Morots- och rödbetsjuice med ingefära, citrus och mynta

Denna färskpressade juice är en av mina absoluta favoriter. Det är naturligt söt och fräsch, med en lätt kryddning  från mynta och ingefära. Juicen passar perfekt att bjuda på vid speciella tillfällen, eller som en närings- och smakboost till dig själv en mörk vinterdag. Då den innehåller en hel del snabba kolhydrater från morötter och rödbetor, är det också en perfekt juice efter ett träningspass.

Poängen med att dricka färskpressad juice, vid sidan om att det är väldigt gott, är att få i sig en hög andel näringsämnen. Då fibrerna är borttagna sägs att näringsämnena direkt går ut i blodet. Jag rekommenderar grönsaksjuicer med ingen eller minimal andel frukt. Då fruktos endast kan spjälkas av levern, innebär juicer med en stor andel fruktos en alldeles för hög belastning på levern. Skador på levern till följd av högt fruktosintag från till exempel fruktjuicer, liknar skador på levern från alkohol.

Recept

5 medelstora morötter

1 -2 medelstora rödbetor

1 lime

1 citron

1 näve mynta

1*2 cm ingefära

  1. Skär grönsakerna i lämpliga storlekar för just din maskin. Tag bort kärnorna från limen och citronen.
  2. Pressa samtliga ingredienser via en juicepress eller en råsaft centrifug.

Naturresurs- och klimatperspektiv

Rotfrukter som morot och rödbetor är i jämförelse med många andra råvaror mer naturresurs- och klimatvänliga.

Citrusfrukter och ingefära är i Sverige importerade. Så länge du köper ekologiska varor är naturresurs- och klimatpåverkan lägre än motsvarande icke ekologiska råvaror. Det är som jag skrivit här produktionssättet som står för den största delen av varans miljöpåverkan. Transporten utgör en liten del av varans miljöpåverkan.

Hälsoperspektiv

Morötter är en bra källa för kalcium och kalium, liksom att den också innehåller beta-karoten, vitamin B, C och E, fosfor och selen. Morötter innehåller bland annat antioxidanterna betakaroten, lutein och zeaxantin. Antioxidanter motverkar fria radikaler och främjar därmed ditt immunsystem, vilket skyddar kroppen mot infektioner och sjukdomar så som till exempel cancer.

Rödbetsjuice är bra för avgiftning och stärker levern. Det är en stark antioxidant och har antiinflammatoriska egenskaper. Rödbetsjuice har naturligt förekommande nitrater. De naturliga nitraterna ger mer syre i blodet och sänker blodtrycket. På så sätt kan kroppens blodflöde förbättras. Rödbetsjuice är också rik på C-vitamin, folsyra och järn.

Citrusfrukter är mest kända för sina höga C-vitaminnivåer. Denna antioxidant är välgörande för huden och hjälper till att bekämpa skadliga fria radikaler. Citrusfrukter innehåller också en mängd andra växtämnen och flavonoider som är bra för hälsan.

Ingefära är mycket antibakteriellt och  en stark antoxidant. Roten stärker immunförsvaret på grund av höga nivåer av antioxidanter.Ingefära är såväl anti-inflammatorisk som anti-parasitisk. Den nyttiga roten innehåller ämnen som hjälper till med avfiftning av kroppen, förhindrar högt blodtryck och främjar matsmältningen. Ingefära kan vidare minska smärta och problem med lederna och är också känt för att kunna minska illamående. Mest näringsrik är den om den äts färsk.

Mynta innehåller bland annat rikligt med C-vitamin, stimulerar matsmältningen och är antibakteriellt.


Nyårsmeny

Jag har fått äran att skapa Kureras nyårsmeny! Ni finner den här. Det har varit fantastiskt kul att ta fram dessa rätter. De är inte bara oerhört goda; jag har även tagit hänsyn till  maträtternas naturresurs-, klimat- och hälsoperspektiv. Läs mer om det längre ner i denna artikel.

Förrätt – Auberginerullar med mandel, mynta och koriander. Ruccola och granatäpple.  

Huvudrätt – Jordärtskocksfritters. Mungböns- och fänkålsmousse med knaperstekt shiitakesvamp. Ugnsrostade rotfrukter med ingefära-, basilika och sesamfrödressing. Grönkålschips. 

Efterrätt –  Choklad- och hasselnötsbakelse

Ett nytt år innebär för många ett försök till att påbörja någonting nytt eller en vilja till att förändra någonting i livet till det bättre. Kanske den här nyårsmenyn kan fungera som ett avstamp till att leva ett mer hälsosamt liv som också tar hänsyn till andra människor, djur och natur? Utöver en fantastik god nyårsmiddag är dessa rätter såväl näringsrika som jämförelsevis mer naturresurs- och klimatvänliga.

Jag rekommenderar alltid att köpa ekologisk mat. Om varan dessutom är närodlad är det ett stort plus. Det är varans totala livscykel som räknas och då utgör transporten en liten del av varans totala miljöbelastning, medan produktionssättet är en stor del av varans totala miljöbelastning.

Det är svårt att misslyckas med förrätten. Resultatet blir en sann smakexplosion som troligtvis får gästerna att drömma sig bort till det libanesiska köket. Huvudrätten innehåller bland annat jordärtskocka, fänkål, sötpotatis och rödbeta. Färsk ingefära, basilika och mortlade sesamfrön ger de ugnsrostade rotfrukterna en intensiv och spännande smak. Med linser i basen på den lena fänkålsmoussen, och krispiga bitar av shiitakesvamp, känns huvudrätten komplett. Servera förslagsvis huvudrätten tillsammans med en grön sallad med vinägrett. Vem älskar inte kombinationen av choklad och hasselnöt? Det gör i alla fall jag. Därför fick denna choklad- och hasselnötsbakelse bli min efterrätt inför det nya året.

Gott Nytt år!

Naturresurs- och klimatperspektiv

Jag rekommenderar alltid att köpa ekologisk mat. Om varan dessutom är närodlad är det ett stort plus. Auberginen och sötpotatisen är till exempel inte närodlad. Det är dock varans totala livscykel som räknas och då utgör transporten en liten del av varans totala miljöbelastning, medan produktionssättet är en stor del av varans totala miljöbelastning. Jag har skrivit om ekologiskt vs närproducerat här.

Var noggrann med varifrån du köper dina mandlar. Cirka 80 procent av världens mandlar odlas i torra områden i Kalifornien. Till följd av generösa vattenrättigheter, har ett ohållbart jordbruk kunnat hållas i Central Valley. Mandelodlingarna har bidragit till tömda grundvattenkällor, stor vattenbrist och torka. I Sverige är det lätt att få tag på ekologiska mandlar odlade i Europa. Dessa sorter av mandelträd är generellt sett mer resistenta mot torka, vilket gör att de i regel inte bevattnas.

Rotfrukter odlas ofta inte i växthus utan på friland. Det är en av de minst klimatkrävande råvaror vi kan äta. Jag gör ofta råa rotfruktssallader med örter, istället för att köpa sallad som delvis är mer klimatkrävande att odla och dessutom ofta säljs i plastpåsar.

Bönor och linser resulterar generellt sätt i låga utsläpp från odling och transport. Proteinkällor som kommer från växtriket kräver betydligt mindre jordbruksmark än protein som kommer från djur som äter kraftfoder. Det innebär ett minskat behov av jordbruksmark. Globalt sett är skövlingen av skogar ett av de allvarligaste hoten motbiologisk mångfald. Det blir också mer mark över till mer extensiv odling med mindre mängd bekämpningsmedel, vilket gynnar den biologiska mångfalden om man väljer växtbaserat protein. Baljväxter har också en förmåga att i symbios med jordbakterier omvandla luftens kväve till kväveföreningar som kan nyttjas av växten direkt. Detta minskar behovet av gödsling och för ner näring i jorden till efterkommande grödor.

Örter är lätt och ofta tacksamt att odla hemma om sommaren. Men även på vintern går det bra att odla örter i kruka inomhus.

 

Hälsoperspektiv

Örter är mycket näringsrika. Mynta innehåller bland annat rikligt med C-vitamin, stimulerar matsmältningen och är antibakteriellt. Koriander är känt för att driva ut tungmetaller och kemikalier från kroppen. Basilika innehåller en mängd olika näringsämnen och kan bekämpa virus, bakterier, jäst och mögel.

Nötter och fröer innehåller mycket näringsämnen och antioxidanter men också fytinsyra och lektiner. Det är antinäringsämnen som hindrar upptag av näring. Genom blötläggning kan dessa ämnen minskas. Jag kommer att skriva ett mer utförligt inlägg om dessa så kallade antitrutrienter inom snar framtid. Jag blötlägger nästan alltid mina nötter och fröer. Det är lätt att sedan torka dem i torkugn, på lägsta temperaturen i ugnen eller en högre temperatur i ugnen. Nyttigaste är att rosta dem så lite som möjligt. Jag ”unnar” mig dock rostade, men inte brända nötter och fröer, då och då. Det kan också vara bra att veta att nötter och fröer innehåller mycket omega 6, som vi inte ska få i oss för mycket av, jämfört med omega 3.

Aubergine tillhör familjen Solanaceae – potatisväxter eller nattljusväxter. De kallas nightshades på engelska.  Även vanlig potatis, tomat, aubergine, paprika, spansk peppar och gojibär ingår i den här gruppen. Personer med med Chrons, Ulcerös Kolit, IBS och läckande tarm bör undvika potatisväxter enligt vissa på grund av de innehåller vissa typer av lektiner som kan öka risken för läckande tarm.

Rotfrukter innehåller mycket fibrer, mineraler och vitaminer. Jordärtskockor innehåller en stor mängd inulin, en kolhydrat som ger näring till våra tarmbakterier. Inulin bryts inte ner i tunntarmen utan fortsätter ner till tjocktarmen och där fungera som en så kallad prebiotika som ger näring till probiotikan eller tarmbakterierna. Därmed kan jordärtsskocka förbättra tarmfloran. Till följd av det höga fiberinnehållet, kan det dock finnas anledning att undvika jordärtsskocka om man har IBS, Crohns eller Ulcerös Kolit. Rödbeta ökar bland annat syreupptagningen i kroppen. Sötpotatis innehåller rikligt med betakaroten, antioxidanter, mineraler och vitaminer (bland annat C-vitamin och E-vitamin). Den har lägre GI än vanlig potatis och innehåller dessutom mycket resistent stärkelse, vilket är en typ av fiber som är mycket viktigt för vår mag- och tarmfunktion. Sötpotatis ska inte ätas rå eftersom den innehåller trypsininhibitorer som motverkar nedbrytningen av protein i magsäcken. Det inaktiveras dock i storutsträckning vid upphettning.

Ingefära klassas många gånger som supermat då den stärker immunförsvaret och på så sätt kan hämma flera sjukdomar. Den innehåller riktigt med antioxidanter, verkar antiinflammatoriskt, förhindrar högt blodtryck och främjar matsmältningen. Mest näringsrik är den om den äts färsk.

Kålväxter är väldigt nyttigt. De innehåller en mängd näringsämnen och fibrer. Vid sidan om exempelvis rödkål och broccoli, är grönkål en av de nyttigaste kålsorterna. Grönkålen har ett mycket högt ORAC-värde, vilken innebär att den är väldigt rik på antioxidanter. Kål innehåller också svavelbärande substanser som skyddar mot förkylningar, influensa, magvirus och svampsjukdomar så som till exempel Candida. Kål är även rik på folsyra som är känt för att minska trötthet och utmattning, bidra till normal blodbildning och till immunsystemets normala funktion. Värt att nämna är dock att kål även innehåller goitrogener när den äts i rått tillstånd. Det är ett antinäringsämne som likt lektiner och fytinsyra hindrar kroppen/tarmen från att ta upp näring. Just goitrogener kan hämna sköldkörtelns upptag av jod. För många människor som äter en stor del raw food, kan det vara värt att vara medveten om detta. Ett betydande intag av goitrogener kan behöva kompenseras med tillskott av iosoljod.

Böner och linser innehåller mycket näring, fibrer och protein. Mungbönor är en av de nyttigaste bönorna. Bönor och linser innehåller dock en hel del fytinsyra och lektiner. För att minska den stora mängden antinäringsämnen i bönor och linser, är det viktigt att blötlägga och koka dessa. Själv använder jag alltid en tryckkokare i syfte att reducera lektininnehåll hos bönor och linser. Om du äter mycket bönor och linser, rekommenderar jag varmt att införskaffa en tryckkokare inför det nya året. Det räcker inte att bara blötlägga för att oskadliggöra lektiner. Även ris, potatis och till exempel grytor kan kokas i tryckkokare. Citron innehåller höga doser av bland annat c-vitamin. Citron stärker immunförsvaret, motverkar bakterier samt virus. Citron stödjer också matsmältningen och kan påverka galla och lever positivt.

Studier har visat på mer än 150 olika hälsoeffekter av vitlök. Vitlök, lök och gräslök bekämpar skadliga bakterier, parasiter och virus. Det sägs vara bra för hjärtat. Olivolja är rik på polyfenoler (antioxidant), enkelomättat fett och antibakteriella ämnen. Kakaobönor innehåller en mycket hög nivå av antioxidanter, vilka har förmågan att skydda bland annat hjärtat, hjärnan, huden. Mest näring innehåller raw kakaoprodukter.

Följ mig gärna på Instagram.

 


Saffranspraliner

Jag gjorde dessa saffranspraliner för många år sedan. Nu gör vi dom igen! Varför? Det är den 4 advent och pralinerna är försvinnande goda. Jag tycker saffran och mörk choklad är en fantastiskt god smakkombination.

Saffransfyllning

2 dl cashewnötter

1 dl mandelmjöl

1 dl kokosolja

12 dadlar

0,5  gram saffran

1/2 krm vaniljpulver

Nypa salt

3 dl vatten

  1. Mixa samtliga ingredienser förutom vatten väl i en matberedare eller höghastighetsblender.
  2. Tillsätt vatten och mixa nu till en helt slät smet.
  3. Häll upp i formar och ställ in i frysen.

Chokladöverdrag

70 % smält ekologisk och gärna rättvisemärkt chokladkaka, sötad med till exempel kokossocker.

Du kan också göra din egen choklad. Mixa 1 dl kakao, 1 dl smält smakfri kokosolja, 1 msk finhackad kakaosmör, 1/2 krm vaniljpulver, en mycket liten nypa salt och valfri sötning i en blender eller matberedare. (Som sötning kan du till exempel ta cirka 1 msk ekologisk honung, eller 1-1,5 msk kokossocker, eller 1 msk dadelsirap, eller 1-1,5 msk björksocker. Jag brukar använda björksocker men för detta, liksom för kokossocker, behövs en höghastighetsblender.)

  1.  Smält choklad i vattenbad, alternativt gör din egen choklad enligt receptförslag ovan.
  2. Doppa dina frysta saffransbakelser i choklad. Låt stelna övertäckta i kyl, i syfte att de inte ska dra åt sig smak från annan mat i kylskåpet.
  3. Servera saffranspralinerna kylskåpskalla.

Varför blir vi sjuka

Termen ”hälsa” inrymmer så mycket mer än bara kost. Andra viktiga delar för en god hälsa är sömn, motion, minimering av tobak och alkohol samt inte minst en god psykisk hälsa. Självklart spelar även arvsanlag in i ekvationen. I den här artikeln begränsar jag mig dock endast till att skriva om kostens betydelse för hälsan. I det sammanhanget riskerar en näringsfattig och ohälsosam kost att göra oss sjuka.

Vad är vi gjorda för att äta?

För cirka två miljoner år vandrade vår släkting Homo habilis på Afrikas mark. Sammanlagt levde vi som jägare- och samlare i cirka 80 000 generationer. Det var cirka 350 generationer sedan den neolitiska revolutionen påbörjades, det vill säga den era då vi började odla, och det var 9 generationer sedan den industriella revolutionen påbörjades. Vi har levt med processad mat i endast tre generationer på ett ungefär.

Jägare- och samlares kost skiljde sig åt på olika ställen i världen, men några gemensamma nämnare var kolhydrater från gröna blad, grönsaker, rötter, örter, rotfrukter, frukter och bär, en del nötter, animaliskt protein från gräsbetande djur eller fisk och fleromättat fett i form av omega-3 från kött, fisk och skaldjur.  Den genomsnittliga livslängden har räknat in barn som dog såväl vid födseln som när de var unga. Det var givetvis svårare att överleva som barn på den tiden. Överlevde man barnåren, hade man dock goda chanser att leva till man blev cirka 70 år.

Läkaren Staffan Lindeberg  har forskat på hälsa och kost hos naturfolk. Han har bland annat studerat Kitava folket på Papua Nya Guinea. De lever på i huvudsak grönsaker, frukter, rotfrukter, sötpotatis, fisk och kokosfett. Ungefär 0,2 procent av deras kaloriintag kommer från mjölkprodukter, socker, sädesslag och alkohol. I Sverige är den siffran cirka 75 procent. Kitavafolket visar inga som helst tecken på hjärt-kärlbesvär, hjärtattacker, stroke eller näringsbrister. Cancer är sällsynt. De vanligaste dödsorsakerna är drunkningsolyckor och fallande kokosnötter som befolkningen får i huvudet.

Vad äter vi?

Det är tyvärr inte ovanligt med näringsfattig mat som vår basföda. Det är dessutom vanligt med många fikapauser, utflyktskakor, godis i bilen eller på bussen, fredags-, lördags- och söndagsgodis eller snacks. I värsta fall äter vi i västvärlden en kost med alldeles för stora mängder av kolhydrater från cerealier och snabbmat, processad mat, socker och tillsatt fruktos, transfettsyror, måltidsersättningar, animaliskt protein från nötkreatur som får kraftfoder, charkuterier, begränsat med grönsaker och örter samt liten andel fleromättat omega-3 fett men mycket omega-6. Vår mat innehåller dessutom hormonstörande ämnen och skadliga kemikalier. Vi dör oftast av välfärdssjukdomar som tyvärr kryper mer i åldrarna.

Var har vi hamnat?

Inflammation är en naturlig del av vårt immunförsvar. Det är kroppens försvar vid till exempel en infektion eller en vävnadsskada.  En näringsfattig och dålig kost startar negativa inflammatoriska processer i kroppen. De allra flesta av våra välfärdssjukdomar involverar också inflammatoriska processer. Det handlar om till exempel allergier, MS, fibromyalgi, reumatism, Crohns och cancer. Risken för barn i Sverige att drabbas av allergi har på hundra år ökat från 1 till 40 procent. I Sverige har diabetes typ 1 blivit dubbelt så vanligt de senaste 30 åren, medan diabetes typ 2 drabbar allt fler och sjunker ner i åldrarna. I dagsläget står hjärt- och kärlsjukdomar för flest dödsfall i världen. Kom då ihåg att de flesta hjärt- och kärlsjukdomarna förebyggs genom att minska riskfaktorer som till exempel en ohälsosam kost och fysisk inaktivitet.  Cancer riskerar i huvudsak att utvecklas till följd av livsstilsfaktorer som framför allt ohälsosam kost, tobak, alkohol, kemikalier och hormonstörande ämnen. Det blir också allt mer känt och erkänt att flera typer av tumörceller trivs på socker och raffinerade kolhydrater för att dela och föröka sig. Kroppen har dock en självläkande förmåga som vi kan stärka genom bland annat en bra kost. I nästa artikel om hälsa ska jag skriva om hur vi kan optimera kosten för att minska risken att bli sjuka.


Blomkål med kantareller och grönkålschips

Blomkål har länge varit en högst underskattad grönsak. De senaste åren har dock trenden vänt och det poppar upp recept på såväl blomkålspizzor, blomkålsfritters och rå tabbouleh baserade på blomkål.  Denna vackra grönsak är god såväl tillagad som rå.

Grönkålschips är i mitt tycke kanske en av de bästa uppfinningarna vad gäller grönkålsrätter. Hemma hos oss har vi experimenterat med diverse olika marinader och smaker. Mina barn jublar när vi gör grönkålschips med en marinad baserad på nötter eller frön. Även detta enkla recept äts med god aptit.

Curryn som tillsätts i marinaden till blomkålen gör inte att rätten smakar curry. Den syftar bara till att förfina smaken och ge en fin färg på blomkålen.

Blomkål

1 medelstor blomkål
1/2 dl olivolja
1 krm curry (gärna stark)
1 vitlök, riven
Några drag med pepparkvarnen
En stor nypa havssalt

Grönkålschips

4 stora blad grönkål
1/2 dl olivolja
2 msk näringsjäst
En stor nypa salt

Kantareller

Ca 150 gram (2–3 stora nävar) kantareller
Olivolja/kokosfett att steka i
1 vitlök, riven eller mycket finhackad
Färsk timjan
Salt

  1. Sätt ugnen på 200 grader.  Skiva blomkålen i 1 cm tjocka skivor. Gör en marinad på olivolja, curry, vitlök, peppar och salt. Pensla blomkålen med marinaden och lägg skivorna på en ugnsplåt.
  2. Blanda olivolja, näringsjäst och salt i en bunke. Riv bort bladen från grönkålen och blanda dessa väl med ovanstående dressing. Använd gärna händerna. Lägg ut grönkålsbladen på en ugnsplåt.
  3. Stek kantarellerna i en stekpanna utan fett i syfte att vätskan ska gå ur svampen. När det blir näst intill torrt i pannan, tillsätt olivolja eller smakfri kokosolja. När kantarellerna är näst intill färdiga, tillsätt salt, vitlök och timjan efter tycke och smak.
  4. Ställ in plåten med blomkål i mitten av ugnen och plåten med grönkål under denna. Blanda/vänd försiktigt grönkålen efter ca 5 minuter i syfte att den inte ska brännas. Efter ytterligare 5 minuter, dvs 10 minuter totalt, är blomkålen och grönkålschipsen färdiga. Vänd försiktigt runt kantarellerna med grönkålschipsen och lägg detta på blomkålsskivorna.
  5. Dekorera gärna med pinjenötter, ytterligare timjan och flingsalt.

Naturresurs- och klimatperspektiv

Rotgrönsaker är en av de mest naturresurs- och klimatvänliga råvarorna som du kan att äta. Kantareller går mot slutet av sin säsong, medan blomkål och grönkål fortfarande är i säsong. Att äta efter säsong är en mycket miljöriktig handling. På nätet är det lätt att söka upp vad som är i säsong. När det gäller rotfrukter är det många gånger jämförelsevis lättare att hitta både närodlade och ekologiska sådana. Även kantareller finns ju närodlade och utan bekämpningsmedel och konstgödsel.

Hälsoperspektiv

Samtliga kålväxter är väldigt nyttiga. De innehåller en mängd näringsämnen och fibrer. Vid sidan om exempelvis rödkål och broccoli, är grönkål en av de nyttigaste kålsorterna. Grönkålen har ett mycket högt ORAC-värde, vilken innebär att den är väldigt rik på antioxidanter. Kål innehåller också svavelbärande substanser som skyddar mot förkylningar, influensa, magvirus och svampsjukdomar så som till exempel Candida. Kål är även rik på folsyra som är känt för att minska trötthet och utmattning, bidra till normal blodbildning och till immunsystemets normala funktion.

Värt att nämna är dock att kål även innehåller goitrogener när den äts i rått tillstånd. Det är ett antinäringsämne som likt lektiner och fytinsyra hindrar kroppen/tarmen från att ta upp näring. Just goitrogener kan hämna sköldkörtelns upptag av jod. För många människor som äter en stor del raw food, kan det vara värt att vara medveten om detta. Ett betydande intag av goitrogener kan behöva kompenseras med tillskott av iosoljod.

Vitkök är supernyttigt! Den innehåller mycket vitaminer och antioxidanter som bekämpar bildandet av fria radikaler. Den verkar antiinflammatoriskt och skyddar kroppen mot parasiter och virus. Vitlök innehåller även mycket svavelföreningar vilka ger vitlöken den speciella doften. Beroende på hur vitlöken delas (krossas, pressas, hackas) och tillagas, kommer svavelföreningarna verka mer eller mindre effektivt. Ju mer finhackat, desto mer svavelföringar. För att behålla ett så högt näringsvärde som möjligt, bör vitlöken ätas rå eller tillsättas i slutet vid tillagning av varm mat.

Kantareller innehåller proteiner samt en stor mängd fibrer och mineraler så som till exempel selen, mangan, zink, kalcium och järn. Kantareller innehåller också C- och D-vitamin. Medan C-vitaminerna försvinner vid tillagning, bevaras D-vitaminerna. Dock innehåller svamp alltid vitamin D2 och inte D3 vilket är viktigt.

Timjan innehåller antioxidanter och en mängd andra nyttiga vitaminer och mineraler. Örten innehåller dessutom en eterisk olja som heter Tymol. Denna är antiseptisk och bra mot hosta, förkylningar och infektioner i andningsorganen. De eteriska oljorna är också kramplösande och kan lindra gaser och matsmältningsproblem. Oljorna skyddar även mot fria radikaler i cellmembranens fetter, till exempel i hjärta och hjärna.

 


Ekologiskt eller närproducerat — vad ska man välja?

Det mest miljöriktiga är givetvis att välja råvaror som både är ekologiska och närproducerade. Om valet står mellan en ekologisk respektive en närproducerad vara, måste varans totala livscykel räknas in.

Råvarans miljöbelastning

Transporten är en liten del av råvarans totala miljöbelastning, medan produktionssättet är en stor del av råvarans totala miljöbelastning. En väldigt liten andel av den mat vi importerar fraktas med flyg. Det handlar om en del känsliga färska frukter och grönsaker med kort hållbarhet, till exempel färska bär och baljväxter. Det mesta fraktas med lastfartyg eller lastbil, vilket ger relativt små utsläpp per kilo mat.

 

 

Icke-ekologiskt jordbruk

En råvara som endast är närproducerad ger inga miljögarantier medan en ekologiskt producerad råvara ger en miljöriktig garanti.

  • En lokal bonde som bedriver ett icke-ekologiskt jordbruk har med stor sannolikhet använt bekämpningsmedel, vilket påverkar vår hälsa, djur och natur negativt.
  • I ett icke ekologiskt jordbruk används ofta konstgödsel, vilket är mycket resurskrävande att framställa. Medan konstgödsel innehåller kalium, kväve och fosfor, innehåller riktig matjord ungefär 50 stycken olika mineraler. Konstgödsel lakar med tiden ur övriga mineraler och förstör balansen i jord och ekosystem. Det gör också att råvaran blir mindre näringsrik.
  • Konventionell djuruppfödning använder ofta djurfoder importerade från andra sidan jordklotet, vilken ofta har producerats genom att skog huggits ner och marker förstörts.

Värt att nämna är att det såklart också finns lokala bönder som av olika anledningar inte är ekologiskt certifierade, men ändå har ett minst lika ekologiskt hållbart jordbruk som de ekocertifierade. Det är dock svårt för konsumenten att ha denna insyn.

Svaret på frågan

Välj ekologiskt om du måste välja och inte känner till om den närproducerade produkten är odlad på lika villkor som en ekologisk råvara.

Ekologisk odling ger högre biologisk mångfald

En ytterligare viktig aspekt som väger tungt i ditt val mellan ekologiskt odlade råvaror framför närodlade konventionellt odlade råvaror, är att ekologisk odling också ger drygt 30 procent högre biologisk mångfald jämfört med konventionell odling.


Sötpotatistoast med mandelpesto och citronzest

Mitt första recept måste ju vara på sötpotatis och mandel. Sötpotatis är ingen potatis utan en rotknöl från en ört. Jag älskar denna stärkelse-, fiber- och näringsrika knöl. Kombinationen av sötpotatis, mandel, basilika och citron i detta recept ger en riktigt god, fräsch och spännande smakupplevelse. Toasten kan serveras som tilltugg, till förrätt eller tillsammans med andra rätter. Det går att variera och göra så mycket gott med sötpotatis. Framöver kommer jag definitivt att dela med mig av mitt recept på citronkaka baserad på sötpotatis. Mums!

Mandelträd är det vanligaste trädet på Mallorca. Som ett av de första vårtecken, blommar träden med sina vita och ljusrosa blommor i januari/februari. Många tycker också att detta bidrar till den vackraste tiden här på ön. Vid mandelskörden i slutet av sommaren samlas skal och rester in för att används till braskaminer om vintern. Bra, eller hur? 

SÖTPOTATISTOAST MED MANDELPESTO OCH CITRONZEST

Ingredienser

2 stora eller 3 mindre sötpotatisar
Olivolja
Salt

MANDELPESTO
1/2 dl rostade mandlar (köp färdigrostade eller rosta själv)
1 kruka/stor näve basilika
1 msk citron
1 medelstor vitlök
1 msk näringsjäst
1 dl olivolja (god och av hög kvalitet i syfte att peston ska bli god)
En nypa havssalt

SMAKSÄTTNING OCH DEKORERING
Citronzest
Hackade mandlar

  1. Om du vill rosta mandlar själv kommer här ett tips på, i mitt tycke, bästa sättet för att få en god rostad smak samtidigt som de inte bränns: Lägg mandlar på en plåt och ställ in i en kall ugn. Sätt ugnen på 200 grader. När ugnen är uppe på det nämnda gradantalet, tar du antingen ut dom (bryt en mandel för att se om den är lätt ljusbrun inuti) och låt dem svalna eller så låter du dom ligga kvar i 1-5 minuter ytterligare för att få lite mer färg inuti. Glöm inte att rosta mandlar till smaksättning och dekorering också. Om du vill ha saltade mandlar, kan du blötlägga mandlar i saltat vatten (använd rikligt med salt) i ca 30 minuter eller mer, och sedan rosta i ugnen enligt instruktionerna ovan. Då behöver de längre tid i ugnen. 
  2. Skär sötpotatis i ca 1/2 cm skivor. Pensla med olivolja och salta. Bred ut på en plåt och ugnsrosta i mitten av ugnen i ca 20–25 minuter. Vänd skivorna vid behov. De ska bli mjuka och smakar som godast om de får lite färg, men inte blir brända. 
  3. Mixa ingredienserna till peston. Låt gärna mandlarna fortfarande vara ”crunchy”. 
  4. Låt gärna sötpotatistoasten svalna innan du lägger på mandelpeston. 
  5. Smaksätt och dekorera med hackad mandel, citronzest enligt tycke och smak samt eventuellt lite havssalt. 

Naturresurs- och klimatperspektiv

Var noggrann med varifrån du köper dina mandlar. Cirka 80 procent av världens mandlar odlas i torra områden i Kalifornien. Till följd av generösa vattenrättigheter, har ett ohållbart jordbruk kunnat hållas i Central Valley. Mandelodlingarna har bidragit till tömda grundvattenkällor,  stor vattenbrist och torka. I Sverige är det lätt att få tag på ekologiska mandlar odlade i Europa. Dessa sorter av mandelträd är generellt sett mer resistenta mot torka, vilket gör att de i regel inte bevattnas. 

Jag rekommenderar alltid att köpa ekologisk mat. Om varan dessutom är närodlad är det ett stort plus. Sötpotatisen är till exempel inte närodlad. Det är dock varans totala livscykel som räknas och då utgör transporten en liten del av varans totala miljöbelastning, medan produktionssättet är en stor del av varans totala miljöbelastning. Jag kommer att skriva ett inlägg om detta i nästa vecka.

Hälsoperspektiv

Nötter och fröer innehåller mycket näringsämnen och antioxidanter men också fytinsyra och lektiner. Det är antinäringsämnen som hindrar upptag av näring. Genom blötläggning kan dessa ämnen minskas. Jag kommer att skriva ett mer utförligt inlägg om dessa så kallade antitrutrienter inom snar framtid. Jag blötlägger nästan alltid mina nötter och fröer. Det är lätt att sedan torka dem i torkugn, på lägsta temperaturen i ugnen eller en högre temperatur i ugnen. Nyttigaste är att rosta dem så lite som möjligt. Jag ”unnar” mig dock rostade, men inte brända nötter och fröer, då och då. Det kan också vara bra att veta att nötter och fröer innehåller mycket omega 6, som vi inte ska få i oss för mycket av, jämfört med omega 3. 

Sötpotatis innehåller rikligt med betakaroten, antioxidanter, mineraler och vitaminer (bland annat C- och E). Den har lägre GI än vanlig potatis och innehåller mycket resistent stärkelse, vilket är en typ av fiber som är mycket viktigt för vår mag- och tarmfunktion. Stärkelsen blir till socker när den upphettas och höjer då vårt blodsocker, men återgår till att bli resistent om den får svalna innan vi äter den. Sötpotatis kan därefter hettas upp till rumstemperatur igen utan att förändra sin struktur. Sötpotatis ska inte ätas rå eftersom den innehåller trypsininhibitorer som motverkar nedbrytningen av protein i magsäcken. Det inaktiveras dock i stor utsträckning vid upphettning.

Citron innehåller höga doser av bland annat c-vitamin. Citron stärker även immunförsvaret, motverkar bakterier samt virus. Citron stödjer också matsmältningen och kan påverka galla och lever positivt.

Studier har visat på mer än 150 olika hälsoeffekter av vitlök. Vitlök och lök i stort bekämpar skadliga bakterier, parasiter och virus.  Det sägs vara bra för hjärtat.

Basilika innehåller en mängd olika näringsämnen och bekämpar en mängd olika virus, bakterier, jäst och mögel. Basilika innehåller mycket också polyfenoler och så kallade “anti-aging” antioxidanter för att hjälpa till att bekämpa fria radikaler.

Olivolja är rik på polyfenoler (antioxidant), enkelomättat fett och antibakteriella ämnen.

Följ mig gärna på Instagram:

https://instagram.com/sophie_bohnstedt


Mat för hälsan och planeten

I somras frågade Kurera mig om jag ville börja blogga för dem. Jag blev otroligt glad och visste direkt vad jag ville blogga om. Under tre år i rad har jag hållit föredraget ”Bästa maten för din hälsa och planeten” på Yogagames. Föredraget speglar det område jag känner mest engagemang för och bloggnamnet kändes därmed givet. Jag älskar dessutom att laga mat och att fotografera. Vilken fantastik möjlighet att nu få kombinera dessa starka intressen genom att blogga för en riktigt bra och väl ansedd tidning!

 

Mat för hälsan och planeten

Vad vi äter är en av de faktorer som påverkar vår hälsa allra mest. Det är inte ovanligt med en stor andel näringsfattig mat som vår huvudföda. Det handlar till exempel om snabba kolhydrater från spannmål, raffinerat socker, processad snabbmat, tillsatt fruktos, artificiella sötningsmedel, transfettsyror, måltidsersättningar, animaliskt protein från djur uppfödda på spannmål, tillsatser, liten andel fleromättat omega-3 fett men mycket omega-6, kemikalier, antibiotika och hormonstörande ämnen.

Människans produktion och konsumtion av mat påverkar jordens naturresurser och klimat allra mest. Därmed har det som vi människor väljer att äta, störst potential att bidra till en positiv förändring för planeten. Det inbegriper även djurens framtid. Alla konsumenter kan göra skillnad. För många är det dock svårt att veta hur de ska välja rätt samtidigt som de fortfarande vill njuta av god och hälsosam mat. Tack och lov är mycket av det som är bra för hälsan, även bra för planeten.

 

Min resa

Mitt intresse för miljöfrågor grundades redan som barn. Det föll sig naturligt att välja en utbildning efter vad mitt hjärta kände mest engagemang för, liksom senare att börja arbeta med miljöfrågor och Kyotoprotokollet på en svensk myndighet.

Jag har själv haft stora hälsoutmaningar. När jag var 22 år sprang jag ner för en isbacke och slog i höft, svanskota och rygg. Trots att jag inte kunde gå när jag kom in på akuten, slutade besöket med ett gäng värktabletter och recept på ytterligare värktabletter. Ingen djupare undersökning gjordes. Jag försökte att inte äta så mycket värktabletter under tiden som följde, men smärtan i ryggen var olidlig. Jag hade svårt att sova på nätterna, arbeta, studera, sitta på caféer eller äta längre middagar med familj och vänner. Jag trodde knappast att jag skulle kunna bära ett barn i framtiden. Jag åt värktabletter fram och tillbaka i nästan fyra år. Det resulterade i försämrade levervärden samt problem med galla, mage och tarm. Jag utvecklade överkänslighet mot en rad födoämnen, speciellt socker. Med tiden blev ryggen bättre. Samtidigt kände jag mig allt mer trött och sjuk. Efter många besök hos läkare och hos människor med alternativa metoder, började jag själv fördjupa mig i vad jag kunde göra med kostens hjälp. Jag slutade bland annat med socker, mejeri och gluten. Jag fick verkligen erfara hur stor skillnad kosten kan göra för hälsan och har så erfarit sedan dess. Vid sidan om kosten, bidrog självklart också en ändrad livsstil till att jag kom över mina sömnproblem och började må bättre. Meditation och långa promenader i naturen med min före detta hemlösa hund från Grekland, Dimos, kom att betyda mycket under denna tid.

 

Mitt liv idag

Jag fullkomligt älskar goda smaker! Jag lagar mat från naturliga och rena råvaror, självklart ekologiskt i så stor utsträckning som möjligt. Jag söker kunskap och försöker vara medveten om hur olika råvaror påverkar vår hälsa, andra människor, djur, natur- och vattenresurser samt klimat. Det blir inte alltid perfekt. Jag försöker dock hitta en rimlig balans mellan att äta hälsosamt och miljömässigt hållbart. Vad jag menar med det, kommer ni att få läsa mer om i denna blogg.

I augusti flyttade jag med min familj till Mallorca. En dröm som vi burit på under många år och som äntligen har gått i uppfyllelse. Vi vill komma närmare solen, bergen, grönskan, havet och råvarorna här.  På Mallorca har vi påbörjat ett nytt och spännande familjeäventyr. Härifrån kommer jag att starta min första blogg. Jag vill förmedla kunskap och hoppas inspirera till att laga god, hälsosam och miljövänlig mat. Jag ser fram emot att börja blogga och hoppas att ni kommer att tycka om det jag vill förmedla och dela med mig av.

Följ mig gärna på Instagram och Facebook.

https://instagram.com/sophie_bohnstedt

https://www.facebook.com/Mat-för-hälsan-och-planeten

Sophie

PS. Läs gärna mitt första recept Sötpotatistoast med mandelpesto och citronzest.