En svensk bioingenjör har upptäckt ett hormonfritt sätt att skapa en barriär mot spermier som gör att de inte kan ta sig in i ägget. Förhoppningen är att det ska leda till ett helt ny form av preventivmedel inom fem år.
Det är bioingenjören Thomas Crouzier på Kungliga tekniska högskolan som arbetar på att ta fram pillret som förs in i vaginan och gör det omöjligt för spermier att simma in i livmodern. En effekt som håller i sig ett dygn, rapporterar Ottar.
Påverkar lokalt
Under merparten av menscykeln fungerar livmoderhalssekretet som en naturlig barriär mot spermier förutom under den fertila perioden då det istället underlättar för spermierna att ta sig till ägget Den nya upptäckten innebär att man funnit ett sätt att påverka egenskaperna hos dessa barriärer.
LÄS OCKSÅ: Bakterier kan ligga bakom endometrios
Ett naturligt ämne
Metoden behöver inte gå genom hormonerna som styr sekretproduktionen, som i fallet med minipiller. Istället modifierar den det redan producerade sekretet direkt. Det görs med en särskild variant av sockermolekylen kitosan, som påverkar livmoderhalssekretet så att dess porer täpps igen, effekten uppstår på några sekunder. Ämnet kitosan finns i vissa växter, svampar och krabbskal och kan brytas ner i kroppen, i princip allt kitosan lämnar kroppen med flytningar inom något dygn.
LÄS OCKSÅ: Näringsexperten: “Personligen skulle jag aldrig ta p-piller”
Faktorer kvar att undersöka
Utmaningen är nu att se till att sammansättningen av ämnen som behövs för att skapa kapseln inte rubbar balansen i vaginan och leder till irritation. Även effekterna av upprepad användning under lång tid behöver undersökas, som hur det påverkar sekretets uppgift att binda virus och bakterier.
LÄS OCKSÅ: Spermier tappar kraft av solskydd visar ny forskning
Kan bli billig att framställa
Eftersom preventivmedlet inte ska tas upp i kroppen ska det inte behöva klassas som ett läkemedel, utan som en medicinteknisk produkt, vilket innebär ett enklare regelverk och en billigare framställning. Och om allt går vägen tros medlet kunna finnas på marknaden redan inom fem år.
Av redaktionen
Källa: Ottar
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!