Ihärdiga snusare löper betydligt större risk att drabbas av typ 2-diabetes än andra.
Riskökningen är lika stor som för rökare.
Det visar resultaten från en ny svensk studie publicerad i Journal of Internal Medicine.
Snus framställs ofta som ett hälsosammare alternativ än rökning, inte minst av tillverkarna. Så är också fallet vad gäller risken för cancer och hjärt-kärlsjukdom, men inte för typ 2-diabetes. Där är riskökningen densamma. Det visar forskning vid Karolinska institutet samt Umeå och Lunds universitet, skriver TT.
► Läs också: 11 fakta om diabetes
”Ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och att dö i förtid”
Forskarna har, med hjälp av uppgifter från fem olika befolkningsstudier, följt 54 500 män mellan åren 1990 och 2013.
Sofia Carlsson är docent på Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien som presenteras i Journal of Internal Medicine.
– Typ 2-diabetes är en allvarlig kronisk sjukdom som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och för att dö i förtid, säger hon till TT.
Typ 2-diabetes vanligaste typen
Resultaten visar att personer som snusar en dosa om dagen eller mer har en 70 procent ökad risk att drabbas av typ 2-diabetes.
– Det är ganska mycket, eftersom risken att drabbas av diabetes är ganska hög redan från början. Sju procent av befolkningen lider av diabetes, varav 90 procent har typ 2-diabetes, säger Sofia Carlsson.
► Läs också: Ny svensk studie: Lightläsk ökar risken för diabetes
Upp till 70 procent ökad risk vid sju dosor per vecka
För personer som snusar färre än fem dosor i veckan syntes ingen riskökning alls, medan personer som snusar 5-6 dosor i veckan hade en 40-procentig riskökning, en risk som sedan ökade brant, upp till 70 procent, vid sju eller fler dosor per vecka.
– Det verkar alltså som om det finns ett tröskelvärde för risken att drabbas, säger Sofia Carlsson.
► Läs också: Probiotika till nyfödda tros kunna halvera risk för diabetes typ 1
Riskfaktorer: Vikt, tobak och motion
Det som gör resultaten extra starka, säger hon, är att snusets effekter beräknades på personer som aldrig hade rökt.
– På så sätt undviker man att resultaten påverkas av att många både snusar och röker, säger Sofia Carlsson.
Ärftlighet påverkar också risken att drabbas, något forskarna också tog hänsyn till i studien.
Fysisk inaktivitet samt övervikt är andra riskfaktorer för typ 2-diabetes.
– Det handlar alltså om att hålla sig smal, inte använda tobak och motionera, säger Sofia Carlsson.
► Läs också: Diabetes en global epidemi
Av Redaktionen
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
Diabetes drabbar fler för varje dag som går och sjukdomen spås vara den sjunde ledande dödsorsaken år 2030. Många med diabetes vet inte om att de har sjukdomen – än. En av två vuxna med diabetes har odiagnostiserad typ 2-diabetes, enligt International Diabetes Federation.
Läs mer: Många har typ 2-diabetes utan att veta det.
Var sjätte sekund dör någon av sin diabetes. 80 procent av alla dödsfall orsakade av diabetes förekommer i låg- eller medelinkomstländer. Diabetes medför ökad risk för hjärtproblem och hjärtsjukdom uppges vara ansvarig dödsorsak i mellan 50 och 80 procent av fallen. Diabetes är den ledande orsak till blindhet, amputation och njursvikt.
Kortfattat om skillnaderna mellan typ 1 och 2-diabetes
De mest kända formerna av diabetes är diabetes typ 1 och diabetes typ 2 (läs om fler typer här).
Typ 1 är, kortfattat, kroppens brist på insulinproduktion. Tio procent av all diabetes beräknas vara typ 1-diabetes. Drabbar oftast yngre.
Diabetes typ två är kroppens oförmåga att använda insulin. Den formen är mycket vanligare än typ 1-diabetes och står för cirka 90 procent. Drabbar oftast äldre men allt fler yngre drabbas.
Typ 2-diabetes kan förebyggas genom daglig motion och hälsosam kost. Typ 1-diabetes, å sin sida, som är den allvarligare diabetesformen, är kronisk och kan inte förebyggas eller botas.
Många blandar ihop typ 1- och typ 2-diabetes, när de två typerna i själva verket är så vitt skilda (inte minst i allvarlighetsgrad) att de kan ses som två helt olika sjukdomar.
Läs mer om skillnaderna här.