brod

Vad är det för fel på gluten?

Varför är det så många som mår dåligt av gluten? Varför pratas det så mycket om det – är det en hype eller inte? Här reder näringsterapeuten Ellinor Ladenberg ut begreppen och svarar på några viktiga frågor om gluten.

Gluten kommer från det engelska ordet ”glue” som betyder klister. Och gluten fungerar som ett slags klister. Det används både som en form av en stabilisator i vissa livsmedel och som konsistensgivare. Gluten är ett protein som finns i sädeslagen vete, råg och korn och i mindre omfattning i havre. Gluten är det som gör bröd och bullar ”fluffiga” och ger en mer lättarbetad deg.

Sädeslagen har förädlats
De sädeslag som finns idag är inte detsamma som de uråldriga sädeslag som de härstammar från. Sädeslagen och då framförallt vetet har blivit hybridiserat och förändrat mot den uråldriga formen och tål nu både kyla bättre och ger större skördar än det ursprungliga vetet. Vårt moderna vete innehåller också mer gluten, än det uråldriga vetet men hur mycket är svårt att svara på.

Mer gluten nu än förr
Det är inte ovanligt att bagare använder extra gluten till degen för att få ”fluffigare” bröd. Många blir förvånande över att det även finns gluten i många produkter som inte är bröd, pasta och bakverk. Det går till exempel att hitta gluten i schampo, godis, salladsdressing och mycket mer – det används som en stabilisator i processad mat.

LÄS OCKSÅ: 7 tecken på att du inte tål gluten

Ätit spannmål i 10 000 år
Numera är spannmål en vanlig ingrediens i vår kost. Men har det alltid varit så? Nej, spannmål började göra sitt intåg i den moderna kosten i och med att nomaderna började bosätta sig och bli jordbrukare, detta hände för cirka 10 000 år sedan. Rent evolutionärt har vi alltså inte ätit spannmål mer än under 10 000 år, vilket är förhållandevis kort tid jämfört med hur länge vi människor har funnits på jorden.

 

Vi äter gluten ofta
Många av oss äter gluten flera gånger per dag. Det kan vara smörgås till frukost, pasta till lunch, bulle till fika, paj till middag och smörgås till kvällsmat. Gluteninnehållet i bröd med extra tillsatt gluten, pasta- och pizzakulturen – som ökat lavinartat under de senaste 30 åren – och att vi exponeras för gluten i andra produkter som godis, buljonger, såser, tandkräm med mera gör att vi får i oss stora mängder gluten varje dag.

LÄS OCKSÅ: Naturligt glutenfria alternativ till vete, korn och råg

Rätt enzymer saknas
När vi gör det utsätts våra kroppar för ett ämne som vi från början inte kan bryta ner– vi har inte de enzymer som krävs för att ta hand om gluten. Lägg ihop det med att vår tarmflora blivit alltmer utarmad på grund av läkemedel som antibiotika, stress och socker och dylikt.

Kropparna säger ifrån
Det är sannolikt att tro att vi har kunnat tolerera en mindre mängd gluten när våra kroppar hade en friskare bakterieflora och då vi inte åt gluten i sådana mängder som vi gör idag. Men nu säger många kroppar helt enkelt ifrån, många får symtom på glutenkänslighet och allt fler drabbas av den autoimmuna sjukdomen celiaki.

LÄS OCKSÅ: Högst risk för glutenintolerans bland svenska barn

Celiaki har ökat lavinartat de senaste 50 åren
Celiaki är en autoimmun reaktion riktad mot enzymet transglutaminas. Den utlöses av gluten i vete och motsvarande prolaminer i råg och korn och drabbar personer med genetiska förutsättningar för det. Resultatet blir en inflammerad tunntarmsslemhinna, vanligen utan synliga villi eller tarmludd.

Autoimmuna besvär förekommer tio gånger oftare hos celiakipatienter än hos resten av befolkningen. Det är därför mycket viktigt att den som har autoimmuna problem testar sig för celiaki, i många fall kan det vara celiaki som är det problem som har utlöst autoimmuniteten.

Lång väg mot diagnos
Det tar i genomsnitt sex till sju år att få en celiakidiagnos och många patienter får lida mycket i onödan. Det som gör det hela så lömskt är att det det kan ta sig uttryck som olika symtom i kroppen – inte bara magbesvär som vi normalt sammanknippar med en lkänslighet för gluten. Istället uppsår problemen där man har sin ”svagaste” genetiska länk.

• En del får problem med lederna och värk och inga andra symtom.
• En del drabbas av infertilitet och inga andra symptom.
• En del får depression och inga andra symtom.
• En del får problem med sköldkörteln och inga andra symtom.
• En del drabbas av migrän, hyperaktivitet, koncentrationsproblmatik.

 

Enbart en av åtta beräknas få problem med magbesvär av olika slag.

Seriös forskning finns
Det finns många erkända och seriösa forskare inom området. Alessio Fasano från Italien är en av de mest framstående forskarna inom celiaki och glutenområdet. Redan 2003 publicerade han och hans forskargrupp en studie som visade att 1 av 133 personer har celiaki, det är nästan 100 gånger fler än man tidigare hade trott. Nedan följer en lista på symtom där celiaki kan ligga bakom.

Barn
• Hudproblem, eksem
• Tillväxtproblem
• Emaljförändringar på tänderna
• Försenad pubertet
• Mage-tarmproblem.

Vuxna
• Anemi – järnbrist
• Hepatit– förhöjda levervärden inflammation i levern
• Artit
• Epilepsi

NCGS – Non Celiac Gluten Sensitivity
Fasano och hans forskargrupp har även tittat närmare på begreppet glutenkänslighet eller det som heter Non Celiac Gluten Sensitivity på engelska. Det finns vetenskapliga bevis för att detta existerar. Där handlar det om ett stort mörkertal,  så många som 30-60 procent kan vara drabbade enligt glutenexperten Dr Tom O’Bryan.

Diffusa symtom vanligt
Symtomen kan variera och är många gånger diffusa, det kan röra sig om allt från trötthet, depression, ledvärk och IBS till autoimmuna besvär. Många som inte har celiaki men som ändå mår bättre av en glutenfri kost kan alltså lida av NCGS. Även andra parametrar kan spela in, alltifrån FODMAPs – det vill säga vissa kolhydrater som finns i säd och andra kolhydrater – till allergier mot andra ämnen i vetet  kan samverka med en känslighet mot gluten.

Fördröjd immunreaktion
En glutenkänslighet kan också vara en veteallergi eller en fördröjd immunreaktion mot vete. Det finns med andra ord ett spektrum av olika känsligheter att ta hänsyn till vilket gör glutenkänslighet till ett komplext problem.

 

En del kan bli bättre på att utesluta FODMAPs ur kosten medan andra mår bättre av att helt ta bort de spannmål som innehåler gluten.Vissa kan också ha känslighet mot havre och få korsreaktioner mot majs, ris, quinoa.

Testa mot antikroppar
Den som misstänker att den är glutenkänslig och har testat sig för och uteslutit celiaki kan testa sig för IgA, IgE eller IgG antikroppar för att se om det finns allergier eller känslighet mot säd. Detta går att göra inom sjukvården eller hos en seriös näringsterapeut.

Prova uteslutningsmetoden
Om man får negativa utslag på celiakitest och andra allergitester och forfarande inte mår bra så kan det vara en bra idé att sluta helt med gluten under 30 dagar och se vad som händer med eventuella besvär. Känns det bättre och symtomen kommer tillbaka när man sedan återinför gluten är det högst troligt att man är känslig mot gluten.

Av Ellinor Ladenberg, näringsterapeut

Texten är en kortad och bearbetad version av Ellinor Ladenbergs text "Varför mår så många dåligt av gluten?". Texten finns att läsa i sin helhet på Ladenberg.se

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor(@)kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Överträningssyndrom har nått vanliga motionärer

TRÄNING

Att elitidrottare pressar sig för hårt och kan drabbas av överträningssyndrom, OTS, det är vida känt. Men nu har OTS även nått elitmotionärerna. Symtomen är svårupptäckta eftersom de handlar om humörsvängningar, infektioner, dålig aptit och en oförklarlig trötthet.  Det finns bara ett sätt att komma ur situationen.

”Ketogen kost hjälpte mig bli fri från depression”

Mental hälsa

En ketogen diet har många fördelar enligt anhängarna, förutom att den underlättar att hålla vikten sägs den bidra till allmänt bättre välmående och större mental klarhet. Hanna Gillving är funktionsmedicinsk terapeut och kom nyligen ut med boken ”Keto-licious”, och för hennes del bidrog en omläggning till det hon kallar ketogen livsstil till att hon äntligen blev fri från mångåriga besvär med psykisk ohälsa.

Movemberutmaningen – inget barn ska behöva säga ”Hej då pappa”

Krönikan

Jag var sju år när vi fick telefonsamtalet från sjukhuset som sa att pappa hade ramlat ihop i hissen. Hans liv gick inte att rädda. Hjärtat hade gett upp. Att förlora en förälder var givetvis tufft, men idag har jag valt att se det som min största motivation. För jag har en dröm, jag har en vision: Inget barn ska behöva säga ”Hejdå pappa”, det skriver  Pierre Mörck i denna krönika där han vill inspirera till mer rörelse och uppmärksamma ohälsan bland män.

 

Hästar kan läsa av våra känslolägen – och lägger dem på minnet

Husdjur

Det finns fog för uttrycket att ha minne som en häst. Du som ägt eller tillbringat mycket tid med en häst har kanske upplevt att ni har en speciell kontakt. Kanske har du känt något som liknar vänskap eller att hästen är en del av familjen. Nu visar forskning att känslan troligen är ömsesidig. Hästar kan nämligen inte bara läsa av våra känslolägen – de lägger dem även på minnet.

Djagacida – ris och bönor från Kap verde

Recept

Detta recept på en enkel och väldigt god risrätt från Kap Verde kommer från boken vegetariska recept från hela världen hittar du i den gröna kokboken boken "Zeinas green kitchen" av den omtyckta matprofilen Zeina Mourtada som driver bloggen Zeinas kitchen..

Doftöverkänslighet – ett dolt handikapp

Allmänt

Trots att tre miljoner svenskar kan besväras av dofter är osäkerheten om behandling och vad omgivningen kan göra stor, det visar en ny undersökning. Missförstånden är många och var tredje person tror att det kan vara ett psykiskt sjukdomstillstånd. Med Parfymfria veckan hoppas initiativtagarna kunna slå hål på myterna kring sjukdomen och öka kunskapsnivån.

Nya rön inom svensk cancerforskning kan ge effektivare behandling

Forskning

Cirka 60 000 svenskar får varje år ett cancerbesked där tumören är av elakartad karaktär. Trots det går dödligheten i cancer ner, men sjukdomen skördar ändå tusentals liv varje år. Det forskas brett och på olika typer av mediciner för att bromsa och bota cancer. Vid Lunds universitet har man tittat på hur tumörceller kommunicerar med andra ställen i kroppen för att förstå hur spridningen går till. Det ger hopp om nya behandlingsformer.

 

Är mjölk hälsosamt eller helt onödigt?

Allmänt

Mat väcker alltid starka känslor. Om mjölk är nyttigt eller inte, det diskuteras ofta. En del går i starkt försvarsläge, medan andra ifrågasätter om mjölk är viktigt att dricka. När Kureras kostrådgivare, Cathrine Schück, gjorde ett inlägg på Facebook om varför hon rekommenderar en mjölkfri månad möttes hon av en storm av kritik, och frågade sig varför mjölk blivit ”en helig ko”.

 

De sticker hål på myten om psykopaten

Mental hälsa

Tror du att din chef är psykopat? Eller din granne eller din pojkvän? Sannolikheten är stor att du misstar dig. Vi lever i en tid då myterna om psykopater frodas som aldrig förr, det är något Marianne Kristiansson och Karolina Sörman, båda med stor kunskap i ämnet vill råda bot på. Kurera ställde några frågor till författarna till boken ”Psykopaten”.

 

D-vitamin ger KOL-patienter färre skov

Forskning

För låga värden av D-vitamin har visat sig vara utbrett, framförallt bland den nordiska befolkningen eftersom solen är vår främsta källa för inlagring av vitaminet i kroppen. D-vitaminbrist kan ge allt från värkande muskler och benbrott till allvarliga sjukdomar som depression. En studie på KOL-patienter visade att om de som hade normala nivåer D-vitamin minskades risken markant för besvärliga skov.  

Har du koll på sömncykeln? Den styr om du sover bra eller dåligt

Forskning

Oro och stress hör ihop. Det är känslor som gör att ditt sympatiska stressystem är för aktivt när det är dags att sova. Om stressystemet håller kvar kortisolet på en hög nivå, då är det inte bara svårt att somna, du vaknar oftast mellan två och fyra på natten och har svårt somna om. Det finns förstås en lösning på problemet. Det handlar om att få din sömncykel att fungera som den ska.

Therese ändrade kosten och blev frisk från en ilsken reumatisk värk

Hälsa

För tio år sedan drabbades Therese Gillberg, 41 år, av en aggressiv reumatisk sjukdom. Hon provade sig igenom alla mediciner sjukvården kunde erbjuda, men ingenting fungerade. Fem år senare, efter två operationer och månader av sängliggande beslöt hon sig för att hitta sin egen väg bort från värken. Hon lade om kosten och efter bara tre månader var hon medicinfri. Idag är Therese frisk från sin ”kroniska” sjukdom.

Låginflammatorisk kost prövas på reumatiska barn

Forskning

Nu provar Akademiska sjukhuset i Uppsala låginflammatorisk kost som medicin för barn med inflammatorisk ledsjukdom. Tidigare har barn och tonåringar behandlats med smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel, men nu söker läkarna alternativ och komplement till den traditionella behandlingen.

 

Förläng livet med styrketräning

Hälsa

Sverige är bland de länder som har flest personer med stillasittande jobb. Vi sitter nio-tio timmar varje dag och det påverkar hälsan. Vi behöver röra på oss mer, men det behöver inte bli jobbigt och ta en massa tid. Lite fler promenader kan förändra en hel del, och lägger du bara till lite styrketräning någon dag i veckan kan det betyda mycket för din hälsa. Studier visar att om du lyfter lite vikter kan det faktiskt förlänga sitt liv – med hela 15 år.