Idag slängs ungefär en tredjedel av all mat som produceras. Att minska matsvinnet är avgörande för klimatet. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU har nu formulerat tio rekommendationer till beslutsfattare, för att få ett stopp i Sverige.
Att minska matsvinnet i alla led är en av tre åtgärder som är avgörande för att hålla klimatpåverkan inom gränserna för vad jorden klarar av. Det är forskningsplattformen SLU Future Food som har givit ut en så kallad policy brief med forskares rekommendationer för hur Sverige ska få bukt med matsvinnet.
Vad är matsvinn?
Matsvinn är livsmedel som slängs, trots att de hade kunnat konsumeras om de hanterats annorlunda. Cirka en tredjedel av all mat som produceras slängs, enligt FN:s organisation för livsmedel och jordbruk FAO.
Snabbguide till beslutsfattare
Syftet med rekommendationerna är att ge beslutsfattare, såväl inom politiken som livsmedelsbranschen, en snabbguide till lämpliga åtgärder som grundar sig i vetenskaplig forskning.
LÄS OCKSÅ: Miljöpartiet vill förbjuda matsvinn
Riktlinjerna i korthet
• Formulera nationella mål för Sverige: 50 procent mindre matsvinn 2030, 75 procent mindre matsvinn 2050.
• Prioritera svinnet av animalier för att snabbt få ner miljöbelastningen.
• Inför ett nationellt svinndatacenter dit aktörerna rapporterar in data, som kan tydliggöra ”hot spots” för att stimulera forskning och innovation.
• Utred producentansvar för maten.
• Kräv att alla aktörer som hanterar mat har en ”plan B” upprättad i förväg, för hur överskottsmat ska hanteras för att komma tillgodo som mat när, inte om, svinn uppstår.
• Uppdra åt Skolverket att införa matbedömning i läroplanen och att utöka ämnet Hem- och konsumentkunskap.
• Folkbilda om bäst-före-märkningens innebörd, matbedömningar och matsvinnets konsekvenser.
• Fortsätt arbetet kring optimal eller sänkt förvaringstemperatur i kylkedjan.
• Utmana färskvarunormen. Vilka livsmedel kan med fördel hanteras i fryst eller torkat skick?
• Kartlägg svinnet i alla delar av livsmedelssystemet, och även de djur som i dagsläget inte används till köttproduktion, så som hästar, värphöns och getter.
LÄS OCKSÅ: Förvarar du din mat rätt? Här är en snabbguide
Med utgångspunkt i handlingsplan från 2018
Rekommendationerna tar sin utgångspunkt i ”Fler gör mer – Handlingsplan för minskat matsvinn 2030”, en handlingsplan för minskat matsvinn som Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket gav ut 2018 .
Ingrid Strid, forskare vid institutionen för energi och teknik, som skrivit rekommendationerna med hjälp av sina kollegor har forskat på matsvinn i många år och menar att det är först nu området får den uppmärksamhet som behövs för att vi ska kunna lösa problemen.
LÄS OCKSÅ: Så vet du om maten går att äta – hela listan
Studerar maten i alla led
SLU bedriver forskning om matsvinn i de flesta av livsmedelskedjans delar, från produktion, industri, butik, storkök och hushåll, till återvinning i kretsloppssystem och nya möjligheter för restprodukter längs vägen. Många olika aspekter studeras, till exempel matkvalitet och livsmedelssäkerhet.
Och från SLUs sida förklarar man att matsvinnsfrågan är högprioriterad, då den har avgörande betydelse för att minska matens klimatpåverkan, är komplex och kräver samarbete mellan många parter.
– Men framför allt kräver den ett engagemang som vi nu förutsätter att politikerna har, säger Annsofie Wahlström, kommunikatör vid plattformen SLU Future Food.
Av redaktionen
Källa: SLU
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!