Vi lever i en förgiftad värld där alla påverkas av miljögifter. Gifter som byggts upp under ens livstid nedsätter hälsan, bidrar till eller orsakar symtom och sjukdomar, speciellt vid undermålig näringsstatus. Näringsämnen kan både skydda oss och avgifta oss från tungmetaller och kemikalier. Att minska exponering för gifterna samt att inta mineral och antioxidanttillskott dagligen är bästa sättet att skydda sig mot miljögifter och säkra ett bättre hälsotillstånd. Det finns ett starkt förhållande mellan ansamling av tungmetaller och näringsstatusen. Kroppen använder främst mineral och antioxidanter i samarbete med våra avgiftningsorgan för att skydda, binda och avlägsna tungmetaller och kemikalier från kroppen. Varje land samt FN har en miljöpolicy för att förbättra miljön och säkra en bättre hälsa för befolkningen och kommande generationer. Detsamma borde gälla var och en av oss. Man bör ha en personlig miljöpolicy samt en för familjen som innebär skydd från miljögifter och avgiftning från de tungmetaller och kemikalier man utsätts för. Det har visat sig att miljögifterna påverkar vår DNA och inte bara skadar oss utan även kommande generationer.
Följande lista visar de mest skadliga substanser som drabbar människor enligt CERCLA:
• arsenik
• bly
• kvicksilver
• vinylklorid
• PCB
• bensen
• polycykliska aromatiska kolväten
• kadmium.
Olika avgiftningskurer
Följande metoder kan rekommenderas av läkare eller terapeuter för att avgifta kroppen från tungmetaller och kemikalier:
• Penicillamin, DMSA, DMPS eller andra läkemedel kan ge en snabbare men mer intensiv avgiftning.
• Ökat intag av kelerande mineral, t.ex. vid en mineralbalansering samt antioxidanter och fettsyror.
• Avgiftningskurer med perorala intag av EDTA, anala suppositorier eller intravenös tillförsel av EDTA.
• Avgiftningkurer med megadoser C-vitamin.
• Avgiftningkurer med liponsyra (ALA).
• Avgiftningskurer med örtmediciner och alger, t.ex. vitlök, klorella, alginat, koriander.
• Avgiftningskurer med näringsdrycker innehållande renande och stödjande ämnen.
• Tarmrening, samt lever och njurrening.
• Infraröd bastu, vanlig bastu eller badkurer.
• Ökat intag i kosten av ägg, bönor, vitlök, lök och grönsaker från kålfamiljen.
• Homeopatiska dräneringsmedel.
Vid en framgångsrik avgiftning kombineras flera av dessa och pågår i upprepade omgångar. Man blir inte av med alla metaller och toxiner efter en kort avgiftningskur, utan det krävs upprepade kurer för bra resultat. Man bör helst kombinera:
• förbättrad kost och livsstil med intag av minst 10 portioner ekologiskt odlad frukt och grönsaker per dag.
• utesluta eller minimera exponering, eventuellt sanering.
• intag av specifika antagonistiska näringsämnen som binder respektive tungmetall och
aktivering av och stöd för kroppens avgiftningsorgan.
Första åtgärd är att undvika exponering för metaller och miljögifter. Sanering av arbetsplatsen, hemmet, amalgamsanering och inskaffande av ett vattenfilter är åtgärder som kan krävas för att minska exponering för miljögifter. För mer information angående amalgamsanering se: www.tf.nu.
En rapport på uppdrag av regeringen om positiva hälsoeffekter av amalgamsanering samt anvisningar om hur säker amalgamsanering ska vara och gå till, har överlämnats av Stiftelsen Metallbiologiskt Centrum. En webbversion av rapporten finns att hämta på www.metallbiologi.se.
Labbanalyser som ger oss information om vår mineral- och metallstatus ger oss en karta att navigera efter om vi ska kartlägga och lägga upp ett avgiftningsprogram. Amerikanska keleringsläkaren dr Gary Gordan betonar att avgiftning av tungmetaller är en livslång process. Det tar minst 7 år för skelettet att förnya sig. Även om man har intagit kelerande ämnen som avgiftar bly under 7 år så tar det så pass lång tid att bli av med hälften av kroppens samlade mängd av bly. Många tungmetaller samlas i skelettet och lagras där i åratal eller under hela livstiden. De kan utsöndras i större eller mindre mängd varje dag.
Avgiftningskurer kommer att ta tid för att tömma ut större mängder av lagrade metaller men det finns oftast en kritisk gräns som är påtagligt för att förbättra hälsotillståndet. När man har hjälpt kroppen bli av med en viss mängd av tungmetall sker det en förbättring av hälsotillståndet. Man behöver inte tömma kroppen helt på tungmetaller för att se signifikanta symtomförbättringar eller förnyelse av organfunktioner. Det kan oftast redan ske efter några månaders tid av tungmetallkeleringskurer.
Analyser vid avgiftningskurer
• En hårmineralanalys ger en bra indikation på samlade gifter samt kroppens mineralstatus. Staplarna som speglar tungmetaller kommer att minska och öka under årens lopp främst beroende på hur mycket exponering man utsätter sig för och hur mycket som utsöndras vid kelerings-/avgiftningskurer. Att göra en hårmineralanalys varje halvår eller 1 gång per år ger värdefull information och vägledning angående mineral- och metallstatusen.
• Ett enkelt prisvärt test, IHMT-testet mäter i urin aktuella värden av jonat, metaller som producerar fria radikaler. Testet visar aktuella metaller som bör avgiftas för att minska stressen som den belastar kroppen med.
• Vid symtom eller en analys som gör att man är misstänksam om ansamlingar av metaller kan man följa upp med ett urin- eller avföringstest och ca 6 timmar efter testet utsätter man kroppen för ett kelateringsämne, som aktiverar metaller att börja röra på sig, t.ex. CaNa2 EDTA, DMPS eller DMSA.
• Melisatest (www.melisa.org) för metallallergi kan avslöja hypersensibilitet. Det är speciellt värdefullt för att utvärdera känslighet mot metaller i munhålan eller vid kontakt med metaller på arbetsplatsen.
• Nukleär mikroskopering PIXE kan ge en mer detaljerad bild av metallförekomst på cellnivå, men är dyr och används inom forskningen.
• Metallvärden i blod är främst värdefullt att mäta vid misstankar om en akut exponeringsdos av en eller flera metaller.