Annons
Annons

Stress – en allvarlig riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom

Stress är en etablerad och välkänd orsak till hjärt- och kärlsjukdom. All forskning visar att långvarig stress skapar en obalans i kroppen som gör oss mer mottagliga för sjukdomar. Ändå kan vi inte sluta. Vi vet helt enkelt inte hur. Här får du lära dig mer om stress - och hur du kan undvika den.

Redaktionen

26 maj, 2015
Stress – en allvarlig riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom
Dela inlägget

Stress är en etablerad och välkänd orsak till hjärt- och kärlsjukdom. All forskning visar att långvarig stress skapar en obalans i kroppen som gör oss mer mottagliga för sjukdomar.
Ändå kan vi inte sluta. Vi vet helt enkelt inte hur.
Här får du lära dig mer om stress – och hur du kan undvika den.

Långvarig stress skapar en obalans i kroppen som gör oss mer mottagliga för sjukdomar.
För den som lär sig att hantera sin stress ökar förutsättningarna betydligt för ett längre och friskare liv.

Läs också: 7 frågor om stress. Stressprofessorn svarar

Återhämtning är a och o
Så länge kroppen ges tillfälle att återhämta sig kan akut stress vara den positiva kraft som gör att vi klarar av svåra utmaningar. Om vi däremot ofta reagerar med kraftig stress, även när det egentligen inte behövs, kan stress vara skadligt. Får vi ingen möjlighet att återhämta oss mellan uppladdningarna försämrar stressen i stället vår prestationsförmåga. Om kroppen ständigt står i beredskapsläge kommer kroppen i obalans. De normala växlingarna mellan uppladdning och avslappning har rubbats. En sådan konstant anspänning sliter hårt på kroppen.

Läs också: Sömnen påverkar vårt immunförsvar

Mycket forskning om stress
Whitehallstudien i London är en av de största och mest kända studierna som finns. Över 10 000 offentliganställda har följts sedan mitten av 1980-talet. En av de senaste rapporterna från studien slår fast att brist på kontroll är en av de största orsakerna till stress på arbetsplatsen. Allra hårdast drabbade av stress är sig personer med så kallade lågstatusjobb, utan stor möjlighet att påverka sitt arbete.

Tydligt samband med hjärtsjukdom – men kvinnor och män reagerar olika
Sambandet mellan upplevd negativ stress och hjärtsjukdom är också tydligt, både hos män och hos kvinnor. Men vi reagerar olika på stress. Studier visar att män påverkas mest av stress i arbetsmiljön medan kvinnor oftare påverkas av stressen i hemmet.

Läs också: K- och D-vitamin i kombo minskar benskörhet och främjar hjärthälsan

Tre gånger så hög risk
Upplever hon dessutom negativ stress på arbetet tredubblas risken att drabbas av hjärtinfarkt eller plötslig hjärtdöd. Svenska forskare har kopplat stressen till små förändringar i hjärtats kranskärl. Hos de kvinnor som upplevde stress både på jobbet och i hemmet var kranskärlens inre diameter mindre än hos dem som trivdes med både arbete och familj.

Akut stress kan orsaka hjärtinfarkt
Vi vet att akut stress kan orsaka en hjärtinfarkt. Belastningen på hjärt-kärlsystemet ökar och blodplättarna kan dessutom aktiveras och sätta igång blodproppsbildning som täpper till kärlen och skapar den syrebrist som orsakar en infarkt.

Fysisk aktivitet – ett sätt att bli frisk
Vi vet att stress kan göra oss sjuka, men forskning har också visat vägar att bli frisk igen. Studier visar att olika sätt att förbättra sin livsstil med exempelvis mer motion, bra mat, god sömn och minskad stress har positiva effekter på både kort och på medellång sikt.
Flera studier har visat att fysisk aktivitet fungerar både förebyggande och som behandling mot stress. I dag kan man till exempel få fysisk aktivitet utskrivet på recept.

Läs också: Stressad? Fysisk träning kan hjälpa

Byt livsstil och lev längre
Mycket tyder också på att den som kan hantera sin stress har större möjlighet att leva ett gott och långt liv. Detta visades bland annat i studien ”Kvinnor och kranskärlsjukdom”, där kvinnor som efter en kranskärlssjukdom fick ökad kunskap om stress mådde bättre och levde längre.

Läs också: 3 andningsövningar för hälsan

Det händer i kroppen vid stress

Vid stress fungerar våra kroppar på samma sätt som de gjorde hos våra förfäder. När fara hotar reagerar kroppen intuitivt:

  • Hjärnan sänder signaler som får hjärtat att slå fortare.
  • Musklerna spänns.
  • Stresshormoner (kortisol) utsöndras i blodet för att frigöra nödvändig energi.
  • Smärttröskeln höjs.
  • Blodet blir mera trögflytande för att vi inte ska förblöda om vi skadas.
  • När kroppen går på högvarv koncentreras all energi på att vi ska prestera vårt allra bästa.
  • Organ som matsmältning och fortplantning går på sparlåga eftersom de inte behövs i en kamp på liv och död.
  • När hotbilden är borta går kroppen tillbaka i normalläge, slappnar av och återhämtar sig inför nästa uppladdning.

Källa: Hjärt- och lungfonden

Läs också: Coenzym Q10 kan rädda hjärtpatienter visar ny studie

Av Isabelle Hedander

Annons
Fakta

5 knep som kan minska din stress:

Annons
Annons