Vad händer med våra traditioner?

Efter jul och nyår känner nog de flesta att nu får det gärna var lite lugnt och stilla efter all mat och fest. Man har fått sin dos av traditioner och tror att påsken är nästa tid som är förknippad med något mer traditionsrikt. Men, då smyger sig semlan in och förvirrar det hela. Kanske är det jag som börjar bli till åren och börjar bli förvirrad, men är det inte lite tidigt att börja med semlor ett par dagar efter nyår? Gick förbi ett av Norrtäljes kända bagerier förra veckan och det skyltades om att årets semlor äntligen är här! Äntligen? Jag som precis svalt den sista lussebullen. När allt skall maximeras och säljas så fort och så mycket som möjligt, vart tar då vår  vägen? Är den inte längre värd att vänta på? Längtan kan i sig vara en stimulans, något som håller oss igång. Vare det sig gäller semester, en saknad vän eller som i det här fallet; en enkel vetebulle med grädde, mandelmassa och florsocker. Jag tror att vi alla behöver känna längtan ibland och kan sakna den. Jag gör det i alla fall. Längtar ni? Och vad längtar ni efter just nu?

/Alexander