Trenden att äta mindre kött och gå över på växtbaserade proteinkällor ökar i Sverige. Men hur förhåller det sig med upptaget av växtproteiner? Kan kroppen tillgodogöra sig dessa lika bra som kött? Nej, vi kan inte det. Robert Brummer är professor i klinisk gastroenterologi vid Örebro universitet där man forskar i ämnet. Han reder ut hur vi ska förhålla oss till växtproteiner, dess biotillgänglighet och vilka hälsoeffekter det har.
Jämfört med övriga världen ligger Sverige i framkant när det handlar om att välja bort kött till förmån för växtbaserade protein.
Protein är en av kroppens viktigaste byggstenar, och protein i mat bryts ner till aminosyror i tunntarmen (digestion) och tas upp där så att de kommer in i blodet. Vävnaden tar upp aminosyror och bygger proteiner i kroppen. En hel del av det protein vi får i oss dagligen kommer från kött och mjölkprodukter.
Inom växtriket finns proteiner i bland annat i gröna ärtor, nötter, kikärtor, tofu, olika fröer och sojabönor, men också i spannmål.
1999 lanserade växtproteinet qourn som kommer från svamp och efter det har det kommit ut en rad olika köttersättningar för de som vill gå över till en mer växtbaserad kost. Det ökade intresset för köttsubstitut har fått bland annat Örebro universitet att intressera sig dels för hur upptaget i kroppen påverkar hälsan och dels för smaken. En ekvation som inte är alldeles lätt.
– Vi har ofta sett att när vi fått till en bra smakupplevelse av växtproteinet så har upptaget i kroppen minskat och när upptaget är bra så har smaken ibland blivit eftersatt, säger Robert, är professor i klinisk gastroenterologi vid Örebro universitet.
LÄS OCKSÅ: Därför bör du äta psylliumfrön
Skolbarn har större behov av protein
Normalt sett så bryts proteiner ner i tunntarmen och blir till aminosyror som tarmen tar upp och sedan kommer de i blodet så att kroppens kan bygga muskler och vävnad. Man räknar med att en frisk vuxen person behöver cirka ett gram protein per kilo kroppsvikt per dag.
När vi äter växtproteiner så tas inte vissa av dessa proteiner upp lika bra i tunntarmen. Har man otur så kan kroppen endast tillgodogöra sig 30-40 procent av proteininnehållet.
– Detta har vi vetat om länge, men när vi nu ser att allt fler går över till en växtbaserad kost behöver vi verkligen titta närmare på konsekvenserna av det förändrade kostvalen. För vuxna friska personer är det oftast inga problem men skolbarn som växer och äldre behöver oftast mer protein, förklarar Robert Brummer.
När proteiner inte tas upp i tunntarmen förflyttas de till tjocktarmen och där vet man att hälsoeffekten i allmänhet inte är positiv, något som kan resultera i en felaktig tarmflora, som påverkar hela kroppen.
– En viss kombination av växtproteiner och kostfiber kan möjligen ge positiva hälsoeffekter, och för att komma fram till det behövs det ny forskning, poängterar Robert Brummer.
LÄS OCKSÅ: Asiatisk marinerad tempeh med wokade grönsaker
Komplettera med mejeriprodukter
Vad ska man då äta och hur ska man tänka när man vill få i sig den rekommenderade dagsdosen av protein och inte vill äta kött eller fisk?
– Att ha en så stor variation som möjligt. Det vill säga, blanda in flera olika växtproteiner i varje måltid. På så sätt ökar chansen att det totala upptaget av aminosyror blir bättre.
Är du vegan är det ännu viktigare att leta efter bra proteinkällor. Lakto-ovo vegetarianer kan komplettera med mejeriprodukter.
– Mejeriprodukter som mjölk och yoghurt är bra eftersom upptaget av protein i dessa produkter är högt.
Örebro universitet har tagit initiativ till ett fyra år långt projekt ihop med andra universitet, näringsliv och offentlig sektor där man även inkluderar allt från hållbarhet och biotillgänglighet till hälsoperspektiv och politiskt ställningstagande när man väljer bort kött.
Av Inger Palm