Studie visar: tidiga insatser kan hjälpa barn med metabolt syndrom | Kurera.se

Studie visar: tidiga insatser kan hjälpa barn med metabolt syndrom

Fakta

Metabolt syndrom är ett samlingsnamn för flera faktorer som tillsammans ökar risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. Det finns olika definitioner av metabolt syndrom. Enligt det internationella diabetesförbundets definition är det bukfetma, i kombination med två av dessa faktorer.
▪ Förhöjda nivåer av triglycerider (en grupp av fetter) i blodet
▪ Låg andel av HDL-kolesterol (det goda kolesterolet) i blodet
▪ Högt blodtryck
▪ Nedsatt glukostolerans eller diabetes typ 2

Barn med övervikt och fetma visar tidiga tecken på nedsatt insulinkänslighet, blodfettsrubbning och högt blodtryck visar en ny studie.
Men om barnen får hjälp i tid kan man minska risken för att de senare i livet utvecklar diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom.

Trots att studien omfattar en ganska liten grupp barn kunde forskarna se att några av dem uppfyllde samtliga kriterier för att diagnostiseras med vad som kallas det metabola syndromet. Metabola syndromet är ett samlingsnamn för olika riskfaktorer, som i kombination ökar den sammanlagda risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2 senare i livet.

Många hade nedsatt insulinkänslighet
Den aktuella studien omfattar 212 sexåringar, varav 37 eller 17 procent av barnen, hade övervikt eller fetma. Provtagning av blodsocker gick att ta för 29 av barnen med övervikt eller fetma, och av dem hade åtta nedsatt insulinkänslighet. Bland barnen med normal vikt var det endast fem procent som hade nedsatt insulinkänslighet. I studien var det i stort sett bara barn med övervikt eller fetma som hade mer än en riskfaktor för det metabola syndromet.

LÄS OCKSÅ: Energidrycker under graviditeten ökar risk för övervikt hos barnet

Markörer sågs redan vid fyra månader
Barnen följdes med flera olika undersökningar från det att de var nyfödda. Avhandlingen av läkaren Emma Kjellberg vid Sahlgrenska akademin, visar att de barn som utvecklat metabola riskfaktorer vid sex års ålder hade markörer för detta redan vid fyra månaders ålder. I analyser av blodprov kunde man se sänkta nivåer av hormonet adiponektin, och förhöjda nivåer av tillväxtfaktorn IGF-1 och av hormonet leptin, som utsöndras från fettcellerna – faktorer som påverkas av vad vi äter.

 

LÄS OCKSÅ: Rätt bakterieflora ger försprång i livet

Går att normalisera
Allt fler lider av övervikt och fetma, och kroniska följdsjukdomar utvecklas i allt tidigare ålder. Men det finns goda möjligheter att normalisera riskfaktorer genom tidiga insatser, och det är lättare att hjälpa barn ändra sin livsstil när de fortfarande är små.

Genom att hjälpa barnens familjer att skapa bättre matvanor och en mer fysiskt aktiv fritid kan man vända riskfaktorerna i tid, och undvika kroniska sjukdomar och livslånga skador. Därför behöver vården bli bättre på att tidigt uppmärksamma barn som har övervikt eller fetma, enligt Emma Kjellberg.

LÄS OCKSÅ: Djurägare får ofta friskare barn enligt ny forskning

Del av en större studie
Studien baseras på uppgifter från ett större forskningsprojekt där nästan 3000 barn födda mellan 2007 och 2012, regelbundet vägts och mätts för att följa deras tillväxt och hälsa. I avhandlingen fokuserade Emma Kjellberg på 454 av dessa barn som följts mer i detalj med prover från bland annat tarmflora, bröstmjölk, blodprover, tillväxt och midjemått, blodtryck, matdagbok och enkätsvar som samlats in regelbundet sedan barnen föddes.

Vid sju års ålder undersöktes också 81 av barnen med magnetkamera, för att få en bild av kroppssammansättningen och fettfördelningen.

Av redaktionen

Källa: Göteborgs universitet

 


Fakta

Metabolt syndrom är ett samlingsnamn för flera faktorer som tillsammans ökar risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. Det finns olika definitioner av metabolt syndrom. Enligt det internationella diabetesförbundets definition är det bukfetma, i kombination med två av dessa faktorer.
▪ Förhöjda nivåer av triglycerider (en grupp av fetter) i blodet
▪ Låg andel av HDL-kolesterol (det goda kolesterolet) i blodet
▪ Högt blodtryck
▪ Nedsatt glukostolerans eller diabetes typ 2

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

”Sockermonstret satt på min axel och väste in i mitt öra”

Krönikan

”Jag unnar mig att vara utan socker". "Jag unnar mig hälsa". Louise Hafdell har kommit långt under sina snart fem sockerfria år. Från att nästan ha varit styrd av sitt sockersug och ha sett godis som tröst i svåra situationer och det hon firade med när något gått bra är hon numera helt sockerfri. Räddningen när siffrorna på vågen stod som högst var – riktig mat.

 

 

Kurkumin bidrar till att minska smärta efter operation

Forskning

Gurkmeja anses ha många hälsofördelar och golden latte och gurkmejashots har på senare år seglat högt upp på listan av populära superfoods. Nu kommer dessutom glädjande nyheter från forskarsamhället – det verksamma ämnet i gurkmeja har visat sig avsevärt minska smärtan i samband med kirurgi.

Hjärtläkaren om det paradoxala med hälsosam kost

Kost

Det pågår en rörelse för att vi ska äta mer växtbaserat både för miljön och vår hälsas skull men den amerikanske hjärtläkaren Steven Gundry höjer ett varnande finger. Alla grönsaker är nämligen inte lika nyttiga, vissa kan till och med vara skadliga för vår hälsa skriver han i sin bok ”Växtparadoxen”.

 

Bakterier i äpplen bidrar till en sund tarmmiljö

Forskning

Effekten av ett äpple om dagen för att hålla läkaren borta kan till stor del anses bero på de gynnsamma bakterier som koloniserar äpplet och därefter tarmen, enligt forskare. Forskningen styrker även att det går att känna skillnad på smaken mellan ekologisk frukt och konventionella äpplen.

Doktor Gillbros 10 budord för frisk och spänstig hud

Hud

I boken "Hudbibeln" summerar Johanna Gillbro, doktor inom experimentell och klinisk dermatologi sin omfattande kunskap inom hud och hudvård. I boken "Hudbibeln" delar hon med sig av sin kunskap och ger tips om hur man bäst tar hand om huden både utifrån och inifrån för i lokhet med många andra vet Johanna att skönhet även kommer inifrån.

 

Två klassiska pastarätter på vegovis

Recept

Tvekar du att lägga om till vegansk eller vegetarisk kost av rädsla för att inte längre kunna njuta av dina favoriträtter som spagetti bolognese eller lasagne? Lugn, det råder läkaren Veronica Hedberg och kokboksförfattaren och journalisten Susanne Hovenäs bot på. I nya boken "Smart mat för en frisk kropp och hjärna" finns flera goda recept att botanisera bland och Kurera kan bjuda på två smakprov. 

Växtbaserad mat – smart för kropp och hjärna

Kost

I år minskade köttkonsumtionen i Sverige för andra året i rad och ligger nu på samma nivå som den var 2007. Vi har fortfarande en bit kvar innan vi befinner oss på den nivå vi var innan Svreige gick med i EU och priset på kött sjönk men utvecklingen tycks gå stadigt nedåt. I takt med det ökar intresset för vegansk eller växtbaserad mat och i dagarna släpptes en ny bok med helt växtbaserade recept.

Tävla och vinn albumet “Svart katt”

Tävling

Sångerskan Cecilia Thorngrens album "Svart katt" fick ett varmt mottagande när det kom ut. Nu har du chansen att vinna ett signerat exemplar med låtar ur den svenska visskatten samt nyskrivet material av Staffan Hellstrand och Peter Le Marc.

Annelis kolesterolvärden sjönk med lagrad vitlök

Hälsa

Redan för 15 år sedan fick Anneli Bygg, 65 år, reda på att hon hade lite för höga kolesterolvärden. Hon ordinerades statiner av sin läkare, men biverkningarna blev kraftiga så Anneli ville inte fortsätta med medicinen. Med hjälp av lagrad vitlök har hennes kolesterolvärden blivit betydligt bättre.

Micke Gunnarsson: “Jag är inte min kropp”

Krönikan

Handen på hjärtat hur skulle det se ut om du skötte en hund som du sköter om dig själv? Kan insikten att vi inte är våra kroppar göra att vi tar bättre hand om dem? Jo, det menar Micke Gunnarsson, föreläsare och workshopledare, som tack vare det tankesättet tar bättre hand om sig än någonsin tidigare. 

 

“Hemundervisning – ett välbehövligt alternativ till skolan”

Gravid/barn

Sverige är ett av de länder i världen där det är svårast att få hemundervisa sina barn, ett strängt regelverk gör det i princip omöjligt och de som vill välja det alternativet ser sig tvingade att lämna landet. Många är skeptiska mot hemskolning men långt ifrån alla. Kurera har växlat några ord med den New Yorkbaserade svensken Jens Peter de Pedro som lobbar för en större pedagogisk mångfald.