Skolbarnens matvanor idag

Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

Svenska barn äter mycket dåligt. I en studie som utfördes på två högstadieskolor i Stockholm år 2002 visade siffrorna en oroväckande trend angående matvanorna hos skolbarnen.

Det är inte konstigt att barnsjukdomar, depression och andra psykologiska besvär är på stark uppgång hos unga individer. Det är också stora skillnader på kvaliteten hos skolmaten. Vissa kommuner kan spendera mer än dubbelt så mycket pengar på maten per elev än andra. I exempelvis Dalarna satsar man bara hälften så mycket pengar på skolmaten i Falu kommun som man gör i Malungs kommun. Skolmaten reduceras oftast med nuvarande system till en teknisk produkt, som ska tillhandahållas i ett bestämt antal portioner till olika målgrupper vid vissa fastställda tidpunkter. Matens substans har urholkats genom att dess näringsmässiga, sociala och hygieniska kvalitet åsidosätts.

Studier visar att skolpersonal till stor del betraktar måltiderna som ett störande inslag i den pedagogiska verksamheten. Maten betraktas oftast som en kostnad som man dessutom ofta vill skära ned på. Att man endast betraktar maten som en symbol eller substans innebär att kosthållningen hanteras mycket godtyckligt. De fasta normer som tidigare styrde offentlig måltidsverksamhet och byggde på tanken att man skulle servera näringsriktig mat till lågt pris gäller inte längre i och med att skolan som institution allt mer släppt ambitionen och kravet på näringsriktig mat.

 

I den ”nya” skolmaten blandas gammaldags husmanskost med snabbmat, mikromat och billiga näringsfattiga ingredienser. Det finns undantag med goda exempel, där barn får lokalt odlad, god och hälsosam mat, men tyvärr hänger det oftast ihop med att man har en husmor med starkt personligt engagemang och gedigna kunskaper om mat.

Skrämmande uppgifter om barns och ungdomars matvanor
En enkät som lämnades ut till 433 elever på högstadiet i Rinkebyskolan i Stockholm samt Eklidens skola i Nacka i november 2002 visar följande oroväckande trender angående matvanor hos skolbarnen:

  • Svenska tonårsflickor får 25 procent av sitt energiintag från kakor, läsk, glass och godis. Detta resulterar i näringsobalanser, pendlande blodsockernivåer och beroendebeteende som alltför ofta leder till alkohol- eller drogberoende.
  • 25 procent av svenska ungdomar äter ingen frukost.
  • 70 procent av dagens tonåringar äter sötsaker varje dag, men hälften av dem äter inte grönsaker och frukt mer än varannan dag.

 

I en studie intervjuade man 3 200 15-åringar i sydvästra Stor-Stockholm om deras matvanor under tiden 2000–2002. Undersökningen visar att de åt mycket mer godis och läsk än grönsaker och frukt.

Sedan början av 1980-talet har läskdrickandet mer än fördubblats i Sverige. Nästan vart tredje barn dricker läsk varje dag eller flera gånger om dagen. Bara fyra av tio barn äter frukt dagligen. Skräpmaten gör barn oroliga, aggressiva och även depressiva. Som följd blir alldeles för många lärare utbrända av stressen att hantera en alltför stor grupp av hyperaktiva och olydiga barn.

Flera studier och experiment har gjorts under de senaste 40 åren som visar matens kraftfulla effekt på beteende och intelligens hos skolelever. Redan 1962 visade Gina Larson, kökschef vid Helix High School i San Diego, USA, att när man tog bort vitt socker från maten och godis från godisautomaterna samt gav ungdomarna näringsriktig mat blev de friskare, fick bättre betyg och förbättrade sina idrottsprestationer. Alla idrottslag gjorde bättre ifrån sig och idrottsskadorna reducerades med hela 70 procent.

Den största koststudien gjordes i New York City mellan 1979 och 1983. Elisabeth Cagan, ansvarig för New York Citys skolmatsprogram, gjorde en stor trefasstudie bland 600 000 barn.

Barnen serverades två måltider dagligen i skolorna, frukost och lunch. I fas 1 gjorde man en drastisk reduktion av mängden vitt socker som fanns i den mat man serverade till skolbarnen. I fas 2 eliminerade man alla födoämnen som innehöll artificiella färg- och smakämnen. I fas 3 begränsade man innehållet av konserveringsämnen i maten.

Vid varje åtgärd förbättrades betygen och idrottsprestationerna hos eleverna. Mobbning, våld, bråk och skolkning minskade i takt med att bättre mat serverades. Trots denna långvariga och gedigna studie har detta inte medfört att kosten i skolorna i USA och Europa förbättrats nämnvärt. Tyvärr är inte många av skoldietisterna eller kökscheferna medvetna om Cagans studie. De är också omedvetna om hur negativt det är med mikrovågsuppvärmd skolmat som domineras av vitt socker, vitt mjöl, tillsatser och färgämnen. Barnen serveras en alltför näringsfattig men kaloririk mat.

Vi vet genom statistik från Waldorfskolorna att barn som äter biologiskt odlad och mer näringsrik mat har färre allergier och infektioner och mindre behov av antibiotika än barn som går i vanliga skolor. En dansk studie visade också att barnen mår bättre om man byter ut godis, chips och läsk mot en ordentlig frukost. Uppseendeväckande förbättringar noterades med lägre sjukfrånvaro, färre konflikter och bättre koncentrationsförmåga hos barnen.

Trots att de flesta idag vet att den främsta orsaken till cancer är påverkan från mat och miljö, avsätter man mycket lite forskningspengar åt att förbättra t. ex. skolmaten och förebygga cancer. Nästan alla pengar går till läkemedelsforskning för att hitta medicin som botar cancer. Man förstår inte att det är mycket mer effektivt att bygga upp och se till att behålla hälsan samt förebygga cancer än att lägga alla resurser på sådant som eventuellt ”botar” denna sjukdom. Trots över 30 år med miljardbelopp till cancerforskningen ökar sjukdomen hela tiden, och många cancersorter visar samma överlevnadsstatistik oavsett om man behandlar dem med konventionella behandlingar eller inte.

Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

gravid kvinna ligger intill sin hund

Djurägare får ofta friskare barn enligt ny forskning

Forskning

Goda nyheter för djurägare som går i väntans tider. Tidig exponering för husdjur kan minska risken för övervikt och allergi, särskilt efter kejsarsnitt. Ny forskning visar att barn i familjer med husdjur generellt har friskare barn. Anledningen? Jo, djur innebär ofta en gynnsam effekt på barnens mag-tarmkanalens bakterieflora – den så kallade mikrobiotan.

Squashrullader med fetaost

Squashrullar med fetaost

Recept

Kokboksförfattaren och matprofilen Ulrika Davidsson har komponerat detta goda recept, perfekt för den som vill ha in mer grönsaker i kosten, gott är det också. Njut som egen rätt, som tillbehör eller gör många och servera som en del av en buffé.

Läskedryck

Nya rön: Sötningsmedel en större bov än man tidigare trott?

Forskning

Med jämna mellanrum kommer påståenden att syntetiska sötningsmedel som till exempel aspartam som bland annat används i lightläsk är helt ofarliga, något som backas upp både av Livsmedelsverket och EUs myndighet för livsmedelssäkerhet EFSA. Men nästan lika ofta kommer forskningsresultat som visar på motsatsen. Sötningsmedel pekas nu ut som möjlig orsak till både vuxendiabetes, stroke, alzheimers och cancer.

Cannabisplanta

Förbjuden ört ska testas mot nervsmärta

Allmänt

Cannabis är en kontroversiell växt då den vanligtvis används som drog. På grund av dessa egenskaper är den också förbjuden på många håll i världen men då den även visat sig ha medicinsk effekt vid bland annat smärta börjar allt fler länder lätta på restriktionerna.

ensam man sedd bakifrån går mitt i väg i regn

”Mineralet litium skulle kunna förbättra den mentala folkhälsan radikalt”

Mental hälsa

I början av året skrev Pehr-Johan Fager en krönika om mineralet litium. Kurera fick så mycket läsarfrågor på det inlägget, och blev själva så nyfikna, att vi ville följa upp det med en längre intervju. Det gör vi här. "Trots att man visat att litium har viktig betydelse för allt levande har det fastnat i facket för läkemedel. Det gör att man inte får sälja litium som kosttillskott, inte ens i doser hundra gånger lägre än läkemedelsdosen. Det är synd eftersom mineralet skulle kunna förbättra den mentala folkhälsan radikalt. Studier visar till exempel att man i områden med mer litium i dricksvattnet har lägre frekvens av självmord", säger Pehr-Johan, kemist och författare till boken ”Litium – det nya hälsomineralet”. 

Peter Wilhelmsson

Du är vad du äter

Krönikan

Vi har alla hört uttrycket ”Du är vad du äter”. Det är en bra påminnelse för att motivera människor att äta bättre, men är samtidigt en grov förenkling av verkligheten. ”Du är vad du äter, smälter och absorberar” är en mer korrekt påminnelse om att det är viktigt att både äta bättre och smälta maten bättre för en optimal hälsa. Här är min detaljerade topp 12-lista för att öka medvetenheten om hur intag av livsmedel påverkar din hälsa.

Karl Dyall i danspose

Karl Dyall om vägen tillbaka från sin svåra tid – och om sin nya kärlek…

Hälsoprofilerna berättar

Karl Dyall är ex-dansaren som skadade sig mitt under en föreställning och sedan botade sin smärta med crossfit. Han blev så biten att han till och med skrev en bok om den högintensiva träningsformen och startade ett crossfit-gym. För Kurera berättar han om vägen tillbaka, hur han håller sig ung och om tilliten till så kallad supernäring. – Jag har privilegiet att ha en fru som är näringsterapeut så jag är väl medveten om vilken roll kost, tillskott och så kallad superfoods kan spela, säger han till Kurera.

Mango i skål

Ericas mangobowl med kokos

Desserter/sötsaker

I sin nya bok "Superfood boost" visar Erica Palmcrantz Aziz att nya, bättre vanor varken behöver vara krångliga eller tidskrävande. Här får läsaren lära sig om råvaror som ger lite extra skjuts åt hälsan – eller enkelt översatt ingredienser som är lika mycket mat som de är medicin. Kureras reporter Emma V Larsson testar ett recept och ger sitt omdöme

Övning: Boosta din energi

Träning

Det är lätt att känna sig trött framåt eftermiddagen och då kan det vara svårt att motstå den där chokladkakan. Byt ut eftermiddagsfikat mot en snabb energihöjande yogaövning istället.

Erica Palmcrantz Aziz håller ett mangoldblad

Ericas 10 hälsofavoriter

Hälsa

Erica Palmcrantz Aziz delar med sig av sina tio absoluta hälsofavoriter. Träning och det japanska matchatéet hamnar högt upp på listan andra kärlekar är skratt och att göra egna ansiktskrämer. Erica är lika noga ned vad hon har på utsidan som vad hon stoppar i kroppen.

Lyckad semester med adaptogener

Hälsa

När det är dags för semester brukar Ann-Sofi Kronvall, 53 år, alltid rasa ihop. Antingen blir hon förkyld eller så sover hon sig igenom den första veckan. Men förra året laddade Ann-Sofi med så kallade adaptogener, naturliga ämnen som bland annat förbättrar kroppens återhämtningsförmåga och resultatet blev helt annorlunda.

Pinus maritima tallskog i norra portugal

Därför bör du upptäcka pyknogenol

Naturlig hälsa

Har du upptäckt ämnet pyknogenol än? Om inte är det dags nu. Det helt naturliga ämnet, som kommer från barken från en specifik typ av tall, är den mest kraftfulla naturliga antioxidant man idag känner till. Pyknogenol gör nytta på en lång rad områden. Här är några av dem.

Karin Isberg

Exklusivt för Kureras läsare: En artikelserie om effektiv stresshantering

Mental hälsa

Karin Isberg är författare och stressexpert. När Kurera hösten 2015 intervjuade henne i en artikel om utmattning blev den snabbt en av sajtens absolut mest lästa artiklar någonsin och fick till och med fick Kureras server att krascha. Nu har Karin skrivit boken "15 sätt att bli fri från stress" där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. Under sommaren kommer du som besöker Kurera.se att få ta del av den.

Jerry Brännmyr

”Din kropp är perfekt men fungerar inte perfekt om du inte tar hand om den”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra – ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själva. Det har blivit dags för Kureras kanske mest åsiktsfulle krönikör att säga sitt: Varsågod Jerry Brännmyr.

johanna bjurström

Hur kan jag minska på stressen?

Krönikan

Stress påverkar din kropp mycket negativt. Att hitta lugna stunder med återhämtning arbetar jag mest personligen med, det är min stora svaghet. Som egenföretagare med många idéer är det en utmaning att kunna hitta stödsystem att luta sig mot för att inte stressen ska påverka mig så mycket. Här ska jag berätta mer om hur jag gör.

brun kvinna i gul bikini vid strandkant med röd drink

Effektivt solskydd – från insidan

Hud

När vi solar förbrukas mängder av E-vitamin och betakaroten som finns naturligt i huden. Genom att tillföra dessa ämnen kan huden lättare skydda sig och behålla sin naturliga balans. Betakarotenet ger dessutom huden en lätt solkysst ton. Här får du veta mer om betakarotenets – och andra näringsämnens förmåga att skydda mot solen.

Zarah Öberg

Zarah Öberg: ”Är noga med att tillskotten är naturliga och fria från tillsatser”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien ”Hälsoprofilerna berättar”, där näringsexperter av olika slag får berätta om hur de tänker kring näring och näringstillskott – ur ett generellt perspektiv. Och så klart avslöja vilka eventuella tillskott de själva äter. Det har blivit dags för den tionde intervjupersonen i serien: Kureras egna näringsexpert Zarah Öberg.

Erica Palmcrantz Aziz

Ericas 8 skäl till att börja superfoodboosta dig

Hälsa

Raw foodinspiratören och kokboksförfattaren Erica Palmcrantz Aziz är aktuell med en nya boken "Superfood boost". Här listar hon de åtta främsta fördelarna med att boosta sitt näringsintag med näringstäta livsmedel eller så kallade superfoods. Fördelar som bland annat inbegriper viktminskning, bättre hälsa och mer energi.

Maya Nestorov

Maya Nestorov – om bästa verktygen för att läka och stärka sig själv

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar", där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv. Och vilka tillskott de själva äter. Det har blivit dags för Maya Nestorov – känd hälsobloggare och "Youtuber".