Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Den normala tarmfloran har en rad funktioner av vilka många troligtvis fortfarande är okända. Antibiotika räddar många liv men resistensen mot antibiotika är ett ökat problem inom sjukvården. Mycket kan minskas med större användning av probiotika i både förebyggande och återställande syfte.

Tarmfloran

Historik
1900
var Tissier den första att beskriva bifidobakterier.
1908 var Metchnikoff den första som publicerade rekommendationer att använda laktobaciller vid diverse tarmbesvär.
1980 etablerade Shahani och Ayebo flera kriterier för laktobaciller som används i terapier. Det är bara Lactobacillus acidofilus, Lactobacillus casei och Lactobacillus bifidus som uppfyller dessa krav.

Människan och mikroberna
I början av 1900-talet postulerade Nobelpristagaren Metchnikoff att obalanser i tarmfloran var en av de viktigaste orsakerna till människans degenerativa sjukdomar och åldrande. Han upptäckte också att man genom att tillföra kroppen hälsosamma bakterier som stödjer vår normala bakterieflora stärker kroppen och får en bättre hälsa. Han visade till och med att de folkgrupper som åt mycket s.k. probiotiska bakterier levde längre än andra. Under de senaste årtiondena har det bedrivits mycket forskning på såväl tarmflorans funktion som de probiotiska bakteriernas effekt på kroppen. Det är en fascinerande värld att blicka in i och forskningen visar att Metchnikoff hade rätt.

Tarmflorans påverkan på kroppen.
Den normala tarmfloran har en rad funktioner av vilka många troligtvis fortfarande är okända. Vad man vet är att en hälsosam bakterieflora i tarmen är viktigt bland annat för matsmältningen och absorptionen av föda, immunsystemets funktion (80 procent av immunsystemet finns i tarmen), tarmrörelserna, tarmslemhinnans hälsa och utsöndringen av skadliga slaggprodukter via avföringen. Bakterierna i tarmen producerar även vitaminer som t.ex. B-vitaminer och K-vitamin. Dessutom påverkar bakteriefloran omsättningen av hormoner. Tarmfloran är ytterst viktigt som skydd mot skadliga mikroorganismer som vi får i oss via vattnet, maten och luften.
Vid födseln är uppbyggnaden av tarmfloran oerhört viktig för utvecklingen av barnets immunsystem. Bakterierna stimulerar igång immunsystemet som hos spädbarnet inte är färdigutvecklat. En mus som lever i en steril miljö (på laboratorium) har inte någon tarmflora och ett dåligt utvecklat immunsystem samt svårt att tolerera föda. När musen sedan utsätts för bakterier ökar toleransen mot maten.
Forskning visar att tarmfloran hos den västerländska befolkningen har förändrats under de senaste årtiondena och skiljer sig ifrån tarmfloran hos människor i utvecklingsländer, både vad det gäller vuxna och barn. Tarmfloran hos barn i Sverige är artfattigare och har en långsammare omsättning av bakteriestammar än hos t.ex. barn i Pakistan. Detta leder troligtvis till en försämrad bakteriell stimulering av immunsystemet. Utvecklingen av immunsystemet är i sin tur avgörande för nervsystemets utveckling. Ämnen som bildas av immunsystemet påverkar det centrala nervsystemet. Tarmen har ett ”eget” nervsystem, ENS (enteriska nervsystemet) som innehåller lika många nervceller som ryggmärgen. Psykisk och fysisk stress har därför en kraftfull påverkan på tarmen och störningar i tarmen kan ge olika former av neurologiska besvär.

 

Den naturliga bakteriefloran i tarmen
Vår naturliga bakterieflora väger 0,5–1,0 kg och består av cirka 1 014 bakterier. Detta ska jämföras med antalet kroppsegna celler som är ca 1013. Det finns alltså flera bakterier än kroppsegna celler i kroppen. Tarmfloran kallas därför för kroppens största "organ". Man har hittills talat om att den normala bakteriefloran består av ca 400 olika arter, men med hjälp av DNA-teknik har man visat att antalet bakteriearter är mycket större.
Varje människa har en unik sammansättning av bakteriefloran. Den kan liknas vid ett fingeravtryck. Bakterierna bygger upp ett fantastiskt ekosystem som vid normala förhållanden är vårt bästa skydd mot farliga bakterier och virus. På grund av dåliga matvanor, stress, överdriven hygien, överdrivet bruk av antibiotika och andra antibakteriella ämnen i mat, rengöringsmedel, schampo, tandkrämer och så vidare har vi stört vår normala bakterieflora. Efter en antibiotikabehandling kan det ta tre månader upp till ett år innan tarmfloran börjar återhämta sig.
Efter långvarigt eller upprepat intag av antibiotika är det troligt att tarmfloran aldrig kommer i riktig balans igen. Tillskott av probiotika är mycket viktigt efter antibiotikabehandling. I många länder är det medicinsk praxis att ge probiotika efter antibiotikabehandling. Tyvärr är det inte så i Sverige. Istället rekommenderas ibland filmjölk eller yoghurtprodukter, men det är oftast för svagt och tillsätts i ett för sent skede.
Antibiotika räddar många liv men resistensen mot antibiotika är ett ökat problem inom sjukvården med patienter som blir resistenta mot behandling eller insjuknar i sjukhussjukan under tiden på sjukhuset. Mycket av detta kan minskas med större användning av probiotika i både förebyggande och återställande syfte. Tarmens pH är väldigt viktig för dess funktion. Den bakteriella balansen vidmakthålls genom en bakteriell "krigföring". De nyttiga bakterierna som trivs i ett surt pH dvs. pH < 7 producerar syror för att vidmakthålla den sura miljön. Förruttnelsebakterier trivs bäst i basisk miljö och producerar därför ammoniak. Om pH:t i tarmen stiger får skadliga förruttnelsebakterier möjligheten att tillväxa och kan då konkurrera ut de "goda bakterierna" och åstadkomma stor skada. Ett förhöjt pH kan bero på brist på saltsyra eller långvarigt intag av saltsyrahämmande medel, antibiotikabehandling som tagit död på de nyttiga bakterierna och givit fritt spelrum åt förruttnelsebakterier, förstoppning, dålig peristaltik, dåliga kostvanor och så vidare. Tillskott av probiotiska bakterier verkar för att återställa tarmens pH så att balansen återställs.

Intestinal dysbios
Intestinal dysbios innebär obalanser i tarmen. Det kan inbegripa obalans både i sammansättningen och i aktiviteten hos tarmfloran. Följande fyra exempel visar olika mönster som kan förekomma vid dysbios:

Förruttnelseprocess: Är en väldigt vanlig form av dysbios i västvärlden. Orsakas av högt intag av fett och proteiner och för lite fibrer. Problemet förstärks om man har bristande saltsyraproduktion, pankreatin-produktion eller bristande utsöndring av fettnedbrytande enzymer. En diet rik på protein och fett ökar mängden Bacteroidesbakterier i tarmfloran och ökar halterna ureas och beta-glukuronidas. Dessa enzymer kan metabolisera gallsyror till cancerogena ämnen samt öka plasmanivåerna av östrogen p.g.a. av ökad reabsorption. PH:t stiger p.g.a. ökade nivåer av ammoniak. Epidemiologiska studier kopplar samman denna typ av dysbios med koloncancer och bröstcancer. Den kan rättas till genom att minska intaget av fett, kött, fläsk, öka fiberintaget och genom tillskott av saltsyra, pankreasenzymer eller bittermedel samt probiotiska bakterier. Förruttnelseprocessen kan mätas och avslöjas via urin-indikantest eller en omfattande CDSA 2.0-analys som bl.a. mäter mängden beta-glukuronidas och produktionen av kortkedjade fettsyror.

Förhöjd fermentation: Denna problematik beror som regel på överväxt av bakterier och/eller svamp i tunntarmen. Övre delen av tunntarmen är normalt relativt fattig på bakterier (105 –108 bakterier/ml) beroende på magsyrorna och på att gallblåsan tömmer sitt innehåll där (galla har en stark antibakteriell effekt). Mag- och gallsyrorna ser till att de flesta bakterier som vi får i oss dör innan de når tarmen. På grund av brist på saltsyra, intag av antibiotika och andra läkemedel, operationer, långvariga förstoppningsproblem, långsamma tarmrörelser, obalanser i matsmältningen m.m. kan miljön i tunntarmen förändras så att bakterier som normalt inte trivs där börjar växa. Det bakomliggande kan vara en rad olika hälsoproblem som dåligt näringsupptag, viktförlust, anemi p.g.a. B12-brist och diarré.
Övriga symtom från mage och tarm är uppsvälld buk, gaser, förstoppning och illamående. Känslighet för fibrer och andra kolhydrater är vanligt. Man har påvisat att överväxt av bakterier i tunntarmen är vanligt hos personer med reumatism samt att reumatiker med bakteriell överväxt har en svårare sjukdomsbild än de utan bakteriell överväxt i tunntarmen. Förhöjda halter av kortkedjade fettsyror hittas i avföringen. Överväxt av svamp, speciellt candida, förekommer och orsakar ofta förhöjd fermentation. Vid dessa problem kan tillskott av probiotika, antimikroba ämnen, HCl samt minskad kolhydratkonsumtion vara bra.
Fermenteringsprocessen kan mätas med ett inandningstest. Förekomst av överskottsbakterier och svamp kan mätas med en CDSA 2,0 funktionsanalys. Ökning av candidasvamp i samband med en jäsningsprocess producerar mer etanol i kroppen. Detta kan enkelt mätas med analys av etanol i urinen före och efter intag av socker. En s.k. candidakost med lågt intag av kolhydrater, jästprodukter och brödmat minskar jäsningsprocessen.

• Brist på nyttiga bakterier: Låga halter av bland annat laktobaciller och/eller bifidobakterier kan uppstå efter antibiotikabehandling. Detta har noterats bl.a. hos patienter med IBS (colon irritabile) och födoämnesintolerans. Denna typ av störning och förruttnelseprocesser förekommer ofta samtidigt. Tillskott av probiotika och prebiotika kan hjälpa till att återställa tarmfloran. En CDSA 2,0 analys kartlägger mängder av bifidobakterier, dofilusbakterier, neutrala och patogena E. coli-bakterier samt patogena bakterier.

 

• Sensitisering: En onormal immunreaktion på den egna bakteriefloran kan orsakas av endotoxiner från vissa bakterier. Dessa ger upphov till immunkomplex så att immunsystemet aktiveras. Detta tillstånd kan leda till inflammatoriska processer samt överkänsligheter och allergier. Utveckling kan ofta leda till kroniska autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit, lupus m.m. Sensitisering och förhöjd fermentation kan åtfölja varandra och ofta behandlas på samma sätt.

Orsaker till dysbios

  • skadliga ämnen i maten samt mat vi inte tål
  • infektion av virus, svamp, bakterier, parasiter och maskar
  • alkohol
  • läkemedel som NSAID, cytostatika och antibiotika
  • syrahämmande medel och saltsyrabrist vilket ger ett förhöjt pH
  • brist på matsmältningsenzymer
  • ökad intag av socker
  • näringsfattig kost
  • fria radikaler
  • stress
  • ett försvagat immunsystem
  • resor där man utsätts för nya (bakterie)kulturer.

Vilka tillstånd eller sjukdomar beror delvis eller helt på dysbios?
Dysbios yttrar sig ofta i funktionella rubbningar i mage och tarm. Symptom som uppkördhet, rapningar, trög eller lös mage kan längre fram utveckla sig till magkatarr eller kronisk inflam-mation i tunn- eller tjocktarm. Sår på magsäck eller tarm kan bli följden av ett långvarigt dysbiotiskt tillstånd. Gallbesvär och förstoppning eller diarré är ofta relaterade till intestinal dysbios. Sjukliga tillstånd där immunsystemet inte fungerar på ett riktigt sätt, kan vara symtom på en obalanserad tarmflora. Födoämnesintolerans är ett sådant exempel. Atopier d.v.s. eksem och urticaria (nässelutslag) har samma bakgrund. Kroniska inflammatoriska sjukdomar av flera olika slag t.ex. ledbesvär är relaterade till intestinal dysbios. Vissa typer av migrän, där kost och diet är utlösande faktorer, är ofta utslag av en obalanserad tarmflora. Även vaginal candidainfektion, bakterieinfektion och hemorrojder är andra problem kopplade till tarmens mikroflora.

Potentiellt skadliga bakterier i tarmfloran
Många av de bakterier som kan orsaka problem kan finnas naturligt i vår bakterieflora. Det är ofta först när balansen rubbas av någon anledning och dessa bakterier får fritt spelrum att tillväxa som problemen uppstår.
Enterobakterier, en släkt bakterier bestående av E. coli, Klebsiella, Proteus, Enterobacter, Citrobacter, Serratia. 70–90 procent av alla urinvägsinfektioner orsakas av E. coli-bakterier. Pseudomonas, enterokocker, stafylokocker, Bacteroides, fusobakterier, peptokocker, peptostreptocker och clostridier är andra bakteriesläkter som kan orsaka problem. Clostridium difficile orsakar 15–25 procent av alla antibiotika-associerade diarréer och kan ge upphov till psudomembranös kolit som kan vara dödlig. Förhöjda nivåer av bacteroides har sammankopplats med ökad risk för koloncancer.
Candida albicans och många andra svampar är så kallade opportunister, det vill säga de finns normalt i många personers bakterieflora utan att orsaka problem men kan vid rubbningar i den naturliga bakteriebalansen växa och orsaka eller bidra till symtom och sjukdom.
Matförgiftningar orsakas vanligtvis av att maten innehåller toxiner från Staphylococcus aureus, Clostridium perfringens och Salmonella.
Slemhinnan i matsmältningskanalen kan motstå nedbrytning från de starka substanser vi utsöndrar för att smälta maten. Dessa skyddsmekanismer kan moduleras via många substanser och motverkar även inflammation. De endogena faktorer som modulerar skyddet av, och reparationsförmågan i, tarmslemhinnan har en terapeutisk effekt för behandling av sjukdomar i matsmältningskanalen inklusive inflammation.
Martin GR. et al. “Gastrointestinal inflammation: a central component of mucosal defense and repair”. Exp Biol Med, 2006;231:2:130–7.


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Illustration av hjärna och två mediterande personer

Sluta jaga lyckan – må bättre

Mental hälsa

Varför mår vi så dåligt, när vi egentligen har det så bra? Den frågan ställer sig psykiatern Anders Hansen i sin senaste bok ”Depphjärnan”. Kanske behöver vi sluta jaga lyckan och sluta se på oro och depp som något onormalt, resonerar han. Och samtidigt ta hand om både kropp och knopp bättre.

Svarta och rosa trosor mot rosa bakgrund

70 procent vill ha hållbara mensskydd

Eko/miljö

Allt fler kvinnor vill att deras mensskydd ska vara hållbara, enligt en färsk undersökning. Menskopp är ett populärt alternativ, inte minst bland unga. Men nu utmanar även innovativa, absorberande och tvättbara menstrosor som ett bra alternativ – för både hälsa, ekonomi och miljö.

 

ginkgo biloba

Bladen som du ska lägga på minnet

Naturlig hälsa

Försämrad blodcirkulation är ingen sjukdom, men kan orsaka sämre minne – och därmed ställa till problem i vardagen. Bladen på ginkgo biloba-trädet har inflammationshämmande effekt och kan vidga blodkärlen. Då blir det lättare att både koncentera sig och att minnas.

glad äldre kvinna

Nedsatt njurfunktion inte så farligt när vi blir äldre

Hälsa

När vi blir äldre minskar många funktioner i kroppen. Till exempel drabbas vi av benskörhet och vi får en nedsatt njurfunktion. Men den njurfunktion som anses som nedsatt hos en yngre person behöver inte vara nedsatt hos en äldre person. Vid Lunds universitet har forskare tittat på några av åldrandets sjukdomar och dess klassificeringar för att undvika överflödig medicinering.

Ko i alperna

Vassle – när magen krånglar

Mage

Fermenterad ostvassle har en lång tradition som hälsodryck på kurhotellen i de schweiziska alperna. Den användes för att komma tillrätta med magbesvär som gaser, knip och svullnad. Idag kallar vi den prebiotika och ny forskning har visat att den främjar hälsan i tarmen genom att stötta de goda bakterierna.

Leende kvinna blundar i blåsten

Deppig? Ta hjälp från naturen

Hälsa

Det är dessvärre vanligt att vi i västvärlden någon gång i livet drabbas av depression, och ännu oftare av nedstämdhet och oro. Men det finns naturliga örter, tillskott och kryddor som kan lindra. Här är fem tips – från ashwaganda till probiotika!

 

Jenny och Magnus Andersson, kostrådgivare

Kosten gjorde Magnus fri från sin IBS

Kost

När Magnus Andersson fick diagnosen IBS efter många år av illamående, magsmärtor och energilöshet lade han om sin kost, ihop med frun Jenny. Idag är de kostrådgivare och aktuella med sin tredje kokbok – och Magnus är symtomfri.

kvinna i fåtölj

Örterna som motar virus

Förkylning

Han tog den ryska roten till Sverige på 70-talet – och det blev succé. En tid senare fann han andrographis, en ört mot virus och bakterier, som används i Kina. Nu har den svenska vetenskapsmannen Georg Wikman kombinerat dessa båda örter i ett och samma tillskott – tillsammans kan de förhindra att förkylning och influensa bryter ut, men också halvera sjukdomstiden.

kvinna springer uppför backe

Högintensiv träning kan ge negativa effekter

TRÄNING

Att träna högintensiv intervallträning, eller HIIT, som det också kallas för, seglade upp som en snabb och effektiv träning med hälsofördelar. Men nu har en ny svensk studie visat att HIIT kan leda till att cellerna får det jobbigare att producera energi samt att blodsockret kan svaja.

 

burkar med fermenterade grönsaker

Ny forskning: Viss probiotika skyddar mot inflammation i tarmen

Mage

Att tillföra goda bakterier till mage och tarm vet man gör tarmen mer motståndskraftig mot inflammation, och nu stödjer ytterligare en analys detta. När forskare vid Uppsala universitet gjorde en studie tillsammans med kollegor vid Sveriges lantbruksuniversitet kunde man visa att vissa celler kunde öka produktionen av antikroppar när en viss sorts probiotika tillfördes.

frukt

Så mycket C-vitamin behöver du

Naturlig hälsa

När vintern kommer blir vi tröttare och oftare förkylda. Då gäller det att äta bra, komma ut i dagsljuset och att motionera. C-vitamin är en viktig byggsten i kroppen för att hålla sig frisk. Vissa av oss behöver mer C-vitamin än andra. Är du äldre, går på diet eller har problem med magen så kan du höra till dem.

Går det att träna vid förkylning?

Träning

Du har säkert funderat på om du vågar tränar när du är förkyld. En grundregel är att aldrig träna med feber eller en infektion i kroppen, för det kan i värsta fall gå hårt åt hjärta och njurar. Att vara småförkyld och träna lite lätt är oftast inget problem, men ibland kan det vara svårt att känna var gränsen går.

Laxfilé med broccoli och salladslökar

Tareq Taylors krispiga sesamlax

Recept

Vem älskar inte rätter som är festliga och samtidigt lättlagade på helgen? Den här laxrätten blir krispig tack vare ett täcke av cornfalkes och sesamfrön, och får en fräsch touch genom ett lime- och ingefärssmör.

 

Har du koll på sömncykeln? Den styr om du sover bra eller dåligt

Hälsa

Oro och stress hör ihop. Det är känslor som gör att ditt sympatiska stressystem är för aktivt när det är dags att sova. Om stressystemet håller kvar kortisolet på en hög nivå, då är det inte bara svårt att somna, du vaknar oftast mellan två och fyra på natten och har svårt somna om. Det finns förstås en lösning på problemet. Det handlar om att få din sömncykel att fungera som den ska.

två personer sitter på huk utomhus

Sitta sig frisk – går det?

TRÄNING

Att ha ett stillasittande jobb är förenligt med ohälsa på sikt – om man inte ser till att motverka effekterna med aktivitet. En studie av en afrikansk folkstams vanor gjorde att amerikanska forskare ansåg att vi skulle leva längre om vi tog efter deras rörelsemönster. Och det bara genom att göra dagliga övningar med enkla men effektiva knäböj.

glad flicka

Naturens apotek: Pigg i vinter

Naturlig hälsa

De mörka vintermånaderna gör oss tröttare samtidigt som kroppen helt naturligt går lite på sparlåga. Känner du dig alltför trött och hängig så finns det örter som ger lite mer energi, bättre fokus och håller förkylningen borta. 

Två kvinnor med jackor som fryser

Frusen och kall? Det här kan det bero på

Hälsa

Nu när vi är på väg mot vinter, snö och kyla så är det nog mer regel än undantag att frysa. Men det är inte alltid dåliga kläder som gör att vi fryser. Låg tolerans mot kyla kan bero på många olika saker, som näringsbrister eller underliggande sjukdomar.

 

läkare och artificiell patient

Forskare har hittat sätt att lindra smärta utan biverkningar

Forskning

Att leva med smärta är svårt, och traditionella läkemedel mot smärta ger inte bara oönskade biverkningar, det kan ge ett beroende. Men nu har svenska forskare arbetat fram en stimuleringsmetod somna blockera svår smärta. En metod som också kan individanpassas, och hjälpa smärtpatienter, men också de med Parkinsons sjukdom.