Svenska kvinnors rätt till hormoner som inte ökar bröstcancerrisken

Fakta

Mia Lundin är sjuksköterskan som blev föreläsare, författare och expert på området bioidentiska hormoner. Hon har specialistutbildning inom gynekologi och obstetrik, fokuserar på behandling av hormonella rubbningar som PMS, postpartum depression och klimakteriet - och håller sig ständigt a´ jour med den senaste forskningen.
Under 17 år drev hon kliniken The Center for Hormonal and Nutritional Balance i Kalifornien. När hon stängde sin praktik 2014 hade hon behandlat fler än 4000 patienter.
Hon har 25 års erfarenhet inom kvinnohälsa och gynekologi och brinner för att sprida kunskapen om hormonersättning, dess för-och nackdelar och för att informera kvinnor världen över om varför de mår som de mår och om hur de på ett naturligt och säkert sätt kan hitta hormonell balans och ökat välmående - utan risk för biverkningar eller olika former av kvinnocancer.
Mia Lundins bok "Kaos i kvinnohjärnan” är den första boken som tar upp emotionella symtom och frågor kopplade till hormoner och obalans i hjärnans kemi.
Läs mer om Mia Lundinhär.

Övergångsbesvär kan effektivt och på ett säkert sätt behandlas med en kombination av östrogen och ett progesteron om livmodern är kvar eller bara östrogen om den är bortopererad. Men svenska kvinnor ska inte behöva vara hänvisade till hormoner som ökar risken för vissa cancerformer, utan kunna få hormoner som är säkra och naturliga.
Det menar föreläsaren och författaren Mia Lundin och skriver i ett inlägg på Kurera debatt om hur hon tycker att det är hög tid att svenska läkare blev mer pålästa i ämnet och bättre på att skriva ut bioidentiska hormoner.

Hormonella besvär, som till exempel dem vid menopaus, kan effektivt och säkert behandlas med en kombination av östrogen och ett progesteron, om livmodern är kvar – eller bara östrogen om den är bortopererad. Allt fler av dagens kvinnor är pålästa när det handlar om fördelarna med hormonersättning och vill ha hormoner som är säkra och naturliga.
Men de får dem inte utskrivna.

► Läs också: Hormonella obalanser hos kvinnor

 

Finns aktuell forskning på området
Många kvinnor som läst min bok Kaos i kvinnohjärnan har till exempel lärt sig mer om de positiva effekterna av ”bioidentiska hormoner”, och går till sina läkare för att få dem utskrivna. Där får de dock ofta beskedet att läkare i Sverige inte skriver ut bioidentiska hormoner, eftersom det saknas aktuell forskning på området. Detta stämmer inte: det finns forskning. Denna forskning är vad andra länder i Europa, USA och Kanada baserar sina riktlinjer på.

Skillnaden mellan syntetiska och bioidentiska hormoner
Andra läkare påstår att syntetiska och bioidentiska hormoner är exakt likadana eftersom båda sorterna framställs i laboratorier, samt att alla hormoner ökar risken för bröstcancer. Det är visserligen sant att bioidentiska hormoner, i likhet med syntetiska, framställs i laboratorier, men det är inte sant att de är exakt likadana; skillnaden ligger i hormonernas molekylstruktur.
Det är heller inte sant att alla hormoner orsakar bröstcancer. Tvärtom, vissa aktuella studier påvisar att en del hormoner faktiskt minskar risken.

► Läs också: Vårt sköra och finstämda hormonsystem – så funkar det!

Samma molekylstruktur som kroppens egenproducerade hormoner
Till skillnad från kemiskt förändrade syntetiska hormoner har bioidentiska hormoner samma molekylstruktur som kroppens egenproducerade. Därför ”känner kroppen igen” dem och samspelar med dem på samma sätt som den skulle samspela med hormoner som producerats i äggstockarna – som en nyckel som passar i låset.
Bioidentiska hormoner är den nyckel som passar perfekt till låset, det vill säga kroppens hormonreceptorer. När de är på plats återvinner våra kroppar sin balans och obehagliga symtom från hormonell obalans börjar att försvinna.

► Läs också: Forskning: Starkt samband mellan D-vitaminbrist och bröstcancer

Syntetiska hormoner kan ge skadliga biverkningar
Syntetiska hormoner däremot har kemiskt manipulerade former som våra kroppar inte känner igen. Dessutom upptas de inte på ett effektivt sätt i kroppen och stör därför hormonfunktionens normala ebb och flod, vilket i sin tur kan orsaka skadliga biverkningar.

Exempel på bioidentiskt östrogen som finns tillgängligt i Sverige
I Sverige finns ett flertal bioidentiska östrogenpreparat tillgängliga för kvinnor som lider av klimakteriesymtom. Preparat som läkare skriver ut utan att nödvändigtvis förknippa dem med ordet ”bioidentiskt”. Exempel på bioidentiskt östrogen som finns tillgängligt via recept i Sverige är: Estradot, Divigel och Femanest. Det har visat sig i flera studier att transdermalt östrogen (tillfört genom huden i gel eller plåster) inte ökar risken för blodpropp eller stroke.

► Läs också: Katrin Zytomierska: ”Aldrig mer hormoner”

Dåligt utbredd kunskap om progesteron/gulkroppshormon
Det som dessvärre inte är lika utbrett i Sverige är kunskapen om det naturliga progesteronet eller gulkroppshormonet. Kvinnor som använder östrogen och fortfarande har en livmoder, måste också använda ett naturligt progesteron eller syntetiskt progesteron (gestagen) för att förebygga livmoderscancer (eller snarare cancer i slemhinnan i livmodern men det går under namnet livmoderscancer).

Ökar inte risken för bröstcancer och har sällan biverkningar
Bioidentiskt progesteron finns tillgängligt i både USA och många europiska länder, men i Sverige har det ännu inte godkänts av Läkemedelsverket. Den 25 augusti 2014 kom Läkemedelsverket ut med sina nya Riktlinjer för östrogenbehandling av klimakteriella besvär. Det enda progesteron som nämns är syntetiskt progesteron (gestagen), trots att aktuell forskning visar att syntetiskt progesteron ökar risken för bröstcancer, medan bioidentiskt progesteron har visat sig vara säkert. Enligt min erfarenhet orsakar syntetiskt progesteron även biverkningar i form av ångest, oro och depression. Bioidentiskt progesteron däremot är lugnande och har sällan biverkningar.

► Läs också: Lilla guiden till hormoner

Hormonexperters gemensamma uppfattning 
Hormonexperter över hela världen har kommit fram till att hormonersättning är säkert, och att friska kvinnor som genomgår de första tio åren av klimakteriet och behöver hormonersättningsbehandling för att lindra besvär och förebygga åldersrelaterad sjukdom inte bör vara rädda för det.

Många fördelar utöver hormonell balans
Med stöd i aktuell forskning och 25 års klinisk erfarenhet hävdar jag att en korrekt balans av bioidentiska hormoner håller hjärnan fokuserad, kroppen friskare och själen gladare. Ett tillskott av bioidentiska hormoner kan minska risken för åldersrelaterade sjukdomar, samt hålla kolesterolvärdet och utvecklingen av plack i kranskärlen i schack, vilket i sin tur leder till en avsevärd minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Allt detta utan ökad risk för bröstcancer.

Läs också: Bidrottningsgelé ger hormonbalans

Min vädjan
Jag vädjar härmed att bioidentiskt progesteron blir tillgängligt för receptförskrivning i Sverige.
Studier som bekräftar att syntetiskt progesteron ökar risken för bröstcancer medan mikroniserat naturligt progesteron inte ökar risken samtidigt som det skyddar slemhinnan och förebygger livmoderscancer.

Av Mia Lundin, föreläsare, författare och specialistsjuksköterska

Källor:
Gadducci, A., Biglia, N., Cosio, S., Sismondi, P., and Genazzani, A.R. Progestogen component in combined hormone replacement therapy in postmenopausal women and breast cancer risk: a debated clinical issue. Gynecol Endocrinol. 2009; 25: 807–815
Gompel, A. Micronized progesterone and its impact on the endometrium and breast vs. progestogens. Climacteric. 2012; 15: 18–25
L’hermite, M. HRT optimization, using transdermal estradiol plus micronized progesterone, a safer HRT. Climacteric. 2013; 16: 44–53
Lindenfeld, E.A. and Langer, R.D. Bleeding patterns of the hormone replacement therapies in the postmenopausal estrogen and progestin intervention trial. Obstet Gynecol. 2002; 100: 853
Goletiani, N.V., Keith, D.R., and Gorsky, S.J. Progesterone: review of safety for clinical studies. Exp Clin Psychopharmacol. 2007; 15: 427–444
Campagnoli, C., et al. 2005. Progestins and progesterone in hormone replacement therapy and the risk of breast cancer. J. Steroid Biochem. Mol. Biol., 96 (2), 95–108. URL:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1974841/?tool=pubmed (accessed 05.13.2010).
Fournier et al, “Use of different postmenopausal hormone therapies and risk of histology- and hormone receptor-defined invasive breast cancer,” J Clin Oncol 2008 Mar 10;26(8):1260-8.
Fournier et al, “Unequal risks for breast cancer associated with different hormone replacement therapies: results from the E3N cohort study,” Breast Cancer Res Treat 2008 Jan;107(1):103-11.
Fournier et al, “Breast cancer risk in relation to different types of hormone replacement therapy in the E3N-EPIC cohort,” Int J Cancer 2005 Apr 10;114(3):448-54.
Women’s Health Initiative Participant Website. June 2003. Estrogen plus progestin effects on breast cancer and mammograms. URL: http://www.whi.org/findings/ht/eplusp_bc.php (accessed 02.20.2007).
Wood, C., et al. 2007. Effects of estradiol with micronized progesterone or medroxyprogesterone acetate on risk markers for breast cancer in postmenopausal monkeys. Breast Cancer Res. Treat., 101 (2), 125–134.
Darj E, Nilssons, Axelsson O, Hellebrg D. Clinical and endometrial effects of oestradio and progesterone in postmenopausal women. Maturitas, 1991 Jun;13(2): 109-15

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt.
Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Fakta

Mia Lundin är sjuksköterskan som blev föreläsare, författare och expert på området bioidentiska hormoner. Hon har specialistutbildning inom gynekologi och obstetrik, fokuserar på behandling av hormonella rubbningar som PMS, postpartum depression och klimakteriet - och håller sig ständigt a´ jour med den senaste forskningen.
Under 17 år drev hon kliniken The Center for Hormonal and Nutritional Balance i Kalifornien. När hon stängde sin praktik 2014 hade hon behandlat fler än 4000 patienter.
Hon har 25 års erfarenhet inom kvinnohälsa och gynekologi och brinner för att sprida kunskapen om hormonersättning, dess för-och nackdelar och för att informera kvinnor världen över om varför de mår som de mår och om hur de på ett naturligt och säkert sätt kan hitta hormonell balans och ökat välmående - utan risk för biverkningar eller olika former av kvinnocancer.
Mia Lundins bok "Kaos i kvinnohjärnan” är den första boken som tar upp emotionella symtom och frågor kopplade till hormoner och obalans i hjärnans kemi.
Läs mer om Mia Lundinhär.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Läskedryck

Nya rön: Sötningsmedel en större bov än man tidigare trott?

Forskning

Med jämna mellanrum kommer påståenden att syntetiska sötningsmedel som till exempel aspartam som bland annat används i lightläsk är helt ofarliga, något som backas upp både av Livsmedelsverket och EUs myndighet för livsmedelssäkerhet EFSA. Men nästan lika ofta kommer forskningsresultat som visar på motsatsen. Sötningsmedel pekas nu ut som möjlig orsak till både vuxendiabetes, stroke, alzheimers och cancer.

Cannabisplanta

Förbjuden ört ska testas mot nervsmärta

Allmänt

Cannabis är en kontroversiell växt då den vanligtvis används som drog. På grund av dessa egenskaper är den också förbjuden på många håll i världen men då den även visat sig ha medicinsk effekt vid bland annat smärta börjar allt fler länder lätta på restriktionerna.

ensam man sedd bakifrån går mitt i väg i regn

”Mineralet litium skulle kunna förbättra den mentala folkhälsan radikalt”

Mental hälsa

I början av året skrev Pehr-Johan Fager en krönika om mineralet litium. Kurera fick så mycket läsarfrågor på det inlägget, och blev själva så nyfikna, att vi ville följa upp det med en längre intervju. Det gör vi här. "Trots att man visat att litium har viktig betydelse för allt levande har det fastnat i facket för läkemedel. Det gör att man inte får sälja litium som kosttillskott, inte ens i doser hundra gånger lägre än läkemedelsdosen. Det är synd eftersom mineralet skulle kunna förbättra den mentala folkhälsan radikalt. Studier visar till exempel att man i områden med mer litium i dricksvattnet har lägre frekvens av självmord", säger Pehr-Johan, kemist och författare till boken ”Litium – det nya hälsomineralet”. 

Peter Wilhelmsson

Du är vad du äter

Krönikan

Vi har alla hört uttrycket ”Du är vad du äter”. Det är en bra påminnelse för att motivera människor att äta bättre, men är samtidigt en grov förenkling av verkligheten. ”Du är vad du äter, smälter och absorberar” är en mer korrekt påminnelse om att det är viktigt att både äta bättre och smälta maten bättre för en optimal hälsa. Här är min detaljerade topp 12-lista för att öka medvetenheten om hur intag av livsmedel påverkar din hälsa.

Karl Dyall i danspose

Karl Dyall om vägen tillbaka från sin svåra tid – och om sin nya kärlek…

Hälsoprofilerna berättar

Karl Dyall är ex-dansaren som skadade sig mitt under en föreställning och sedan botade sin smärta med crossfit. Han blev så biten att han till och med skrev en bok om den högintensiva träningsformen och startade ett crossfit-gym. För Kurera berättar han om vägen tillbaka, hur han håller sig ung och om tilliten till så kallad supernäring. – Jag har privilegiet att ha en fru som är näringsterapeut så jag är väl medveten om vilken roll kost, tillskott och så kallad superfoods kan spela, säger han till Kurera.

Mango i skål

Ericas mangobowl med kokos

Desserter/sötsaker

I sin nya bok "Superfood boost" visar Erica Palmcrantz Aziz att nya, bättre vanor varken behöver vara krångliga eller tidskrävande. Här får läsaren lära sig om råvaror som ger lite extra skjuts åt hälsan – eller enkelt översatt ingredienser som är lika mycket mat som de är medicin. Kureras reporter Emma V Larsson testar ett recept och ger sitt omdöme

Övning: Boosta din energi

Träning

Det är lätt att känna sig trött framåt eftermiddagen och då kan det vara svårt att motstå den där chokladkakan. Byt ut eftermiddagsfikat mot en snabb energihöjande yogaövning istället.

Erica Palmcrantz Aziz håller ett mangoldblad

Ericas 10 hälsofavoriter

Hälsa

Erica Palmcrantz Aziz delar med sig av sina tio absoluta hälsofavoriter. Träning och det japanska matchatéet hamnar högt upp på listan andra kärlekar är skratt och att göra egna ansiktskrämer. Erica är lika noga ned vad hon har på utsidan som vad hon stoppar i kroppen.

Lyckad semester med adaptogener

Hälsa

När det är dags för semester brukar Ann-Sofi Kronvall, 53 år, alltid rasa ihop. Antingen blir hon förkyld eller så sover hon sig igenom den första veckan. Men förra året laddade Ann-Sofi med så kallade adaptogener, naturliga ämnen som bland annat förbättrar kroppens återhämtningsförmåga och resultatet blev helt annorlunda.

Pinus maritima tallskog i norra portugal

Därför bör du upptäcka pyknogenol

Naturlig hälsa

Har du upptäckt ämnet pyknogenol än? Om inte är det dags nu. Det helt naturliga ämnet, som kommer från barken från en specifik typ av tall, är den mest kraftfulla naturliga antioxidant man idag känner till. Pyknogenol gör nytta på en lång rad områden. Här är några av dem.

Karin Isberg

Exklusivt för Kureras läsare: En artikelserie om effektiv stresshantering

Mental hälsa

Karin Isberg är författare och stressexpert. När Kurera hösten 2015 intervjuade henne i en artikel om utmattning blev den snabbt en av sajtens absolut mest lästa artiklar någonsin och fick till och med fick Kureras server att krascha. Nu har Karin skrivit boken "15 sätt att bli fri från stress" där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. Under sommaren kommer du som besöker Kurera.se att få ta del av den.

Jerry Brännmyr

”Din kropp är perfekt men fungerar inte perfekt om du inte tar hand om den”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra – ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själva. Det har blivit dags för Kureras kanske mest åsiktsfulle krönikör att säga sitt: Varsågod Jerry Brännmyr.

johanna bjurström

Hur kan jag minska på stressen?

Krönikan

Stress påverkar din kropp mycket negativt. Att hitta lugna stunder med återhämtning arbetar jag mest personligen med, det är min stora svaghet. Som egenföretagare med många idéer är det en utmaning att kunna hitta stödsystem att luta sig mot för att inte stressen ska påverka mig så mycket. Här ska jag berätta mer om hur jag gör.

brun kvinna i gul bikini vid strandkant med röd drink

Effektivt solskydd – från insidan

Hud

När vi solar förbrukas mängder av E-vitamin och betakaroten som finns naturligt i huden. Genom att tillföra dessa ämnen kan huden lättare skydda sig och behålla sin naturliga balans. Betakarotenet ger dessutom huden en lätt solkysst ton. Här får du veta mer om betakarotenets – och andra näringsämnens förmåga att skydda mot solen.

Zarah Öberg

Zarah Öberg: ”Är noga med att tillskotten är naturliga och fria från tillsatser”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien ”Hälsoprofilerna berättar”, där näringsexperter av olika slag får berätta om hur de tänker kring näring och näringstillskott – ur ett generellt perspektiv. Och så klart avslöja vilka eventuella tillskott de själva äter. Det har blivit dags för den tionde intervjupersonen i serien: Kureras egna näringsexpert Zarah Öberg.

Erica Palmcrantz Aziz

Ericas 8 skäl till att börja superfoodboosta dig

Hälsa

Raw foodinspiratören och kokboksförfattaren Erica Palmcrantz Aziz är aktuell med en nya boken "Superfood boost". Här listar hon de åtta främsta fördelarna med att boosta sitt näringsintag med näringstäta livsmedel eller så kallade superfoods. Fördelar som bland annat inbegriper viktminskning, bättre hälsa och mer energi.

Maya Nestorov

Maya Nestorov – om bästa verktygen för att läka och stärka sig själv

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar", där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv. Och vilka tillskott de själva äter. Det har blivit dags för Maya Nestorov – känd hälsobloggare och "Youtuber".

Mia Hagenmalm i köket

Mia Hagenmalm: ”Ta hand om din mage, sedan kommer allt annat”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själv. Det har blivit dags för vår alldeles egna Kurerabloggare, Mia Hagenmalm.