Om vi ser över alla områden i våra liv finns det nästan garanterat något vi alla kan göra för att förändra vårt beteende och våra konsumtionsvanor till det bättre. I boken ”Klimatglädje” tar journalisten Emilia Arvidsson upp flera områden som vi kan behöva se över med förslag på hur vi kan gå till väga att ändra.
Bara i Sverige säljs fyra miljoner nya mobiltelefoner per år och elektronik är en riktig klimatbov berättar Emilia Arvidsson som i boken ”Klimatglädje” skriver om en soptipp i Ghana där både vuxna och barn arbetar för att få loss metaller där det också finns väldigt tydliga kopplingar till ohälsa. Själv har Emilia valt att köpa en återtillverkad telefon och när datorn kraschade valde hon att byta hårddisk istället för att köpa ny. I boken tar Emilia upp flera områden där vi kan påverka resursförbrukningen genom våra val. Ett exempel är maten och det stora matsvinnet.
Hur gör du själv för att minska på matsvinnet?
– Jag har slutat storhandla, för det driver på matsvinn, jag handlar mindre och mer ofta istället, och då behöver vi heller ingen bil för att storhandla. Vi planerar våra matinköp och meny hemma och utgår från frågan ”vad behöver ätas upp”.
Regeln hemma hos Emilia är att rester ska ätas upp först, innan man lagar ny mat. Emilia går regelbundet igenom kylskåpet för att påminna sig själv om vad som behöver ätas upp.
– Det absolut viktigaste du kan göra är att ha daglig koll, och sen ”titta, lukta och smaka” ifall du blir osäker.
Man kan gömma ”tråkiga” grönsaker i både lasagne och soppor, tipsar Emilia.
LÄS OCKSÅ: Besprutade bananer åter i butikerna – så hjälper du till att stoppa dem
Vatten är en annan viktig fråga, många har svårt att ta till sig att det kan bli brist. Behöver vi här i Sverige snåla på vatten?
– Egentligen så behöver vi inte snåla i den vanliga bemärkelsen. Vi har generellt en bra vattentillgång, teoretiskt nyttjar vi bara någon procent av det som är tillgängligt. På vissa platser, till exempel Gotland, så är situationen svårare, där har de till exempel möjlighet att rena vatten från Östersjön genom ett avsaltningssverk, men det kostar också mer än att använda sötvatten. Det vi behöver är en vattenmedvetenhet och jag skulle verkligen rekommendera dokumentären ”Efter floden” på SVT. Vi behöver förstå hur bra vi har det och att vattenfrågan måste upp på agendan, vi kommer behöva förnya delar av ledningsnäten och det är kostsamt, ändå drar sig kommuner från att höja taxan eftersom de förväntar sig missnöje från invånarna. Det är snedvridet att vi kan lägga flera tusenlappar på ny elektronik, men höjs vattentaxan med några ören så blir det ramaskri.
LÄS OCKSÅ: Sex livsmedel som bidrar till att orsaka vattenbrist
En annan av utmaningar du tar upp är energiförbrukningen. Alla kanske inte kan sätta upp solpaneler på taket. Finns det något man kan göra som exempelvis hyresgäst för att påverka?
– Som hyresgäst kan du fortfarande välja vilken typ av el du vill ”stödja”, förnybart kan de flesta välja. Man kan även försöka påverka hyresvärden, hen kanske kan sätta upp solpaneler. Sen handlar det också om elanvändningen hemma, jag och min familj minskade den med 20 procent med enkla medel, och det är något som alla kan göra.
Något så enkelt som att tvätta och diska med ekoprogrammen ochta bort alla standbylägen kan göra stor skillnad menar Emilia.
LÄS OCKSÅ: Både miljö- och modenörd – så klär du dig grönare
Slutligen bilen. Hur kan vi få människor att tänka om när det kommer till sina älskade motorfordon utan att de känner att de ger upp sin frihet?
– Att använda bil är en frihet som kommer med en oerhörd miljökostnad. Bor man ute på landet säger jag ingenting om det, jag riktar mig mer till människor som har kollektivtrafik. Man kan behöva bil då också, men att man gör det lite smart – kan flera grannar samåka för att storhandla? Eller ta sig till aktiviteter tillsammans? Jag brukar åka med min granne, och så ger jag henne en bensinpeng. Jag förstår att det många gånger kan kännas bekvämt, men om man vet att varje resa släpper ut ett visst antal kilogram koldioxid så kan man välja sina bilresor med omsorg.
Kvinnor är generellt bättre på att välja hållbara transporter, något för killarna att kika på om du frågar mig. Också här handlar det om vanor – och är det dessutom fortfarande billigt att välja bilen så kan vi inte förvänta oss förändring. Även här behöver politiken tänka till. Vi har fortfarande kvar vår bil, men har som plan att sälja den. Vi bor i närförort och skulle hellre hyra bil de få gånger vi verkligen behöver den. Det vi har vunnit är vardagsmotion och dessutom lärt oss hur bussarna går.
Av Nina Törmark