brod

Vad är det för fel på gluten?

Varför är det så många som mår dåligt av gluten? Varför pratas det så mycket om det – är det en hype eller inte? Här reder näringsterapeuten Ellinor Ladenberg ut begreppen och svarar på några viktiga frågor om gluten.

Gluten kommer från det engelska ordet ”glue” som betyder klister. Och gluten fungerar som ett slags klister. Det används både som en form av en stabilisator i vissa livsmedel och som konsistensgivare. Gluten är ett protein som finns i sädeslagen vete, råg och korn och i mindre omfattning i havre. Gluten är det som gör bröd och bullar ”fluffiga” och ger en mer lättarbetad deg.

Sädeslagen har förädlats
De sädeslag som finns idag är inte detsamma som de uråldriga sädeslag som de härstammar från. Sädeslagen och då framförallt vetet har blivit hybridiserat och förändrat mot den uråldriga formen och tål nu både kyla bättre och ger större skördar än det ursprungliga vetet. Vårt moderna vete innehåller också mer gluten, än det uråldriga vetet men hur mycket är svårt att svara på.

Mer gluten nu än förr
Det är inte ovanligt att bagare använder extra gluten till degen för att få ”fluffigare” bröd. Många blir förvånande över att det även finns gluten i många produkter som inte är bröd, pasta och bakverk. Det går till exempel att hitta gluten i schampo, godis, salladsdressing och mycket mer – det används som en stabilisator i processad mat.

LÄS OCKSÅ: 7 tecken på att du inte tål gluten

Ätit spannmål i 10 000 år
Numera är spannmål en vanlig ingrediens i vår kost. Men har det alltid varit så? Nej, spannmål började göra sitt intåg i den moderna kosten i och med att nomaderna började bosätta sig och bli jordbrukare, detta hände för cirka 10 000 år sedan. Rent evolutionärt har vi alltså inte ätit spannmål mer än under 10 000 år, vilket är förhållandevis kort tid jämfört med hur länge vi människor har funnits på jorden.

 

Vi äter gluten ofta
Många av oss äter gluten flera gånger per dag. Det kan vara smörgås till frukost, pasta till lunch, bulle till fika, paj till middag och smörgås till kvällsmat. Gluteninnehållet i bröd med extra tillsatt gluten, pasta- och pizzakulturen – som ökat lavinartat under de senaste 30 åren – och att vi exponeras för gluten i andra produkter som godis, buljonger, såser, tandkräm med mera gör att vi får i oss stora mängder gluten varje dag.

LÄS OCKSÅ: Naturligt glutenfria alternativ till vete, korn och råg

Rätt enzymer saknas
När vi gör det utsätts våra kroppar för ett ämne som vi från början inte kan bryta ner– vi har inte de enzymer som krävs för att ta hand om gluten. Lägg ihop det med att vår tarmflora blivit alltmer utarmad på grund av läkemedel som antibiotika, stress och socker och dylikt.

Kropparna säger ifrån
Det är sannolikt att tro att vi har kunnat tolerera en mindre mängd gluten när våra kroppar hade en friskare bakterieflora och då vi inte åt gluten i sådana mängder som vi gör idag. Men nu säger många kroppar helt enkelt ifrån, många får symtom på glutenkänslighet och allt fler drabbas av den autoimmuna sjukdomen celiaki.

LÄS OCKSÅ: Högst risk för glutenintolerans bland svenska barn

Celiaki har ökat lavinartat de senaste 50 åren
Celiaki är en autoimmun reaktion riktad mot enzymet transglutaminas. Den utlöses av gluten i vete och motsvarande prolaminer i råg och korn och drabbar personer med genetiska förutsättningar för det. Resultatet blir en inflammerad tunntarmsslemhinna, vanligen utan synliga villi eller tarmludd.

Autoimmuna besvär förekommer tio gånger oftare hos celiakipatienter än hos resten av befolkningen. Det är därför mycket viktigt att den som har autoimmuna problem testar sig för celiaki, i många fall kan det vara celiaki som är det problem som har utlöst autoimmuniteten.

Lång väg mot diagnos
Det tar i genomsnitt sex till sju år att få en celiakidiagnos och många patienter får lida mycket i onödan. Det som gör det hela så lömskt är att det det kan ta sig uttryck som olika symtom i kroppen – inte bara magbesvär som vi normalt sammanknippar med en lkänslighet för gluten. Istället uppsår problemen där man har sin ”svagaste” genetiska länk.

• En del får problem med lederna och värk och inga andra symtom.
• En del drabbas av infertilitet och inga andra symptom.
• En del får depression och inga andra symtom.
• En del får problem med sköldkörteln och inga andra symtom.
• En del drabbas av migrän, hyperaktivitet, koncentrationsproblmatik.

 

Enbart en av åtta beräknas få problem med magbesvär av olika slag.

Seriös forskning finns
Det finns många erkända och seriösa forskare inom området. Alessio Fasano från Italien är en av de mest framstående forskarna inom celiaki och glutenområdet. Redan 2003 publicerade han och hans forskargrupp en studie som visade att 1 av 133 personer har celiaki, det är nästan 100 gånger fler än man tidigare hade trott. Nedan följer en lista på symtom där celiaki kan ligga bakom.

Barn
• Hudproblem, eksem
• Tillväxtproblem
• Emaljförändringar på tänderna
• Försenad pubertet
• Mage-tarmproblem.

Vuxna
• Anemi – järnbrist
• Hepatit– förhöjda levervärden inflammation i levern
• Artit
• Epilepsi

NCGS – Non Celiac Gluten Sensitivity
Fasano och hans forskargrupp har även tittat närmare på begreppet glutenkänslighet eller det som heter Non Celiac Gluten Sensitivity på engelska. Det finns vetenskapliga bevis för att detta existerar. Där handlar det om ett stort mörkertal,  så många som 30-60 procent kan vara drabbade enligt glutenexperten Dr Tom O’Bryan.

Diffusa symtom vanligt
Symtomen kan variera och är många gånger diffusa, det kan röra sig om allt från trötthet, depression, ledvärk och IBS till autoimmuna besvär. Många som inte har celiaki men som ändå mår bättre av en glutenfri kost kan alltså lida av NCGS. Även andra parametrar kan spela in, alltifrån FODMAPs – det vill säga vissa kolhydrater som finns i säd och andra kolhydrater – till allergier mot andra ämnen i vetet  kan samverka med en känslighet mot gluten.

Fördröjd immunreaktion
En glutenkänslighet kan också vara en veteallergi eller en fördröjd immunreaktion mot vete. Det finns med andra ord ett spektrum av olika känsligheter att ta hänsyn till vilket gör glutenkänslighet till ett komplext problem.

 

En del kan bli bättre på att utesluta FODMAPs ur kosten medan andra mår bättre av att helt ta bort de spannmål som innehåler gluten.Vissa kan också ha känslighet mot havre och få korsreaktioner mot majs, ris, quinoa.

Testa mot antikroppar
Den som misstänker att den är glutenkänslig och har testat sig för och uteslutit celiaki kan testa sig för IgA, IgE eller IgG antikroppar för att se om det finns allergier eller känslighet mot säd. Detta går att göra inom sjukvården eller hos en seriös näringsterapeut.

Prova uteslutningsmetoden
Om man får negativa utslag på celiakitest och andra allergitester och forfarande inte mår bra så kan det vara en bra idé att sluta helt med gluten under 30 dagar och se vad som händer med eventuella besvär. Känns det bättre och symtomen kommer tillbaka när man sedan återinför gluten är det högst troligt att man är känslig mot gluten.

Av Ellinor Ladenberg, näringsterapeut

Texten är en kortad och bearbetad version av Ellinor Ladenbergs text "Varför mår så många dåligt av gluten?". Texten finns att läsa i sin helhet på Ladenberg.se

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor(@)kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Fredrik Paulún: ”Stroken fick mig att gå mot ett nytt håll”

Hälsa

För 15 år sedan drabbades Fredrik Paulun av en stroke. Det blev en dramatisk vändpunkt för hälsogurun, efter det har han optimerat näringsintaget och han tar det betydligt lugnare med träningen. I den senaste boken, Biohack, ät rätt för din kropp, beskriver Fredrik hur han äter för att hålla sig frisk och förebygga sjukdomar.

Efter coronakrisen: “Ställ om – inte tillbaka!”

Eko/miljö

Vi står inför en ekologisk kollaps om vi inte drastiskt minskar vår förbrukning av jordens resurser. Pella Thiel är ekolog, 2019 utsågs hon tillsammans med Greta Thunberg och sångaren Magnus Carlson till Årets miljöhjälte och fick motta pris ur kungens hand. I detta debattinlägg uppmanar hon oss att ta tillvara på Coronakrisens möjlighet att ställa om till ett hållbart samhälle.

 

Så undviker du vårdepression

Mental hälsa

På våren när ljuset kommer tillbaka blir en del av oss trötta och nedstämda och vissa får till och med en depression. Johannesört är ett sätt att få hjälp då den ger en lättare sinnesstämning och lindrar oro. Efter två veckor kan du känna att glädjen återvänder.

Går det att träna vid förkylning?

TRÄNING

Du har säkert funderat på om du vågar tränar när du är förkyld. En grundregel är att aldrig träna med feber eller en infektion i kroppen, för det kan i värsta fall gå hårt åt hjärta och njurar. Att vara småförkyld och träna lite lätt är oftast inget problem, men ibland kan det vara svårt att känna var gränsen går.

30 dagars gratis online träning

TRÄNING

Är du sugen på att träna - men vill stanna hemma? För dig som inte redan är medlem på Yogobe har vi på Kurera tagit fram ett specialerbjudande: Du får tillgång till alla Yogobes träningsfilmer online under 30 dagar. 

“Maxvärden för vitaminer gynnar myndigheterna – inte konsumenterna”

Kurera debatt

När risken för influensa är som störst och många svenskar vill stärka sitt immunförsvar lägger Livsmedelsverket fram ett förslag om maxvärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott. Om förslaget antas kommer många effektiva och hälsofrämjande näringstillskott att förbjudas i Sverige. Detta är helt i motsatt riktning mot övriga nordiska länders hälsostrategier. Det skriver Filip Sjöström, ordförande i Nordic Nutrition Council i detta debattinlägg, där han även uppmanar till att göra din röst hörd genom att skriva under den namninsamling som NNC startat.

 

Viktigt med goda matvanor vid oro och stress

Kost

Tröstäter du? I tider av oro och hög stress ligger det nära till hands att ta till mat för att lugna oss, särskilt om vi går hemma och har nära till skafferiet. Det är därför lätt att ta en macka till, mumsa på chips eller smågodis i större utsträckning än vanligt. Då är det bra att ha struktur på sitt ätande, här får du några tips.

Sverige ska bli bäst på hjärtforskning

Hälsa

I Sverige samlar vi information i medicinska register. Det ger unika förutsättningar att göra stora befolkningsstudier som sträcker sig över lång tid. Forskare vid Uppsala universitet vill inom fem år ha hittat nya och ovanliga riskfaktorer att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Detta för att bland annat kunna förutsäga en hjärtinfarkt några månader innan den uppstår.

Örten som lindrar Clas-Görans allergi

Hälsa

Clas-Göran Svensson trodde att de rinnande ögonen, nysningarna och den tunga andningen var en vanlig förkylning. Efter ett besök hos distriktsläkaren konstaterade han att det var pollenallergi. Sedan följde några år med mediciner som gav tråkiga biverkningar som satte sina spår. Men när en kollega gav Clas-Göran en örtbaserad kapsel, som kunde motverka allergi, försvann problemen.

 

Kureras expert Monika Björn tipsar om enkla hemmaövningar

Hälsa

För snart tre veckor sedan satt Kureras träningsexpert Monika Björn på ett café innan hon skulle iväg och leda ett yogapass. Då fick hon reda på att gymmet stäng på grund av smittrisken av covid-19. Där och då föddes idén om direktsänd onlineträning.  Har du inte möjlighet att träna på ett gym, följa onlinekurser eller Monikas Instagram live yogapass så kan du med lite fantasi göra din hemmaträning väldigt effektiv.

Till er alla fantastiska människor därute – stärk ert försvar mot covid-19!

Kurera debatt

”Vi är livrädda för corona – men många inser inte kostens påverkan på vårt immunförsvar” skriver Elena Malmefeldt, grundare av Hälsokunskap i Sverige – och ger en rad enkla, konkreta råd på hur vi kan äta och leva för att faktiskt gå starkare ur den här situationen. För att sprida goda hälsoråd och framtidstro har hon skapat facebook-gruppen Tillsammans blir vi starkare. Läs hennes debattinlägg här.

Tips på träning som du enkelt kan göra hemma

Hälsa

Allt fler gym och andra träningsanläggningar stänger för att bidra till att försöka stoppa spridningen av coronaviruset. En del erbjuder träning online och andra har förkortade öppningstider. Vill du träna hemma, finns det många videos på youtube att välja mellan, och naturen är ju fortfarande öppen, och du kanske inte har så långt till ett utegym.

 

Faktorerna som påverkar immunförsvaret mest

Forskning

Forskare vid Lunds universitet och Pasteur-institutet studerade vad som påverkar våra immunceller mest och varför vi reagerar så olika på infektioner. De har analyserat miljontals variabler och har funnit att fyra faktorer påverkar immunförsvaret mer än andra.

WHO avråder från antiinflammatoriska läkemedel vid covid-19

Hälsa

Det finns enligt franska myndigheter bevis för att antiinflammatoriska läkemedel som Ipren, Voltaren och Treo kan förvärra tillståndet hos personer drabbade av covid-19, man avråder därför sjuka från att ta den typen av läkemedel. Rekommendationer som nu även får stöd av Världshälsoorganisationen WHO. Svenska myndigheter har dock hittills tonat ned risken.

 

Livsmedelsverket om maxvärden: Konsumentens säkerhet går först

Hälsa

Trots att det inte finns några rapporterade fall där personer blivit sjuka av att ta vitaminer eller mineraler i höga doser, väljer Livsmedelsverket att rekommendera lagstadgade maxdoser som gör att flera preparat riskerar försvinna från marknaden. Astrid Walles-Granberg, rådgivare på myndigheten som deltagit i arbetet med att ta fram förslaget försvarar beslutet med att konsumentens säkerhet har högsta prioritet.