Spermier tappar kraft av solskydd visar ny forskning

Fakta

Kemiskt eller fysikaliskt filter mot UV-ljus
Traditionella solskydd innehåller ett kemiskt eller ett fysikaliskt solfilter, eller en kombination av båda.
Kemiska filter består av molekyler som absorberar energin i solljuset och omvandlar den till värme. 27 av de 29 uv-filter som är godkända av EU tillhör gruppen.
Fysikaliska filter är ämnen som reflekterar bort UV-ljuset från kroppen, och hindrar energin att tränga ner i huden. Titandioxid och zinkoxid är godkända som uv-filter i EU.

De 13 UV-filtren som påverkade i studien (i fallande ordning)
• 4-methylbenzylidene camphor (4-BC).
• 3-benzylidene camphor (3-BC).
• Menthyl anthranilate (Meradimate).
• Isoamyl pmethozycinnamate (Amiloxate).
• Ethylhexyl salicylate (Octisalate).
• Benzylidene camphor sulfonic acid (BCSA).
• Homosalate (HMS).
• Ethylhexyl dimethyl paba (OD-PABA).
• Benzophenone-3 (BP-3).
• Ethylhexylmethoxycinnamate (Octinoxate).
• Octocrylene.
• Butyl methoxydibenzoylmethane (Avobenzone).
• Diethylamino hydroxybenzoyl hexyl benzoate (DHHB).
Källa: Ny Teknik

Nästan hälften av alla godkända UV-filter i traditionella solskyddskrämer stör spermiernas funktion vilket kan leda till att spermierna inte klarar att befrukta ett ägg, konstaterar en ny studie från Danmark. Även kvinnor tros påverkas negativt.
Forskarnas fynd kan utgöra en del av svaret på varför 10-15 procent av alla par drabbas av ofrivillig barnlöshet - varav många aldrig får svar på varför.

– Om fler bara kände till att det finns naturliga solskyddskrämer utan kemiska UV-filter, och att det även går att skydda sig mot solen med hjälp av vitaminer och mineraler, skulle det nog kunna innebära färre hormonella störningar i samband med fertilitet, säger hälsorådgivaren Barbara Rehberg Eintrei.

Vid internationella centret Edmarc vid Rigshospitalet i Danmark fokuseras forskningen på faktorer som kan störa mannens fertilitet. Det som framkommit hittills anses intressant. Bland annat har forskarna konstaterat att mäns spermiekvalitet är sämre i dag jämfört med för 70-80 år sedan. Nu är frågan de ställer sig om de kemiska UV-filter som tidigare kopplats till reproduktionsstörningar hos djur kan vara en orsak? Det verkar så, skriver tidningen Ny teknik.

Läs också: Ny studie: Tillskott av selen skulle kunna hjälpa infertila par

 

13 av 29 filter påverkar spermier negativt
Professor Niels Skakkebæck och hans forskare vid centret har därför undersökt hur olika saker som tros kunna påverka fertiliteten. De har bland annat exponerat donerade mänskliga spermier för 29 olika kemiska uv-filter, vilka samtliga är godkända för användning i EU och/eller USA. Med skrämmande resultat. Deras forskning visar nämligen att så många som 13 av filtren påverkar spermier på ett sätt som liknar könshormonet progesteron.
– Konsekvensen kan bli att spermien inte förmår befrukta ägget och att kvinnan inte blir gravid, kommenterar Niels Skakkebæk, skriver Ny Teknik.
Resultatet av forskarnas studie är publicerat i den vetenskapliga tidskriften Endocrinology.

Ämnen tas upp av huden
Läkaren och doktoranden Anders Rehfeld, som har utfört studien, poängterar att testerna än så länge bara är gjorda i labbskålar och måste utföras i adekvata djurmodeller innan det går att dra säkra slutsatser om att samma sak skulle kunna hända hos människor. Däremot finns två faktorer som stärker hypotesen att så är fallet, påpekar han.
– Vi vet att åtminstone fyra av de UV-filter där vi uppmätt effekter kan passera genom huden. Två av dem har uppmätts i högre koncentrationer i blodet än de som gav utslag i studien.
Nedbrytningsprodukter har uppmätts i sperma, berättar Anders Rehfeld och meddelar att de även har sett effekter när de kombinerat kemikalier i nivåer som var för sig inte påverkat spermierna.
– Det betyder att ämnena kan ha en påverkan även om de förekommer i väldigt låga koncentrationer, förklarar han.

► Läs också: Liten guide till hormonstörande ämnen

Påverkar även kvinnor
Anders Rehfeld berättar vidare att forskarna tror att även kvinnor påverkas, troligen mest.
– Vi tror att den största effekten är i kvinnan. En av anledningarna är att vävnaderna i de kvinnliga fortplantningsorganen inte är skyddade av någon blodbarriär. Det betyder att de halter som finns i blodet kommer också dit.
Nästa steg för Anders Rehfeld är studier för att se om, och i så fall vilka, UV-filter som finns i sperma och kvinnors fortplantningsorgan, skriver Ny Teknik.

Rekommenderar solkrämer med fysikaliska filter
På frågan om han tror att par som vill ha barn bör undvika att använda solkräm med kemiska UV-filter svarar han:
– Om de känner sig osäkra efter att ha läst vår studie skulle jag föreslå att de använder solkrämer med fysikaliska filter.
Kortfattat skyddar fysikaliska UV-filter huden genom att små partiklar ligger ovanpå huden och reflekterar bort UV-strålarna medan kemiska UV-filter skyddar huden genom att absorbera UV-strålningen och genom en kemisk reaktion i huden omvandla strålningen till mindre skadlig strålning.

► Läs också: Ekojournalisten tipsar om naturliga solskydd

 

Svenska forskaren: "Studien är jättespännande"
Pauliina Damdimopoulou vid Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper (Swetox) och Karolinska institutet forskar på miljökemikaliers påverkan på kvinnlig fertilitet. Hon finner studien intressant.
– Jag tycker studien är jättespännande. De använder ett system som är direkt relevant för människan, mänskliga spermier, och har testat de UV-filter som finns på marknaden på ett systematiskt sätt, berättar hon för Ny Teknik.

Läs också: Vanlig solkräm trolig orsak till manlig infertilitet enligt ny studie

Inte förvånad över granskningen av kemiska UV-filter påverkan på reproduktionen
Matts Olovsson är överläkare vid Kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala och professor vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala universitet. Han är inte förvånad över fakumet att kemiska UV-filter hamnar under lupp när det gäller påverkan på reproduktionen.
– Att vissa UV-filter kan ha reproduktionsstörande egenskaper på exempelvis fåglar är inte nytt. Några exponeringsstudier på människor har däremot inte gjorts. Å andra sidan är effekterna i studien ganska påtagliga för en del av UV-filtren så det är väl rimligt att tro att de kan påverka fertiliteten. Men det återstår att visa, säger han till tidningen.

"Räcker inte som grund för ändrad lagstiftning"
Det är inte första gången diskussionen om kemiska UV-filters potentiella hormonstörande effekter är på tapeten. Även Peter Jansson på branschorganisationen Kemisk-tekniska leverantörsförbundet har hört den förut.
– En sådan här studie kan bidra med ny kunskap men det är viktigt att förstå att den ensam inte räcker som grund för ändrad lagstiftning. För det krävs en säkerhetsvärdering, det vill säga att EU:s oberoende vetenskapliga kommitté (SCCS) undersöker om det finns risk att människor kan ta skada. Labbtester kan ju indikera någonting som inte kommer att ske i kroppen, säger han men berättar samtidigt att ett av de utpekade UV-filtren, 3-benzylidene camphor, sedan den 18 februari i år inte längre är tillåten i vare sig solskyddsprodukter eller kosmetika i EU.

► Läs också: Fertil igen med bidrottninggelé

Negativ utveckling av hjärnkapaciteten hos barn och högre dödlighet
De negativa konsekvenserna av hormonstörande ämnen är många och slår både mot hälsa och samhällsekonomi. Bara inom EU uppskattas samhällskostnaden för effekterna av människors ständiga exponering av hormonstörande ämnen till biljon 435 miljarder kronor om året. Närmare bestämt 157 miljarder kronor - eller 1,23 procent av EU:s BNP.
Utöver hälsoeffekter som manlig infertilitet finns även sannolika samband med tillstånd som ADHD, autism, sänkt IQ, fetma, diabetes typ 2, kryptorkism (en missbildning hos nyfödda pojkar som innebär att testiklarna inte har vandrat ner till pungen) samt högre dödlighet, som kan härledas till minskat testosteron.
Den höga summan är vad 18 framstående forskare, i en omfattande forskningsstudie, har uppskattat att kostnaden blir för vård, rehabilitering och minskad produktivitet till följd av hormonstörande ämnen i EU-länderna.

 

Läs också: Hormonstörande ämnen kostar EU 157 miljarder euro om året

"Tyvärr upp till konsumenten att själv skaffa sig denna kunskap"
Men många hormonstörande ämnen fortfarande är tillåtna krävs det i dagsläget att människor själva är pålästa och medvetna om innehåll i produkter, menar den auktoriserade hälsorådgivaren Barbara Rehberg Eintrei.
– Tyvärr är det idag upp till konsumenten att själv skaffa sig den här kunskapen, vilket allt fler verkar börjar förstå, säger hon.

Naturliga solskyddskrämer utan kemiska UV-filter ett alternativ
I dagsläget drabbas ungefär 10–15 procent av alla par av ofrivillig barnlöshet – men långt ifrån alla får svaret på varför. – Det vore bättre för fertiliteten att använda mindre kemikalier framförallt på huden som är ett av de största organ vi har. Om fler bara kände till att det finns naturliga solskyddskrämer utan kemiska UV-filter, och att det även går att skydda sig mot solen med hjälp av vitaminer och mineraler, skulle det nog kunna innebära färre hormonella störningar i samband med fertilitet, säger hälsorådgivaren Barbara Rehberg Eintrei och fortsätter:
– Dessutom slipper man då även andra oönskade effekter av de potentiellt hormonstörande ämnen som traditionella solskyddskrämer innehåller.

Av Redaktionen

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Kemiskt eller fysikaliskt filter mot UV-ljus
Traditionella solskydd innehåller ett kemiskt eller ett fysikaliskt solfilter, eller en kombination av båda.
Kemiska filter består av molekyler som absorberar energin i solljuset och omvandlar den till värme. 27 av de 29 uv-filter som är godkända av EU tillhör gruppen.
Fysikaliska filter är ämnen som reflekterar bort UV-ljuset från kroppen, och hindrar energin att tränga ner i huden. Titandioxid och zinkoxid är godkända som uv-filter i EU.

De 13 UV-filtren som påverkade i studien (i fallande ordning)
• 4-methylbenzylidene camphor (4-BC).
• 3-benzylidene camphor (3-BC).
• Menthyl anthranilate (Meradimate).
• Isoamyl pmethozycinnamate (Amiloxate).
• Ethylhexyl salicylate (Octisalate).
• Benzylidene camphor sulfonic acid (BCSA).
• Homosalate (HMS).
• Ethylhexyl dimethyl paba (OD-PABA).
• Benzophenone-3 (BP-3).
• Ethylhexylmethoxycinnamate (Octinoxate).
• Octocrylene.
• Butyl methoxydibenzoylmethane (Avobenzone).
• Diethylamino hydroxybenzoyl hexyl benzoate (DHHB).
Källa: Ny Teknik

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Ny undersökning: Därför har svenskarna magproblem

Hälsa

Fyra av fem svenskar har så stora problem med magen att det påverkar deras vardag. Stress uppges som den största orsaken följt av fet mat, för mycket mat, alkohol och oregelbundna måltider. Hälsobarometern har även inkluderat våra grannländer och i Finland har man mest ont i magen - 87 procent uppger att de lider av magproblem.

Mineralet som boostar hud, hår & naglar

Hälsa

Sommaren står inför dörren – men håret känns tunt, naglarna sköra och ansiktet vinterglåmigt. Känns det igen? Ett tillskott med kisel kan ge fylligare hår, friskare hud och starkare naglar på några veckor. Läs om kroppens behov av mineraler och spårämnet kisel.

Mysig uteplats

Så pimpar du uteplatsen

Trädgård

Med mer tid hemma i sommar så är det hög tid att lägga lite extra krut på uteplatsen. Här tipsar trädgårdsmästaren Angelica Lindberg hur du dammar av terassen och förvandlar den till en prunkande sällskapsyta där du vill hänga med nära och kära.

Grodda – både klimatsmart och nyttigt!

Eko/miljö

Linser, bönor och frön är näringsrik, billig och inte minst klimatsmart mat. Men visste du att de faktiskt blir ännu nyttigare om du groddar dem? Groddning gör nämligen att våra tarmar lättare tar upp näringen ur baljväxter. Här bjuder vi på en liten groddskola!

 

Så stoppade Norge utbrott av covid-19 på äldreboende

Äldre

Sverige har just nu flest antal döda i covid-19 räknat per invånare. Majoriteten är äldre äldre, det vill säga personer över 80 år. Ungefär en av tio patienter vid Stockholms äldreboende som fått covid-19 har fått sjukhusvård. Av äldre som vistats på sjukhus har sju av tio tillfrisknat, men av de som fick stanna kvar på boendet dog majoriteten. I Norge tog man en annan väg än Sverige för att stoppa utbrott vid äldreboende.

Vinn-Lisen-Sundgren_vilda_vaxter

Tävla och vinn boken “Äta vilda växter”

Tävling

Sugen på att lära dig mer om naturens skafferi, men känner dig osäker på vad som är ätligt eller inte? Var med och tävla och vinn boken "Äta vilda växter" av örtspecialisten och naturfilosofen Lisen Sundgren. Här bjuder hon på massor av kunskap kring ätbara (och giftiga) råvaror i naturen.

vilda-vaxter-skola-harsyra

Vilda växter-skola: harsyra

Eko/miljö

Precis utanför dörren erbjuder naturen mängder av mat sprängfylld med vitaminer – helt gratis. Det gäller bara att veta vad man ska plocka och hur det ska tillagas. Kurera har tagit hjälp av örtspecialisten Lisen Sundgren som i några artiklar guidar dig genom skogens skafferi. Här tipsar hon om tre olika sätt att tillaga c-vitaminbomben harsyra.

 

vilda-vaxter-skola-myskmadra

Vilda växter-skola: myskmadra

Eko/miljö

Precis utanför dörren erbjuder naturen mängder av mat sprängfylld med vitaminer – helt gratis. Det gäller bara att veta vad man ska plocka och hur det ska tillagas. Kurera har tagit hjälp av örtspecialisten Lisen Sundgren som i några artiklar kommer att guida dig genom skogens skafferi. Först ut: doldisen myskmadran - en säreget doftande ört som signalerar att våren har kommit.

7 tips till dig som vill skaffa valp i coronatider

Husdjur

Våren 2020 slår rekord i efterfrågan på valpar i Sverige. I coronakrisen har många plötsligt tid att ta hand om en ny fyrbent familjemedlem och vi upplever en "valpboom". Vad ska man tänka på som ny hundägare – hur långa köer är det för att få en valp – och vilka risker finns det med att skaffa hund just nu?

Melonrulltårta till mor

Recept

Fira alla fantastiska mammor med en oemotståndligt mumsig melonrulltårta på Mors dag! Detta recept är läskande gott och dessutom både veganskt, glutenfritt och sockerfritt.

 

Ashwagandha – hjälp till återhämtning och fokus

Hälsa

Utan stressrespons skulle vi inte klara av att ta oss igenom dagen. Stressresponsen hjälper oss att hantera utmaningar och förändringar – både fysiska och psykiska. Men det är lätt att stresspåslaget fortsätter när vi kommer hem från jobbet. Örten ashwagandha kan dämpa stressen, det visar flera studier.  

Hjälp vid IBS och problemmage

Hälsa

Nästan var femte svensk lider av IBS – Irritable Bowel Syndrome. Det är en funktionell störning i tarmen som ger upphov till olika problem. Magsmärtor, förstoppning, svullnad och diarré är vanliga symtom. Att anpassa kosten efter magen är a och o. Och för att hjälpa till ännu mer kan probiotika ge en ännu bättre fungerade mage- och tarm.

 

Gör din egen kombucha

Drycker och smoothies

I Asien har kombucha sannolikt druckits i mer än tusen år, men i Sverige fick kombucha sitt stora genomslag för drygt tio år sedan.  Kombucha framställs genom fermentering av te, socker och en bakteriekultur. Det är enkelt och kul att göra själv. Skaffa en scoby och gör din egen kombucha.

Kvinna och över 50? Så bör du träna och äta för att långsiktigt må bra

Fakta

Det händer något när kvinnor passerar 50. Det handlar inte bara om att kroppen förändras av klimakteriet, kvinnor tappar även i muskelmassa, och mellan 50 och 65 är det extra viktigt hur livsstilen ser ut. En avhandling gjord av forskaren Peter Edholm visar att det är viktigt att träna styrketräning i kombination med en hälsosam kost rik på omega-3 fettsyror för att bibehålla god hälsa längre fram i livet.

kvinna med sömnproblem

Håll dig frisk med mer sömn

Hälsa

Vrider och vänder du dig i sängen? Svårt att komma till ro? Du är inte ensam, var tredje svensk har sömnproblem visar en ny undersökning. Men du har mycket att vinna på att ta tag i sömnproblemen – vi visar hur.

 

D-vitaminbrist kan ge svårare symtom för de som drabbas av covid-19

Hälsa

En metaanalys av placebokontrollerade studier visar att vitamin D skyddar mot luftvägsinfektioner. Därför bör man sträva efter att höja D-vitaminstatusen hos de som befinner sig i en riskgrupp för att få covid-19. Framför allt om de inte får i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten eller genom solljuset. Det skriver läkarna Mats B Humle, Henrik Pelling och Susanne Bejerot i ett debattinlägg i Läkartidningen.

”Hudvård börjar på tallriken”

Hud

Hudvård börjar på tallriken. Det menar Maria Ahlgren, skönhetsjournalist och författare till Beautyfood-böckerna, som påstår att många av de funktioner som eftersöks i hudvård finns i helt vanlig mat.