Det finns nog en anledning till att så många länder och kulturer har gjort anspråk på att hummus är just deras uppfinning. Så lättlagat och så fantastiskt gott. I denna rödbetshummus balanseras den söta smaken från ugnsbakad rödbeta perfekt upp av citron, tahini, vitlök och olivolja. Och titta vad snygg den blir!
Bästa knepet för att få en fin och krämig konsistens på hummus är att först mixa pressad citron och vatten med tahini. Därefter tillsätts kikärtor och resterande ingredienser.
Själv blötlägger och tryckkokar jag alltid mina baljväxter i syfte att reducera betydande mängder av antinäringsämnen som fytinsyra och lektiner. Läs gärna mer om detta nedan.
Recept
2 medelstora rödbetor, ugnsrostade
3 dl kokta kikärtor
2 msk vit tahini
3 msk vatten
2 msk färskpressad citronjuice
1 stor vitlöksklyfta
1 krm spiskummin
2 msk olivolja
Salt
- Rosta skurna bitar av rödbetorna i ugnen på 200 grader. De behöver inte ta mycket färg. Låt svalna.
- Mixa tahini med citronsaft, vatten och vitlök i en matberedare (eller en mixerstav). Smeten ska bli lite tjockare i konsistensen. Cirka 2-3 minuter.
- Tillsätt kikärtor, spiskummin och salt. Mixa nu helt slätt.
- Tillsätt rödbetorna och mixa helt slätt.
- Tillsätt olivolja och mixa snabbt. Smaka av och tillsätt en gnutta mer vatten om du vill ha det lösare.
- Garnera gärna med ytterligare olivolja (om du har en välsmakande sådan) eller hackade pistagenötter blandat i olivolja och lite salt.
Naturresurs- och klimatperspektiv
Rotfrukter odlas ofta inte i växthus utan på friland. Det är en av de minst klimatkrävande råvaror vi kan äta. Om de dessutom är närproducerade och i säsong, är miljöfördelen än större. Det viktigaste är dock att köpa ekologiskt. Det är som jag skrivit tidigare varans totala livscykel som räknas och då utgör transporten en liten del av varans totala miljöbelastning, medan produktionssättet utgör en stor del av varans miljöbelastning.
Bönor och linser resulterar generellt sätt i låga utsläpp från odling och transport. Globalt sett är skövlingen av skogar bland annat ett av de allvarligaste hoten mot biologisk mångfald. Produktionen av protein från växter som odlats på åkermark kräver betydligt mindre arealer jordbruksmark än från djur som äter foder. Det blir också mer mark över till mer extensiv odling med mindre mängd bekämpningsmedel, vilket gynnar den biologiska mångfalden. Baljväxter har också en förmåga att i symbios med jordbakterier omvandla luftens kvävgas till kväveföreningar som kan nyttjas av växten direkt. Detta minskar behovet av gödsling och för ner näring i jorden till efterkommande grödor.
Hälsoperspektiv
Rotfrukter innehåller mycket fibrer, mineraler och vitaminer. Rödbeta ökar bland annat syreupptagningen i kroppen.
Böner och linser innehåller mycket näring, fibrer och protein. Bönor och linser innehåller dock en hel del fytinsyra och lektiner. För att minska den stora mängden antinäringsämnen i bönor och linser, är det viktigt att blötlägga och koka dessa. Själv använder jag alltid en tryckkokare i syfte att reducera lektininnehåll hos bönor och linser. Om du äter mycket bönor och linser, rekommenderar jag varmt att införskaffa en tryckkokare. Även ris, potatis och till exempel grytor kan kokas i tryckkokare.
Citron innehåller höga doser av bland annat c-vitamin. Citron stärker även immunförsvaret, motverkar bakterier samt virus. Citron stödjer också matsmältningen och kan påverka galla och lever positivt.
Studier har visat på mer än 150 olika hälsoeffekter av vitlök. Vitlök, lök och gräslök bekämpar skadliga bakterier, parasiter och virus. Det sägs vara bra för hjärtat.
Olivolja är rik på polyfenoler (antioxidant), enkelomättat fett och antibakteriella ämnen.
