Spermier tappar kraft av solskydd visar ny forskning

Fakta

Kemiskt eller fysikaliskt filter mot UV-ljus
Traditionella solskydd innehåller ett kemiskt eller ett fysikaliskt solfilter, eller en kombination av båda.
Kemiska filter består av molekyler som absorberar energin i solljuset och omvandlar den till värme. 27 av de 29 uv-filter som är godkända av EU tillhör gruppen.
Fysikaliska filter är ämnen som reflekterar bort UV-ljuset från kroppen, och hindrar energin att tränga ner i huden. Titandioxid och zinkoxid är godkända som uv-filter i EU.

De 13 UV-filtren som påverkade i studien (i fallande ordning)
• 4-methylbenzylidene camphor (4-BC).
• 3-benzylidene camphor (3-BC).
• Menthyl anthranilate (Meradimate).
• Isoamyl pmethozycinnamate (Amiloxate).
• Ethylhexyl salicylate (Octisalate).
• Benzylidene camphor sulfonic acid (BCSA).
• Homosalate (HMS).
• Ethylhexyl dimethyl paba (OD-PABA).
• Benzophenone-3 (BP-3).
• Ethylhexylmethoxycinnamate (Octinoxate).
• Octocrylene.
• Butyl methoxydibenzoylmethane (Avobenzone).
• Diethylamino hydroxybenzoyl hexyl benzoate (DHHB).
Källa: Ny Teknik

Nästan hälften av alla godkända UV-filter i traditionella solskyddskrämer stör spermiernas funktion vilket kan leda till att spermierna inte klarar att befrukta ett ägg, konstaterar en ny studie från Danmark. Även kvinnor tros påverkas negativt.
Forskarnas fynd kan utgöra en del av svaret på varför 10-15 procent av alla par drabbas av ofrivillig barnlöshet - varav många aldrig får svar på varför.

– Om fler bara kände till att det finns naturliga solskyddskrämer utan kemiska UV-filter, och att det även går att skydda sig mot solen med hjälp av vitaminer och mineraler, skulle det nog kunna innebära färre hormonella störningar i samband med fertilitet, säger hälsorådgivaren Barbara Rehberg Eintrei.

Vid internationella centret Edmarc vid Rigshospitalet i Danmark fokuseras forskningen på faktorer som kan störa mannens fertilitet. Det som framkommit hittills anses intressant. Bland annat har forskarna konstaterat att mäns spermiekvalitet är sämre i dag jämfört med för 70-80 år sedan. Nu är frågan de ställer sig om de kemiska UV-filter som tidigare kopplats till reproduktionsstörningar hos djur kan vara en orsak? Det verkar så, skriver tidningen Ny teknik.

Läs också: Ny studie: Tillskott av selen skulle kunna hjälpa infertila par

 

13 av 29 filter påverkar spermier negativt
Professor Niels Skakkebæck och hans forskare vid centret har därför undersökt hur olika saker som tros kunna påverka fertiliteten. De har bland annat exponerat donerade mänskliga spermier för 29 olika kemiska uv-filter, vilka samtliga är godkända för användning i EU och/eller USA. Med skrämmande resultat. Deras forskning visar nämligen att så många som 13 av filtren påverkar spermier på ett sätt som liknar könshormonet progesteron.
– Konsekvensen kan bli att spermien inte förmår befrukta ägget och att kvinnan inte blir gravid, kommenterar Niels Skakkebæk, skriver Ny Teknik.
Resultatet av forskarnas studie är publicerat i den vetenskapliga tidskriften Endocrinology.

Ämnen tas upp av huden
Läkaren och doktoranden Anders Rehfeld, som har utfört studien, poängterar att testerna än så länge bara är gjorda i labbskålar och måste utföras i adekvata djurmodeller innan det går att dra säkra slutsatser om att samma sak skulle kunna hända hos människor. Däremot finns två faktorer som stärker hypotesen att så är fallet, påpekar han.
– Vi vet att åtminstone fyra av de UV-filter där vi uppmätt effekter kan passera genom huden. Två av dem har uppmätts i högre koncentrationer i blodet än de som gav utslag i studien.
Nedbrytningsprodukter har uppmätts i sperma, berättar Anders Rehfeld och meddelar att de även har sett effekter när de kombinerat kemikalier i nivåer som var för sig inte påverkat spermierna.
– Det betyder att ämnena kan ha en påverkan även om de förekommer i väldigt låga koncentrationer, förklarar han.

► Läs också: Liten guide till hormonstörande ämnen

Påverkar även kvinnor
Anders Rehfeld berättar vidare att forskarna tror att även kvinnor påverkas, troligen mest.
– Vi tror att den största effekten är i kvinnan. En av anledningarna är att vävnaderna i de kvinnliga fortplantningsorganen inte är skyddade av någon blodbarriär. Det betyder att de halter som finns i blodet kommer också dit.
Nästa steg för Anders Rehfeld är studier för att se om, och i så fall vilka, UV-filter som finns i sperma och kvinnors fortplantningsorgan, skriver Ny Teknik.

Rekommenderar solkrämer med fysikaliska filter
På frågan om han tror att par som vill ha barn bör undvika att använda solkräm med kemiska UV-filter svarar han:
– Om de känner sig osäkra efter att ha läst vår studie skulle jag föreslå att de använder solkrämer med fysikaliska filter.
Kortfattat skyddar fysikaliska UV-filter huden genom att små partiklar ligger ovanpå huden och reflekterar bort UV-strålarna medan kemiska UV-filter skyddar huden genom att absorbera UV-strålningen och genom en kemisk reaktion i huden omvandla strålningen till mindre skadlig strålning.

► Läs också: Ekojournalisten tipsar om naturliga solskydd

 

Svenska forskaren: "Studien är jättespännande"
Pauliina Damdimopoulou vid Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper (Swetox) och Karolinska institutet forskar på miljökemikaliers påverkan på kvinnlig fertilitet. Hon finner studien intressant.
– Jag tycker studien är jättespännande. De använder ett system som är direkt relevant för människan, mänskliga spermier, och har testat de UV-filter som finns på marknaden på ett systematiskt sätt, berättar hon för Ny Teknik.

Läs också: Vanlig solkräm trolig orsak till manlig infertilitet enligt ny studie

Inte förvånad över granskningen av kemiska UV-filter påverkan på reproduktionen
Matts Olovsson är överläkare vid Kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala och professor vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala universitet. Han är inte förvånad över fakumet att kemiska UV-filter hamnar under lupp när det gäller påverkan på reproduktionen.
– Att vissa UV-filter kan ha reproduktionsstörande egenskaper på exempelvis fåglar är inte nytt. Några exponeringsstudier på människor har däremot inte gjorts. Å andra sidan är effekterna i studien ganska påtagliga för en del av UV-filtren så det är väl rimligt att tro att de kan påverka fertiliteten. Men det återstår att visa, säger han till tidningen.

"Räcker inte som grund för ändrad lagstiftning"
Det är inte första gången diskussionen om kemiska UV-filters potentiella hormonstörande effekter är på tapeten. Även Peter Jansson på branschorganisationen Kemisk-tekniska leverantörsförbundet har hört den förut.
– En sådan här studie kan bidra med ny kunskap men det är viktigt att förstå att den ensam inte räcker som grund för ändrad lagstiftning. För det krävs en säkerhetsvärdering, det vill säga att EU:s oberoende vetenskapliga kommitté (SCCS) undersöker om det finns risk att människor kan ta skada. Labbtester kan ju indikera någonting som inte kommer att ske i kroppen, säger han men berättar samtidigt att ett av de utpekade UV-filtren, 3-benzylidene camphor, sedan den 18 februari i år inte längre är tillåten i vare sig solskyddsprodukter eller kosmetika i EU.

► Läs också: Fertil igen med bidrottninggelé

Negativ utveckling av hjärnkapaciteten hos barn och högre dödlighet
De negativa konsekvenserna av hormonstörande ämnen är många och slår både mot hälsa och samhällsekonomi. Bara inom EU uppskattas samhällskostnaden för effekterna av människors ständiga exponering av hormonstörande ämnen till biljon 435 miljarder kronor om året. Närmare bestämt 157 miljarder kronor - eller 1,23 procent av EU:s BNP.
Utöver hälsoeffekter som manlig infertilitet finns även sannolika samband med tillstånd som ADHD, autism, sänkt IQ, fetma, diabetes typ 2, kryptorkism (en missbildning hos nyfödda pojkar som innebär att testiklarna inte har vandrat ner till pungen) samt högre dödlighet, som kan härledas till minskat testosteron.
Den höga summan är vad 18 framstående forskare, i en omfattande forskningsstudie, har uppskattat att kostnaden blir för vård, rehabilitering och minskad produktivitet till följd av hormonstörande ämnen i EU-länderna.

 

Läs också: Hormonstörande ämnen kostar EU 157 miljarder euro om året

"Tyvärr upp till konsumenten att själv skaffa sig denna kunskap"
Men många hormonstörande ämnen fortfarande är tillåtna krävs det i dagsläget att människor själva är pålästa och medvetna om innehåll i produkter, menar den auktoriserade hälsorådgivaren Barbara Rehberg Eintrei.
– Tyvärr är det idag upp till konsumenten att själv skaffa sig den här kunskapen, vilket allt fler verkar börjar förstå, säger hon.

Naturliga solskyddskrämer utan kemiska UV-filter ett alternativ
I dagsläget drabbas ungefär 10–15 procent av alla par av ofrivillig barnlöshet – men långt ifrån alla får svaret på varför. – Det vore bättre för fertiliteten att använda mindre kemikalier framförallt på huden som är ett av de största organ vi har. Om fler bara kände till att det finns naturliga solskyddskrämer utan kemiska UV-filter, och att det även går att skydda sig mot solen med hjälp av vitaminer och mineraler, skulle det nog kunna innebära färre hormonella störningar i samband med fertilitet, säger hälsorådgivaren Barbara Rehberg Eintrei och fortsätter:
– Dessutom slipper man då även andra oönskade effekter av de potentiellt hormonstörande ämnen som traditionella solskyddskrämer innehåller.

Av Redaktionen

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Kemiskt eller fysikaliskt filter mot UV-ljus
Traditionella solskydd innehåller ett kemiskt eller ett fysikaliskt solfilter, eller en kombination av båda.
Kemiska filter består av molekyler som absorberar energin i solljuset och omvandlar den till värme. 27 av de 29 uv-filter som är godkända av EU tillhör gruppen.
Fysikaliska filter är ämnen som reflekterar bort UV-ljuset från kroppen, och hindrar energin att tränga ner i huden. Titandioxid och zinkoxid är godkända som uv-filter i EU.

De 13 UV-filtren som påverkade i studien (i fallande ordning)
• 4-methylbenzylidene camphor (4-BC).
• 3-benzylidene camphor (3-BC).
• Menthyl anthranilate (Meradimate).
• Isoamyl pmethozycinnamate (Amiloxate).
• Ethylhexyl salicylate (Octisalate).
• Benzylidene camphor sulfonic acid (BCSA).
• Homosalate (HMS).
• Ethylhexyl dimethyl paba (OD-PABA).
• Benzophenone-3 (BP-3).
• Ethylhexylmethoxycinnamate (Octinoxate).
• Octocrylene.
• Butyl methoxydibenzoylmethane (Avobenzone).
• Diethylamino hydroxybenzoyl hexyl benzoate (DHHB).
Källa: Ny Teknik

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

 

Fett från fisk dämpar inflammationer i kroppen

Forskning

Balansen mellan ditt intag av omega-3 och omega-6 påverkar din risk för inflammation. En kost rik på omega-3 minskar risken att drabbas. Studierna på omega-3 har dock varit tvetydiga – vilket bland annat beror på att alla fiskoljor helt enkelt inte är lika. Uppsalaprofessorn Tom Saldeen har forskat på just fiskolja. Kurera bad honom förkla­ra varför vissa oljor inte har någon effekt alls – medan andra har en signifikant antiinflammatorisk effekt på bland annat hjärta, kärl och leder.

Enzymerna lugnade Karins mage

Hälsa

Ett aktivt liv med familj, karriär och träning. Men en mage som reagerar precis före ett spännande möte eller när spinningpasset ska börja, ställer till det. Lösningen – några kapslar med örter och enzymer.

“Mångfald och artrikedom gynnar alla bin”

Övrigt

Idag 20 maj firas honungbina över hela världen. I Slovenien, som ligger bakom införandet av World Bee Day, håller man honungsbiet högt och biodlingen har traditionellt hög status. I Danmark har det däremot utbrutit en infekterad konflikt mellan anhängare till de vilda bina och biodlarna och deras honungsbin. I Sverige menar forskare att konflikten är onödig.

5 enkla steg för att äta nyttigare

Kost

Jenny Westman och Linnea Eriksson är fullfjädrade hälsopedagoger och proffsiga matbloggare med ett välbesökt Instagramkonto, som är en total dröm för alla foodies. De utsågs till Årets hälsobloggare 2017 – och tycker att det är viktigt att fylla på kroppen med bra bränsle för att orka med livets alla utmaningar. Här delar de med sig av fem tips för hur du enkelt äter nyttigare – och avslöjar vad de själva äter för dagliga kosttillskott.

 

Smartphone med podden synlig - petra månström infälld

Kunskapsföretaget lanserar hälsopodd

Allmänt

Ihop med poddkändisen Petra Månström drar nu hälso- och kunskapsföretaget Holistic igång en ny podd. Tanken är att inspirera och sprida kunskap om nya vägar till hälsa och välmående - men utan pekpinnar och orimliga krav. "Tillsammans har vi skapat podden som jag så länge har letat efter. En podd som alla kan ta till sig", säger programledaren Petra Månström.

 

Nutritionisten: Vad är kalorirestriktion?

Kost

Kalorirestriktion är när man äter färre kalorier men ändå får i sig tillräckligt med näring. Det har länge varit känt att en minskning av intaget av kalorier främjar hälsan. Hälsosam kalorirestriktion ger positiva effekter på vikt och hjärt-kärlhälsa men extrem kalorirestriktion eller självsvält är varken bra för hälsan eller effektiv vid viktminskning, varnar Lina Åhlén.

 

Din favoritmusik aktiverar hjärnans belöningssystem

Mental hälsa

Dopamin spelar en direkt roll i den känsla av välmående som framkallas av att lyssna på musik vi tycker om visar en ny studie. Att lyssna på den musik du älskar gör att din hjärna frigör mer dopamin – en kemikalie som gör att vi känner oss engagerade och motiverade och som spelar en viktig roll för människans känslomässiga och kognitiva funktion. 

Större risk att dö efter operation för singlar och lågutbildade

Forskning

Det finns en tydlig koppling mellan sociala faktorer och risken att avlida efter bypassoperation. Personer som lever ensamma eller saknar vidareutbildning befinner sig i större utsträckning i riskzonen än personer som lever i par eller har "Det är första gången man kan se att de sociala förutsättningarna har så stark koppling till den förväntade livslängden efter operationen", säger Susanne Nielsen, forskare vid Göteborgs universitet.

 

Skönhetspanelen testar ansiktsmasker

Hud

Lägg en ansiktsmask – blunda och vila medan masken gör sitt på huden. Bättre boost för både hud och själ får man leta efter. Kureras skönhetspanel har testat några ekologiska ansiktsmasker och hittat en favorit.