Studie visar: tidiga insatser kan hjälpa barn med metabolt syndrom

Fakta

Metabolt syndrom är ett samlingsnamn för flera faktorer som tillsammans ökar risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. Det finns olika definitioner av metabolt syndrom. Enligt det internationella diabetesförbundets definition är det bukfetma, i kombination med två av dessa faktorer.
▪ Förhöjda nivåer av triglycerider (en grupp av fetter) i blodet
▪ Låg andel av HDL-kolesterol (det goda kolesterolet) i blodet
▪ Högt blodtryck
▪ Nedsatt glukostolerans eller diabetes typ 2

Barn med övervikt och fetma visar tidiga tecken på nedsatt insulinkänslighet, blodfettsrubbning och högt blodtryck visar en ny studie.
Men om barnen får hjälp i tid kan man minska risken för att de senare i livet utvecklar diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom.

Trots att studien omfattar en ganska liten grupp barn kunde forskarna se att några av dem uppfyllde samtliga kriterier för att diagnostiseras med vad som kallas det metabola syndromet. Metabola syndromet är ett samlingsnamn för olika riskfaktorer, som i kombination ökar den sammanlagda risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2 senare i livet.

Många hade nedsatt insulinkänslighet
Den aktuella studien omfattar 212 sexåringar, varav 37 eller 17 procent av barnen, hade övervikt eller fetma. Provtagning av blodsocker gick att ta för 29 av barnen med övervikt eller fetma, och av dem hade åtta nedsatt insulinkänslighet. Bland barnen med normal vikt var det endast fem procent som hade nedsatt insulinkänslighet. I studien var det i stort sett bara barn med övervikt eller fetma som hade mer än en riskfaktor för det metabola syndromet.

LÄS OCKSÅ: Energidrycker under graviditeten ökar risk för övervikt hos barnet

Markörer sågs redan vid fyra månader
Barnen följdes med flera olika undersökningar från det att de var nyfödda. Avhandlingen av läkaren Emma Kjellberg vid Sahlgrenska akademin, visar att de barn som utvecklat metabola riskfaktorer vid sex års ålder hade markörer för detta redan vid fyra månaders ålder. I analyser av blodprov kunde man se sänkta nivåer av hormonet adiponektin, och förhöjda nivåer av tillväxtfaktorn IGF-1 och av hormonet leptin, som utsöndras från fettcellerna – faktorer som påverkas av vad vi äter.

 

LÄS OCKSÅ: Rätt bakterieflora ger försprång i livet

Går att normalisera
Allt fler lider av övervikt och fetma, och kroniska följdsjukdomar utvecklas i allt tidigare ålder. Men det finns goda möjligheter att normalisera riskfaktorer genom tidiga insatser, och det är lättare att hjälpa barn ändra sin livsstil när de fortfarande är små.

Genom att hjälpa barnens familjer att skapa bättre matvanor och en mer fysiskt aktiv fritid kan man vända riskfaktorerna i tid, och undvika kroniska sjukdomar och livslånga skador. Därför behöver vården bli bättre på att tidigt uppmärksamma barn som har övervikt eller fetma, enligt Emma Kjellberg.

LÄS OCKSÅ: Djurägare får ofta friskare barn enligt ny forskning

Del av en större studie
Studien baseras på uppgifter från ett större forskningsprojekt där nästan 3000 barn födda mellan 2007 och 2012, regelbundet vägts och mätts för att följa deras tillväxt och hälsa. I avhandlingen fokuserade Emma Kjellberg på 454 av dessa barn som följts mer i detalj med prover från bland annat tarmflora, bröstmjölk, blodprover, tillväxt och midjemått, blodtryck, matdagbok och enkätsvar som samlats in regelbundet sedan barnen föddes.

Vid sju års ålder undersöktes också 81 av barnen med magnetkamera, för att få en bild av kroppssammansättningen och fettfördelningen.

Av redaktionen

Källa: Göteborgs universitet

 


Fakta

Metabolt syndrom är ett samlingsnamn för flera faktorer som tillsammans ökar risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. Det finns olika definitioner av metabolt syndrom. Enligt det internationella diabetesförbundets definition är det bukfetma, i kombination med två av dessa faktorer.
▪ Förhöjda nivåer av triglycerider (en grupp av fetter) i blodet
▪ Låg andel av HDL-kolesterol (det goda kolesterolet) i blodet
▪ Högt blodtryck
▪ Nedsatt glukostolerans eller diabetes typ 2

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

kvinna sprayar sina ben med myggmedel

Så gör du ditt egna giftfria myggmedel

Naturlig hälsa

Sommaren och värmen är här och bor man i Sverige innebär det också myggtider. Älskar du mygg och att bli myggbiten? Sluta då läs. Ogillar du däremot myggbett och även kemikalier – ja, då följer här några effektiva och naturliga sätt att slippa de irriterande små rackarna.

familj som äter

Diamantis Koukouvinos: Så kan du få ordning på din IBS

Hälsa

IBS beskrivs ofta i Sverige som ett funktionellt tarmbesvär som kan yttra sig olika från person till person. Symtomen är framförallt uppblåst mage efter en måltid, smärta och obehag, gaser, diarré eller förstoppning eller en kombination av de båda.– Det är inte svårt att få ordning på IBS om man vet hur man ska behandla, säger Diamantis Koukouvinos som är naprapat och naturläkare inom kinesisk medicin.

 

Män tränar löpning mer än kvinnor

Hälsa

 I Sverige tycker vi om att träna – drygt 70 procent tränar flera gånger i veckan. Men träningsformer  och skälen till att vi tränar skiljer sig åt mellan män och kvinnor. För män är det mest löpning och styrketräning som gäller, medan kvinnor gärna yogar.

 

Varför är det så lätt att bli sjuk när semestern kommer?

Hälsa

Äntligen semester, tänker du och har en lista av roliga saker att göra. Men så blir du trött och hängig de första dagarna på ledigheten. Kroppen vill bara vila och sedan kommer förkylningen som ett brev på posten. Det är inte ovanligt att bli sjuk när du är ledigt. Kurera frågade stresscoachen Karin Isberg varför det är så och vad man kan göra för att undvika att bli sjuk på sin semester?

Behandla svårläkta sår med manukahonung 

Hälsa

Den speciella manukahonungen som kommer från Nya Zeeland har både antibakteriella och antiinflammatoriska egenskaper. Den lämpar sig inte bara för invärtes bruk utan fungerar utmärkt som behandling vid svårläkta sår. Framförallt kan den vara en hjälp för anhöriga som vill hjälpa äldre personer med besvärliga bensår.

Vad händer när vi inte får kramas?

Forskning

Kerstin Uvnäs Moberg, professor i fysiologi, var först i världen att prata om hur och varför må-bra hormonet oxytocin påverkar vårt välbefinnande. Men nu när vi inte har kunnat kramas på ett tag, och även måste vara försiktiga en stund till – vad händer då med vårt välbefinnande? – Det är förödande för vår hälsa att vara isolerade. Oxytocin frisätts inte bara vid beröring utan även vid möten, det blir inte på samma sätt när vi pratar i telefon, säger Kerstin.

Nu slipper Jacob smärtan i magen

Hälsa

Jacob Löthman var elva år när han fick diagnosen Aspergers syndrom och ADHD. Medicinerna gav biverkningar – och ända sedan tonåren har han levt med magsmärta, gaser och svullnad. För knappt två år sedan hittade han kapslarna med mjölksyrabakterier och effekten kom omedelbart. Idag är i princip alla hans problem borta.

 

 

Jadå, klart du ska testa gado gado!

Recept

Gado gado är en klassisk indonesisk sallad med tempeh. Namnet betyder potpurri på indonesiska, vilket beror på att man ofta använder olika grönsaker beroende på säsong. Gör gärna det du också! En krämig jordnötssås är kronan på  verket.

Sofia har hittat sin hudvård

Hälsa

Sofia Marklund har haft problem med sin hud i många år och aldrig hittat en hudvårdsrutin som funkar – förrän nu. Efter bara några veckor med en svensk serie av veganska produkter både ser och känner hon skillnad.

Camilla kan springa med hundarna igen

Hälsa

När Camilla Hallgren såg hur hennes hundar blev piggare och rörligare i lederna av ett tillskott med musselextrakt så bestämde hon sig för att prova själv. Artrosen i ett knä som hindrat henne att leva ett aktivt liv är nu helt borta. Nu springer hon milen utan problem igen.

 

Går det att träna bort gäddhänget?

Hälsa

Kroppen förändras efter en graviditet, en viktnedgång och samband med klimakteriet. Utebliven fysisk aktivitet och sämre kosthållning sätter också spår på kroppen. En sak som kan uppstå är överskottshud – och något kvinnor ofta pratar om är gäddhänget, som plötsligt blivit påtagligt. Men går det att få bort gäddhänget? Vi frågade vår träningsexpert Monika Björn, som har flera goda råd att ge.