liten båt vid brygga vid sjö

Stärkt myndighetssamarbete ska minska riskerna med högfluorerade ämnen

Fakta

Perfluorerade ämnen
Är organiska ämnen som innehåller kolkedjor där väteatomer ersatts med fluoratomer. Ämnena är populära i impregneringsmedel eftersom de är både vatten, smuts och fett-avvisande, samtidigt som de tillåter materialet att andas. Kol-fluorbindningar är dock mycket stabila och kan inte brytas ned i naturen.

Polyfluorerade ämnen
Är mycket lika perfluorerade ämnen, men de är inte fullständigt fluorerade utan har väteatomer kvar i kolkedjan. Därför är de inte lika stabila som perfluorerade ämnen. Dessa kan dock innehålla resthalter av perfluorerade ämnen och kan brytas ned till perfluorerade ämnen i miljön.

Högfluorerade (perfluorerade) ämnen
Högfluorerade ämnen är ett samlingsbegrepp för både perfluorerade och polyfluorerade ämnen. Tillsammans kallas de PFAS och är en stor grupp ämnen som är skapade i labb för att kunna motstå smuts, fett och vatten. Det är populära framför allt för sina fett- och vattenavstötande funktioner. De återfinns i mängder av produkter, allt från pizzakartonger till smink.
Gemensamt för högfluorerade ämnen (PFAS) är att de inte kan brytas ner och att de lagras i människors och djurs kroppar, samt i växter, under lång tid. Förutom detta faktum har vissa av dem dessutom visat sig kunna ge organskador, försämrat immunförsvar samt nedsatt fertilitet. Trots det är bara ett par av dessa ämnen begränsade i lagen.
Enligt Kemikalieinspektionen finns det, i dagsläget, fler än 3 000 typer av högfluorerade ämnen i omlopp globalt.

Högfluorerade ämnen på en hudkräms innehållsförteckning kan heta till exempel (finns i till exempel rakgel samt hudkrämer och foundations av olika slag):
Ammonium C6-16 Perfluoroalkylethyl Phosphate, Polyperfluoroethoxymethoxy difluoroethyl PEG phosphate, Polyperfluoromethylisopropyl ether, Perfluorononyl dimethicone, och Polytef (PTFE).
Källor: Naturskyddsföreningen och Kemikalieinspektionen

PFAS, syntetiskt framställda kemikalier, från bland annat brandskum har förorenat grundvattnet på flera platser i Sverige. Många av dessa ämnen bryts inte ner, utan blir kvar i miljön.
Nu går myndigheter och forskningsinstitutioner samman för att öka kunskapen om PFAS och minska hälso- och miljöriskerna med kemikalierna.

37 myndigheter och forskningsinstitutioner har kommit överens om att utöka sitt samarbete för att hantera problemen med så kallade högfluorerade ämnen (PFAS). Myndigheterna har undertecknat en gemensam avsiktsförklaring om samarbete för att minska riskerna och öka kunskapen om PFAS.

Läs också: Småbarnsfeber kopplas till miljögift

 

Orsakar problem i miljön
Den gemensamma avsiktsförklaringen inleds så här:
”Högfluorerade ämnen (PFAS) orsakar problem i miljön och har bland annat förorenat dricksvattnet på flera ställen i Sverige. Med anledning av det behövs ett utökat samarbete mellan myndigheter och forskare. Vi avser därför utöka vårt samarbete. Det gör vi för att öka effekten av de resurser som vi lägger på att hantera problemen med högfluorerade ämnen (PFAS).”

Förorenar vattendrag och dricksvattentäkter
Där står vidare att läsa:
”Högfluorerade ämnen används i många olika produkter, till exempel i brandsläckningsskum, textilier, livsmedelsförpackningar, rengöringsmedel och kosmetika. Vi vet också att antalet användningsområden ökar och att ämnena är extremt svårnedbrytbara i miljön. Många är dessutom vattenlösliga och rörliga i mark. De förorenar vattendrag och dricksvattentäkter när de kommer ut i miljön. Förorening av sjöar och vattendrag kan även ge höga halter av PFAS i matfisk.”

Ses som en stort kemikaliehot – och åtgärder behövs
De skriver fortsättningsvis:
”Regeringen har beslutat att inrätta en samordningsgrupp (SamTox) med sju myndighetschefer, som ska samverka för att tidigt kunna upptäcka och åtgärda nya och möjliga kemikaliehot. Den ökande spridning en av högfluorerade ämnen är ett sådant kemikaliehot, och åtgärder kommer även att diskuteras i denna grupp.”

Läs också: Förpackningar för livsmedel innehåller förbjudna miljögifter

”Stärkt samarbete –  en förutsättning för att minska riskerna”
Anders Glynn är toxikolog på Livsmedelsverkets avdelning för risk- och nyttovärdering:
Ett förstärkt samarbete mellan myndigheter, forskare och andra aktörer är en förutsättning för att minska riskerna för hälsa och miljö med högfluorerade ämnen, säger han i ett uttalande från Livsmedelsverket.

Vill aktivt informera allmänheten om PFAS
Kommunikationen mellan myndigheterna och forskningsinstitutionerna ska öka för att förbättra riskbedömning, regelutveckling, miljöövervakning, forskning, teknikutveckling och den offentliga kontrollen.
De myndigheter och forskningsinstitutioner som skrivit på avsiktsförklaringen vill dessutom aktivt informera allmänheten om PFAS.

Läs också: EU listar bisfenol A och PFDA som särskilt farliga ämnen

Ska verka för en utfasning av högfluorerade ämnen
Myndigheterna och forskningsinstitutionerna planerar att ytterligare kartlägga förorenade områden och hur mycket människor utsätts för de högfluorerade ämnena.
Myndigheterna ska även medverka till att nya tekniker utvecklas och används för provtagning, analys, vattenrening och sanering av områden som förorenats av PFAS, samt föra dialog med berörda aktörer för att stimulera till att högfluorerade ämnen fasas ut.

Myndigheterna och forskningsinstitutionerna som undertecknat avsiktsförklaringen:

Folkhälsomyndigheten
Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande)
Fortifikationsverket
FRAM – Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning
Göteborgs universitet
Försvarets materielverk (FMV)
Generalläkaren
Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES)
Stockholms universitet
Karolinska Institutet
Kemikalieinspektionen
Livsmedelsverket
Länsstyrelserna (21 samverkande myndigheter)
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
Naturvårdsverket
Statens geotekniska institut (SGI)
Sveriges geologiska undersökning (SGU)
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Örebro universitet

Av Redaktionen

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Fakta

Perfluorerade ämnen
Är organiska ämnen som innehåller kolkedjor där väteatomer ersatts med fluoratomer. Ämnena är populära i impregneringsmedel eftersom de är både vatten, smuts och fett-avvisande, samtidigt som de tillåter materialet att andas. Kol-fluorbindningar är dock mycket stabila och kan inte brytas ned i naturen.

Polyfluorerade ämnen
Är mycket lika perfluorerade ämnen, men de är inte fullständigt fluorerade utan har väteatomer kvar i kolkedjan. Därför är de inte lika stabila som perfluorerade ämnen. Dessa kan dock innehålla resthalter av perfluorerade ämnen och kan brytas ned till perfluorerade ämnen i miljön.

Högfluorerade (perfluorerade) ämnen
Högfluorerade ämnen är ett samlingsbegrepp för både perfluorerade och polyfluorerade ämnen. Tillsammans kallas de PFAS och är en stor grupp ämnen som är skapade i labb för att kunna motstå smuts, fett och vatten. Det är populära framför allt för sina fett- och vattenavstötande funktioner. De återfinns i mängder av produkter, allt från pizzakartonger till smink.
Gemensamt för högfluorerade ämnen (PFAS) är att de inte kan brytas ner och att de lagras i människors och djurs kroppar, samt i växter, under lång tid. Förutom detta faktum har vissa av dem dessutom visat sig kunna ge organskador, försämrat immunförsvar samt nedsatt fertilitet. Trots det är bara ett par av dessa ämnen begränsade i lagen.
Enligt Kemikalieinspektionen finns det, i dagsläget, fler än 3 000 typer av högfluorerade ämnen i omlopp globalt.

Högfluorerade ämnen på en hudkräms innehållsförteckning kan heta till exempel (finns i till exempel rakgel samt hudkrämer och foundations av olika slag):
Ammonium C6-16 Perfluoroalkylethyl Phosphate, Polyperfluoroethoxymethoxy difluoroethyl PEG phosphate, Polyperfluoromethylisopropyl ether, Perfluorononyl dimethicone, och Polytef (PTFE).
Källor: Naturskyddsföreningen och Kemikalieinspektionen

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Sänk stressen med hjälp av andningen

Mental hälsa

Karin Isberg är stressexpert och författare till boken ”15 sätt att bli fri från stress” där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. I del tre lär Karin ut hur man kan komma i balans med hjälp av sin andning:

Vi väljer bröd efter ålder och utbildningsnivå

Forskning

När vi väljer bröd i matbutiken så väljer vi dels det vi fick hemma som barn och dels efter den utbildningsnivå vi har. Bröd gjort på råg är hälsosammare än bröd bakat på vete. Yngre personer föredrar mindre hälsosamt bröd medan äldre väljer det hälsosamma brödet. Att byta vanor som vuxna är dessutom svårt. Det visar en ny avhandling om råg gjord vi Uppsala universitet.

Kvinna stretchar

Träna säkert med aktiv återhämtning

Träning

Är du taggad på att komma igång med din träning men trött på segdragen träningsvärk och rädd för att dra på dig otäcka skador? I boken "Snabbare, starkare, friskare med integrativ idrottsnutrition", beskriver Peter Wilhelmsson hur du ska äta och ta hand om kroppen för att träningen ska bli ett rent nöje.

Honung

Biodlarna: ”Inhemsk honung gynnar vår miljö”

Eko/miljö

Med anledning av att den italienske munken Bernhard av Clairvaux dog den 20 augusti för 864 år sedan firar vi denna dag honungens dag. Han är nämligen biodlarnas skyddshelgon och även om vi i Sverige inte har någon stark relation till katolska helgon är det idag som honungen uppmärksammas även här. Bin är nödvändiga för en levande natur och ett fungerade jordbruk och på Kurera vill vi passa på att slå ett slag för dessa hårt arbetande varelser.

Ett par

Relationsexperten: Är du medberoende?

Krönikan

Ordet medberoende har de flesta människor hört och det nämns numera betydligt oftare än tidigare, men vad innebär det egentligen att vara medberoende? Det ger Kureras nya krönikör relationterapeuten och författaren Cornelia Södergren svar på.

Skydda levern med hjälp av rätt kost

Hälsa

Din lever behöver rätt kost för att orka med sitt viktiga utrensningsarbete. Det är lätt att kroppen överbelastas med kemikalier från maten och då hinner levern inte med. Om du äter för mycket socker kan det synas i ansiktet som blemmor och rodnader och kroppen brukar kännas svullen, trött och ibland får man värk. Sommaren innebär oftast excesser i sötsaker och det är okey så länger du inte tar med dig ovanorna in i vardagen. Här kommer tips på bra mat som stöder en frisk lever.

Fler får hjärtinfarkt på måndagar

Forskning

När stressen ökar tycks hjärtinfarkterna bli fler. Statistik visar att antalet infarkter skjuter i höjden under jul- och nyårshelgen men även på måndagar. Det visar en studie som nyligen publicerades i tidskriften American Heart Journal. Sifforna baserades på data från olika svenska register.

Ont i ryggen? Så blir du bättre

Hälsa

Svenskarna har i dag övervägande stillasittande arbeten. De leder till försämrad hälsa på flera sätt. Något som ofta ger sig tillkänna ganska snar är problem med ryggen. Monotona rörelser, dålig hållning och inaktivitet ger ryggont. Men det också lätt hänt att få ont i nacke och rygg på grund av flitigt användande av läsplattor och mobiltelefoner. Här får du några tips som lindrar värk i ryggen.

Gråhårig man speglar sig

Grått hår – en markör för god hälsa?

Forskning

Spanska forskare har genom att studera vildsvin kommit fram till att grått hår kan vara ett tecken på god hälsa. Länge har det betraktats som motsatsen och något som ska döljas till varje pris för att bibehålla ett ungdomligt och hälsosamt utseende. Men den grå manen kan nu istället visa sig vara en symbol för god hälsa – medan rödhåriga kan ligga lite mer pyrt till.

sittande kvinna

Enkla knep för att undvika stillasittande

Hälsa

Människan är skapad för rörelse. Att leva sitt liv med mycket stillasittande är inte naturligt för kroppen. I Sverige sitter vuxna i snitt åtta timmar per dag och bara hälften motionerar mer än 30 minuter i veckan. Att minska antalet stillasittande timmar från åtta till tre kan öka livslängden med två till tre år

Frukost

Ny forskning: ”Du beter dig som du äter”

Kost

Vad vi äter påverkar hur vi mår och beter oss mot andra, visar ny forskning. Tidigare har Kurera berättat om att socker visat sig vara en starkt bidragande orsak till psykisk ohälsa. I en artikel i Svt nyheter berättades det nyligen att vad vi äter i övrigt styr vårt humör.

Studie: ”Minskat köttintag – bra för tarmhälsan”

Kost

Nu kommer fler argument för att dra ned på köttkonsumtionen. En riklig köttkonsumtion har nämligen visat sig kunna ligga bakom divertikulit eller inflammerade tarmfickor. Sedan tidigare har rökning och stillasittande pekats ut som bovar men nu är det alltså biffen som sägs ställa till det.

Så bevarar män självständighet och hälsa långt upp i åldern

Forskning

Hur gör man för att kunna klara sig själv och vara någorlunda frisk högt upp i åldern? En studie på män födda mellan 1920 och 1924 där man utvärderat dem sex gånger sedan 1970 gav tydliga besked. Rök inte, ät inte för mycket och när du väl äter, välj en medelhavsliknande kost. Då har du goda chanser att bli gammal och dessutom bevara din självständighet långt upp i åldern.

Sötpotatis

Aminosyra kan förebygga ALS och alzheimer

Naturlig hälsa

Kan lösningen på gåtan ALS finnas i sjön? Sjukdomar som ALS, och alzheimer gäckar oss fortfarande och än finns inga effektiva mediciner mot dessa svåra åkommor men nu verkar forskare vara en lösning på spåren. Algblomningen i Östersjön har länge varit ett problem och man har sedan tidigare kunnat konstatera att gifterna kan orsaka bland annat leverskador.

Hälsosam mat, nötter, lax. olivolja och avokado

Träna hållbart med antiinflammatorisk mat

Träning

En hälsosam kost är en av förutsättningarna för en hållbar livsstil – särskilt för återhämtning i samband träning. En felaktig kost sänker kroppens pH-värde och ökar risken för oxidativ stress, inflammation och skador. Därför är det viktigt för den som tränar att stödja kroppen med antiinflammatorisk kost och extra intag av antioxidanter.

Rhesusapa

Återhållsam diet kan ge ett längre liv

Forskning

LCHF i all ära men för den som vill addera år till livslängden är det svältkost som gäller. Eller kalorirestriktion som det också kallas och då inte i vanlig viktväktarbemärkelse utan helst ska man hålla nere kaloriintaget under 1000 kilokalorier om dagen skriver KIT.

Hormonstörande ämnen i vanliga hudvårdsprodukter

Skönhet

Att välja hudvård och make-up med naturliga ingredienser har aldrig varit viktigare. Inte sedan barockens tid med sitt blysmink har väl det vi applicerar på kroppen för att bli mjuka och vackra varit mer fyllt med diverse mer eller mindre farliga ämnen. Om inte annat finns det betydligt fler skadliga ämnen att välja på i morden tid.

johanna bjurström

Skydda dig mot allergier genom att ta hand om din tarm

Krönikan

Allergi kan uppkomma genom att bakterier och parasiter tar sig in i mage och tarm, där de skapar föruttnelsebakterier. Detta kan leda till nedsatt immunförsvar med trötthet, allergier, akne, eksem, olika tarmproblem och autonoma sjukdomar som följd. Väl fungerande mage och tarm är oftast liktydigt med god hälsa. Här delar jag med mig av mina bästa tips för en frisk tarmhälsa och ett starkt immunförsvar.

Kirurgi – värsta placebon

Hälsa

Saknar kirurgi bevisad effekt? Ja i alla fall i vissa fall menar den austaliensiske kirurgen Ian Harris som i sin bok ”Surgery, The Ultimate Placebo: A surgeon cuts through the evidence” uttrycker stark skepsis mot flera typer av kirurgi, dels för att undersökningar visar att många ingrepp har mindre effekt av än vad som påstås.

Kökssvamp

Därför ska du inte mikra din disktrasa

Forskning

Kökets måsten för rengöring - disktrasan och skrubsvampen är svåra att klara sig utan när det gäller att hålla rent på diskbänk och arbetsytor. Något som är viktigt för att hålla god hygien men hur fräscha är de egentligen?

Pannkaor med bär

Glutenfria pannkakor med sommarbär

Recept

Supergoda, nyttiga och näringsrika är dessa naturligt glutenfria fullkornspannkakor från Nillas Kitchen. Varför inte göra dem till frukost i helgen. Smeten är gjord på havremjöl och fullkornsrismjöl.

Högintensiv träning – så funkar det

Träning

Trött på långa löprundor? En ny träningsform kan ge ny inspiration, kanske är det dags att prova en mer tidseffektiv metod när träningen drar igång igen i höst.  Högintensiv träning eller HIIT som det förkortas är en explosiv träningsform som bland annat kickstartar kroppens förbränning.