Vi lever i en förgiftad värld där alla påverkas av miljögifter. Gifter som byggts upp under ens livstid nedsätter hälsan, bidrar till eller orsakar symtom och sjukdomar, speciellt vid undermålig näringsstatus.

Skydda dig från giftiga metaller

Vi lever i en förgiftad värld där alla påverkas av miljögifter. Gifter som byggts upp under ens livstid nedsätter hälsan, bidrar till eller orsakar symtom och sjukdomar, speciellt vid undermålig näringsstatus. Näringsämnen kan både skydda oss och avgifta oss från tungmetaller och kemikalier. Att minska exponering för gifterna samt att inta mineral och antioxidanttillskott dagligen är bästa sättet att skydda sig mot miljögifter och säkra ett bättre hälsotillstånd. Det finns ett starkt förhållande mellan ansamling av tungmetaller och näringsstatusen. Kroppen använder främst mineral och antioxidanter i samarbete med våra avgiftningsorgan för att skydda, binda och avlägsna tungmetaller och kemikalier från kroppen. Varje land samt FN har en miljöpolicy för att förbättra miljön och säkra en bättre hälsa för befolkningen och kommande generationer. Detsamma borde gälla var och en av oss. Man bör ha en personlig miljöpolicy samt en för familjen som innebär skydd från miljögifter och avgiftning från de tungmetaller och kemikalier man utsätts för. Det har visat sig att miljögifterna påverkar vår DNA och inte bara skadar oss utan även kommande generationer.

Följande lista visar de mest skadliga substanser som drabbar människor enligt CERCLA:
• arsenik
• bly
• kvicksilver
• vinylklorid
• PCB
• bensen
• polycykliska aromatiska kolväten
• kadmium.

 

Olika avgiftningskurer
Följande metoder kan rekommenderas av läkare eller terapeuter för att avgifta kroppen från tungmetaller och kemikalier:
• Penicillamin, DMSA, DMPS eller andra läkemedel kan ge en snabbare men mer intensiv avgiftning.
• Ökat intag av kelerande mineral, t.ex. vid en mineralbalansering samt antioxidanter och fettsyror.
• Avgiftningskurer med perorala intag av EDTA, anala suppositorier eller intravenös tillförsel av EDTA.
• Avgiftningkurer med megadoser C-vitamin.
• Avgiftningkurer med liponsyra (ALA).
• Avgiftningskurer med örtmediciner och alger, t.ex. vitlök, klorella, alginat, koriander.
• Avgiftningskurer med näringsdrycker innehållande renande och stödjande ämnen.
• Tarmrening, samt lever och njurrening.
• Infraröd bastu, vanlig bastu eller badkurer.
• Ökat intag i kosten av ägg, bönor, vitlök, lök och grönsaker från kålfamiljen.
• Homeopatiska dräneringsmedel.

Vid en framgångsrik avgiftning kombineras flera av dessa och pågår i upprepade omgångar. Man blir inte av med alla metaller och toxiner efter en kort avgiftningskur, utan det krävs upprepade kurer för bra resultat. Man bör helst kombinera:
• förbättrad kost och livsstil med intag av minst 10 portioner ekologiskt odlad frukt och grönsaker per dag.
• utesluta eller minimera exponering, eventuellt sanering.
• intag av specifika antagonistiska näringsämnen som binder respektive tungmetall och
aktivering av och stöd för kroppens avgiftningsorgan.

Första åtgärd är att undvika exponering för metaller och miljögifter. Sanering av arbetsplatsen, hemmet, amalgamsanering och inskaffande av ett vattenfilter är åtgärder som kan krävas för att minska exponering för miljögifter. För mer information angående amalgamsanering se: www.tf.nu.

En rapport på uppdrag av regeringen om positiva hälsoeffekter av amalgamsanering samt anvisningar om hur säker amalgamsanering ska vara och gå till, har överlämnats av Stiftelsen Metallbiologiskt Centrum. En webbversion av rapporten finns att hämta på www.metallbiologi.se.

Labbanalyser som ger oss information om vår mineral- och metallstatus ger oss en karta att navigera efter om vi ska kartlägga och lägga upp ett avgiftningsprogram. Amerikanska keleringsläkaren dr Gary Gordan betonar att avgiftning av tungmetaller är en livslång process. Det tar minst 7 år för skelettet att förnya sig. Även om man har intagit kelerande ämnen som avgiftar bly under 7 år så tar det så pass lång tid att bli av med hälften av kroppens samlade mängd av bly. Många tungmetaller samlas i skelettet och lagras där i åratal eller under hela livstiden. De kan utsöndras i större eller mindre mängd varje dag.

 

Avgiftningskurer kommer att ta tid för att tömma ut större mängder av lagrade metaller men det finns oftast en kritisk gräns som är påtagligt för att förbättra hälsotillståndet. När man har hjälpt kroppen bli av med en viss mängd av tungmetall sker det en förbättring av hälsotillståndet. Man behöver inte tömma kroppen helt på tungmetaller för att se signifikanta symtomförbättringar eller förnyelse av organfunktioner. Det kan oftast redan ske efter några månaders tid av tungmetallkeleringskurer.

Analyser vid avgiftningskurer
• En hårmineralanalys ger en bra indikation på samlade gifter samt kroppens mineralstatus. Staplarna som speglar tungmetaller kommer att minska och öka under årens lopp främst beroende på hur mycket exponering man utsätter sig för och hur mycket som utsöndras vid kelerings-/avgiftningskurer. Att göra en hårmineralanalys varje halvår eller 1 gång per år ger värdefull information och vägledning angående mineral- och metallstatusen.
• Ett enkelt prisvärt test, IHMT-testet mäter i urin aktuella värden av jonat, metaller som producerar fria radikaler. Testet visar aktuella metaller som bör avgiftas för att minska stressen som den belastar kroppen med.
• Vid symtom eller en analys som gör att man är misstänksam om ansamlingar av metaller kan man följa upp med ett urin- eller avföringstest och ca 6 timmar efter testet utsätter man kroppen för ett kelateringsämne, som aktiverar metaller att börja röra på sig, t.ex. CaNa2 EDTA, DMPS eller DMSA.
• Melisatest (www.melisa.org) för metallallergi kan avslöja hypersensibilitet. Det är speciellt värdefullt för att utvärdera känslighet mot metaller i munhålan eller vid kontakt med metaller på arbetsplatsen.
• Nukleär mikroskopering PIXE kan ge en mer detaljerad bild av metallförekomst på cellnivå, men är dyr och används inom forskningen.
• Metallvärden i blod är främst värdefullt att mäta vid misstankar om en akut exponeringsdos av en eller flera metaller.


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

”Ketogen kost hjälpte mig bli fri från depression”

Mental hälsa

En ketogen diet har många fördelar enligt anhängarna, förutom att den underlättar att hålla vikten sägs den bidra till allmänt bättre välmående och större mental klarhet. Hanna Gillving är funktionsmedicinsk terapeut och kom nyligen ut med boken ”Keto-licious”, och för hennes del bidrog en omläggning till det hon kallar ketogen livsstil till att hon äntligen blev fri från mångåriga besvär med psykisk ohälsa.

Movemberutmaningen – inget barn ska behöva säga ”Hej då pappa”

Krönikan

Jag var sju år när vi fick telefonsamtalet från sjukhuset som sa att pappa hade ramlat ihop i hissen. Hans liv gick inte att rädda. Hjärtat hade gett upp. Att förlora en förälder var givetvis tufft, men idag har jag valt att se det som min största motivation. För jag har en dröm, jag har en vision: Inget barn ska behöva säga ”Hejdå pappa”, det skriver  Pierre Mörck i denna krönika där han vill inspirera till mer rörelse och uppmärksamma ohälsan bland män.

 

Hästar kan läsa av våra känslolägen – och lägger dem på minnet

Husdjur

Det finns fog för uttrycket att ha minne som en häst. Du som ägt eller tillbringat mycket tid med en häst har kanske upplevt att ni har en speciell kontakt. Kanske har du känt något som liknar vänskap eller att hästen är en del av familjen. Nu visar forskning att känslan troligen är ömsesidig. Hästar kan nämligen inte bara läsa av våra känslolägen – de lägger dem även på minnet.

Djagacida – ris och bönor från Kap verde

Recept

Detta recept på en enkel och väldigt god risrätt från Kap Verde kommer från boken vegetariska recept från hela världen hittar du i den gröna kokboken boken "Zeinas green kitchen" av den omtyckta matprofilen Zeina Mourtada som driver bloggen Zeinas kitchen..

Doftöverkänslighet – ett dolt handikapp

Allmänt

Trots att tre miljoner svenskar kan besväras av dofter är osäkerheten om behandling och vad omgivningen kan göra stor, det visar en ny undersökning. Missförstånden är många och var tredje person tror att det kan vara ett psykiskt sjukdomstillstånd. Med Parfymfria veckan hoppas initiativtagarna kunna slå hål på myterna kring sjukdomen och öka kunskapsnivån.

Nya rön inom svensk cancerforskning kan ge effektivare behandling

Forskning

Cirka 60 000 svenskar får varje år ett cancerbesked där tumören är av elakartad karaktär. Trots det går dödligheten i cancer ner, men sjukdomen skördar ändå tusentals liv varje år. Det forskas brett och på olika typer av mediciner för att bromsa och bota cancer. Vid Lunds universitet har man tittat på hur tumörceller kommunicerar med andra ställen i kroppen för att förstå hur spridningen går till. Det ger hopp om nya behandlingsformer.

 

Är mjölk hälsosamt eller helt onödigt?

Allmänt

Mat väcker alltid starka känslor. Om mjölk är nyttigt eller inte, det diskuteras ofta. En del går i starkt försvarsläge, medan andra ifrågasätter om mjölk är viktigt att dricka. När Kureras kostrådgivare, Cathrine Schück, gjorde ett inlägg på Facebook om varför hon rekommenderar en mjölkfri månad möttes hon av en storm av kritik, och frågade sig varför mjölk blivit ”en helig ko”.

De sticker hål på myten om psykopaten

Mental hälsa

Tror du att din chef är psykopat? Eller din granne eller din pojkvän? Sannolikheten är stor att du misstar dig. Vi lever i en tid då myterna om psykopater frodas som aldrig förr, det är något Marianne Kristiansson och Karolina Sörman, båda med stor kunskap i ämnet vill råda bot på. Kurera ställde några frågor till författarna till boken ”Psykopaten”.

 

D-vitamin ger KOL-patienter färre skov

Forskning

För låga värden av D-vitamin har visat sig vara utbrett, framförallt bland den nordiska befolkningen eftersom solen är vår främsta källa för inlagring av vitaminet i kroppen. D-vitaminbrist kan ge allt från värkande muskler och benbrott till allvarliga sjukdomar som depression. En studie på KOL-patienter visade att om de som hade normala nivåer D-vitamin minskades risken markant för besvärliga skov.  

Har du koll på sömncykeln? Den styr om du sover bra eller dåligt

Forskning

Oro och stress hör ihop. Det är känslor som gör att ditt sympatiska stressystem är för aktivt när det är dags att sova. Om stressystemet håller kvar kortisolet på en hög nivå, då är det inte bara svårt att somna, du vaknar oftast mellan två och fyra på natten och har svårt somna om. Det finns förstås en lösning på problemet. Det handlar om att få din sömncykel att fungera som den ska.

 

Therese ändrade kosten och blev frisk från en ilsken reumatisk värk

Hälsa

För tio år sedan drabbades Therese Gillberg, 41 år, av en aggressiv reumatisk sjukdom. Hon provade sig igenom alla mediciner sjukvården kunde erbjuda, men ingenting fungerade. Fem år senare, efter två operationer och månader av sängliggande beslöt hon sig för att hitta sin egen väg bort från värken. Hon lade om kosten och efter bara tre månader var hon medicinfri. Idag är Therese frisk från sin ”kroniska” sjukdom.

Låginflammatorisk kost prövas på reumatiska barn

Forskning

Nu provar Akademiska sjukhuset i Uppsala låginflammatorisk kost som medicin för barn med inflammatorisk ledsjukdom. Tidigare har barn och tonåringar behandlats med smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel, men nu söker läkarna alternativ och komplement till den traditionella behandlingen.

Förläng livet med styrketräning

Hälsa

Sverige är bland de länder som har flest personer med stillasittande jobb. Vi sitter nio-tio timmar varje dag och det påverkar hälsan. Vi behöver röra på oss mer, men det behöver inte bli jobbigt och ta en massa tid. Lite fler promenader kan förändra en hel del, och lägger du bara till lite styrketräning någon dag i veckan kan det betyda mycket för din hälsa. Studier visar att om du lyfter lite vikter kan det faktiskt förlänga sitt liv – med hela 15 år.

 

Glad kvinna

”Känslor är inget flum – de är logiska”

Krönikan

Länge har den gängse synen på våra känslor varit att de kan och ska kontrolleras. Känslor har ansetts oberäkneliga och onödiga, precis som blindtarmen. Men känslor är inget flum, utan de är vårt styrsystem, och om vi inte lyssnar till dem så påverkar det såväl vår psykiska som vår fysiska hälsa, skriver Anna Eriksson Skarin och Maria-Pia Gottberg i sin krönika.

Solveig Hagström

Hon skyddar ögonen med blåbär

Intervju

Hennes mamma hade problem med gula fläcken vilket gjorde synen sämre. När Solveig Hagströms båda systrar började äta tillskott med blåbär, ville hon också prova. Idag är hon nästan åttio år och har inga problem med synen – mörkerseendet har till och med blivit bättre.