Tillverkningen av många av de mediciner som vi i Sverige äter för olika sjukdomar och besvär orsakar stora utsläpp av läkemedelsrester i de låglöneländer där de produceras. Något som gör våra mediciner till en stor miljöbov.
Inom samma familj som salmonella och E-colibakterier har det påträffats en hittills okänd antibiotikaresistent bakterie hos en patient i Kungälv. Fyndet gör att läkare kan undvika bredspektrumantibiotika som driver utvecklingen av resistenta bakterier.
I höst pågår en kampanj som under rubriken ”Gilla gris” ska få framför allt yngre svenskar att äta mer griskött. Samtidigt försämras djurskyddet och intressen verkar för att kultingar ska separeras tidigare från suggan, något som ökar risken för sjukdom vilket leder till att mer antibiotika behöver användas. Det skriver Åsa Hagelstedt, generalsekreterare i Djurskyddet Sverige som slår ett slag för en mer medveten köttproduktion och konsumtion.
Sverige har sedan tio år haft som mål att få ned antibiotikaförskrivningen till 250 recept per tusen invånare och år. Sedan målet sattes har förskrivningen i Sverige minskat med över en fjärdedel.
Antibiotikaanvändningen till djur skiljer sig stort åt i Europa – och i en tid då antibiotikaresistens bedöms vara ett stort hot mot folkhälsan kan det vara av vikt att ta reda på vilket land livsmedlen du handlar kommer från. Inte minst vad gäller halloumiost, något vi i Sverige äter allt mer av – där ett av Sveriges i särklass största importländer också är Europas största användare av antibiotika vid djuruppfödning.
Inte nog med att vårt flitiga resande till Thailand och Indien är skadligt för miljön, det är också den enskilt största orsaken till antibiotikaresistens. Varannan svensk asienresenär kommer hem med resistenta bakterier.
Nio av tio inandas förorenad luft dagligen och när WHO nyligen släppte sin lista på de tio största hoten mot folkhälsan stod luftföroreningar överst på listan.
Utsläpp av rester av mänsklig avföring kan förklara förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i miljön, visar en ny svensk studie.
Antibiotika och penicillin är viktiga läkemedel som inte bör användas i onödan. Men det finns naturliga preparat att ta till vid lindriga infektioner som kan ha nog så kraftfull effekt.
En stor mängd antibakteriella ämnen har hittas i slam och vatten i svenska avloppsreningsverk. Flera av dem passerar igenom verken och kommer ut i vår miljö. Men det finns hopp – ny teknik kan minska utsläppen betydligt.
Efter flera års förhandlingar har EU-parlamentet beslutat om nya lagar som förbjuder uppfödare att rutinmässigt ge djur antibiotika i förebyggande syfte.
I England pågår en kampanj som syftar till att bibehålla verkan hos antibiotika och motverka utvecklingen av antibiotikaresistens under namnet ”Keep antibiotics working". Ett led i arbetet är få ned förskrivningen och öka medvetenheten hos allmänhen genom att informera om hur lång tid det tar att bli fri från en infektion och lära ut hur man känner igen tecken på allvarligare sjukdomar.
Det säger kirurgen och professorn i kirurgisk ortopedi Ian Harris som i boken ”Surgery the ultimate placebo” utmanar synen på kirurgi. Kurera träffade honom för en intervju när han var på besök i Stockholm.
Problemet med resistenta bakterier fortsätter att öka världen över, med risk för att allt mer antibiotika blir verkningslös – något som skulle få katastrofala konsekvenser. Allt fler fall där människor inte reagerar på antibiotikabehandling dyker upp. Nu senast har tre personer smittats av en variant av gonorré som inte går att behandla. Det handlar alltså om en "superbakterie" som har blivit motståndskraftig antibiotika, rapporterar Världshälsoorganisationen WHO. "Gonorré är en väldigt smart bakterie. Varje gång man introducerar en ny typ av antibiotika utvecklar den resistens", säger Teodora Wi, expert på WHO.
Varje år dör omkring 25 000 personer bara inom EU:s gränser på grund av olika "superbakterier", det vill säga extra resistenta bakterier som tål nästan all antibiotika. Det visar en rapport från den europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA. Nu ska EU ta fram en handlingsplan för att få bukt med spridningen av antibiotikaresistens, vilken ska lanseras redan i sommar.
Regeringen vill visa att de tar hotet om antibiotikaresistens på allvar och har gett Folkhälsomyndigheten och Statens jordbruksverk i uppdrag att gemensamt ansvara för en nationell samverkansfunktion för arbetet mot antibiotikaresistens. Dessutom ska en handlingsplan gällande antibiotikaresistens tas fram. "Antibiotikaresistens är ett stort hot mot människors hälsa - och mot sjukvården. Nu tar vi nya steg i arbetet för att lösa problemet", skriver folkhälsominister Gabriel Wikström på Twitter.
Varannan kvinna drabbas någon gång av akut urinvägsinfektion och var tredje kvinna drabbas av återkommande infektioner. Många tänker automatiskt på antibiotika som den givna behandlingen men det finns mycket du kan göra själv både för att förebygga och behandla lindrigare infektioner. Vi har samlat tipsen.
Allt fler förskolebarn i Uppsala bär på ESBL-bildande tarmbakterier. Andelen bärare har ökat kraftigt mellan 2010 och 2016. Resultaten presenteras i en ny avhandling från Uppsala universitet, rapporterar Läkartidningen.
De resistenta bakterierna i Sverige fortsätter att öka – med risk för att allt mer antibiotika blir verkningslös. "Det gör att det blir svårare att behandla patienter, säger Malin Grape, chef för enheten Antibiotika och vårdhygien vid Folkhälsomyndigheten, till TT.
Privat import av antibiotika riskerar att bidra till resistensutveckling, varnar nu Läkemedelsverket. Under årets operation Pangea beslagtogs cirka 1200 tabletter antibiotika i postflödet, merparten var inköpta på internet från säljare i Indien.
De flesta kvinnor har någon sorts erfarenhet av urinvägsinfektion, som är en mycket vanlig infektionstillstånd som uppstår när främmande bakterier tar sig upp till urinblåsan och orsakar irritation – något som lätt händer på sommaren efter många och långa baddagar. Här får du tips på naturliga knep för att slippa drabbas.
I går släppte Världsnaturfonden, WWF, Köttguiden 2016. Nytt i årets guide är ett större fokus på vegetabiliska proteiner och att antibiotikafrågan tagit plats som ett nytt, femte kriterium. "I många länder är det tillåtet att ge antibiotika till djur i tillväxtfrämjande syfte och det leder till ökad antibiotikaresistens", säger Anna Richert, sakkunnig på området Hållbar mat på WWF, och tillägger att vi helt bör välja bort asiatiskt kycklingkött och amerikanskt nötkött.
Chagan är antibakteriell, antifungal, anticandida och antivirus och hela tiden upptäcker man nya användningsområden. På grund av dess många hälsoegenskaper, och att den är så starkt antibakteriell, har allt fler experter hävdat att den oftare skulle kunna användas som komplementär behandling vid olika tillstånd, och inte minst som ett komplement till antibiotika.
Trots ökad förekomst av bakterier som blivit resistenta mot antibiotika, och risk för biverkningar, är antibiotika fortfarande det vanligaste sättet att behandla urinvägsinfektioner. Men det finns naturliga, växtbaserade läkemedel som visat sig både säkra och lika effektiva som traditionellt penicillin – och som inte innebär ökad risk för resistens.
Minst 25 000 människor dör varje år för att råkat ut för bakterier som antibiotika inte biter på. Och den siffran gäller bara för Europa. Sett över världen är siffran ännu högre. Antibiotikaresistenta bakterier är ett växande problem - och bakterierna kan spridas till människor även via maten, visar en ny rapport från Livsmedelsverket.
Nu har livsmedelsföretagen satt upp riktlinjer upp för hur antibiotika ska få användas i matproduktion. Till exempel ska antibiotika inte längre få ges i tillväxtbefrämjande syfte och händanefter behövs alltid ordination av veterinär. Detta bland annat för att motverka det ökande resistenshotet - där bakterier utvecklar immunitet mot penicillin.
Honung är socker, ja visst. Men en bra kvalitetshonung har även visat sig vara ett universalknep när det gäller läkning av olika tillstånd. Den kan till exempel läka sår, motverka ärrbildning, lindra bränsskador och akne, verka antiinflammatoriskt och tycks ha effekt mot de antibiotikaresistenta MRSA-bakterier som orsakar sjukhussjuka. Och drottningen av alla honungssorter heter Manuka.
Manukahonungen är inte som annan honung. Den har bland annat visat sig effektivt kunna läka sår, motverka ärrbildning, lindra brännskador och akne samt vara mer effektiv än antibiotika vid infektioner som till exempel halsfluss.
Sara Boo, ordförande i hälsofrihetsorganisationen NHF Sweden, hoppar på den debatt om kolloidalt silver som uppstod efter artikeln "Tusentals utsatta för medicinbluff" i Helsingborgs Dagblad. "Kolloidalt silver har i studier visat sig kunna ersätta antibiotika genom sin antibiotiska effekt", skriver hon på Kurera debatt.
Recept, nyheter & tävlingar i veckobrevet!
Här hittar du äldre nummer av papperstidningen Kurera i digital form.
Följ Kureras serie ”Grön omställning” om hygien-, hudvård- och skönhetsprodukter och få proffs-hjälp av hudterapeuten Johanna Bjurström att skifta till sådant som är skonsammare för både kropp och miljö.
Vill du veta mer om hur du hjälper dina älsklingar att må bra, få tips på näring och naturlig smärtlindring eller bara läsa mer om hur djur påverkar vårt psykiska och fysiska mående? Klicka här.
Vi har pratat miljö med sångaren Magnus Carlson, motion med Susan Lanefeldt och balans med Karin Björkegren Jones. Livsfilosofi med professor Michael Dahlen och andlig hälsa med prästen Olle Carlsson.
Stora delar av västvärlden äter sig till sjukdomar och ohälsa.
Genom att bli medveten om den lycka vi känner kan vi öka vår förmåga att uppleva mer, dessutom hjälper det oss att nå våra mål, enligt psykologen Titti Holmer.
Ett lyckligt förhållande är egentligen bara en kombination av en serie små saker.
I Kureras serie “Skiljas” delar coachen och stressexperten Karin Isberg med sig av sina bästa råd för att undvika de värsta fallgroparna och förhoppningsvis växa lite på kuppen.
Värk och smärta gäckar många svenskar. Naturliga alternativ finns, här är listan.
