de flesta idag vet att den främsta orsaken till cancer är påverkan från mat och miljö, avsätter man mycket lite forskningspengar åt att förbättra t. ex. skolmaten och förebygga cancer. Nästan alla pengar går till läkemedelsforskning för att hitta medicin som botar cancer. Man förstår inte att det är mycket mer effektivt att bygga upp och se till att behålla hälsan samt förebygga cancer än att lägga alla resurser på sådant som eventuellt "botar" denna sjukdom. Trots över 30 år med miljardbelopp till cancerforskningen ökar sjukdomen hela tiden, och många cancersorter visar samma överlevnadsstatistik oavsett om man behandlar dem med konventionella behandlingar eller inte.


Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Så får du ett naturligt lyft med ansiktsgympa

Skönhet

Många rusar till kliniker vid åsynen av första bästa rynka men att åldras är en naturlig del av livet som ger oss karaktär och lyfter fram vår personlighet. Men det är inget brott att vilja vara till sin fördel även när kråksparkarna ger sig till känna. Så varför inte testa ansiktsgympa – det naturliga ansiktslyftet.

Byron Katie: “Tankarna är orsaken till vårt lidande”

Mental hälsa

Hon har länge varit en av de stora stjärnorna inom personlig utveckling. Och lyskraften är fortfarande stark, nyligen drog den numera 76-åriga självhjälpsgurun fulla hus när hon besökte Stockholm där hon gav en föreläsning och workshop i sin metod. Kurera fick möjlighet att ställa några till Byron Katie – kvinnan bakom The Work.

 

Kvinna som solar på stranden

Kureras hudexpert: “Ät dig till ditt solskydd!”

Hud

Med bra nivåer av näringsämnen som betakaroten, lykopen, D-vitamin och omega-3 i kroppen får vi också ett bättre solskydd. Ett solskydd som kommer inifrån hjälper till viss del kroppen att skydda sig mot solens strålar så att vi inte bränner oss berättar Kureras hudexpert Johanna Bjurström som här tipsar om bästa näringen för sommarhuden.

Studie: Styrketräning kan hjälpa vid klimakteriebesvär

Forskning

Styrketräning två till tre gånger i veckan kan bidra till att minska klimakteriebesvär, enligt en färsk svensk studie. Studien är den första någonsin som studerar sambandet mellan styrketräning och besvär som vallningar och svettningar hos kvinnor i klimakteriet och resultaten var goda – besvären minskade med hela 44 procent.

 

Svensk bok om mat för diabetiker internationellt prisad

Kost

Den svenska kokboken "Låt bönor förändra ditt liv" skriven av bland andra Patrik Olsson som driver bloggen Smarta diabetiker, vann nyligen utmärkelsen årets specialkokbok i en prestigefull internationell tävling. Att lägga till bönor i kosten har gjort under för Patrik som med böckerna vill dela med sig av sina upptäckter.

Havtornsspray hjälper torra ögon

Naturlig hälsa

Extrakt från havtorn kan lindra torra, grusiga och kliande ögon – det vet vi. Men hittills har extraktet tagit omvägen via matsmältningen för att ge effekt. I en ny studie har försökspersoner fått prova spray baserad på havtornsolja direkt på ögonlocken. "Torrheten och tröttheten i ögonen minskade signifikant", säger Petra Larmo, forskaren som ledde studien.

Karin Björkegren Jones uppmaning till politikerna: “Lyssna på kvinnorna”

Politik

2017 gav regeringen ett uppdrag att kartlägga så kallad alternativ- eller komplementär medicin – KAM. I mars i år kom ett utlåtande med flera förslag på förändringar. Medlemmar i utredningen har även i olika debattartiklar gått ut och begärt att åldersgränsen för att bli behandlad ska höjas samt att omfattningen av den så kallade kvacksalverilagen utökas. Kritiska röster vill att man går ännu längre och helt förbjuder all vård som inte är vetenskapligt beprövat och många fruktar nu att möjligheten att välja vårdform kommer inskränkas ytterligare. En av dem är Karin Björkegren Jones som bland annat har goda erfarenheter av att bli behandlad på den numera stängda Vidarkliniken.

Nu sover Kent gott om natten

Hälsa

Kent Hernsell har alltid sovit oroligt. Redan som liten pojke gick han i sömnen, pratade för sig själv och flyttade runt grejer. Efter en orolig natt kände han sig aldrig utvilad på morgonen. Sedan han börjat äta ett tillskott med rogivande och stressreducerande örter och aminosyran GABA når han äntligen djupsömnen – och vaknar utvilad.

 

Det här visste du inte om ärtor

Kost

Förutom att vara goda, har ärtor många hälsoegenskaper. Bland annat har de en viktiga roll för aptitkontrollen, de har även ett högt  proteininnehåll. Visste du förresten att ärtan inte är en grönsak?

“På liv och död – hur du hittar styrka när livet stormar”

Krönikan

Hur kan man hitta styrkan mitt i allt när livet bjuder på rejäl uppförsbacke kantat med orimliga utmaningar,? Och vad händer om man själv mitt i stormen blir sjuk, och tappar fotfästet? Om det skriver Tanja Dyredand, coach och yogalärare i denna krönika där hon berättar om sin tuffa start på sommaren och delar med sig av stärkande och dyrköpta tips. 

Hållbart odlad fisk för en hållbar framtid

Naturlig hälsa

Många vilda fiskbestånd är hårt utnyttjade, och ska vi fortsätta att äta fisk som idag krävs det ännu större satsningar på odlad fisk. Det har ett danskt företag tagit fasta på med sin hållbara odling av regnbågsöring. Av fiskspillet tillverkar de sedan högkvalitativa kosttillskott, under varumärket Nordbo, i form av omega-3 och kollagen.

 

stråväska på stranden med hatt och solglasögon

7 måsten för sommarnecessären

Hud

Äntligen sommar! Men med sol och lata dagar följer också otrevligheter som fästingar, skrubbsår och solsveda. Här är skönhetsexperten Johanna Bjurströms bästa tips på produkter att packa ner i sommarnecessären.

Korianderdoftande grönkålspesto

Recept

En härlig variant på pesto får du med detta recept, istället för basilika har man använt färsk koriander, de klassiska pinjenötterna mixas med ljuvliga cashewnötter. Och som kronan på verket – näringstätt grönkålspulver.

Pollen ger naturlig hjälp mot svettningar och vallningar

Hälsa

Nästan en miljon svenska kvinnor, 880 00 för att vara exakt, befinner sig varje dag i övergångsåldern. Ungefär en av tio behöver hjälp av östrogenbaserade läkemedel. För övriga finns en väldokumenterad möjlighet att bli av med svettningar, vallningar och sömnbesvär – genom en helt naturlig pollenbehandling.

Därför ska du dricka benbuljong

Kost

Hört talas om benbuljong? Ordet har florerat några år nu och omtalats som någonting vidunderligt nyttigt. Men är det verkligen det? I så fall varför? Och vad tusan är egentligen benbuljong? Kurera frågade fyra kost- och näringsnördar om saken. Här är deras svar.

 

Därför ska du kyssas – bara helst inte så här

Allmänt

Dags att puta med munnen – och kyssas. Anledningen? Flera stycken. Att det idag är Internationella kyssdagen, en dag instiftad av FN för att påminna om vikten av närhet och kärlek, är bara en av dem.  Hälsofördelarna med att kyssas, hångla eller bara vara nära är många. Men det finns några sätt som anses för nära. Eller bara fel på annat sätt.