Svenska barn äter mycket dåligt. I en studie som utfördes på två högstadieskolor i Stockholm år 2002 visade siffrorna en oroväckande trend angående matvanorna hos skolbarnen.

Skolbarnens matvanor idag

Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

Svenska barn äter mycket dåligt. I en studie som utfördes på två högstadieskolor i Stockholm år 2002 visade siffrorna en oroväckande trend angående matvanorna hos skolbarnen.

Det är inte konstigt att barnsjukdomar, depression och andra psykologiska besvär är på stark uppgång hos unga individer. Det är också stora skillnader på kvaliteten hos skolmaten. Vissa kommuner kan spendera mer än dubbelt så mycket pengar på maten per elev än andra. I exempelvis Dalarna satsar man bara hälften så mycket pengar på skolmaten i Falu kommun som man gör i Malungs kommun. Skolmaten reduceras oftast med nuvarande system till en teknisk produkt, som ska tillhandahållas i ett bestämt antal portioner till olika målgrupper vid vissa fastställda tidpunkter. Matens substans har urholkats genom att dess näringsmässiga, sociala och hygieniska kvalitet åsidosätts.

Studier visar att skolpersonal till stor del betraktar måltiderna som ett störande inslag i den pedagogiska verksamheten. Maten betraktas oftast som en kostnad som man dessutom ofta vill skära ned på. Att man endast betraktar maten som en symbol eller substans innebär att kosthållningen hanteras mycket godtyckligt. De fasta normer som tidigare styrde offentlig måltidsverksamhet och byggde på tanken att man skulle servera näringsriktig mat till lågt pris gäller inte längre i och med att skolan som institution allt mer släppt ambitionen och kravet på näringsriktig mat.

 

I den "nya" skolmaten blandas gammaldags husmanskost med snabbmat, mikromat och billiga näringsfattiga ingredienser. Det finns undantag med goda exempel, där barn får lokalt odlad, god och hälsosam mat, men tyvärr hänger det oftast ihop med att man har en husmor med starkt personligt engagemang och gedigna kunskaper om mat.

Skrämmande uppgifter om barns och ungdomars matvanor
En enkät som lämnades ut till 433 elever på högstadiet i Rinkebyskolan i Stockholm samt Eklidens skola i Nacka i november 2002 visar följande oroväckande trender angående matvanor hos skolbarnen:

  • Svenska tonårsflickor får 25 procent av sitt energiintag från kakor, läsk, glass och godis. Detta resulterar i näringsobalanser, pendlande blodsockernivåer och beroendebeteende som alltför ofta leder till alkohol- eller drogberoende.
  • 25 procent av svenska ungdomar äter ingen frukost.
  • 70 procent av dagens tonåringar äter sötsaker varje dag, men hälften av dem äter inte grönsaker och frukt mer än varannan dag.

 

I en studie intervjuade man 3 200 15-åringar i sydvästra Stor-Stockholm om deras matvanor under tiden 2000–2002. Undersökningen visar att de åt mycket mer godis och läsk än grönsaker och frukt.

 

Sedan början av 1980-talet har läskdrickandet mer än fördubblats i Sverige. Nästan vart tredje barn dricker läsk varje dag eller flera gånger om dagen. Bara fyra av tio barn äter frukt dagligen. Skräpmaten gör barn oroliga, aggressiva och även depressiva. Som följd blir alldeles för många lärare utbrända av stressen att hantera en alltför stor grupp av hyperaktiva och olydiga barn.

Flera studier och experiment har gjorts under de senaste 40 åren som visar matens kraftfulla effekt på beteende och intelligens hos skolelever. Redan 1962 visade Gina Larson, kökschef vid Helix High School i San Diego, USA, att när man tog bort vitt socker från maten och godis från godisautomaterna samt gav ungdomarna näringsriktig mat blev de friskare, fick bättre betyg och förbättrade sina idrottsprestationer. Alla idrottslag gjorde bättre ifrån sig och idrottsskadorna reducerades med hela 70 procent.

Den största koststudien gjordes i New York City mellan 1979 och 1983. Elisabeth Cagan, ansvarig för New York Citys skolmatsprogram, gjorde en stor trefasstudie bland 600 000 barn.

Barnen serverades två måltider dagligen i skolorna, frukost och lunch. I fas 1 gjorde man en drastisk reduktion av mängden vitt socker som fanns i den mat man serverade till skolbarnen. I fas 2 eliminerade man alla födoämnen som innehöll artificiella färg- och smakämnen. I fas 3 begränsade man innehållet av konserveringsämnen i maten.

 

Vid varje åtgärd förbättrades betygen och idrottsprestationerna hos eleverna. Mobbning, våld, bråk och skolkning minskade i takt med att bättre mat serverades. Trots denna långvariga och gedigna studie har detta inte medfört att kosten i skolorna i USA och Europa förbättrats nämnvärt. Tyvärr är inte många av skoldietisterna eller kökscheferna medvetna om Cagans studie. De är också omedvetna om hur negativt det är med mikrovågsuppvärmd skolmat som domineras av vitt socker, vitt mjöl, tillsatser och färgämnen. Barnen serveras en alltför näringsfattig men kaloririk mat.

Vi vet genom statistik från Waldorfskolorna att barn som äter biologiskt odlad och mer näringsrik mat har färre allergier och infektioner och mindre behov av antibiotika än barn som går i vanliga skolor. En dansk studie visade också att barnen mår bättre om man byter ut godis, chips och läsk mot en ordentlig frukost. Uppseendeväckande förbättringar noterades med lägre sjukfrånvaro, färre konflikter och bättre koncentrationsförmåga hos barnen.

Trots att de flesta idag vet att den främsta orsaken till cancer är påverkan från mat och miljö, avsätter man mycket lite forskningspengar åt att förbättra t. ex. skolmaten och förebygga cancer. Nästan alla pengar går till läkemedelsforskning för att hitta medicin som botar cancer. Man förstår inte att det är mycket mer effektivt att bygga upp och se till att behålla hälsan samt förebygga cancer än att lägga alla resurser på sådant som eventuellt "botar" denna sjukdom. Trots över 30 år med miljardbelopp till cancerforskningen ökar sjukdomen hela tiden, och många cancersorter visar samma överlevnadsstatistik oavsett om man behandlar dem med konventionella behandlingar eller inte.


Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Lämna skorna hemma – idag är det barfotadagen

Hälsa

Att vistas i naturen är helande för kropp och själ. Och när du slänger av dig skorna och går barfota på gräs, sand, jord och sten då får du en ännu starkare kontakt med jorden. Författaren, föreläsaren och kursmentorn Lilian Alterskjaer ville uppmärksamma oss på att inte glömma bort naturen självläkande kraft och skapade Barfotadagen – som firas överallt i Sverige idag.

Ny undersökning: Därför har svenskarna magproblem

Hälsa

Fyra av fem svenskar har så stora problem med magen att det påverkar deras vardag. Stress uppges som den största orsaken följt av fet mat, för mycket mat, alkohol och oregelbundna måltider. Hälsobarometern har även inkluderat våra grannländer och i Finland har man mest ont i magen - 87 procent uppger att de lider av magproblem.

Mineralet som boostar hud, hår & naglar

Hälsa

Sommaren står inför dörren – men håret känns tunt, naglarna sköra och ansiktet vinterglåmigt. Känns det igen? Ett tillskott med kisel kan ge fylligare hår, friskare hud och starkare naglar på några veckor. Läs om kroppens behov av mineraler och spårämnet kisel.

Mysig uteplats

Så pimpar du uteplatsen

Trädgård

Med mer tid hemma i sommar så är det hög tid att lägga lite extra krut på uteplatsen. Här tipsar trädgårdsmästaren Angelica Lindberg hur du dammar av terassen och förvandlar den till en prunkande sällskapsyta där du vill hänga med nära och kära.

Grodda – både klimatsmart och nyttigt!

Eko/miljö

Linser, bönor och frön är näringsrik, billig och inte minst klimatsmart mat. Men visste du att de faktiskt blir ännu nyttigare om du groddar dem? Groddning gör nämligen att våra tarmar lättare tar upp näringen ur baljväxter. Här bjuder vi på en liten groddskola!

 

Så stoppade Norge utbrott av covid-19 på äldreboende

Äldre

Sverige har just nu flest antal döda i covid-19 räknat per invånare. Majoriteten är äldre äldre, det vill säga personer över 80 år. Ungefär en av tio patienter vid Stockholms äldreboende som fått covid-19 har fått sjukhusvård. Av äldre som vistats på sjukhus har sju av tio tillfrisknat, men av de som fick stanna kvar på boendet dog majoriteten. I Norge tog man en annan väg än Sverige för att stoppa utbrott vid äldreboende.

Vinn-Lisen-Sundgren_vilda_vaxter

Tävla och vinn boken “Äta vilda växter”

Tävling

Sugen på att lära dig mer om naturens skafferi, men känner dig osäker på vad som är ätligt eller inte? Var med och tävla och vinn boken "Äta vilda växter" av örtspecialisten och naturfilosofen Lisen Sundgren. Här bjuder hon på massor av kunskap kring ätbara (och giftiga) råvaror i naturen.

vilda-vaxter-skola-harsyra

Vilda växter-skola: harsyra

Eko/miljö

Precis utanför dörren erbjuder naturen mängder av mat sprängfylld med vitaminer – helt gratis. Det gäller bara att veta vad man ska plocka och hur det ska tillagas. Kurera har tagit hjälp av örtspecialisten Lisen Sundgren som i några artiklar guidar dig genom skogens skafferi. Här tipsar hon om tre olika sätt att tillaga c-vitaminbomben harsyra.

 

vilda-vaxter-skola-myskmadra

Vilda växter-skola: myskmadra

Eko/miljö

Precis utanför dörren erbjuder naturen mängder av mat sprängfylld med vitaminer – helt gratis. Det gäller bara att veta vad man ska plocka och hur det ska tillagas. Kurera har tagit hjälp av örtspecialisten Lisen Sundgren som i några artiklar kommer att guida dig genom skogens skafferi. Först ut: doldisen myskmadran - en säreget doftande ört som signalerar att våren har kommit.

 

7 tips till dig som vill skaffa valp i coronatider

Husdjur

Våren 2020 slår rekord i efterfrågan på valpar i Sverige. I coronakrisen har många plötsligt tid att ta hand om en ny fyrbent familjemedlem och vi upplever en "valpboom". Vad ska man tänka på som ny hundägare – hur långa köer är det för att få en valp – och vilka risker finns det med att skaffa hund just nu?

Melonrulltårta till mor

Recept

Fira alla fantastiska mammor med en oemotståndligt mumsig melonrulltårta på Mors dag! Detta recept är läskande gott och dessutom både veganskt, glutenfritt och sockerfritt.

Ashwagandha – hjälp till återhämtning och fokus

Hälsa

Utan stressrespons skulle vi inte klara av att ta oss igenom dagen. Stressresponsen hjälper oss att hantera utmaningar och förändringar – både fysiska och psykiska. Men det är lätt att stresspåslaget fortsätter när vi kommer hem från jobbet. Örten ashwagandha kan dämpa stressen, det visar flera studier.  

 

Hjälp vid IBS och problemmage

Hälsa

Nästan var femte svensk lider av IBS – Irritable Bowel Syndrome. Det är en funktionell störning i tarmen som ger upphov till olika problem. Magsmärtor, förstoppning, svullnad och diarré är vanliga symtom. Att anpassa kosten efter magen är a och o. Och för att hjälpa till ännu mer kan probiotika ge en ännu bättre fungerade mage- och tarm.

Gör din egen kombucha

Drycker och smoothies

I Asien har kombucha sannolikt druckits i mer än tusen år, men i Sverige fick kombucha sitt stora genomslag för drygt tio år sedan.  Kombucha framställs genom fermentering av te, socker och en bakteriekultur. Det är enkelt och kul att göra själv. Skaffa en scoby och gör din egen kombucha.

Kvinna och över 50? Så bör du träna och äta för att långsiktigt må bra

Fakta

Det händer något när kvinnor passerar 50. Det handlar inte bara om att kroppen förändras av klimakteriet, kvinnor tappar även i muskelmassa, och mellan 50 och 65 är det extra viktigt hur livsstilen ser ut. En avhandling gjord av forskaren Peter Edholm visar att det är viktigt att träna styrketräning i kombination med en hälsosam kost rik på omega-3 fettsyror för att bibehålla god hälsa längre fram i livet.

 

kvinna med sömnproblem

Håll dig frisk med mer sömn

Hälsa

Vrider och vänder du dig i sängen? Svårt att komma till ro? Du är inte ensam, var tredje svensk har sömnproblem visar en ny undersökning. Men du har mycket att vinna på att ta tag i sömnproblemen – vi visar hur.

D-vitaminbrist kan ge svårare symtom för de som drabbas av covid-19

Hälsa

En metaanalys av placebokontrollerade studier visar att vitamin D skyddar mot luftvägsinfektioner. Därför bör man sträva efter att höja D-vitaminstatusen hos de som befinner sig i en riskgrupp för att få covid-19. Framför allt om de inte får i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten eller genom solljuset. Det skriver läkarna Mats B Humle, Henrik Pelling och Susanne Bejerot i ett debattinlägg i Läkartidningen.