Skärbräda med olika sorters kött och mejeriprodukter

Trots vegotrend – nu slår köttkonsumtionen nya rekord

Köttförbrukning i Sverige 2016

Så fördelar sig svenskens köttförbrukning (slaktvikt):
Griskött – 33,5 kg
Nötkött – 25,6 kg
Fågelkött – 23,6 kg
Lammkött – 1,8 kg
Övrigt – 3,2 kg
Källa: Jordbruksverket

Trots det växande intresset för vegetarisk mat fortsätter den svenska köttkonsumtionen att öka, enligt jordbruksverket.
Världsnaturfonden (WWF) säger att uppgången är oroväckande – och Jordbruksverket säger sig vara överaskade.
– Det är lite överraskande att den vegetariska trenden som sägs vara så stark inte syns i statistiken, säger Åsa Lannhard Öberg, Jordbruksverket utredare, till Sveriges Radio.

I Sverige förbrukade vi förra året 87,7 kg kött per person, visar en rapport från jordbruksverket. Det är en ökning med ett halvt kilo per person jämfört med 2015, och ett nytt rekord.
Sedan 1990 har konsumtionen ökat med cirka 45 procent.
Men begreppet förbrukning innebär inte att vi äter ett halvt kilo mer per person.
– Nej, det speglar en ökning på omkring 0,25 kilo per person, kanske lite mer med tanke på att vi äter mer fågel, säger Elisabet Qvarford, VD på Svenskt Kött, till TT.

► Läs också: Åtta vetenskapliga teorier om varför kött orsakar cancer

 

44 kilo per person och år
Orsaken till skillnaden är att jordbruksverket inte redovisar konsumtionssiffror.
– De internationella jämförelsetalen baserar sig på slaktvikt, säger Åsa Lannhard Öberg, handläggare på Jordbruksverket, till nyhetsbyrån.
Slaktvikt innebär att man räknar ben och andra delar av djurkropparna som vi inte äter. Tumregeln säger att vi äter ungefär hälften så mycket som den rapporterade slaktvikten, alltså knappt 44 kilo per person och år.

Jordbruksverket överraskande att inte vegotrenden syns i statistiken
Efter att bland annat ben och förluster i produktionen räknats bort handlar det alltså om en direkt konsumtion på drygt 40 kilo, förtydligar det kommersiella branschnätverket Food Supply som också skriver att ökningen kan ses som oväntad, med tanke på de klimat-, vego- och hälsotrender som fått mycket uppmärksamhet under de senaste åren.
– Jag tycker det är lite överraskande att den vegetariska trenden som sägs vara så stark inte syns i statistiken, säger Åsa Lannhard Öberg, utredare på Jordbruksverket, till Sveriges Radio.

► Läs också: Flexitarianism – spås bli hetaste kosttrenden 2017 

Rekord även för fågel och ägg
Det sker en fortsatt omfördelning mellan olika slags kött, noterar Jordbruksverket. Framför allt handlar det om ökningar i förbrukningen av lammkött och kyckling, medan nötkött och griskött minskar något. Vad gäller fågelkött steg förbrukningen till en ny rekordnivå för sjunde året i rad. Också äggproduktionen växte med tio procent och förbrukningen nådde även här en ny rekordnivå.
Hur mätningen blir 2017, efter årets larm om campylobakter i kyckling och för höga dioxinhalter i ägg, återstår att se.

► Läs också: Jordbruksverket censurerade orsak bakom utbrott av kycklingsmitta

Fler skulle välja svenskt om de kunde
Vad gäller andelen svenskt kött ser man en ökning för fläsk och fågel, där andelen svenskt ursprung för bägge grupper nu uppgår till ungefär 70 procent, medan andelarna för både svenskt nöt- och lammkött minskar.
Enligt Jordbruksverkets slutsats skulle andelen svenskt kött vara högre om tillgången tillät, då man ser att många konsumenter helst väljer svenskt.
– Det är glädjande att vi ser en ökad efterfrågan på svenskt kött, det ligger i linje med bland annat livsmedelsstrategin. Det som begränsar nu är tillgången, säger Åsa Lannhard Öberg till Dagens Nyheter.

WWF: ”Problematiskt”
WWF tycker att ökningen av kycklingkött är problematisk eftersom det går åt mycket mark för att producera foder till djuren.
– Det är också särskilt allvarligt när man ser till den ökade importen av kyckling, säger Anna Richert, matexpert på WWF i ett pressmeddelande.
– Det är oroväckande att förbrukningen av kött ökar, det klarar inte planetens gränser. Nu vill vi se att regeringen tar fram en strategi för hur vi halverar köttkonsumtionen.

 Läs också: Förbjudet bekämpningsmedel i odlad lax – och allt mindre omega-3

Av Redaktionen

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Köttförbrukning i Sverige 2016

Så fördelar sig svenskens köttförbrukning (slaktvikt):
Griskött – 33,5 kg
Nötkött – 25,6 kg
Fågelkött – 23,6 kg
Lammkött – 1,8 kg
Övrigt – 3,2 kg
Källa: Jordbruksverket

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

dr michael greger

Dr Michael Greger: ”Vad vi äter är en fråga om liv och död”

Intervju

Växtbaserat bara ökar i popularitet, företag som Oatly utmanar mjölkjättarna och skakar vår syn på mat i grundvalarna och på Hemköp har de vegetariska alternativen smugit sig ända ned i köttdisken. Men hur hälsosamt är det egentligen? Det beror förstås på vem man frågar. Kurera fick en pratstund med en av rörelsens främsta förespråkare – för det är nog korrekt att kalla det en rörelse – den amerikanska läkaren Michael Greger som med sin populära sajt Nutritional facts och boken ”Konsten att inte dö” når miljontals läsare världen över när han var på besök i Stockholm.

blodgrupp B

Blodgrupp B – Allätaren

Kost

Personer med blodgrupp B mår bra av att äta lite av varje och är den enda blodgruppen som faktiskt mår bra av mjölkprodukter. En blodgruppsanpassad diet anses främja kroppens naturliga genetik och bidra till god hälsa och naturlig viktminskning. Därför bör vi anpassa kosten efter sin blodgrupp menar kostrådgivaren Ulrika Davidsson.

blodgrupp AB

Blodgrupp AB – Nutidsmänniskan

Kost

Ulrika Davidsson, kostrådgivare och expert på Kurera, är förespråkare för blodgruppsdieten. Genom att äta en kost anpassad efter sin blodgrupp kan man återställa kroppen naturliga och genetiska balans. Bland den nyaste men också ovanligaste blodgruppen finns AB. Bäst mår Grupp AB av att äta en vegetarisk bas med ett litet intag av kött och mejeriprodukter. 

7_goda_skal_att_ata_en_morot

7 goda skäl till att äta en morot

Kost

För att galla och blodsockret ska fungera optimalt ska man helst äta flera mindre måltider om dagen. Tre lite större mål om dagen och gärna två till tre mindre mål däremellan. Johanna Bjurström, näringsterapeut  inom funktionsmedicin och mikronäring, tipsar om det bästa mellanmålet. En morot - näringsrik och lätt att ha med sig i väskan.

blodgrupp 0

Blodgrupp 0 – Jägaren

Kost

Den äldsta och ursprungliga blodgruppen är blodgrupp O. Den härstammar från tiden då människorna levde som samlare och jägare. För att vara i genetisk balans bör den som tillhör blodgrupp O äta en kost som är rik på animaliskt protein och bladgrönsaker och utesluta mejerier och sädesslag. Ulrika Davidsson kostrådgivare och expert på Kurera rekommenderar en blodgruppsanpassad kost för god hälsa och naturlig viktminskning.

blodgrupp A

Blodgrupp A – Vegetarianen

Kost

Enligt blodgruppsdieten mår personer med blodgrupp A bra av att äta en övergripande vegetarisk kost och undvika mjölkprodukter. Ulrika Davidsson är kostrådgivare och expert på Kurera och förespråkar en blodgruppsanpassad diet för att uppnå god hälsa och en naturlig viktminskning.

Man pekar man håller upp handen

Stressexperten: ”Säg nej!”

Mental hälsa

Stressexperten Karin Isberg har skrivit boken ”15 sätt att bli fri från stress” där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. I del elva tar Karin upp vikten av att säga nej.

blodgrupp

Må bättre med en blodgruppsanpassad kost

Kost

Olika människor mår bra av olika sorters mat. En anledning kan vara våra olika blodgruppstillhörigheter. Genom att äta en kost som är anpassad efter sin blodgrupp kan man återställa kroppens naturliga och genetiska balans, skriver Kureras expert, kostrådgivaren Ulrika Davidsson i en serie om blodgruppsdieten.

helena nyblom lakarens guide till den naturliga supermaten

Doktorn ordinerar naturlig supermat

Intervju

Helena Nyblom tillhör de läkare som tar matens inverkan på hälsan på allvar. Utöver sina läkarutbildningar har hon även förkovrat sig i livsstilsmedicin och förebyggande medicin. Tidigare arbetade Helena bland annat på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, numera är Helena bosatt i Norge och ägnar sig idag främst åt att föreläsa om kost och hälsa.

stora_pepp_boken carina sunding marie tthorslund

Förändring med glimten i ögat

Intervju

Nätverket 4Good startades av Carina Sunding, Marie Thorslund och två tjejer till. Det växte fram ur en längtan om ett annat sätt att leva och arbeta efter mammaledigheten, så här 13 år och mängder av inspirationsresor och peppande evenemangskvällar senare släpper de så sin första bok – "Stora peppboken".



cecilia davidsson

Cecilia lagar magar med hemsnickrad makrobiotik

Hälsoprofilerna berättar

Cecilia Davidsson är utbildad näringsterapeut och kock och håller bland annat kurser i hälsosam matlagning. Cecilia har en gediget CV när det kommer till mat och har ansvarat för menyerna på flera uppskattade restauranger med hälsoprofil. Hon har även skrivit böckerna ”Yogamat” och ”Hälsosam mat för en friskare mage”. 

kvinna och man i lotusställning i solnedgång

8 anledningar att äta ashwagandha

Naturlig hälsa

Ashwagandha är en av de viktigaste örterna inom den ayurvediska medicinen där den  använts i mer än 4 000 år. Idag vet vi att effekten är ett resultat av att örten påverkar stresshormonet kortisol. Här är åtta tillfällen då ashwagandha hjälper – allt enligt ny forskning.  

karin isberg

Stressexperten: ”Låt saker hända”

Mental hälsa

Att försöka forcera fram resultat eller tvinga till dig någons kärlek eller uppskattning är sällan särskilt lyckat. Att göra sitt, kliva tillbaka och låta saker utvecklas i sin egen takt kan vara en utmaning för många av oss. Tålamod är många gånger det som saknas när vi blir stressade över något, berättar stressexperten Karin Isberg i del 10 av Kureras artikelserie om stress.

barn dricker mjolk

Havremjölksproducent kräver granskning av EU-stöd

Eko/miljö

Havremjölkproducenten Oatly drar sig inte för att gå i klinch med tunga institutioner. Tidigare har de stridit för rätten att kalla sin dryck för mjölk - en strid de förlorade. Kanske fick de blodad tand för nu ger de sig på EU och det stöd som betalas ut till mjölk till skolbarn, då de anser stödet förlegat och att det snedvrider konkurrensen på bekostnad av miljön.