Ung kille sitter på toalett och tar en selfie

Tillgång till toalett – en lyx var tredje människa i världen inte har

10 skitviktiga fakta

1. Under vårt liv tillbringar vi i snitt sex månader på toalettstolen. Nästan var tredje person sitter där längre än 20 minuter varje dag.

2. Den 19 november inträffar Världstoalettdagen, en dag som instiftades av World Toilet Organization 2001 för att uppmärksamma den globala sanitetskris som det innebär när en tredjedel av världens befolkning saknar tillgång till toalett.

3. Världstoalettdagen är sedan 2014 en officiell FN-dag.

4. Över 2,3 miljarder människor saknar en toalett att gå till. Det är en fråga på liv och död.

5. 650 miljoner människor lever utan tillgång på rent vatten.

6. I dag dör varje år 315 000 barn under fem år av diarréer orsakade av bristande hygien. Det är 900 barn små barn per dag.

7. Bristande hygien skördar inte bara liv. Det leder också till att unga flickor inte vill gå till skolan därför att det inte finns separata toaletter för flickor och pojkar. Att vara kvinna och utföra sina behov i naturen innebär ofta risk för överfall och ibland också angrepp från djur.

8. Situationen i Sverige är helt annorlunda. Här finns rent vatten, toaletter och god hygien. Problemet här är ett annat. Här får vi istället nästan dagligen stopp i våra pumpstationer på grund av att folk använder toaletten som sopnedkast. Det måste vi sluta med, utropar branschorganisation Svenskt vatten och uppmanar folk att sluta "fulspola".

9. I Sverige spolas varje år sammanlagt 7 000 ton skräp ner i toaletten. Det orsakar inte bara risk för översvämningar där orenat vatten går direkt ut i Mälaren, vilket också orsakar förgiftning av det som är både vårt dricksvatten och badvatten.

10. Läkemedel och kemikalier som spolas ner i toaletten är ett annat problem. Det som är medicin för några är skadligt för andra. Det är dessutom oerhört kostsamt och kräver att man måste bygga helt nya reningssteg för att kunna rena dessa substanser.
Källor: Sida, Wateraid.se, Svenskt vatten, Geberit och Eskilstuna Energi och Miljö.

Var tredje människa i världen saknar tillgång till en ordentlig toalett. Att lösa den globala sanitetskrisen är avgörande för att stoppa spridning av sjukdomar och skapa utveckling.
Den 19 november uppmärksammas Världstoalettdagen för att sätta fokus på sanitetsproblem och behovet av toaletter runt om i världen.
Samtidigt ger dagen oss tillfälle att förundras över våra egna (rätt usla) toalettvanor – och prata lite skit.

Medan majoriteten av världens befolkning har tillgång till mobiltelefoni saknar en tredjedel, det vill säga 2,3 miljarder människor, tillgång till toaletter. Det är knappast något vi tänker på här i vår civiliserade västvärld fylld av stress orsakad snarare av det motsatta, vårt överflöd av välfärd och oändliga valmöjligheter. Men – just detta är vad vi ska skänka extra mycket tanke idag, och gärna fler dagar framöver. Bristen på möjligheter till god sanitet och hygien är nämligen ett större problem för barn i världen än hiv, malaria och tbc tillsammans, enligt Sida.

► Läs också: Livsmedelsverket larmar: Allvarliga brister i kontrollen av dricksvatten

 

En miljard människor uträttar sina behov utomhus
Idag den 19 november, och årligen sedan 2001 inträffar World Toilet Day – Världstoalettdagen – vars syfte är att hjälpa den marginaliserade befolkningen i världen att få tillgång till rent vatten och sanitet – och uppmärksamma världen om att dessa problem existerar.
Grundläggande sanitet är en mänsklig rättighet, men trots det lever var tredje människa i världen utan tillgång till en ordentlig toalett. En miljard människor uträttar sina behov utomhus, i många fall för att omständigheterna tvingar dem till det, och i andra fall för att man av vana föredrar att göra det.

900 barn under fem år dör – varje dag
Frågan om toaletter kan tyckas vara en skitsak  – men det är en fråga som handlar om liv och död. Totalt dör varje dag 1800 barn i världen till följd av diarréer och andra sjukdomar orsakade av bristande hygien. 900 av dem är under fem år. 650 miljoner människor lever utan tillgång på rent vatten. Den sanitära krisen i världen är en tickande bomb. Den gör att en tredjedel av världens befolkning aldrig kan ta sig ur fattigdomen.

Påverkar allt från fattigdom och levnadslängd till kvinnors rättigheter
Toaletter är en ofta förbisedd utvecklingsfråga, trots att de är helt avgörande för hälsa och utveckling. Förbättrad tillgång till toaletter har bevisad positiv effekt på livslängd, fattigdomsbekämpning, kvinnors rättigheter, utbildning och livskvalitet, skriver organisationen Wateraid.se.

► Läs också: En av fem kvinnor över 45 har urinläckage – så får du hjälp naturligt

Officiell FN-dag sedan 2014
Den 19 november 2001 bildades World Toilet Organization, detta för att skapa uppmärksamhet kring den globala sanitetskrisen och en fråga som då fortfarande var, åtminstone delvis, tabubelagd att tala om. Sedan dess har World Toilett Day, Världstoalettdagen, firats detta datum varje år. Från och med 2014 är dagen dessutom en officiell FN-dag, efter ett enhälligt beslut av FN:s generalförsamling.
Under den här tiden har framsteg skett. Under de senaste åren har runt två miljarder människor fått tillgång till förbättrade sanitetslösningar. Förhoppningen med utnämnandet av Världstoalettdagen som officiell FN-dag är en ökad mobilisering bland FN:s 193 medlemsländer när det gäller att lösa sanitetskrisen och vidta åtgärder för att förbättra hälsa och utveckling. Tillgång till rent vatten och hållbara sanitetslösningar är nämligen avgörande faktorer för utveckling, uppger Sida.

Globalt hållbarhetsmål: Toalett för alla år 2030
I de nya globala hållbarhetsmålen som FN:s medlemsstater enades om i september 2015 ingår ett specifikt mål om att alla människor ska ha tillgång till toalett år 2030. Det målet är möjligt att nå men då måste frågan uppmärksammas och toaletter prioriteras högre av länder och i utvecklingssatsningar.

► Läs också: 13 tips på julklappar med hjärta!

Svar på 5 (skitviktiga) frågor om våra svenska toalettvanor

Branschorganisationen Svenskt vatten svarar på viktiga fem frågor:

1. Vad ska spolas ner i toaletten?
Kiss, bajs och toalettpapper är det enda som ska spolas ner i toaletten.

2. Vad ska inte spolas ner?
Allt annat.

3. Vad spelar det för roll om jag spolar ner en tops?
Din tops bidrar till ett gigantiskt skräpberg. Tillsammans spolar vi ner 10 000 ton skräp varje år trots att 9 av 10 svenskar tycker att skräp i toaletten är oacceptabelt enligt en undersökning Svenskt Vatten gjort med sifo. Den största anledningen till att det slängs skräp i toaletten är för att man inte orkar göra rätt. Lösningen är enkel: Ha alltid en papperskorg på toaletten.

4. Kan ni inte bara ta hand om skräpet som spolas ner?
Det tar mycket energi och resurser i anspråk att hantera allt skräp. Det är inte heller så enkelt som att bara plocka upp skräpet ur vattnet. Innan skräpet ens når avloppsreningsverket kan det orsaka stopp i ledningsnät och pumpar. Skräpet kan även förstöra eller stoppa reningen av avloppsvattnet och därmed bidra med betydligt mer föroreningar. Allt detta skulle kunna undvikas om alla slängde sin tops i en papperskorg i stället för i toaletten.

5. Vad händer med nedspolade kemikalier?
Vad gäller den ständigt växande mängd kemikalier som spolas ner i toaletten, från hygienprodukter och rengöringsmedel till läkemedelsrester är våra avloppsreningsverk inte byggda för att hantera dessa. Trots det renas vattnet från en hel del kemikalier, men en hel del hamnar i naturen och kan på vägen dig även störa den avancerade reningsprocessen som finns i avloppsreningsverken.

Av Isabelle G Hedander

Källor: Sida, Wateraid.se, Svenskt vatten, Geberit och Eskilstuna Energi och Miljö.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

10 skitviktiga fakta

1. Under vårt liv tillbringar vi i snitt sex månader på toalettstolen. Nästan var tredje person sitter där längre än 20 minuter varje dag.

2. Den 19 november inträffar Världstoalettdagen, en dag som instiftades av World Toilet Organization 2001 för att uppmärksamma den globala sanitetskris som det innebär när en tredjedel av världens befolkning saknar tillgång till toalett.

3. Världstoalettdagen är sedan 2014 en officiell FN-dag.

4. Över 2,3 miljarder människor saknar en toalett att gå till. Det är en fråga på liv och död.

5. 650 miljoner människor lever utan tillgång på rent vatten.

6. I dag dör varje år 315 000 barn under fem år av diarréer orsakade av bristande hygien. Det är 900 barn små barn per dag.

7. Bristande hygien skördar inte bara liv. Det leder också till att unga flickor inte vill gå till skolan därför att det inte finns separata toaletter för flickor och pojkar. Att vara kvinna och utföra sina behov i naturen innebär ofta risk för överfall och ibland också angrepp från djur.

8. Situationen i Sverige är helt annorlunda. Här finns rent vatten, toaletter och god hygien. Problemet här är ett annat. Här får vi istället nästan dagligen stopp i våra pumpstationer på grund av att folk använder toaletten som sopnedkast. Det måste vi sluta med, utropar branschorganisation Svenskt vatten och uppmanar folk att sluta "fulspola".

9. I Sverige spolas varje år sammanlagt 7 000 ton skräp ner i toaletten. Det orsakar inte bara risk för översvämningar där orenat vatten går direkt ut i Mälaren, vilket också orsakar förgiftning av det som är både vårt dricksvatten och badvatten.

10. Läkemedel och kemikalier som spolas ner i toaletten är ett annat problem. Det som är medicin för några är skadligt för andra. Det är dessutom oerhört kostsamt och kräver att man måste bygga helt nya reningssteg för att kunna rena dessa substanser.
Källor: Sida, Wateraid.se, Svenskt vatten, Geberit och Eskilstuna Energi och Miljö.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Mango i skål

Ericas mangobowl med kokos

Desserter/sötsaker

I sin nya bok "Superfood boost" visar Erica Palmcrantz Aziz att nya, bättre vanor varken behöver vara krångliga eller tidskrävande. Här får läsaren lära sig om råvaror som ger lite extra skjuts åt hälsan – eller enkelt översatt ingredienser som är lika mycket mat som de är medicin. Kureras reporter Emma V Larsson testar ett recept och ger sitt omdöme

Övning: Boosta din energi

Träning

Det är lätt att känna sig trött framåt eftermiddagen och då kan det vara svårt att motstå den där chokladkakan. Byt ut eftermiddagsfikat mot en snabb energihöjande yogaövning istället.

Erica Palmcrantz Aziz håller ett mangoldblad

Ericas 10 hälsofavoriter

Hälsa

Erica Palmcrantz Aziz delar med sig av sina tio absoluta hälsofavoriter. Träning och det japanska matchatéet hamnar högt upp på listan andra kärlekar är skratt och att göra egna ansiktskrämer. Erica är lika noga ned vad hon har på utsidan som vad hon stoppar i kroppen.

Lyckad semester med adaptogener

Hälsa

När det är dags för semester brukar Ann-Sofi Kronvall, 53 år, alltid rasa ihop. Antingen blir hon förkyld eller så sover hon sig igenom den första veckan. Men förra året laddade Ann-Sofi med så kallade adaptogener, naturliga ämnen som bland annat förbättrar kroppens återhämtningsförmåga och resultatet blev helt annorlunda.

Pinus maritima tallskog i norra portugal

Därför bör du upptäcka pyknogenol

Naturlig hälsa

Har du upptäckt ämnet pyknogenol än? Om inte är det dags nu. Det helt naturliga ämnet, som kommer från barken från en specifik typ av tall, är den mest kraftfulla naturliga antioxidant man idag känner till. Pyknogenol gör nytta på en lång rad områden. Här är några av dem.

Karin Isberg

Exklusivt för Kureras läsare: En artikelserie om effektiv stresshantering

Mental hälsa

Karin Isberg är författare och stressexpert. När Kurera hösten 2015 intervjuade henne i en artikel om utmattning blev den snabbt en av sajtens absolut mest lästa artiklar någonsin och fick till och med fick Kureras server att krascha. Nu har Karin skrivit boken "15 sätt att bli fri från stress" där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. Under sommaren kommer du som besöker Kurera.se att få ta del av den.

Jerry Brännmyr

”Din kropp är perfekt men fungerar inte perfekt om du inte tar hand om den”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra – ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själv. Det har blivit dags för Kureras kanske mest åsiktsfulle krönikör att säga sitt: Varsågod Jerry Brännmyr.

johanna bjurström

Hur kan jag minska på stressen?

Krönikan

Stress påverkar din kropp mycket negativt. Att hitta lugna stunder med återhämtning arbetar jag mest personligen med, det är min stora svaghet. Som egenföretagare med många idéer är det en utmaning att kunna hitta stödsystem att luta sig mot för att inte stressen ska påverka mig så mycket. Här ska jag berätta mer om hur jag gör.

brun kvinna i gul bikini vid strandkant med röd drink

Effektivt solskydd – från insidan

Hud

När vi solar förbrukas mängder av E-vitamin och betakaroten som finns naturligt i huden. Genom att tillföra dessa ämnen kan huden lättare skydda sig och behålla sin naturliga balans. Betakarotenet ger dessutom huden en lätt solkysst ton. Här får du veta mer om betakarotenets – och andra näringsämnens förmåga att skydda mot solen.

Zarah Öberg

Zarah Öberg: ”Är noga med att tillskotten är naturliga och fria från tillsatser”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien ”Hälsoprofilerna berättar”, där näringsexperter av olika slag får berätta om hur de tänker kring näring och näringstillskott – ur ett generellt perspektiv. Och så klart avslöja vilka eventuella tillskott de själva äter. Det har blivit dags för den tionde intervjupersonen i serien: Kureras egna näringsexpert Zarah Öberg.

Erica Palmcrantz Aziz

Ericas 8 skäl till att börja superfoodboosta dig

Hälsa

Raw foodinspiratören och kokboksförfattaren Erica Palmcrantz Aziz är aktuell med en nya boken "Superfood boost". Här listar hon de åtta främsta fördelarna med att boosta sitt näringsintag med näringstäta livsmedel eller så kallade superfoods. Fördelar som bland annat inbegriper viktminskning, bättre hälsa och mer energi.

Maya Nestorov

Maya Nestorov – om bästa verktygen för att läka och stärka sig själv

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar", där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv. Och vilka tillskott de själva äter. Det har blivit dags för Maya Nestorov – känd hälsobloggare och "Youtuber".

Mia Hagenmalm i köket

Mia Hagenmalm: ”Ta hand om din mage, sedan kommer allt annat”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själv. Det har blivit dags för vår alldeles egna Kurerabloggare, Mia Hagenmalm.

Fredrik Paulún

Fredrik Paulún: ”Omega-3 bygger upp hjärnan och minskar inflammationer”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilka kosttillskott de anser att gemene man bör prioritera och - inte minst - vilka de är noga med att få i sig själva. Sjunde personen ut: Näringsfysiologen och författaren Fredrik Paulún.

gonorrébakterie

Nya fall av antibiotikaresistens – nu gällande könssjukdomen gonorré

Hälsa

Problemet med resistenta bakterier fortsätter att öka världen över, med risk för att allt mer antibiotika blir verkningslös – något som skulle få katastrofala konsekvenser. Allt fler fall där människor inte reagerar på antibiotikabehandling dyker upp. Nu senast har tre personer smittats av en variant av gonorré som inte går att behandla. Det handlar alltså om en "superbakterie" som har blivit motståndskraftig antibiotika, rapporterar Världshälsoorganisationen WHO. "Gonorré är en väldigt smart bakterie. Varje gång man introducerar en ny typ av antibiotika utvecklar den resistens", säger Teodora Wi, expert på WHO.

Mikaela Bjerring

Mikaela Bjerring: ”Är inte bakteriefloran i balans påverkas hela vår kropp”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång serien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilken näring de själva är noga med att få i sig och vad de oftast rekommenderar till andra. Sjätte personen ut: Näringsterapeuten och succébloggaren Mikaela Bjerring.