Liten febrig treårig pojke ligger mot kudde

Småbarnsfeber kopplas till miljögift

Fakta

Perfluorerade ämnen
Är organiska ämnen som innehåller kolkedjor där väteatomer ersatts med fluoratomer. Ämnena är populära i impregneringsmedel eftersom de är både vatten, smuts och fett-avvisande, samtidigt som de tillåter materialet att andas. Kol-fluorbindningar är dock mycket stabila och kan inte brytas ned i naturen.

Polyfluorerade ämnen
Är mycket lika perfluorerade ämnen, men de är inte fullständigt fluorerade utan har väteatomer kvar i kolkedjan. Därför är de inte lika stabila som perfluorerade ämnen. Dessa kan dock innehålla resthalter av perfluorerade ämnen och kan brytas ned till perfluorerade ämnen i miljön.

Högfluorerade (perfluorerade) ämnen
Högfluorerade ämnen är ett samlingsbegrepp för både perfluorerade och polyfluorerade ämnen. Tillsammans kallas de PFAS och är en stor grupp ämnen som är skapade i labb för att kunna motstå smuts, fett och vatten. Det är populära framför allt för sina fett- och vattenavstötande funktioner. De återfinns i mängder av produkter, allt från pizzakartonger till smink.
Gemensamt för högfluorerade ämnen (PFAS) är att de inte kan brytas ner och att de lagras i människors och djurs kroppar, samt i växter, under lång tid. Förutom detta faktum har vissa av dem dessutom visat sig kunna ge organskador, försämrat immunförsvar samt nedsatt fertilitet. Trots det är bara ett par av dessa ämnen begränsade i lagen.
Enligt Kemikalieinspektionen finns det, i dagsläget, fler än 3 000 typer av högfluorerade ämnen i omlopp globalt.

Högfluorerade ämnen på en hudkräms innehållsförteckning kan heta till exempel (finns i till exempel rakgel samt hudkrämer och foundations av olika slag):
Ammonium C6-16 Perfluoroalkylethyl Phosphate, Polyperfluoroethoxymethoxy difluoroethyl PEG phosphate, Polyperfluoromethylisopropyl ether, Perfluorononyl dimethicone, och Polytef (PTFE).
Källor: Naturskyddsföreningen och Kemikalieinspektionen

Det finns ett tydligt samband mellan hur ofta småbarn är febriga och hur mycket perfluorerade ämnen deras mammor hade i blodet under graviditeten.
Det har danska forskare kommit fram till i en ny studie. 

I pizzakartonger, i mikropopcornpåsar, i skor, i regnkläder - och så vidare. Perfluorerade ämnen finns överallt runt omkring oss. En av anledningarna är deras, för tillverkarna, oemotståndliga egenskaper. De stöter till exempel bort fett, smuts och vatten.
Men – samtidigt finns starka farhågor om att de kan vara farliga för hälsan, skriver TT.

► Läs också: Mikropopcorn stoppas – innehåller hormonstörande ämnen

 

99 procent av de gravida hade perfluorerade ämnen i blodet
Blodprover på flera hundra gravida kvinnor i Odense i Danmark visade att 99 procent av dem hade perfluorerade ämnen i blodet. I en ny studie har forskare vid Syddansk universitet tagit reda på hur många dagar om året barnen till dessa kvinnor var sjuka och hade feber.

Ju större exponering – desto fler feberdagar
Ju större exponeringen varit hos mammorna under graviditeten, desto fler feberdagar hade deras barn under sina första levnadsår.
– Djurförsök har tidigare visat att perfluorerade ämnen påverkar utvecklingen av immunförsvaret. Den här studien tyder på att det kan vara likadant hos människor, säger forskaren Louise Dalsager vid Syddansk universitet till TT.
Undersökningen är inget klart bevis för att perfluorerade ämnen är orsaken, men visar att mer forskning behövs, anser Louise Dalsager.

Läs också: Barn som får probiotika får färre och kortare sjukdomsperioder – och lättare symtom

Även i dricksvattnet
I Sverige pågår liknande forskning, men här med barn som haft oturen att ha fått i sig höga doser av perfluorerade ämnen via dricksvattnet. Vattenverket i Brantafors i Ronneby kommun förorenades av brandsläckningsskum från en närliggande brandövningsplats. Läs mer i: 3,4 miljoner svenskar kan dricka vatten med perfluorerade ämnen.
De som under lång tid har druckit av vattnet har i genomsnitt 100 gånger högre halter av två sorters perfluorerade ämnen i blodet jämfört med normalbefolkningen och nu görs många olika studier om hälsoeffekterna.

► Läs också: Tips för att få rent vatten

 

Påverkan på immunförsvaret ska undersökas
Påverkan på immunförsvaret kommer att undersökas genom att se hur bra skydd barnen har fått av sina barnvaccinationer. Forskarna kommer att undersöka hur mycket antikroppar barn och ungdomar som druckit vattnet har mot sjukdomar som ingår i det svenska vaccinationsprogrammet.

► Läs också: Mammans kost under graviditeten påverkar risken för ADHD

Av Redaktionen

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Perfluorerade ämnen
Är organiska ämnen som innehåller kolkedjor där väteatomer ersatts med fluoratomer. Ämnena är populära i impregneringsmedel eftersom de är både vatten, smuts och fett-avvisande, samtidigt som de tillåter materialet att andas. Kol-fluorbindningar är dock mycket stabila och kan inte brytas ned i naturen.

Polyfluorerade ämnen
Är mycket lika perfluorerade ämnen, men de är inte fullständigt fluorerade utan har väteatomer kvar i kolkedjan. Därför är de inte lika stabila som perfluorerade ämnen. Dessa kan dock innehålla resthalter av perfluorerade ämnen och kan brytas ned till perfluorerade ämnen i miljön.

Högfluorerade (perfluorerade) ämnen
Högfluorerade ämnen är ett samlingsbegrepp för både perfluorerade och polyfluorerade ämnen. Tillsammans kallas de PFAS och är en stor grupp ämnen som är skapade i labb för att kunna motstå smuts, fett och vatten. Det är populära framför allt för sina fett- och vattenavstötande funktioner. De återfinns i mängder av produkter, allt från pizzakartonger till smink.
Gemensamt för högfluorerade ämnen (PFAS) är att de inte kan brytas ner och att de lagras i människors och djurs kroppar, samt i växter, under lång tid. Förutom detta faktum har vissa av dem dessutom visat sig kunna ge organskador, försämrat immunförsvar samt nedsatt fertilitet. Trots det är bara ett par av dessa ämnen begränsade i lagen.
Enligt Kemikalieinspektionen finns det, i dagsläget, fler än 3 000 typer av högfluorerade ämnen i omlopp globalt.

Högfluorerade ämnen på en hudkräms innehållsförteckning kan heta till exempel (finns i till exempel rakgel samt hudkrämer och foundations av olika slag):
Ammonium C6-16 Perfluoroalkylethyl Phosphate, Polyperfluoroethoxymethoxy difluoroethyl PEG phosphate, Polyperfluoromethylisopropyl ether, Perfluorononyl dimethicone, och Polytef (PTFE).
Källor: Naturskyddsföreningen och Kemikalieinspektionen

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Kvinna och över 50? Så bör du träna och äta för att långsiktigt må bra

Fakta

Det händer något när kvinnor passerar 50. Det handlar inte bara om att kroppen förändras av klimakteriet, kvinnor tappar även i muskelmassa, och mellan 50 och 65 är det extra viktigt hur livsstilen ser ut. En avhandling gjord av forskaren Peter Edholm visar att det är viktigt att träna styrketräning i kombination med en hälsosam kost rik på omega-3 fettsyror för att bibehålla god hälsa längre fram i livet.

kvinna med sömnproblem

Håll dig frisk med mer sömn

Hälsa

Vrider och vänder du dig i sängen? Svårt att komma till ro? Du är inte ensam, var tredje svensk har sömnproblem visar en ny undersökning. Men du har mycket att vinna på att ta tag i sömnproblemen – vi visar hur.

D-vitaminbrist kan ge svårare symtom för de som drabbas av covid-19

Hälsa

En metaanalys av placebokontrollerade studier visar att vitamin D skyddar mot luftvägsinfektioner. Därför bör man sträva efter att höja D-vitaminstatusen hos de som befinner sig i en riskgrupp för att få covid-19. Framför allt om de inte får i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten eller genom solljuset. Det skriver läkarna Mats B Humle, Henrik Pelling och Susanne Bejerot i ett debattinlägg i Läkartidningen.

 

”Hudvård börjar på tallriken”

Hud

Hudvård börjar på tallriken. Det menar Maria Ahlgren, skönhetsjournalist och författare till Beautyfood-böckerna, som påstår att många av de funktioner som eftersöks i hudvård finns i helt vanlig mat.

Därför får vissa mer hål i tänderna

Hälsa

En ny avhandling vid Umeå universitet presenterade anledningen till att vissa av oss får mer hål i tänderna. En viss genvariant gör att du inte lika lätt känner smaken av socker – och vill äta mer – i kombination med en rad av olika bakterier som ger karies.

Håll tätt med app i telefonen

Forskning

Appen Tät är utvecklad vid Umeå universitet och hjälper kvinnor med urinläckage att hålla tätt. Under tio månader laddade 10 456 gravida och nyförlösta kvinnor ner appen och svarade på en kort enkät. 123 kvinnor ingick i en studie. Efter tre månader minskade besvären med inkontinens och urinläckage och kvinnorna fick en betydligt bättre livskvalitet.

 

E-handelsprodukter innehåller förbjudna ämnen

Eko/miljö

Nätshoppingen har ökat när social distansering blivit norm. Men tänker du på varifrån produkterna du köper på nätet kommer och vad de innehåller? Enligt Kemikalieinspektionen innehåller nästan åtta av tio produkter från företag utanför EU farliga och förbjudna ämnen, som bly och bor.

Kan gurkmeja ha effekt på virus?

Hälsa

Det finns över 7 000 vetenskapliga studier på den aktiva substansen curcumin som finns i gurkmeja. De hälsobringande effekterna kopplas till de inflammationshämmande egenskaperna. Det nya coronaviruset orsaker en betydande ökning av det inflammatoriska svaret i kroppen och därför väcks tankar om att curcumin kan vara ett komplement i behandlingen för att tillfriskna.

Så kan du skapa nya träningsrutiner

Hälsa

Veckor av hemmaarbete har blivit till månader. När din vardag är i förändring är det lätt att den fysiska aktiviteten kommer i andra hand. Se till att komma ut i friska luften och ansträng dig så mycket att du svettas. Det är inte bara positivt för hjärta, leder och muskler. Din mentala hälsa mår bra av aktivitet, speciellt nu när livet är så annorlunda på grund av coronarestriktioner.

 

 

Anna Ottossons immunstärkande drycker

Recept

Hon är en av Sveriges ledande dietister som bland annat driver programmet "Foodpower Cancerrehab". Här bjuder Anna Ottosson på två fräscha drycker som är fulla av näringsämnen, vitaminer och bioaktiva skyddande ämnen för din hälsa.

Pandemin gör att viktiga klimatinvesteringar skjuts upp

Eko/miljö

Många röster höjs för att våra samhällen inte kan gå tillbaka till ”det normala” efter att coronakrisen har lagt sig.  Detta eftersom senare års pandemier är en direkt konsekvens av människans aktivitet på jorden. Men samtidigt visar en svensk undersökning att viktiga klimatinvesteringar riskerar att skjutas på framtiden.

 

Hur ska vi äta egentligen?

Hälsa

Visst kan väl kostråd kännas både svårt och förvirrande ibland. Hur ska man egentligen äta för att må bra? Emily Sonestedt är forskare och docent i nutritionsepidemiologi och hon tittar på stora grupper människor och följer deras kostvanor för att se hur deras hälsa blir på sikt. Om du väljer näringsrik mat, äter bär, grönsaker och fullkorn varje dag plus tillsätter fet fisk några gånger i veckan – då har du en bra bas.

Katter kan smittas av coronavirus – men även bilda antikroppar

Hälsa

Det har visat sig att katter kan bli smittade av det nya coronaviruset. De kan smittas av andra katter och av sina ägare. Katter kan sedan sprida viruset mellan varandra, men inte till människor.  I Hong Kong har ett antal katter som smittats med SARS-CoV-2 burit på antikroppar mot coronaviruset. Symtomen liknar de människor får med hosta, andningssvårigheter och lunginflammation.