Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Svenska barn äter mycket dåligt. I en studie som utfördes på två högstadieskolor i Stockholm år 2002 visade siffrorna en oroväckande trend angående matvanorna hos skolbarnen.

Skolbarnens matvanor idag

Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

Svenska barn äter mycket dåligt. I en studie som utfördes på två högstadieskolor i Stockholm år 2002 visade siffrorna en oroväckande trend angående matvanorna hos skolbarnen.

Det är inte konstigt att barnsjukdomar, depression och andra psykologiska besvär är på stark uppgång hos unga individer. Det är också stora skillnader på kvaliteten hos skolmaten. Vissa kommuner kan spendera mer än dubbelt så mycket pengar på maten per elev än andra. I exempelvis Dalarna satsar man bara hälften så mycket pengar på skolmaten i Falu kommun som man gör i Malungs kommun. Skolmaten reduceras oftast med nuvarande system till en teknisk produkt, som ska tillhandahållas i ett bestämt antal portioner till olika målgrupper vid vissa fastställda tidpunkter. Matens substans har urholkats genom att dess näringsmässiga, sociala och hygieniska kvalitet åsidosätts.

Studier visar att skolpersonal till stor del betraktar måltiderna som ett störande inslag i den pedagogiska verksamheten. Maten betraktas oftast som en kostnad som man dessutom ofta vill skära ned på. Att man endast betraktar maten som en symbol eller substans innebär att kosthållningen hanteras mycket godtyckligt. De fasta normer som tidigare styrde offentlig måltidsverksamhet och byggde på tanken att man skulle servera näringsriktig mat till lågt pris gäller inte längre i och med att skolan som institution allt mer släppt ambitionen och kravet på näringsriktig mat.

 

I den "nya" skolmaten blandas gammaldags husmanskost med snabbmat, mikromat och billiga näringsfattiga ingredienser. Det finns undantag med goda exempel, där barn får lokalt odlad, god och hälsosam mat, men tyvärr hänger det oftast ihop med att man har en husmor med starkt personligt engagemang och gedigna kunskaper om mat.

Skrämmande uppgifter om barns och ungdomars matvanor
En enkät som lämnades ut till 433 elever på högstadiet i Rinkebyskolan i Stockholm samt Eklidens skola i Nacka i november 2002 visar följande oroväckande trender angående matvanor hos skolbarnen:

  • Svenska tonårsflickor får 25 procent av sitt energiintag från kakor, läsk, glass och godis. Detta resulterar i näringsobalanser, pendlande blodsockernivåer och beroendebeteende som alltför ofta leder till alkohol- eller drogberoende.
  • 25 procent av svenska ungdomar äter ingen frukost.
  • 70 procent av dagens tonåringar äter sötsaker varje dag, men hälften av dem äter inte grönsaker och frukt mer än varannan dag.

 

I en studie intervjuade man 3 200 15-åringar i sydvästra Stor-Stockholm om deras matvanor under tiden 2000–2002. Undersökningen visar att de åt mycket mer godis och läsk än grönsaker och frukt.

 

Sedan början av 1980-talet har läskdrickandet mer än fördubblats i Sverige. Nästan vart tredje barn dricker läsk varje dag eller flera gånger om dagen. Bara fyra av tio barn äter frukt dagligen. Skräpmaten gör barn oroliga, aggressiva och även depressiva. Som följd blir alldeles för många lärare utbrända av stressen att hantera en alltför stor grupp av hyperaktiva och olydiga barn.

Flera studier och experiment har gjorts under de senaste 40 åren som visar matens kraftfulla effekt på beteende och intelligens hos skolelever. Redan 1962 visade Gina Larson, kökschef vid Helix High School i San Diego, USA, att när man tog bort vitt socker från maten och godis från godisautomaterna samt gav ungdomarna näringsriktig mat blev de friskare, fick bättre betyg och förbättrade sina idrottsprestationer. Alla idrottslag gjorde bättre ifrån sig och idrottsskadorna reducerades med hela 70 procent.

Den största koststudien gjordes i New York City mellan 1979 och 1983. Elisabeth Cagan, ansvarig för New York Citys skolmatsprogram, gjorde en stor trefasstudie bland 600 000 barn.

Barnen serverades två måltider dagligen i skolorna, frukost och lunch. I fas 1 gjorde man en drastisk reduktion av mängden vitt socker som fanns i den mat man serverade till skolbarnen. I fas 2 eliminerade man alla födoämnen som innehöll artificiella färg- och smakämnen. I fas 3 begränsade man innehållet av konserveringsämnen i maten.

 

Vid varje åtgärd förbättrades betygen och idrottsprestationerna hos eleverna. Mobbning, våld, bråk och skolkning minskade i takt med att bättre mat serverades. Trots denna långvariga och gedigna studie har detta inte medfört att kosten i skolorna i USA och Europa förbättrats nämnvärt. Tyvärr är inte många av skoldietisterna eller kökscheferna medvetna om Cagans studie. De är också omedvetna om hur negativt det är med mikrovågsuppvärmd skolmat som domineras av vitt socker, vitt mjöl, tillsatser och färgämnen. Barnen serveras en alltför näringsfattig men kaloririk mat.

Vi vet genom statistik från Waldorfskolorna att barn som äter biologiskt odlad och mer näringsrik mat har färre allergier och infektioner och mindre behov av antibiotika än barn som går i vanliga skolor. En dansk studie visade också att barnen mår bättre om man byter ut godis, chips och läsk mot en ordentlig frukost. Uppseendeväckande förbättringar noterades med lägre sjukfrånvaro, färre konflikter och bättre koncentrationsförmåga hos barnen.

Trots att de flesta idag vet att den främsta orsaken till cancer är påverkan från mat och miljö, avsätter man mycket lite forskningspengar åt att förbättra t. ex. skolmaten och förebygga cancer. Nästan alla pengar går till läkemedelsforskning för att hitta medicin som botar cancer. Man förstår inte att det är mycket mer effektivt att bygga upp och se till att behålla hälsan samt förebygga cancer än att lägga alla resurser på sådant som eventuellt "botar" denna sjukdom. Trots över 30 år med miljardbelopp till cancerforskningen ökar sjukdomen hela tiden, och många cancersorter visar samma överlevnadsstatistik oavsett om man behandlar dem med konventionella behandlingar eller inte.


Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Leende kvinna i vit handduk och handduksturban smörjer in sig med gul kräm

Mera glow med gurkmeja!

Hud

Gurkmeja, den gul-orange kryddan som är en släkting med ingefära, kopplas till många hälsofördelar och läkande egenskaper. Men den antiinflammatoriska superkryddan kan även göra under för din hy och få den att stråla!

Falafelsallad

Fira Veganuary med en matig sallad!

Eko/miljö

Veganuary är här  – det globala initiativet som årligen vill inspirera oss till att äta veganskt under januari månad. Och till att äta mer växtbaserat över lag, för den egna och planetens hälsa. Det firar vi med att bjuda på ett smakrikt och lättlagat salladsrecept!

kvinna äter katrinplommon

Trög mage? Här är mat som är bra vid förstoppning

Mage

Trög mage drabbar alla lite då och då. Har du problem med förstoppning ska du ta och titta över vad du äter. Brist på fibrer kan vara en bakomliggande orsak men även vätskebrist kan ge trög mage. Här är några livsmedel som är särskilt bra att äta för dig som har problem med att magen stannar av.

 

kvinna lyfter hantlar

Så mycket vinner du på att börja styrketräna

Träning

Sverige är bland de länder som har flest personer med stillasittande jobb. Vi sitter nio-tio timmar varje dag och det påverkar hälsan. Vi behöver röra på oss mer, men det behöver inte bli jobbigt och ta en massa tid. Lite fler promenader kan förändra en hel del, och lägger du bara till lite styrketräning någon dag i veckan kan det betyda mycket för din hälsa. Studier visar att om du lyfter lite vikter kan det faktiskt förlänga sitt liv – med hela 15 år.

Visste du det här om nyttiga propolis?

Naturlig hälsa

Visste du att propolis har visad effekt på antibiotikaresistenta bakterier? Och att de hjälper mot både bältros, munherpes och är en effektiv behandling vid olika svampinfektioner. Propolis finns i tuggummi som kan tuggas vid halsont, i munspray, tandkräm och halstabletter.

kvinna äter nyttig mat

Så kommer du in i bättre matvanor

Kost

Nu när jul- och nyårshelgen har passerat kanske du vill äta mindre och sundare, men har svårt att få regelbundenhet och hälsosammare matvanor. Du är långt ifrån ensam – och det finns bra knep. Kureras expert, näringsmedicinska terapeuten Fredrik Ölander, hjälper dig att hitta tillbaka till ett sunt och hälsosamt ätande.

 

Bibimbap

Bjud på bibimbap – på klimatsmart vis

Recept

Bibimbap är en populär koreansk rätt där grönsaker blandas med ris, ägg och ofta någon form av kött. Den här vegoversionen, signerad stjärnkocken Paul Svensson, innehåller bland annat svenskt haveris, ingefära, ostronskivling och picklad rödlök.

Groddar i en låda

Grodda – både klimatsmart och nyttigt!

Eko/miljö

Linser, bönor och frön är näringsrik, billig och inte minst klimatsmart mat. Men visste du att de faktiskt blir ännu nyttigare om du groddar dem? Groddning gör nämligen att våra tarmar lättare tar upp näringen ur baljväxter. Här bjuder vi på en liten groddskola!

olika kålsorter

Laga billig och nyttig mat med kål

Kost

Så här i strax efter jul kan det kännas fullt i magen, men tomt i plånboken. Ta dig en titt i grönsaksdiskarna – både i frysdisken och den färska. Leta efter kålsorter du inte känner till. Kål av olika slag är riktiga hälsobomber och har höga så kallade orac-värden. Du kan laga både hälsosam och nyttig mat för en liten summa.

kvinna i vinter

Mutationen som gör att du tål kyla bättre

Forskning

Tillhör du dom som sällan fryser på vintern? Du kan du sakna proteinet α-aktinin-3 som finns i muskelfibrerna. Forskare vid Karolinska institutet har kunnat visa att dessa personer har mer tolerans mot kyla samt att de oftast är bättre på uthållighetssporter.

 

Har du skaffat dig ovanor? Så här får du goda vanor att bli beständiga

Hälsa

Vi har väl alla varit där, vissa kanske är där flera gånger per år. Den där dagen då vi fått nog av dåliga vanor och vill börja leva ett mer hälsosamt liv. Oftast blir vi extra motiverade efter jul- och nyårshelgerna, när vi ätit för mycket. Forskarna kallar det här tillståndet för ”Fresh start effect”. När vi lyckas rida på vågen av att vilja bli nya så går det bra. Fast förr eller senare tar det stopp. Men det behöver inte bli så. Med hjälp av några psykologiska knep kan ett nytt beteende bli en rotad vana.

Morgontrött? Det kan vara brist på goda bakterier i mage och tarm

Mage

Om du känner dig tröttare än vanligt på morgonen och bara vill fortsätta sova – då kan det vara magen som spökar. Förut tänkte vi oftast på att bakterier är skadliga, men idag har vi lärt oss att det finns både nyttiga och mindre nyttiga bakterier. Det handlar om att ha en bra balans i mage och tarm, och måna om mångfalden.

Fötter bredvid hudkräm och örter

Glöm inte fötterna i vinter!

Hud

Våra fötter ska bära oss fram, livet ut. Ändå har vi en tendens att behandla dem styvmoderligt varje vinter. Men med några enkla knep och redskap kan du motverka sprickor och läderhud, och hålla fötterna mjuka, fina och friska! Året om, livet ut.

Sifferballonger med år 2022 i guld

Gott nytt år önskar vi på Kurera!

Övrigt

Ett riktigt Gott nytt år vill vi på Kureras redaktion önska alla er läsare! Men innan vi tar oss an 2022 vill vi gärna summera 2021 lite. Vi är väldigt stolta över att Kurera vecka efter vecka har så många besökare. Vad har ni läst och klickat mest under året som gått?

Doftspridare

Må bra med hjälp av dofter

Hälsa

Naturliga parfymer, badoljor, lotions, doftpinnar, doftljus och doftspridare kan öka ditt välbefinnande – inte minst nu när mörker och kyla lägrat sig. Här förklarar vi allt från hur du kan bli piggare och känna mer lust, till hur du kommer till ro och sover bättre, med hjälp av dofter. 

 

Örter med läkande effekt i kroppen

Kryddor

Läkeörter har använts i alla tider och de finns överallt. I diket, på gräsmattan och ute på ängarna. Mycket av den kunskap som användes förr har fallit i glömska, förutom hos de som verkligen är intresserade. Här kommer några vanliga örter som du kan göra te på.

 

Zarah Öberg

Zarah Öberg: ”Hjärnblödningen fick mig att omvärdera livet”  

Intervju

Hon är ett levande bevis på hur ohälsa kan vändas till hälsa. Efter en svår hjärnblödning i ungdomen har Zarah Öberg tagit sig tillbaka till livet – som hon viger helt till att förmedla kunskap och hjälpa människor till bättre hälsa ur ett holistiskt perspektiv. Hon vill ständigt utvecklas och lära nytt och brinner extra starkt för barn, djur och natur.