Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

brod

Vad är det för fel på gluten?

Varför är det så många som mår dåligt av gluten? Varför pratas det så mycket om det – är det en hype eller inte? Här reder näringsterapeuten Ellinor Ladenberg ut begreppen och svarar på några viktiga frågor om gluten.

Gluten kommer från det engelska ordet ”glue” som betyder klister. Och gluten fungerar som ett slags klister. Det används både som en form av en stabilisator i vissa livsmedel och som konsistensgivare. Gluten är ett protein som finns i sädeslagen vete, råg och korn och i mindre omfattning i havre. Gluten är det som gör bröd och bullar ”fluffiga” och ger en mer lättarbetad deg.

Sädeslagen har förädlats
De sädeslag som finns idag är inte detsamma som de uråldriga sädeslag som de härstammar från. Sädeslagen och då framförallt vetet har blivit hybridiserat och förändrat mot den uråldriga formen och tål nu både kyla bättre och ger större skördar än det ursprungliga vetet. Vårt moderna vete innehåller också mer gluten, än det uråldriga vetet men hur mycket är svårt att svara på.

Mer gluten nu än förr
Det är inte ovanligt att bagare använder extra gluten till degen för att få ”fluffigare” bröd. Många blir förvånande över att det även finns gluten i många produkter som inte är bröd, pasta och bakverk. Det går till exempel att hitta gluten i schampo, godis, salladsdressing och mycket mer – det används som en stabilisator i processad mat.

LÄS OCKSÅ: 7 tecken på att du inte tål gluten

Ätit spannmål i 10 000 år
Numera är spannmål en vanlig ingrediens i vår kost. Men har det alltid varit så? Nej, spannmål började göra sitt intåg i den moderna kosten i och med att nomaderna började bosätta sig och bli jordbrukare, detta hände för cirka 10 000 år sedan. Rent evolutionärt har vi alltså inte ätit spannmål mer än under 10 000 år, vilket är förhållandevis kort tid jämfört med hur länge vi människor har funnits på jorden.

 

Vi äter gluten ofta
Många av oss äter gluten flera gånger per dag. Det kan vara smörgås till frukost, pasta till lunch, bulle till fika, paj till middag och smörgås till kvällsmat. Gluteninnehållet i bröd med extra tillsatt gluten, pasta- och pizzakulturen – som ökat lavinartat under de senaste 30 åren – och att vi exponeras för gluten i andra produkter som godis, buljonger, såser, tandkräm med mera gör att vi får i oss stora mängder gluten varje dag.

LÄS OCKSÅ: Naturligt glutenfria alternativ till vete, korn och råg

Rätt enzymer saknas
När vi gör det utsätts våra kroppar för ett ämne som vi från början inte kan bryta ner– vi har inte de enzymer som krävs för att ta hand om gluten. Lägg ihop det med att vår tarmflora blivit alltmer utarmad på grund av läkemedel som antibiotika, stress och socker och dylikt.

Kropparna säger ifrån
Det är sannolikt att tro att vi har kunnat tolerera en mindre mängd gluten när våra kroppar hade en friskare bakterieflora och då vi inte åt gluten i sådana mängder som vi gör idag. Men nu säger många kroppar helt enkelt ifrån, många får symtom på glutenkänslighet och allt fler drabbas av den autoimmuna sjukdomen celiaki.

LÄS OCKSÅ: Högst risk för glutenintolerans bland svenska barn

Celiaki har ökat lavinartat de senaste 50 åren
Celiaki är en autoimmun reaktion riktad mot enzymet transglutaminas. Den utlöses av gluten i vete och motsvarande prolaminer i råg och korn och drabbar personer med genetiska förutsättningar för det. Resultatet blir en inflammerad tunntarmsslemhinna, vanligen utan synliga villi eller tarmludd.

Autoimmuna besvär förekommer tio gånger oftare hos celiakipatienter än hos resten av befolkningen. Det är därför mycket viktigt att den som har autoimmuna problem testar sig för celiaki, i många fall kan det vara celiaki som är det problem som har utlöst autoimmuniteten.

Lång väg mot diagnos
Det tar i genomsnitt sex till sju år att få en celiakidiagnos och många patienter får lida mycket i onödan. Det som gör det hela så lömskt är att det det kan ta sig uttryck som olika symtom i kroppen – inte bara magbesvär som vi normalt sammanknippar med en lkänslighet för gluten. Istället uppsår problemen där man har sin ”svagaste” genetiska länk.

• En del får problem med lederna och värk och inga andra symtom.
• En del drabbas av infertilitet och inga andra symptom.
• En del får depression och inga andra symtom.
• En del får problem med sköldkörteln och inga andra symtom.
• En del drabbas av migrän, hyperaktivitet, koncentrationsproblmatik.

 

Enbart en av åtta beräknas få problem med magbesvär av olika slag.

Seriös forskning finns
Det finns många erkända och seriösa forskare inom området. Alessio Fasano från Italien är en av de mest framstående forskarna inom celiaki och glutenområdet. Redan 2003 publicerade han och hans forskargrupp en studie som visade att 1 av 133 personer har celiaki, det är nästan 100 gånger fler än man tidigare hade trott. Nedan följer en lista på symtom där celiaki kan ligga bakom.

Barn
• Hudproblem, eksem
• Tillväxtproblem
• Emaljförändringar på tänderna
• Försenad pubertet
• Mage-tarmproblem.

Vuxna
• Anemi – järnbrist
• Hepatit– förhöjda levervärden inflammation i levern
• Artit
• Epilepsi

NCGS – Non Celiac Gluten Sensitivity
Fasano och hans forskargrupp har även tittat närmare på begreppet glutenkänslighet eller det som heter Non Celiac Gluten Sensitivity på engelska. Det finns vetenskapliga bevis för att detta existerar. Där handlar det om ett stort mörkertal,  så många som 30-60 procent kan vara drabbade enligt glutenexperten Dr Tom O’Bryan.

Diffusa symtom vanligt
Symtomen kan variera och är många gånger diffusa, det kan röra sig om allt från trötthet, depression, ledvärk och IBS till autoimmuna besvär. Många som inte har celiaki men som ändå mår bättre av en glutenfri kost kan alltså lida av NCGS. Även andra parametrar kan spela in, alltifrån FODMAPs – det vill säga vissa kolhydrater som finns i säd och andra kolhydrater – till allergier mot andra ämnen i vetet  kan samverka med en känslighet mot gluten.

Fördröjd immunreaktion
En glutenkänslighet kan också vara en veteallergi eller en fördröjd immunreaktion mot vete. Det finns med andra ord ett spektrum av olika känsligheter att ta hänsyn till vilket gör glutenkänslighet till ett komplext problem.

 

En del kan bli bättre på att utesluta FODMAPs ur kosten medan andra mår bättre av att helt ta bort de spannmål som innehåler gluten.Vissa kan också ha känslighet mot havre och få korsreaktioner mot majs, ris, quinoa.

Testa mot antikroppar
Den som misstänker att den är glutenkänslig och har testat sig för och uteslutit celiaki kan testa sig för IgA, IgE eller IgG antikroppar för att se om det finns allergier eller känslighet mot säd. Detta går att göra inom sjukvården eller hos en seriös näringsterapeut.

Prova uteslutningsmetoden
Om man får negativa utslag på celiakitest och andra allergitester och forfarande inte mår bra så kan det vara en bra idé att sluta helt med gluten under 30 dagar och se vad som händer med eventuella besvär. Känns det bättre och symtomen kommer tillbaka när man sedan återinför gluten är det högst troligt att man är känslig mot gluten.

Av Ellinor Ladenberg, näringsterapeut

Texten är en kortad och bearbetad version av Ellinor Ladenbergs text "Varför mår så många dåligt av gluten?". Texten finns att läsa i sin helhet på Ladenberg.se

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor(@)kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Fyra vänner ler och håller om varandra

Psykologen: så hittar och behåller du goda vänner

Mental hälsa

Forskning visar tydligt att starka relationer till andra gör oss lyckliga och ger längre och friskare liv. Ändå har vi en förmåga att underskatta och bortprioritera våra vänner. Men vad kännetecknar en god vänskapsrelation? Och hur skapar vi och bibehåller goda vänskaper över tid?  Bokaktuella psykologen Frida Andersson svarar.

Tareq Taylor

Tareq Taylor: ”Jag blev sjuk av skräpmat”

Hälsa

Vare sig mobbingen i barndomen, för mycket skräpmat eller en bruten nacke har kunnat stoppa Tareq Taylor från att leva sin dröm – att vara ”njutningsleverantör”, som han själv kallar kockyrket. Hans önskan är att beröra i allt han gör och få folk att må bra. Men han vill se en ny definition av begreppet hälsa.                           

Rotfruktslasagne med bönor

Tareq Taylors enkla rotfruktslasagne

Recept

Rotfrukter hör hösten till, och lasagne är både perfekt vardagsmat och rejäl "comfort food" när vinden viner utanför knuten. Denna smakrika vegetariska lasagne är signerad tv-aktuella stjärnkocken Tareq Taylor.

De har startat en klubb som motverkar utbrändhet

Mental hälsa

Många av oss  försöker hinna med "allt" i en hektisk vardag, och har samtidigt glömt hur man har en hobby, är kreativ och "leker" som vuxen. Vi tappar kontakten med oss själva och andra och hittar inte ro och livsbalans. Det ville Julia Hagnäs och Lindsay Hedenskog ändra på och startade något som de själva behövde – en klubb som motverkar utbrändhet.

 

 

Montage: Lotta Lagerberg och närbild på dansande fötter

Krönika: “Du passar inte in här!”

Krönikan

Det här är den sista delen i en krönikeföljetong, där vi fått följa Lotta Lagerberg på sin dansskola för 40-plussare under coronapandemin. På dag tre kommer hon till en avgörande insikt. Med dessa krönikor vill Lotta belysa gruppdynamik, utanförskap och fenomenet "vi och dom".

Kvinna sover

Problem att sova? Så här kan du göra

Hälsa

En av tre svenskar lider av sömnsvårigheter då och då. Det kan vara allt från insomningsproblem eller att vakna och inte kunna somna om. Att inte få tillräckligt med sömn påverkar vår hälsa negativt. Det finns mycket du kan göra för att sova bättre.

tonåring avvisar förälder

Guiden som ska minska på bråken mellan tonåringar och föräldrar

Barn

När tonåringar bråkar är det en form av frigörelse från föräldrarna i kombination med hormonsvängningar och kroppsliga förändringar. Men tonårsbråken är inte alltid lätt för föräldrarna. Därför har organisationen Mind och Apoteket hjärtat tagit fram en guide som ska göra det lättare att navigera när bråken uppstår.

 

 

Dansgrupp

Krönika: “Att våga ta sin plats”

Krönikan

I denna krönika, som är andra delen av tre i en krönikeföljetong, får vi följa Lotta Lagerberg på dag två av sin dansskola för 40-plussare, där hon kämpar för att våga ta sin plats i en redan sammansvetsad grupp. Med sina krönikor vill Lotta belysa problem som utanförskap, utfrysning och "vi och dom".

flicka gränser i sand

Bakterier bygger barns immunförsvar

Barn

Det är viktigt med god handhygien, speciellt i dessa virus- och pandemi-tider. Men det finns faktiskt gånger vi kan stanna upp och tänka efter runt handhygien. För att barn ska kunna utveckla ett starkt immunförsvar krävs att de blir utsatta för mikrober av olika slag.

kvinna tränar framför datorn

Så här lätt får du en starkare kropp

TRÄNING

Efter att vi passerat 45 förändras kroppen och utsätter man inte den för påfrestningar så tappar du lättare muskulatur. Det påverkar oss på så sätt att vi orkar mindre,  får en sämre balans och därmed riskerar att göra illa oss om vi ramlar.  Det är viktigt att se till att belasta musklerna. Har du ett stillasittande jobb och inte cyklar eller går till ditt arbete bör du lägga in tre styrkepass i veckan samt se till att röra på dig en halvtimma varje dag.

ung glad kvinna sträcker upp händerna

D3 och zink minskar risken att insjukna i covid-19

Hälsa

Nya analyser visar att risken för att insjukna i covid-19 ökade med 90 procent vid brist på D3 och zink. Rapporten visade också att D3 och zink ger ett starkt skydd mot svårare symtom för den som insjuknat i covid-19. Det skriver Nordic Nutrition Councils på sin hemsida.

Paranötter i en skål

Därför är paranötter så nyttiga

Kost

Paranötter är inte bara goda, det är riktigt hälsosamma också. Förutom att de innehåller vitaminer och mineraler så är halten av nyttiga fetter hög. Äter du en paranöt per dag så får du i dig dagsdosen av selen.

Mat som mättar under hösten

Kost

På vintern är det gott med varm mat som mättar. Undvik de snabba kolhydraterna, som lätt lägger sig runt midjan. Lär dig att äta rätt, och håll dig mätt länge. Det finns en hel del bra mat som gör kroppen nöjd och mätt – utan att du konsumerar en massa kalorier. Här kommer några livsmedel.

 

Närbild på rinnande duschmunstycke

Att skippa duschen – bra eller dåligt?

Hud

Begreppet "no shower" har blivit en stor och lite oväntad trend i Hollywood. Det handlar om att vänta tills man luktar illa, eller tills man är smutsig, innan man duschar. Men det är inte så tokigt som det låter, här förklarar vi varför!

Närbild på kroppar av medelålders kvinnor som dansar i danssal

Krönika: “När vi blir så där onödigt rädda”

Krönikan

Lotta Lagerberg längtade efter att få göra något som fyller henne med glädje i pandemin och anmälde sig till en dansskola för 40-plussare. Med denna krönika – den första av totalt tre i en följetong – vill Lotta belysa det som hon först trodde var covid-rädsla, men som visade sig handla om något annat och allt för vanligt: utfrysning.