Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Svenska kvinnors rätt till hormoner som inte ökar bröstcancerrisken

Fakta

Mia Lundin är sjuksköterskan som blev föreläsare, författare och expert på området bioidentiska hormoner. Hon har specialistutbildning inom gynekologi och obstetrik, fokuserar på behandling av hormonella rubbningar som PMS, postpartum depression och klimakteriet - och håller sig ständigt a´ jour med den senaste forskningen.
Under 17 år drev hon kliniken The Center for Hormonal and Nutritional Balance i Kalifornien. När hon stängde sin praktik 2014 hade hon behandlat fler än 4000 patienter.
Hon har 25 års erfarenhet inom kvinnohälsa och gynekologi och brinner för att sprida kunskapen om hormonersättning, dess för-och nackdelar och för att informera kvinnor världen över om varför de mår som de mår och om hur de på ett naturligt och säkert sätt kan hitta hormonell balans och ökat välmående - utan risk för biverkningar eller olika former av kvinnocancer.
Mia Lundins bok "Kaos i kvinnohjärnan” är den första boken som tar upp emotionella symtom och frågor kopplade till hormoner och obalans i hjärnans kemi.
Läs mer om Mia Lundinhär.

Övergångsbesvär kan effektivt och på ett säkert sätt behandlas med en kombination av östrogen och ett progesteron om livmodern är kvar eller bara östrogen om den är bortopererad. Men svenska kvinnor ska inte behöva vara hänvisade till hormoner som ökar risken för vissa cancerformer, utan kunna få hormoner som är säkra och naturliga.
Det menar föreläsaren och författaren Mia Lundin och skriver i ett inlägg på Kurera debatt om hur hon tycker att det är hög tid att svenska läkare blev mer pålästa i ämnet och bättre på att skriva ut bioidentiska hormoner.

Hormonella besvär, som till exempel dem vid menopaus, kan effektivt och säkert behandlas med en kombination av östrogen och ett progesteron, om livmodern är kvar - eller bara östrogen om den är bortopererad. Allt fler av dagens kvinnor är pålästa när det handlar om fördelarna med hormonersättning och vill ha hormoner som är säkra och naturliga.
Men de får dem inte utskrivna.

► Läs också: Hormonella obalanser hos kvinnor

Finns aktuell forskning på området
Många kvinnor som läst min bok Kaos i kvinnohjärnan har till exempel lärt sig mer om de positiva effekterna av ”bioidentiska hormoner”, och går till sina läkare för att få dem utskrivna. Där får de dock ofta beskedet att läkare i Sverige inte skriver ut bioidentiska hormoner, eftersom det saknas aktuell forskning på området. Detta stämmer inte: det finns forskning. Denna forskning är vad andra länder i Europa, USA och Kanada baserar sina riktlinjer på.

 

Skillnaden mellan syntetiska och bioidentiska hormoner
Andra läkare påstår att syntetiska och bioidentiska hormoner är exakt likadana eftersom båda sorterna framställs i laboratorier, samt att alla hormoner ökar risken för bröstcancer. Det är visserligen sant att bioidentiska hormoner, i likhet med syntetiska, framställs i laboratorier, men det är inte sant att de är exakt likadana; skillnaden ligger i hormonernas molekylstruktur.
Det är heller inte sant att alla hormoner orsakar bröstcancer. Tvärtom, vissa aktuella studier påvisar att en del hormoner faktiskt minskar risken.

► Läs också: Vårt sköra och finstämda hormonsystem – så funkar det!

Samma molekylstruktur som kroppens egenproducerade hormoner
Till skillnad från kemiskt förändrade syntetiska hormoner har bioidentiska hormoner samma molekylstruktur som kroppens egenproducerade. Därför ”känner kroppen igen” dem och samspelar med dem på samma sätt som den skulle samspela med hormoner som producerats i äggstockarna – som en nyckel som passar i låset.
Bioidentiska hormoner är den nyckel som passar perfekt till låset, det vill säga kroppens hormonreceptorer. När de är på plats återvinner våra kroppar sin balans och obehagliga symtom från hormonell obalans börjar att försvinna.

► Läs också: Forskning: Starkt samband mellan D-vitaminbrist och bröstcancer

Syntetiska hormoner kan ge skadliga biverkningar
Syntetiska hormoner däremot har kemiskt manipulerade former som våra kroppar inte känner igen. Dessutom upptas de inte på ett effektivt sätt i kroppen och stör därför hormonfunktionens normala ebb och flod, vilket i sin tur kan orsaka skadliga biverkningar.

Exempel på bioidentiskt östrogen som finns tillgängligt i Sverige
I Sverige finns ett flertal bioidentiska östrogenpreparat tillgängliga för kvinnor som lider av klimakteriesymtom. Preparat som läkare skriver ut utan att nödvändigtvis förknippa dem med ordet ”bioidentiskt”. Exempel på bioidentiskt östrogen som finns tillgängligt via recept i Sverige är: Estradot, Divigel och Femanest. Det har visat sig i flera studier att transdermalt östrogen (tillfört genom huden i gel eller plåster) inte ökar risken för blodpropp eller stroke.

 

► Läs också: Katrin Zytomierska: ”Aldrig mer hormoner”

Dåligt utbredd kunskap om progesteron/gulkroppshormon
Det som dessvärre inte är lika utbrett i Sverige är kunskapen om det naturliga progesteronet eller gulkroppshormonet. Kvinnor som använder östrogen och fortfarande har en livmoder, måste också använda ett naturligt progesteron eller syntetiskt progesteron (gestagen) för att förebygga livmoderscancer (eller snarare cancer i slemhinnan i livmodern men det går under namnet livmoderscancer).

Ökar inte risken för bröstcancer och har sällan biverkningar
Bioidentiskt progesteron finns tillgängligt i både USA och många europiska länder, men i Sverige har det ännu inte godkänts av Läkemedelsverket. Den 25 augusti 2014 kom Läkemedelsverket ut med sina nya Riktlinjer för östrogenbehandling av klimakteriella besvär. Det enda progesteron som nämns är syntetiskt progesteron (gestagen), trots att aktuell forskning visar att syntetiskt progesteron ökar risken för bröstcancer, medan bioidentiskt progesteron har visat sig vara säkert. Enligt min erfarenhet orsakar syntetiskt progesteron även biverkningar i form av ångest, oro och depression. Bioidentiskt progesteron däremot är lugnande och har sällan biverkningar.

► Läs också: Lilla guiden till hormoner

Hormonexperters gemensamma uppfattning 
Hormonexperter över hela världen har kommit fram till att hormonersättning är säkert, och att friska kvinnor som genomgår de första tio åren av klimakteriet och behöver hormonersättningsbehandling för att lindra besvär och förebygga åldersrelaterad sjukdom inte bör vara rädda för det.

Många fördelar utöver hormonell balans
Med stöd i aktuell forskning och 25 års klinisk erfarenhet hävdar jag att en korrekt balans av bioidentiska hormoner håller hjärnan fokuserad, kroppen friskare och själen gladare. Ett tillskott av bioidentiska hormoner kan minska risken för åldersrelaterade sjukdomar, samt hålla kolesterolvärdet och utvecklingen av plack i kranskärlen i schack, vilket i sin tur leder till en avsevärd minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Allt detta utan ökad risk för bröstcancer.

 

Läs också: Bidrottningsgelé ger hormonbalans

Min vädjan
Jag vädjar härmed att bioidentiskt progesteron blir tillgängligt för receptförskrivning i Sverige.
Studier som bekräftar att syntetiskt progesteron ökar risken för bröstcancer medan mikroniserat naturligt progesteron inte ökar risken samtidigt som det skyddar slemhinnan och förebygger livmoderscancer.

Av Mia Lundin, föreläsare, författare och specialistsjuksköterska

Källor:
Gadducci, A., Biglia, N., Cosio, S., Sismondi, P., and Genazzani, A.R. Progestogen component in combined hormone replacement therapy in postmenopausal women and breast cancer risk: a debated clinical issue. Gynecol Endocrinol. 2009; 25: 807–815
Gompel, A. Micronized progesterone and its impact on the endometrium and breast vs. progestogens. Climacteric. 2012; 15: 18–25
L’hermite, M. HRT optimization, using transdermal estradiol plus micronized progesterone, a safer HRT. Climacteric. 2013; 16: 44–53
Lindenfeld, E.A. and Langer, R.D. Bleeding patterns of the hormone replacement therapies in the postmenopausal estrogen and progestin intervention trial. Obstet Gynecol. 2002; 100: 853
Goletiani, N.V., Keith, D.R., and Gorsky, S.J. Progesterone: review of safety for clinical studies. Exp Clin Psychopharmacol. 2007; 15: 427–444
Campagnoli, C., et al. 2005. Progestins and progesterone in hormone replacement therapy and the risk of breast cancer. J. Steroid Biochem. Mol. Biol., 96 (2), 95–108. URL:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1974841/?tool=pubmed (accessed 05.13.2010).
Fournier et al, “Use of different postmenopausal hormone therapies and risk of histology- and hormone receptor-defined invasive breast cancer,” J Clin Oncol 2008 Mar 10;26(8):1260-8.
Fournier et al, “Unequal risks for breast cancer associated with different hormone replacement therapies: results from the E3N cohort study,” Breast Cancer Res Treat 2008 Jan;107(1):103-11.
Fournier et al, “Breast cancer risk in relation to different types of hormone replacement therapy in the E3N-EPIC cohort,” Int J Cancer 2005 Apr 10;114(3):448-54.
Women’s Health Initiative Participant Website. June 2003. Estrogen plus progestin effects on breast cancer and mammograms. URL: http://www.whi.org/findings/ht/eplusp_bc.php (accessed 02.20.2007).
Wood, C., et al. 2007. Effects of estradiol with micronized progesterone or medroxyprogesterone acetate on risk markers for breast cancer in postmenopausal monkeys. Breast Cancer Res. Treat., 101 (2), 125–134.
Darj E, Nilssons, Axelsson O, Hellebrg D. Clinical and endometrial effects of oestradio and progesterone in postmenopausal women. Maturitas, 1991 Jun;13(2): 109-15

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt.
Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Mia Lundin är sjuksköterskan som blev föreläsare, författare och expert på området bioidentiska hormoner. Hon har specialistutbildning inom gynekologi och obstetrik, fokuserar på behandling av hormonella rubbningar som PMS, postpartum depression och klimakteriet - och håller sig ständigt a´ jour med den senaste forskningen.
Under 17 år drev hon kliniken The Center for Hormonal and Nutritional Balance i Kalifornien. När hon stängde sin praktik 2014 hade hon behandlat fler än 4000 patienter.
Hon har 25 års erfarenhet inom kvinnohälsa och gynekologi och brinner för att sprida kunskapen om hormonersättning, dess för-och nackdelar och för att informera kvinnor världen över om varför de mår som de mår och om hur de på ett naturligt och säkert sätt kan hitta hormonell balans och ökat välmående - utan risk för biverkningar eller olika former av kvinnocancer.
Mia Lundins bok "Kaos i kvinnohjärnan” är den första boken som tar upp emotionella symtom och frågor kopplade till hormoner och obalans i hjärnans kemi.
Läs mer om Mia Lundinhär.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

De har startat en klubb som motverkar utbrändhet

Mental hälsa

Många av oss  försöker hinna med "allt" i en hektisk vardag, och har samtidigt glömt hur man har en hobby, är kreativ och "leker" som vuxen. Vi tappar kontakten med oss själva och andra och hittar inte ro och livsbalans. Det ville Julia Hagnäs och Lindsay Hedenskog ändra på och startade något som de själva behövde – en klubb som motverkar utbrändhet.

 

Montage: Lotta Lagerberg och närbild på dansande fötter

Krönika: “Du passar inte in här!”

Krönikan

Det här är den sista delen i en krönikeföljetong, där vi fått följa Lotta Lagerberg på sin dansskola för 40-plussare under coronapandemin. På dag tre kommer hon till en avgörande insikt. Med dessa krönikor vill Lotta belysa gruppdynamik, utanförskap och fenomenet "vi och dom".

 

Kvinna sover

Problem att sova? Så här kan du göra

Hälsa

En av tre svenskar lider av sömnsvårigheter då och då. Det kan vara allt från insomningsproblem eller att vakna och inte kunna somna om. Att inte få tillräckligt med sömn påverkar vår hälsa negativt. Det finns mycket du kan göra för att sova bättre.

tonåring avvisar förälder

Guiden som ska minska på bråken mellan tonåringar och föräldrar

Barn

När tonåringar bråkar är det en form av frigörelse från föräldrarna i kombination med hormonsvängningar och kroppsliga förändringar. Men tonårsbråken är inte alltid lätt för föräldrarna. Därför har organisationen Mind och Apoteket hjärtat tagit fram en guide som ska göra det lättare att navigera när bråken uppstår.

 

Dansgrupp

Krönika: “Att våga ta sin plats”

Krönikan

I denna krönika, som är andra delen av tre i en krönikeföljetong, får vi följa Lotta Lagerberg på dag två av sin dansskola för 40-plussare, där hon kämpar för att våga ta sin plats i en redan sammansvetsad grupp. Med sina krönikor vill Lotta belysa problem som utanförskap, utfrysning och "vi och dom".

flicka gränser i sand

Bakterier bygger barns immunförsvar

Barn

Det är viktigt med god handhygien, speciellt i dessa virus- och pandemi-tider. Men det finns faktiskt gånger vi kan stanna upp och tänka efter runt handhygien. För att barn ska kunna utveckla ett starkt immunförsvar krävs att de blir utsatta för mikrober av olika slag.

kvinna tränar framför datorn

Så här lätt får du en starkare kropp

TRÄNING

Efter att vi passerat 45 förändras kroppen och utsätter man inte den för påfrestningar så tappar du lättare muskulatur. Det påverkar oss på så sätt att vi orkar mindre,  får en sämre balans och därmed riskerar att göra illa oss om vi ramlar.  Det är viktigt att se till att belasta musklerna. Har du ett stillasittande jobb och inte cyklar eller går till ditt arbete bör du lägga in tre styrkepass i veckan samt se till att röra på dig en halvtimma varje dag.

 

ung glad kvinna sträcker upp händerna

D3 och zink minskar risken att insjukna i covid-19

Hälsa

Nya analyser visar att risken för att insjukna i covid-19 ökade med 90 procent vid brist på D3 och zink. Rapporten visade också att D3 och zink ger ett starkt skydd mot svårare symtom för den som insjuknat i covid-19. Det skriver Nordic Nutrition Councils på sin hemsida.

Paranötter i en skål

Därför är paranötter så nyttiga

Kost

Paranötter är inte bara goda, det är riktigt hälsosamma också. Förutom att de innehåller vitaminer och mineraler så är halten av nyttiga fetter hög. Äter du en paranöt per dag så får du i dig dagsdosen av selen.

Mat som mättar under hösten

Kost

På vintern är det gott med varm mat som mättar. Undvik de snabba kolhydraterna, som lätt lägger sig runt midjan. Lär dig att äta rätt, och håll dig mätt länge. Det finns en hel del bra mat som gör kroppen nöjd och mätt – utan att du konsumerar en massa kalorier. Här kommer några livsmedel.

Närbild på rinnande duschmunstycke

Att skippa duschen – bra eller dåligt?

Hud

Begreppet "no shower" har blivit en stor och lite oväntad trend i Hollywood. Det handlar om att vänta tills man luktar illa, eller tills man är smutsig, innan man duschar. Men det är inte så tokigt som det låter, här förklarar vi varför!

 

Närbild på kroppar av medelålders kvinnor som dansar i danssal

Krönika: “När vi blir så där onödigt rädda”

Krönikan

Lotta Lagerberg längtade efter att få göra något som fyller henne med glädje i pandemin och anmälde sig till en dansskola för 40-plussare. Med denna krönika – den första av totalt tre i en följetong – vill Lotta belysa det som hon först trodde var covid-rädsla, men som visade sig handla om något annat och allt för vanligt: utfrysning.

kvinna med sömnproblem

Håll dig frisk med mer sömn

Hälsa

Vrider och vänder du dig i sängen och har svårt att komma till ro? Du är inte ensam, ungefär var tredje svensk har sömnproblem. Men du har mycket att vinna på att ta tag i sömnproblemen.