Den normala tarmfloran har en rad funktioner av vilka många troligtvis fortfarande är okända. Antibiotika räddar många liv men resistensen mot antibiotika är ett ökat problem inom sjukvården. Mycket kan minskas med större användning av probiotika i både förebyggande och återställande syfte.

Tarmfloran

Historik
1900
var Tissier den första att beskriva bifidobakterier.
1908 var Metchnikoff den första som publicerade rekommendationer att använda laktobaciller vid diverse tarmbesvär.
1980 etablerade Shahani och Ayebo flera kriterier för laktobaciller som används i terapier. Det är bara Lactobacillus acidofilus, Lactobacillus casei och Lactobacillus bifidus som uppfyller dessa krav.

Människan och mikroberna
I början av 1900-talet postulerade Nobelpristagaren Metchnikoff att obalanser i tarmfloran var en av de viktigaste orsakerna till människans degenerativa sjukdomar och åldrande. Han upptäckte också att man genom att tillföra kroppen hälsosamma bakterier som stödjer vår normala bakterieflora stärker kroppen och får en bättre hälsa. Han visade till och med att de folkgrupper som åt mycket s.k. probiotiska bakterier levde längre än andra. Under de senaste årtiondena har det bedrivits mycket forskning på såväl tarmflorans funktion som de probiotiska bakteriernas effekt på kroppen. Det är en fascinerande värld att blicka in i och forskningen visar att Metchnikoff hade rätt.

Tarmflorans påverkan på kroppen.
Den normala tarmfloran har en rad funktioner av vilka många troligtvis fortfarande är okända. Vad man vet är att en hälsosam bakterieflora i tarmen är viktigt bland annat för matsmältningen och absorptionen av föda, immunsystemets funktion (80 procent av immunsystemet finns i tarmen), tarmrörelserna, tarmslemhinnans hälsa och utsöndringen av skadliga slaggprodukter via avföringen. Bakterierna i tarmen producerar även vitaminer som t.ex. B-vitaminer och K-vitamin. Dessutom påverkar bakteriefloran omsättningen av hormoner. Tarmfloran är ytterst viktigt som skydd mot skadliga mikroorganismer som vi får i oss via vattnet, maten och luften.
Vid födseln är uppbyggnaden av tarmfloran oerhört viktig för utvecklingen av barnets immunsystem. Bakterierna stimulerar igång immunsystemet som hos spädbarnet inte är färdigutvecklat. En mus som lever i en steril miljö (på laboratorium) har inte någon tarmflora och ett dåligt utvecklat immunsystem samt svårt att tolerera föda. När musen sedan utsätts för bakterier ökar toleransen mot maten.
Forskning visar att tarmfloran hos den västerländska befolkningen har förändrats under de senaste årtiondena och skiljer sig ifrån tarmfloran hos människor i utvecklingsländer, både vad det gäller vuxna och barn. Tarmfloran hos barn i Sverige är artfattigare och har en långsammare omsättning av bakteriestammar än hos t.ex. barn i Pakistan. Detta leder troligtvis till en försämrad bakteriell stimulering av immunsystemet. Utvecklingen av immunsystemet är i sin tur avgörande för nervsystemets utveckling. Ämnen som bildas av immunsystemet påverkar det centrala nervsystemet. Tarmen har ett ”eget” nervsystem, ENS (enteriska nervsystemet) som innehåller lika många nervceller som ryggmärgen. Psykisk och fysisk stress har därför en kraftfull påverkan på tarmen och störningar i tarmen kan ge olika former av neurologiska besvär.

 

Den naturliga bakteriefloran i tarmen
Vår naturliga bakterieflora väger 0,5–1,0 kg och består av cirka 1 014 bakterier. Detta ska jämföras med antalet kroppsegna celler som är ca 1013. Det finns alltså flera bakterier än kroppsegna celler i kroppen. Tarmfloran kallas därför för kroppens största "organ". Man har hittills talat om att den normala bakteriefloran består av ca 400 olika arter, men med hjälp av DNA-teknik har man visat att antalet bakteriearter är mycket större.
Varje människa har en unik sammansättning av bakteriefloran. Den kan liknas vid ett fingeravtryck. Bakterierna bygger upp ett fantastiskt ekosystem som vid normala förhållanden är vårt bästa skydd mot farliga bakterier och virus. På grund av dåliga matvanor, stress, överdriven hygien, överdrivet bruk av antibiotika och andra antibakteriella ämnen i mat, rengöringsmedel, schampo, tandkrämer och så vidare har vi stört vår normala bakterieflora. Efter en antibiotikabehandling kan det ta tre månader upp till ett år innan tarmfloran börjar återhämta sig.
Efter långvarigt eller upprepat intag av antibiotika är det troligt att tarmfloran aldrig kommer i riktig balans igen. Tillskott av probiotika är mycket viktigt efter antibiotikabehandling. I många länder är det medicinsk praxis att ge probiotika efter antibiotikabehandling. Tyvärr är det inte så i Sverige. Istället rekommenderas ibland filmjölk eller yoghurtprodukter, men det är oftast för svagt och tillsätts i ett för sent skede.
Antibiotika räddar många liv men resistensen mot antibiotika är ett ökat problem inom sjukvården med patienter som blir resistenta mot behandling eller insjuknar i sjukhussjukan under tiden på sjukhuset. Mycket av detta kan minskas med större användning av probiotika i både förebyggande och återställande syfte. Tarmens pH är väldigt viktig för dess funktion. Den bakteriella balansen vidmakthålls genom en bakteriell "krigföring". De nyttiga bakterierna som trivs i ett surt pH dvs. pH < 7 producerar syror för att vidmakthålla den sura miljön. Förruttnelsebakterier trivs bäst i basisk miljö och producerar därför ammoniak. Om pH:t i tarmen stiger får skadliga förruttnelsebakterier möjligheten att tillväxa och kan då konkurrera ut de "goda bakterierna" och åstadkomma stor skada. Ett förhöjt pH kan bero på brist på saltsyra eller långvarigt intag av saltsyrahämmande medel, antibiotikabehandling som tagit död på de nyttiga bakterierna och givit fritt spelrum åt förruttnelsebakterier, förstoppning, dålig peristaltik, dåliga kostvanor och så vidare. Tillskott av probiotiska bakterier verkar för att återställa tarmens pH så att balansen återställs.

Intestinal dysbios
Intestinal dysbios innebär obalanser i tarmen. Det kan inbegripa obalans både i sammansättningen och i aktiviteten hos tarmfloran. Följande fyra exempel visar olika mönster som kan förekomma vid dysbios:

Förruttnelseprocess: Är en väldigt vanlig form av dysbios i västvärlden. Orsakas av högt intag av fett och proteiner och för lite fibrer. Problemet förstärks om man har bristande saltsyraproduktion, pankreatin-produktion eller bristande utsöndring av fettnedbrytande enzymer. En diet rik på protein och fett ökar mängden Bacteroidesbakterier i tarmfloran och ökar halterna ureas och beta-glukuronidas. Dessa enzymer kan metabolisera gallsyror till cancerogena ämnen samt öka plasmanivåerna av östrogen p.g.a. av ökad reabsorption. PH:t stiger p.g.a. ökade nivåer av ammoniak. Epidemiologiska studier kopplar samman denna typ av dysbios med koloncancer och bröstcancer. Den kan rättas till genom att minska intaget av fett, kött, fläsk, öka fiberintaget och genom tillskott av saltsyra, pankreasenzymer eller bittermedel samt probiotiska bakterier. Förruttnelseprocessen kan mätas och avslöjas via urin-indikantest eller en omfattande CDSA 2.0-analys som bl.a. mäter mängden beta-glukuronidas och produktionen av kortkedjade fettsyror.

Förhöjd fermentation: Denna problematik beror som regel på överväxt av bakterier och/eller svamp i tunntarmen. Övre delen av tunntarmen är normalt relativt fattig på bakterier (105 –108 bakterier/ml) beroende på magsyrorna och på att gallblåsan tömmer sitt innehåll där (galla har en stark antibakteriell effekt). Mag- och gallsyrorna ser till att de flesta bakterier som vi får i oss dör innan de når tarmen. På grund av brist på saltsyra, intag av antibiotika och andra läkemedel, operationer, långvariga förstoppningsproblem, långsamma tarmrörelser, obalanser i matsmältningen m.m. kan miljön i tunntarmen förändras så att bakterier som normalt inte trivs där börjar växa. Det bakomliggande kan vara en rad olika hälsoproblem som dåligt näringsupptag, viktförlust, anemi p.g.a. B12-brist och diarré.
Övriga symtom från mage och tarm är uppsvälld buk, gaser, förstoppning och illamående. Känslighet för fibrer och andra kolhydrater är vanligt. Man har påvisat att överväxt av bakterier i tunntarmen är vanligt hos personer med reumatism samt att reumatiker med bakteriell överväxt har en svårare sjukdomsbild än de utan bakteriell överväxt i tunntarmen. Förhöjda halter av kortkedjade fettsyror hittas i avföringen. Överväxt av svamp, speciellt candida, förekommer och orsakar ofta förhöjd fermentation. Vid dessa problem kan tillskott av probiotika, antimikroba ämnen, HCl samt minskad kolhydratkonsumtion vara bra.
Fermenteringsprocessen kan mätas med ett inandningstest. Förekomst av överskottsbakterier och svamp kan mätas med en CDSA 2,0 funktionsanalys. Ökning av candidasvamp i samband med en jäsningsprocess producerar mer etanol i kroppen. Detta kan enkelt mätas med analys av etanol i urinen före och efter intag av socker. En s.k. candidakost med lågt intag av kolhydrater, jästprodukter och brödmat minskar jäsningsprocessen.

• Brist på nyttiga bakterier: Låga halter av bland annat laktobaciller och/eller bifidobakterier kan uppstå efter antibiotikabehandling. Detta har noterats bl.a. hos patienter med IBS (colon irritabile) och födoämnesintolerans. Denna typ av störning och förruttnelseprocesser förekommer ofta samtidigt. Tillskott av probiotika och prebiotika kan hjälpa till att återställa tarmfloran. En CDSA 2,0 analys kartlägger mängder av bifidobakterier, dofilusbakterier, neutrala och patogena E. coli-bakterier samt patogena bakterier.

 

• Sensitisering: En onormal immunreaktion på den egna bakteriefloran kan orsakas av endotoxiner från vissa bakterier. Dessa ger upphov till immunkomplex så att immunsystemet aktiveras. Detta tillstånd kan leda till inflammatoriska processer samt överkänsligheter och allergier. Utveckling kan ofta leda till kroniska autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit, lupus m.m. Sensitisering och förhöjd fermentation kan åtfölja varandra och ofta behandlas på samma sätt.

Orsaker till dysbios

  • skadliga ämnen i maten samt mat vi inte tål
  • infektion av virus, svamp, bakterier, parasiter och maskar
  • alkohol
  • läkemedel som NSAID, cytostatika och antibiotika
  • syrahämmande medel och saltsyrabrist vilket ger ett förhöjt pH
  • brist på matsmältningsenzymer
  • ökad intag av socker
  • näringsfattig kost
  • fria radikaler
  • stress
  • ett försvagat immunsystem
  • resor där man utsätts för nya (bakterie)kulturer.

Vilka tillstånd eller sjukdomar beror delvis eller helt på dysbios?
Dysbios yttrar sig ofta i funktionella rubbningar i mage och tarm. Symptom som uppkördhet, rapningar, trög eller lös mage kan längre fram utveckla sig till magkatarr eller kronisk inflam-mation i tunn- eller tjocktarm. Sår på magsäck eller tarm kan bli följden av ett långvarigt dysbiotiskt tillstånd. Gallbesvär och förstoppning eller diarré är ofta relaterade till intestinal dysbios. Sjukliga tillstånd där immunsystemet inte fungerar på ett riktigt sätt, kan vara symtom på en obalanserad tarmflora. Födoämnesintolerans är ett sådant exempel. Atopier d.v.s. eksem och urticaria (nässelutslag) har samma bakgrund. Kroniska inflammatoriska sjukdomar av flera olika slag t.ex. ledbesvär är relaterade till intestinal dysbios. Vissa typer av migrän, där kost och diet är utlösande faktorer, är ofta utslag av en obalanserad tarmflora. Även vaginal candidainfektion, bakterieinfektion och hemorrojder är andra problem kopplade till tarmens mikroflora.

Potentiellt skadliga bakterier i tarmfloran
Många av de bakterier som kan orsaka problem kan finnas naturligt i vår bakterieflora. Det är ofta först när balansen rubbas av någon anledning och dessa bakterier får fritt spelrum att tillväxa som problemen uppstår.
Enterobakterier, en släkt bakterier bestående av E. coli, Klebsiella, Proteus, Enterobacter, Citrobacter, Serratia. 70–90 procent av alla urinvägsinfektioner orsakas av E. coli-bakterier. Pseudomonas, enterokocker, stafylokocker, Bacteroides, fusobakterier, peptokocker, peptostreptocker och clostridier är andra bakteriesläkter som kan orsaka problem. Clostridium difficile orsakar 15–25 procent av alla antibiotika-associerade diarréer och kan ge upphov till psudomembranös kolit som kan vara dödlig. Förhöjda nivåer av bacteroides har sammankopplats med ökad risk för koloncancer.
Candida albicans och många andra svampar är så kallade opportunister, det vill säga de finns normalt i många personers bakterieflora utan att orsaka problem men kan vid rubbningar i den naturliga bakteriebalansen växa och orsaka eller bidra till symtom och sjukdom.
Matförgiftningar orsakas vanligtvis av att maten innehåller toxiner från Staphylococcus aureus, Clostridium perfringens och Salmonella.
Slemhinnan i matsmältningskanalen kan motstå nedbrytning från de starka substanser vi utsöndrar för att smälta maten. Dessa skyddsmekanismer kan moduleras via många substanser och motverkar även inflammation. De endogena faktorer som modulerar skyddet av, och reparationsförmågan i, tarmslemhinnan har en terapeutisk effekt för behandling av sjukdomar i matsmältningskanalen inklusive inflammation.
Martin GR. et al. “Gastrointestinal inflammation: a central component of mucosal defense and repair”. Exp Biol Med, 2006;231:2:130–7.


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Lukttest kan ge tidig indikation på covid-19

Forskning

Visste du att förlorat luktsinnet är ett av de första symtomen på att du smittats av det nya coronaviruset? Forskare vid bland annat Karolinska Institutet hoppas på att enkla lukttester som kan utföras i hemmet kan ge en tidig indikation på om man är smittad.

“Jag har inte varit förkyld på flera år”

Hälsa

Nina ÅkesDotters immunförsvar svajade och hon kunde få dras med snuva och hosta under hela vintern. Men så hörde hon talas om förkylningsörten echinacea. Efter att hon stöttat immunförsvaret under nästan ett år med det växtbaserade läkemedlet går det numera flera år mellan förkylningarna.

Gör ditt egna karantän-spa

Hud

Med mer tid hemma finns också lite extra tid att ta hand om dig själv. Här tipsar Kureras skönhetsexpert Johanna Bjurström om hur du fixar ett avkopplande karantän-spa.

Gröna sköna påskrecept

Fest

Vad sägs om en sallad med brie och jordgubbar, en rödbetstzatziki och en påskbakelse med kardemumma och cannelinibönor. Kokboksförfattaren Birgitta Höglund bjuder på enkla tillbehör till påskbuffén.

 

D-vitamin kan minska risken för virusinfektion

Hälsa

En vanlig vitaminbrist hos svenskar är vitamin D. Maten vi äter ger väldigt lite D-vitamin jämfört med vad solen gör under sommarhalvåret. Forskning visar att brist på D-vitamin spelar en roll i flera olika sjukdomar. Idag vet vi att D-vitamin kan stärka immunförsvaret och minska risken för luftvägsinfektion. I USA ställer sig man frågan om kraftig D-vitaminbrist spelar en roll i svårighetsgraden av covid-19.

Läkaren Peter Martin: ”Ett starkt immunförsvar byggs under lång tid”

Hälsa

Coronapandemin förändrar vår värld en bit dag för dag. Vad vi kan göra för att skydda oss från att bli smittade är ett hett samtalsämne. Den senaste tiden har de som arbetar med alternativmedicin blivit attackerade på olika sätt. Peter Martin är legitimerad läkare med inriktning på funktionsmedicin. Han säger: – Det finns en hel del evidens för att olika näringsämnen kan minska risken att insjukna i virussjukdomar. Vi vet inte så mycket om SARS CoV-2, därför ska vi inte använda näringstillskott urskillningslöst, och ett starkt immunförsvar byggs under lång tid. Vi vet att vitaminer och mineraler bidrar till ett väl fungerande immunförsvar och att echinacea och vitlök kan skydda mot vissa virus.

Torkild Sköld: Så praktiserar du självledarskap i kristid

Krönikan

Vi befinner oss i kris. Utöver hälsohotet har många av oss fått förändrade arbetssituationer och förändring av vår normala vardag. Vi behöver samarbeta för att klara oss ur detta – men var och en av oss, särskilt vi som har hälsan kvar behöver också ta ansvar för oss själva. Det är viktigare nu är någonsin skriver föreläsaren Torkild Sköld i denna krönika.

Micke Syd hjälper blåljuspersonal samla in pengar och skyddsutrustning

Allmänt

Stiftelsen ”Blåljus I Samverkan” samlar in medel till hjälp för personal inom bland annat polis och räddningstjänst i olika former. Artisten och trummisen i bandet Gyllene Tider – Micke Syd Andersson är ambassadör för stiftelsen och går nu ut och vädjar till allmänheten att bidra till skyddsutrustning åt de som i sitt jobb dagligen utsätts för smittan.

 

Fysioterapeuten: “Se på kroppen som en god vän”

Mental hälsa

Stress är ett växande problem något inte minst fysioterapeuter märker av i sitt arbete. Eva Moberg har varit yrkesverksam i 30 år och har sett hur problemen med stress eskalerat. I sin bok "Återta balansen" skriver hon om vikten av en helhetssyn på kropp och hälsa och manar oss att se våra kroppar som våra bästa vänner. 

Pulvret som skapar en mur mot pollen

Hälsa

Mike Jones insåg att ingen på fabriken där han jobbade fick hösnuva på våren – och kopplade ihop det med det vita pulvret av cellulosa som yrde i lokalerna. Idag har cellulosapulvret hela 36 vetenskapliga studier bakom sig. Miljontals människor världen över får hjälp med sin pollenallergi genom att puffa upp pulvret i näsborrarna där det lägger sig som en barriär mot irriterande pollen.

Katter skänker tröst i oroliga tider

Mental hälsa

Många av oss tvingas stanna hemma, då umgås vi också mer med våra husdjur än vanligt. Katt är ett omtyckt sällskapsdjur och en färsk undersökning visar att de flesta värdesätter sina katter högt och många tycker att katten är den som ger mest tröst när de är ledsna.

 

Fredrik Paulún: ”Stroken fick mig att gå mot ett nytt håll”

Hälsa

För 15 år sedan drabbades Fredrik Paulun av en stroke. Det blev en dramatisk vändpunkt för hälsogurun, efter det har han optimerat näringsintaget och han tar det betydligt lugnare med träningen. I den senaste boken, Biohack, ät rätt för din kropp, beskriver Fredrik hur han äter för att hålla sig frisk och förebygga sjukdomar.

Efter coronakrisen: “Ställ om – inte tillbaka!”

Eko/miljö

Vi står inför en ekologisk kollaps om vi inte drastiskt minskar vår förbrukning av jordens resurser. Pella Thiel är ekolog, 2019 utsågs hon tillsammans med Greta Thunberg och sångaren Magnus Carlson till Årets miljöhjälte och fick motta pris ur kungens hand. I detta debattinlägg uppmanar hon oss att ta tillvara på Coronakrisens möjlighet att ställa om till ett hållbart samhälle.

 

Så undviker du vårdepression

Mental hälsa

På våren när ljuset kommer tillbaka blir en del av oss trötta och nedstämda och vissa får till och med en depression. Johannesört är ett sätt att få hjälp då den ger en lättare sinnesstämning och lindrar oro. Efter två veckor kan du känna att glädjen återvänder.

Går det att träna vid förkylning?

TRÄNING

Du har säkert funderat på om du vågar tränar när du är förkyld. En grundregel är att aldrig träna med feber eller en infektion i kroppen, för det kan i värsta fall gå hårt åt hjärta och njurar. Att vara småförkyld och träna lite lätt är oftast inget problem, men ibland kan det vara svårt att känna var gränsen går.

30 dagars gratis online träning

TRÄNING

Är du sugen på att träna - men vill stanna hemma? För dig som inte redan är medlem på Yogobe har vi på Kurera tagit fram ett specialerbjudande: Du får tillgång till alla Yogobes träningsfilmer online under 30 dagar. 

“Maxvärden för vitaminer gynnar myndigheterna – inte konsumenterna”

Kurera debatt

När risken för influensa är som störst och många svenskar vill stärka sitt immunförsvar lägger Livsmedelsverket fram ett förslag om maxvärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott. Om förslaget antas kommer många effektiva och hälsofrämjande näringstillskott att förbjudas i Sverige. Detta är helt i motsatt riktning mot övriga nordiska länders hälsostrategier. Det skriver Filip Sjöström, ordförande i Nordic Nutrition Council i detta debattinlägg, där han även uppmanar till att göra din röst hörd genom att skriva under den namninsamling som NNC startat.

 

Viktigt med goda matvanor vid oro och stress

Kost

Tröstäter du? I tider av oro och hög stress ligger det nära till hands att ta till mat för att lugna oss, särskilt om vi går hemma och har nära till skafferiet. Det är därför lätt att ta en macka till, mumsa på chips eller smågodis i större utsträckning än vanligt. Då är det bra att ha struktur på sitt ätande, här får du några tips.