Annons
Annons

Utbildningsnivån påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom

Enligt en ny internationell studie är risken för hjärtinfarkt eller stroke dubbelt så hög hos personer med låg eller ingen utbildning än för de med hög utbildning. Störst är skillnaden i låginkomstländer.

Redaktionen

7 juli, 2019
Utbildningsnivån påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom
Dela inlägget

Enligt en ny internationell studie är risken för hjärtinfarkt eller stroke dubbelt så hög hos personer med låg eller ingen utbildning än för de med hög utbildning. Störst är skillnaden i låginkomstländer.

Studien Prospective Urban Rural Epidemiologic study (PURE) som publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Global Health har undersökt personer från tjugo länder och funnit att låg utbildning medför ökad risk för hjärtinfarkt, stroke eller hjärtsvikt oavsett landets inkomstnivå. Skillnaden var dock betydligt mer märkbar i fattigare länder. Eftersom riskfaktorer som fetma, diabetes och högt blodtryck är mindre vanliga bland lågutbildade i låginkomstländer har man antagit att hjärt-kärlsjukdom skulle vara vanligare bland de bättre bemedlade. De aktuella forskningsresultaten visar dock på motsatsen.

Bristande kunskap och bristande vård
Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och huvudförfattare bakom rapporten säger att man inte exakt vet vad som orsakar den höga risken för hjärt-kärlsjukdom bland personer med låg utbildning i låginkomstländer, annat än möjligen brist på kunskap och bristande hälso- och sjukvård.

Omfattande undersäkning
Studien registrerade utbildningsnivå, hushållets tillgångar i form av fordon, dator, TV, tvättmaskin, hus/lägenhet, odlingsmark med mera, riskfaktorer och medicinering hos 154 169 vuxna i åldern 35-50 år från fem låginkomst-, elva medelinkomst- och fyra höginkomstländer mellan 2003 och 2017.

LÄS OCKSÅ: Regelbundna bastubad kan minska risken för stroke

Fetma och diabetes mindre vanligt i låginkomstländer
Bland personerna i studien hade 6 936 någon kardiovaskulär händelse under en uppföljningstid på i genomsnitt sju och ett halvt år. Riskfaktorer som fetma, högt blodtryck och diabetes var mindre vanliga bland lågutbildade än bland högutbildade i låginkomstländer, och förklarade således inte deras högre risk.

Stor skillnad mellan hög- och låginkomstländer
I höginkomstländerna huvudsakligen Kanada och Sverige, var det 26 procents ökad risk för att insjukna hos låg- jämfört med högutbildade, efter justering för riskfaktorer och tillgångar i hushållet. Motsvarande i medelinkomstländer var 59 procents högre risk och i låginkomstländer 123 procents högre risk.

LÄS OCKSÅ: Vad är endotelet och varför ska du vara rädd om det?

Stora skillnader i läkemedelsanvändning
Användningen av läkemedel vid hjärt-kärlsjukdom var mycket låg bland personer med låg utbildning i låginkomstländer som haft hjärtinfarkt eller stroke innan de undersöktes i studien. Endast 9 procent använde något av dessa medel, jämfört med 32 procent bland dem med hög utbildning. I höginkomstländer använde alla utbildningsgrupper mediciner i stor utsträckning (75-84 procent).

LÄS OCKSÅ: Dålig kondition som tonåring – högre risk för sjukskrivning som vuxen

Förbättrad utbildning A och O
PURE-studien leds från Kanada av professor Salim Yusuf, Population Health Research Institute, vid McMaster University. Han betonar vikten av förbättrad utbildning som hållbar strategi för att förbättra hälsan, vilket Annika Rosengren också lyfter fram.
– Om vi ​​vill minska risken för hjärt-kärlsjukdom globalt, måste handläggningen för drabbade med låg utbildning förbättras, och låg utbildning bör också betraktas som en modifierbar riskfaktor, säger hon.

Av redaktionen

Källa: Göteborgs universitet

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Annons
Annons