Tarmfloran

Historik
1900
var Tissier den första att beskriva bifidobakterier.
1908 var Metchnikoff den första som publicerade rekommendationer att använda laktobaciller vid diverse tarmbesvär.
1980 etablerade Shahani och Ayebo flera kriterier för laktobaciller som används i terapier. Det är bara Lactobacillus acidofilus, Lactobacillus casei och Lactobacillus bifidus som uppfyller dessa krav.

Människan och mikroberna
I början av 1900-talet postulerade Nobelpristagaren Metchnikoff att obalanser i tarmfloran var en av de viktigaste orsakerna till människans degenerativa sjukdomar och åldrande. Han upptäckte också att man genom att tillföra kroppen hälsosamma bakterier som stödjer vår normala bakterieflora stärker kroppen och får en bättre hälsa. Han visade till och med att de folkgrupper som åt mycket s.k. probiotiska bakterier levde längre än andra. Under de senaste årtiondena har det bedrivits mycket forskning på såväl tarmflorans funktion som de probiotiska bakteriernas effekt på kroppen. Det är en fascinerande värld att blicka in i och forskningen visar att Metchnikoff hade rätt.

Tarmflorans påverkan på kroppen.
Den normala tarmfloran har en rad funktioner av vilka många troligtvis fortfarande är okända. Vad man vet är att en hälsosam bakterieflora i tarmen är viktigt bland annat för matsmältningen och absorptionen av föda, immunsystemets funktion (80 procent av immunsystemet finns i tarmen), tarmrörelserna, tarmslemhinnans hälsa och utsöndringen av skadliga slaggprodukter via avföringen. Bakterierna i tarmen producerar även vitaminer som t.ex. B-vitaminer och K-vitamin. Dessutom påverkar bakteriefloran omsättningen av hormoner. Tarmfloran är ytterst viktigt som skydd mot skadliga mikroorganismer som vi får i oss via vattnet, maten och luften.
Vid födseln är uppbyggnaden av tarmfloran oerhört viktig för utvecklingen av barnets immunsystem. Bakterierna stimulerar igång immunsystemet som hos spädbarnet inte är färdigutvecklat. En mus som lever i en steril miljö (på laboratorium) har inte någon tarmflora och ett dåligt utvecklat immunsystem samt svårt att tolerera föda. När musen sedan utsätts för bakterier ökar toleransen mot maten.
Forskning visar att tarmfloran hos den västerländska befolkningen har förändrats under de senaste årtiondena och skiljer sig ifrån tarmfloran hos människor i utvecklingsländer, både vad det gäller vuxna och barn. Tarmfloran hos barn i Sverige är artfattigare och har en långsammare omsättning av bakteriestammar än hos t.ex. barn i Pakistan. Detta leder troligtvis till en försämrad bakteriell stimulering av immunsystemet. Utvecklingen av immunsystemet är i sin tur avgörande för nervsystemets utveckling. Ämnen som bildas av immunsystemet påverkar det centrala nervsystemet. Tarmen har ett ”eget” nervsystem, ENS (enteriska nervsystemet) som innehåller lika många nervceller som ryggmärgen. Psykisk och fysisk stress har därför en kraftfull påverkan på tarmen och störningar i tarmen kan ge olika former av neurologiska besvär.

 

Den naturliga bakteriefloran i tarmen
Vår naturliga bakterieflora väger 0,5–1,0 kg och består av cirka 1 014 bakterier. Detta ska jämföras med antalet kroppsegna celler som är ca 1013. Det finns alltså flera bakterier än kroppsegna celler i kroppen. Tarmfloran kallas därför för kroppens största ”organ”. Man har hittills talat om att den normala bakteriefloran består av ca 400 olika arter, men med hjälp av DNA-teknik har man visat att antalet bakteriearter är mycket större.
Varje människa har en unik sammansättning av bakteriefloran. Den kan liknas vid ett fingeravtryck. Bakterierna bygger upp ett fantastiskt ekosystem som vid normala förhållanden är vårt bästa skydd mot farliga bakterier och virus. På grund av dåliga matvanor, stress, överdriven hygien, överdrivet bruk av antibiotika och andra antibakteriella ämnen i mat, rengöringsmedel, schampo, tandkrämer och så vidare har vi stört vår normala bakterieflora. Efter en antibiotikabehandling kan det ta tre månader upp till ett år innan tarmfloran börjar återhämta sig.
Efter långvarigt eller upprepat intag av antibiotika är det troligt att tarmfloran aldrig kommer i riktig balans igen. Tillskott av probiotika är mycket viktigt efter antibiotikabehandling. I många länder är det medicinsk praxis att ge probiotika efter antibiotikabehandling. Tyvärr är det inte så i Sverige. Istället rekommenderas ibland filmjölk eller yoghurtprodukter, men det är oftast för svagt och tillsätts i ett för sent skede.
Antibiotika räddar många liv men resistensen mot antibiotika är ett ökat problem inom sjukvården med patienter som blir resistenta mot behandling eller insjuknar i sjukhussjukan under tiden på sjukhuset. Mycket av detta kan minskas med större användning av probiotika i både förebyggande och återställande syfte. Tarmens pH är väldigt viktig för dess funktion. Den bakteriella balansen vidmakthålls genom en bakteriell ”krigföring”. De nyttiga bakterierna som trivs i ett surt pH dvs. pH < 7 producerar syror för att vidmakthålla den sura miljön. Förruttnelsebakterier trivs bäst i basisk miljö och producerar därför ammoniak. Om pH:t i tarmen stiger får skadliga förruttnelsebakterier möjligheten att tillväxa och kan då konkurrera ut de ”goda bakterierna” och åstadkomma stor skada. Ett förhöjt pH kan bero på brist på saltsyra eller långvarigt intag av saltsyrahämmande medel, antibiotikabehandling som tagit död på de nyttiga bakterierna och givit fritt spelrum åt förruttnelsebakterier, förstoppning, dålig peristaltik, dåliga kostvanor och så vidare. Tillskott av probiotiska bakterier verkar för att återställa tarmens pH så att balansen återställs.

Intestinal dysbios
Intestinal dysbios innebär obalanser i tarmen. Det kan inbegripa obalans både i sammansättningen och i aktiviteten hos tarmfloran. Följande fyra exempel visar olika mönster som kan förekomma vid dysbios:

Förruttnelseprocess: Är en väldigt vanlig form av dysbios i västvärlden. Orsakas av högt intag av fett och proteiner och för lite fibrer. Problemet förstärks om man har bristande saltsyraproduktion, pankreatin-produktion eller bristande utsöndring av fettnedbrytande enzymer. En diet rik på protein och fett ökar mängden Bacteroidesbakterier i tarmfloran och ökar halterna ureas och beta-glukuronidas. Dessa enzymer kan metabolisera gallsyror till cancerogena ämnen samt öka plasmanivåerna av östrogen p.g.a. av ökad reabsorption. PH:t stiger p.g.a. ökade nivåer av ammoniak. Epidemiologiska studier kopplar samman denna typ av dysbios med koloncancer och bröstcancer. Den kan rättas till genom att minska intaget av fett, kött, fläsk, öka fiberintaget och genom tillskott av saltsyra, pankreasenzymer eller bittermedel samt probiotiska bakterier. Förruttnelseprocessen kan mätas och avslöjas via urin-indikantest eller en omfattande CDSA 2.0-analys som bl.a. mäter mängden beta-glukuronidas och produktionen av kortkedjade fettsyror.

Förhöjd fermentation: Denna problematik beror som regel på överväxt av bakterier och/eller svamp i tunntarmen. Övre delen av tunntarmen är normalt relativt fattig på bakterier (105 –108 bakterier/ml) beroende på magsyrorna och på att gallblåsan tömmer sitt innehåll där (galla har en stark antibakteriell effekt). Mag- och gallsyrorna ser till att de flesta bakterier som vi får i oss dör innan de når tarmen. På grund av brist på saltsyra, intag av antibiotika och andra läkemedel, operationer, långvariga förstoppningsproblem, långsamma tarmrörelser, obalanser i matsmältningen m.m. kan miljön i tunntarmen förändras så att bakterier som normalt inte trivs där börjar växa. Det bakomliggande kan vara en rad olika hälsoproblem som dåligt näringsupptag, viktförlust, anemi p.g.a. B12-brist och diarré.
Övriga symtom från mage och tarm är uppsvälld buk, gaser, förstoppning och illamående. Känslighet för fibrer och andra kolhydrater är vanligt. Man har påvisat att överväxt av bakterier i tunntarmen är vanligt hos personer med reumatism samt att reumatiker med bakteriell överväxt har en svårare sjukdomsbild än de utan bakteriell överväxt i tunntarmen. Förhöjda halter av kortkedjade fettsyror hittas i avföringen. Överväxt av svamp, speciellt candida, förekommer och orsakar ofta förhöjd fermentation. Vid dessa problem kan tillskott av probiotika, antimikroba ämnen, HCl samt minskad kolhydratkonsumtion vara bra.
Fermenteringsprocessen kan mätas med ett inandningstest. Förekomst av överskottsbakterier och svamp kan mätas med en CDSA 2,0 funktionsanalys. Ökning av candidasvamp i samband med en jäsningsprocess producerar mer etanol i kroppen. Detta kan enkelt mätas med analys av etanol i urinen före och efter intag av socker. En s.k. candidakost med lågt intag av kolhydrater, jästprodukter och brödmat minskar jäsningsprocessen.

• Brist på nyttiga bakterier: Låga halter av bland annat laktobaciller och/eller bifidobakterier kan uppstå efter antibiotikabehandling. Detta har noterats bl.a. hos patienter med IBS (colon irritabile) och födoämnesintolerans. Denna typ av störning och förruttnelseprocesser förekommer ofta samtidigt. Tillskott av probiotika och prebiotika kan hjälpa till att återställa tarmfloran. En CDSA 2,0 analys kartlägger mängder av bifidobakterier, dofilusbakterier, neutrala och patogena E. coli-bakterier samt patogena bakterier.

• Sensitisering: En onormal immunreaktion på den egna bakteriefloran kan orsakas av endotoxiner från vissa bakterier. Dessa ger upphov till immunkomplex så att immunsystemet aktiveras. Detta tillstånd kan leda till inflammatoriska processer samt överkänsligheter och allergier. Utveckling kan ofta leda till kroniska autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit, lupus m.m. Sensitisering och förhöjd fermentation kan åtfölja varandra och ofta behandlas på samma sätt.

Orsaker till dysbios

  • skadliga ämnen i maten samt mat vi inte tål
  • infektion av virus, svamp, bakterier, parasiter och maskar
  • alkohol
  • läkemedel som NSAID, cytostatika och antibiotika
  • syrahämmande medel och saltsyrabrist vilket ger ett förhöjt pH
  • brist på matsmältningsenzymer
  • ökad intag av socker
  • näringsfattig kost
  • fria radikaler
  • stress
  • ett försvagat immunsystem
  • resor där man utsätts för nya (bakterie)kulturer.

Vilka tillstånd eller sjukdomar beror delvis eller helt på dysbios?
Dysbios yttrar sig ofta i funktionella rubbningar i mage och tarm. Symptom som uppkördhet, rapningar, trög eller lös mage kan längre fram utveckla sig till magkatarr eller kronisk inflam-mation i tunn- eller tjocktarm. Sår på magsäck eller tarm kan bli följden av ett långvarigt dysbiotiskt tillstånd. Gallbesvär och förstoppning eller diarré är ofta relaterade till intestinal dysbios. Sjukliga tillstånd där immunsystemet inte fungerar på ett riktigt sätt, kan vara symtom på en obalanserad tarmflora. Födoämnesintolerans är ett sådant exempel. Atopier d.v.s. eksem och urticaria (nässelutslag) har samma bakgrund. Kroniska inflammatoriska sjukdomar av flera olika slag t.ex. ledbesvär är relaterade till intestinal dysbios. Vissa typer av migrän, där kost och diet är utlösande faktorer, är ofta utslag av en obalanserad tarmflora. Även vaginal candidainfektion, bakterieinfektion och hemorrojder är andra problem kopplade till tarmens mikroflora.

Potentiellt skadliga bakterier i tarmfloran
Många av de bakterier som kan orsaka problem kan finnas naturligt i vår bakterieflora. Det är ofta först när balansen rubbas av någon anledning och dessa bakterier får fritt spelrum att tillväxa som problemen uppstår.
Enterobakterier, en släkt bakterier bestående av E. coli, Klebsiella, Proteus, Enterobacter, Citrobacter, Serratia. 70–90 procent av alla urinvägsinfektioner orsakas av E. coli-bakterier. Pseudomonas, enterokocker, stafylokocker, Bacteroides, fusobakterier, peptokocker, peptostreptocker och clostridier är andra bakteriesläkter som kan orsaka problem. Clostridium difficile orsakar 15–25 procent av alla antibiotika-associerade diarréer och kan ge upphov till psudomembranös kolit som kan vara dödlig. Förhöjda nivåer av bacteroides har sammankopplats med ökad risk för koloncancer.
Candida albicans och många andra svampar är så kallade opportunister, det vill säga de finns normalt i många personers bakterieflora utan att orsaka problem men kan vid rubbningar i den naturliga bakteriebalansen växa och orsaka eller bidra till symtom och sjukdom.
Matförgiftningar orsakas vanligtvis av att maten innehåller toxiner från Staphylococcus aureus, Clostridium perfringens och Salmonella.
Slemhinnan i matsmältningskanalen kan motstå nedbrytning från de starka substanser vi utsöndrar för att smälta maten. Dessa skyddsmekanismer kan moduleras via många substanser och motverkar även inflammation. De endogena faktorer som modulerar skyddet av, och reparationsförmågan i, tarmslemhinnan har en terapeutisk effekt för behandling av sjukdomar i matsmältningskanalen inklusive inflammation.
Martin GR. et al. “Gastrointestinal inflammation: a central component of mucosal defense and repair”. Exp Biol Med, 2006;231:2:130–7.


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Nilla Gunnarsson

Nilla Gunnarsson: ”Min förändrade kosthållning läkte mig”

Hälsoprofilerna berättar

Nilla Gunnarsson är kvinnan bakom den framgångsrika bloggen Nillas kitchen, där hon skriver om hälsosam och medveten matlagning – hennes stora passion och intresse. Men – det har inte alltid varit så. 2007 blev hon mer hälsomedveten och skalade bort osunda vanor, alkohol och började med yoga. Tre år senare gjorde hon förändringarna som hjälpte henne bli fri från muskelsmärtor, trötthet, PMS och magbesvär. "Efter att jag övergått till en kost fri från mejeri, gluten, vete och socker förbättrades mina symtom inom ett par veckor. Efter någon månad var jag helt smärtfri, vilket jag inte hade upplevt sedan innan puberteten", säger hon till Kurera.

Kollage man sover i olika positioner

Det säger din sovställning om din personlighet

Allmänt

Din musiksmak, klädstil, sätt att inreda eller hur du skakar någons hand. Allt är sådant som vittnar om din personlighet. Det gör även din sovställning –  med den skillnaden att denna är ditt omedvetna val och således troligen informerar mer sanningsenligt om din natur än sådant du medvetet väljer, som kläder, inredning etcetera. Detaljer som kanske mer är till för att stötta en (omedveten?) image. Så – vad säger vårt sätt att sova egentligen om oss? Det får du veta mer om här. 

gravid kvinna ligger intill sin hund

Djurägare får ofta friskare barn enligt ny forskning

Forskning

Goda nyheter för djurägare som går i väntans tider. Tidig exponering för husdjur kan minska risken för övervikt och allergi, särskilt efter kejsarsnitt. Ny forskning visar att barn i familjer med husdjur generellt har friskare barn. Anledningen? Jo, djur innebär ofta en gynnsam effekt på barnens mag-tarmkanalens bakterieflora – den så kallade mikrobiotan.

Squashrullader med fetaost

Squashrullar med fetaost

Recept

Kokboksförfattaren och matprofilen Ulrika Davidsson har komponerat detta goda recept, perfekt för den som vill ha in mer grönsaker i kosten, gott är det också. Njut som egen rätt, som tillbehör eller gör många och servera som en del av en buffé.

Läskedryck

Nya rön: Sötningsmedel en större bov än man tidigare trott?

Forskning

Med jämna mellanrum kommer påståenden att syntetiska sötningsmedel som till exempel aspartam som bland annat används i lightläsk är helt ofarliga, något som backas upp både av Livsmedelsverket och EUs myndighet för livsmedelssäkerhet EFSA. Men nästan lika ofta kommer forskningsresultat som visar på motsatsen. Sötningsmedel pekas nu ut som möjlig orsak till både vuxendiabetes, stroke, alzheimers och cancer.

Cannabisplanta

Förbjuden ört ska testas mot nervsmärta

Allmänt

Cannabis är en kontroversiell växt då den vanligtvis används som drog. På grund av dessa egenskaper är den också förbjuden på många håll i världen men då den även visat sig ha medicinsk effekt vid bland annat smärta börjar allt fler länder lätta på restriktionerna.

ensam man sedd bakifrån går mitt i väg i regn

”Mineralet litium skulle kunna förbättra den mentala folkhälsan radikalt”

Mental hälsa

I början av året skrev Pehr-Johan Fager en krönika om mineralet litium. Kurera fick så mycket läsarfrågor på det inlägget, och blev själva så nyfikna, att vi ville följa upp det med en längre intervju. Det gör vi här. "Trots att man visat att litium har viktig betydelse för allt levande har det fastnat i facket för läkemedel. Det gör att man inte får sälja litium som kosttillskott, inte ens i doser hundra gånger lägre än läkemedelsdosen. Det är synd eftersom mineralet skulle kunna förbättra den mentala folkhälsan radikalt. Studier visar till exempel att man i områden med mer litium i dricksvattnet har lägre frekvens av självmord", säger Pehr-Johan, kemist och författare till boken ”Litium – det nya hälsomineralet”. 

Peter Wilhelmsson

Du är vad du äter

Krönikan

Vi har alla hört uttrycket ”Du är vad du äter”. Det är en bra påminnelse för att motivera människor att äta bättre, men är samtidigt en grov förenkling av verkligheten. ”Du är vad du äter, smälter och absorberar” är en mer korrekt påminnelse om att det är viktigt att både äta bättre och smälta maten bättre för en optimal hälsa. Här är min detaljerade topp 12-lista för att öka medvetenheten om hur intag av livsmedel påverkar din hälsa.

Karl Dyall i danspose

Karl Dyall om vägen tillbaka från sin svåra tid – och om sin nya kärlek…

Hälsoprofilerna berättar

Karl Dyall är ex-dansaren som skadade sig mitt under en föreställning och sedan botade sin smärta med crossfit. Han blev så biten att han till och med skrev en bok om den högintensiva träningsformen och startade ett crossfit-gym. För Kurera berättar han om vägen tillbaka, hur han håller sig ung och om tilliten till så kallad supernäring. – Jag har privilegiet att ha en fru som är näringsterapeut så jag är väl medveten om vilken roll kost, tillskott och så kallad superfoods kan spela, säger han till Kurera.

Mango i skål

Ericas mangobowl med kokos

Desserter/sötsaker

I sin nya bok "Superfood boost" visar Erica Palmcrantz Aziz att nya, bättre vanor varken behöver vara krångliga eller tidskrävande. Här får läsaren lära sig om råvaror som ger lite extra skjuts åt hälsan – eller enkelt översatt ingredienser som är lika mycket mat som de är medicin. Kureras reporter Emma V Larsson testar ett recept och ger sitt omdöme

Övning: Boosta din energi

Träning

Det är lätt att känna sig trött framåt eftermiddagen och då kan det vara svårt att motstå den där chokladkakan. Byt ut eftermiddagsfikat mot en snabb energihöjande yogaövning istället.

Erica Palmcrantz Aziz håller ett mangoldblad

Ericas 10 hälsofavoriter

Hälsa

Erica Palmcrantz Aziz delar med sig av sina tio absoluta hälsofavoriter. Träning och det japanska matchatéet hamnar högt upp på listan andra kärlekar är skratt och att göra egna ansiktskrämer. Erica är lika noga ned vad hon har på utsidan som vad hon stoppar i kroppen.

Lyckad semester med adaptogener

Hälsa

När det är dags för semester brukar Ann-Sofi Kronvall, 53 år, alltid rasa ihop. Antingen blir hon förkyld eller så sover hon sig igenom den första veckan. Men förra året laddade Ann-Sofi med så kallade adaptogener, naturliga ämnen som bland annat förbättrar kroppens återhämtningsförmåga och resultatet blev helt annorlunda.

Pinus maritima tallskog i norra portugal

Därför bör du upptäcka pyknogenol

Naturlig hälsa

Har du upptäckt ämnet pyknogenol än? Om inte är det dags nu. Det helt naturliga ämnet, som kommer från barken från en specifik typ av tall, är den mest kraftfulla naturliga antioxidant man idag känner till. Pyknogenol gör nytta på en lång rad områden. Här är några av dem.

Karin Isberg

Exklusivt för Kureras läsare: En artikelserie om effektiv stresshantering

Mental hälsa

Karin Isberg är författare och stressexpert. När Kurera hösten 2015 intervjuade henne i en artikel om utmattning blev den snabbt en av sajtens absolut mest lästa artiklar någonsin och fick till och med fick Kureras server att krascha. Nu har Karin skrivit boken "15 sätt att bli fri från stress" där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. Under sommaren kommer du som besöker Kurera.se att få ta del av den.

Jerry Brännmyr

”Din kropp är perfekt men fungerar inte perfekt om du inte tar hand om den”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra – ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själva. Det har blivit dags för Kureras kanske mest åsiktsfulle krönikör att säga sitt: Varsågod Jerry Brännmyr.

johanna bjurström

Hur kan jag minska på stressen?

Krönikan

Stress påverkar din kropp mycket negativt. Att hitta lugna stunder med återhämtning arbetar jag mest personligen med, det är min stora svaghet. Som egenföretagare med många idéer är det en utmaning att kunna hitta stödsystem att luta sig mot för att inte stressen ska påverka mig så mycket. Här ska jag berätta mer om hur jag gör.

brun kvinna i gul bikini vid strandkant med röd drink

Effektivt solskydd – från insidan

Hud

När vi solar förbrukas mängder av E-vitamin och betakaroten som finns naturligt i huden. Genom att tillföra dessa ämnen kan huden lättare skydda sig och behålla sin naturliga balans. Betakarotenet ger dessutom huden en lätt solkysst ton. Här får du veta mer om betakarotenets – och andra näringsämnens förmåga att skydda mot solen.

Zarah Öberg

Zarah Öberg: ”Är noga med att tillskotten är naturliga och fria från tillsatser”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien ”Hälsoprofilerna berättar”, där näringsexperter av olika slag får berätta om hur de tänker kring näring och näringstillskott – ur ett generellt perspektiv. Och så klart avslöja vilka eventuella tillskott de själva äter. Det har blivit dags för den tionde intervjupersonen i serien: Kureras egna näringsexpert Zarah Öberg.

Erica Palmcrantz Aziz

Ericas 8 skäl till att börja superfoodboosta dig

Hälsa

Raw foodinspiratören och kokboksförfattaren Erica Palmcrantz Aziz är aktuell med en nya boken "Superfood boost". Här listar hon de åtta främsta fördelarna med att boosta sitt näringsintag med näringstäta livsmedel eller så kallade superfoods. Fördelar som bland annat inbegriper viktminskning, bättre hälsa och mer energi.