brod

Vad är det för fel på gluten?

Varför är det så många som mår dåligt av gluten? Varför pratas det så mycket om det – är det en hype eller inte? Här reder näringsterapeuten Ellinor Ladenberg ut begreppen och svarar på några viktiga frågor om gluten.

Gluten kommer från det engelska ordet ”glue” som betyder klister. Och gluten fungerar som ett slags klister. Det används både som en form av en stabilisator i vissa livsmedel och som konsistensgivare. Gluten är ett protein som finns i sädeslagen vete, råg och korn och i mindre omfattning i havre. Gluten är det som gör bröd och bullar ”fluffiga” och ger en mer lättarbetad deg.

Sädeslagen har förädlats
De sädeslag som finns idag är inte detsamma som de uråldriga sädeslag som de härstammar från. Sädeslagen och då framförallt vetet har blivit hybridiserat och förändrat mot den uråldriga formen och tål nu både kyla bättre och ger större skördar än det ursprungliga vetet. Vårt moderna vete innehåller också mer gluten, än det uråldriga vetet men hur mycket är svårt att svara på.

 

Mer gluten nu än förr
Det är inte ovanligt att bagare använder extra gluten till degen för att få ”fluffigare” bröd. Många blir förvånande över att det även finns gluten i många produkter som inte är bröd, pasta och bakverk. Det går till exempel att hitta gluten i schampo, godis, salladsdressing och mycket mer – det används som en stabilisator i processad mat.

LÄS OCKSÅ: 7 tecken på att du inte tål gluten

Ätit spannmål i 10 000 år
Numera är spannmål en vanlig ingrediens i vår kost. Men har det alltid varit så? Nej, spannmål började göra sitt intåg i den moderna kosten i och med att nomaderna började bosätta sig och bli jordbrukare, detta hände för cirka 10 000 år sedan. Rent evolutionärt har vi alltså inte ätit spannmål mer än under 10 000 år, vilket är förhållandevis kort tid jämfört med hur länge vi människor har funnits på jorden.

Vi äter gluten ofta
Många av oss äter gluten flera gånger per dag. Det kan vara smörgås till frukost, pasta till lunch, bulle till fika, paj till middag och smörgås till kvällsmat. Gluteninnehållet i bröd med extra tillsatt gluten, pasta- och pizzakulturen – som ökat lavinartat under de senaste 30 åren – och att vi exponeras för gluten i andra produkter som godis, buljonger, såser, tandkräm med mera gör att vi får i oss stora mängder gluten varje dag.

LÄS OCKSÅ: Naturligt glutenfria alternativ till vete, korn och råg

Rätt enzymer saknas
När vi gör det utsätts våra kroppar för ett ämne som vi från början inte kan bryta ner– vi har inte de enzymer som krävs för att ta hand om gluten. Lägg ihop det med att vår tarmflora blivit alltmer utarmad på grund av läkemedel som antibiotika, stress och socker och dylikt.

Kropparna säger ifrån
Det är sannolikt att tro att vi har kunnat tolerera en mindre mängd gluten när våra kroppar hade en friskare bakterieflora och då vi inte åt gluten i sådana mängder som vi gör idag. Men nu säger många kroppar helt enkelt ifrån, många får symtom på glutenkänslighet och allt fler drabbas av den autoimmuna sjukdomen celiaki.

LÄS OCKSÅ: Högst risk för glutenintolerans bland svenska barn

Celiaki har ökat lavinartat de senaste 50 åren
Celiaki är en autoimmun reaktion riktad mot enzymet transglutaminas. Den utlöses av gluten i vete och motsvarande prolaminer i råg och korn och drabbar personer med genetiska förutsättningar för det. Resultatet blir en inflammerad tunntarmsslemhinna, vanligen utan synliga villi eller tarmludd.

Autoimmuna besvär förekommer tio gånger oftare hos celiakipatienter än hos resten av befolkningen. Det är därför mycket viktigt att den som har autoimmuna problem testar sig för celiaki, i många fall kan det vara celiaki som är det problem som har utlöst autoimmuniteten.

Lång väg mot diagnos
Det tar i genomsnitt sex till sju år att få en celiakidiagnos och många patienter får lida mycket i onödan. Det som gör det hela så lömskt är att det det kan ta sig uttryck som olika symtom i kroppen – inte bara magbesvär som vi normalt sammanknippar med en lkänslighet för gluten. Istället uppsår problemen där man har sin ”svagaste” genetiska länk.

• En del får problem med lederna och värk och inga andra symtom.
• En del drabbas av infertilitet och inga andra symptom.
• En del får depression och inga andra symtom.
• En del får problem med sköldkörteln och inga andra symtom.
• En del drabbas av migrän, hyperaktivitet, koncentrationsproblmatik.

Enbart en av åtta beräknas få problem med magbesvär av olika slag.

Seriös forskning finns
Det finns många erkända och seriösa forskare inom området. Alessio Fasano från Italien är en av de mest framstående forskarna inom celiaki och glutenområdet. Redan 2003 publicerade han och hans forskargrupp en studie som visade att 1 av 133 personer har celiaki, det är nästan 100 gånger fler än man tidigare hade trott. Nedan följer en lista på symtom där celiaki kan ligga bakom.

Barn
• Hudproblem, eksem
• Tillväxtproblem
• Emaljförändringar på tänderna
• Försenad pubertet
• Mage-tarmproblem.

Vuxna
• Anemi – järnbrist
• Hepatit– förhöjda levervärden inflammation i levern
• Artit
• Epilepsi

NCGS – Non Celiac Gluten Sensitivity
Fasano och hans forskargrupp har även tittat närmare på begreppet glutenkänslighet eller det som heter Non Celiac Gluten Sensitivity på engelska. Det finns vetenskapliga bevis för att detta existerar. Där handlar det om ett stort mörkertal,  så många som 30-60 procent kan vara drabbade enligt glutenexperten Dr Tom O’Bryan.

Diffusa symtom vanligt
Symtomen kan variera och är många gånger diffusa, det kan röra sig om allt från trötthet, depression, ledvärk och IBS till autoimmuna besvär. Många som inte har celiaki men som ändå mår bättre av en glutenfri kost kan alltså lida av NCGS. Även andra parametrar kan spela in, alltifrån FODMAPs – det vill säga vissa kolhydrater som finns i säd och andra kolhydrater – till allergier mot andra ämnen i vetet  kan samverka med en känslighet mot gluten.

Fördröjd immunreaktion
En glutenkänslighet kan också vara en veteallergi eller en fördröjd immunreaktion mot vete. Det finns med andra ord ett spektrum av olika känsligheter att ta hänsyn till vilket gör glutenkänslighet till ett komplext problem.

En del kan bli bättre på att utesluta FODMAPs ur kosten medan andra mår bättre av att helt ta bort de spannmål som innehåler gluten.Vissa kan också ha känslighet mot havre och få korsreaktioner mot majs, ris, quinoa.

Testa mot antikroppar
Den som misstänker att den är glutenkänslig och har testat sig för och uteslutit celiaki kan testa sig för IgA, IgE eller IgG antikroppar för att se om det finns allergier eller känslighet mot säd. Detta går att göra inom sjukvården eller hos en seriös näringsterapeut.

Prova uteslutningsmetoden
Om man får negativa utslag på celiakitest och andra allergitester och forfarande inte mår bra så kan det vara en bra idé att sluta helt med gluten under 30 dagar och se vad som händer med eventuella besvär. Känns det bättre och symtomen kommer tillbaka när man sedan återinför gluten är det högst troligt att man är känslig mot gluten.

Av Ellinor Ladenberg, näringsterapeut

Texten är en kortad och bearbetad version av Ellinor Ladenbergs text “Varför mår så många dåligt av gluten?”. Texten finns att läsa i sin helhet på Ladenberg.se

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor(@)kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Så slapp Annika sina värmevallningar

50 +

Annika R Malmberg, 55, är VD i bolaget Hamilton Group och en av Sveriges mest anlitade föreläsare. För drygt ett och ett halvt år sedan kände hon av sin första värmevallning, precis när hon trodde att klimakteriet passerat. En näringsterapeut som försåg henne med kosttillskott, och nu är besvären nästan helt borta.

Monika Björn kollage två bilder

Monika Björn: ”Så blir du stark genom klimakteriet”

Hälsa

Monika Björn är 48 år, PT, yogalärare och en entreprenör inom träning och utbildning. För två år sedan fick hon en rad otrevliga kroppsliga besvär samtidigt som den dagliga träningen gick trögt. Först förstod inte Monika att hon hamnat i klimakteriet. Bristen på upplysning fick henne att ta reda på hur hon kunde må bättre. Den samlade kunskapen om menopaus resulterade hon i boken "Stark genom klimakteriet".

Sabina Dufberg och Charlotta Flinkenberg:

Dufberg och Flinkenberg: ”Man behöver inte vara strikt för att hålla vikten”

Intervju

I dessa tider greppar många efter quickfixes och tror att radikala förändringar är det som ger resultat för hälsan. Med sin nya bok ”Ditt livs form – med 80/20-metoden”, vill journalisten Charlotta Flinkenberg och fitnessprofilen Sabina Dufberg visa att en balanserad njutning är en bättre väg att gå. "Det är ingen diet utan ett sätt att leva", säger de i en intervju med Kurera.

mjölkbil

Mejeri satsar på närproducerad kärlek

Eko/miljö

Kanske hade de tröttnat på program som "Gift vid första ögonkastet" och "Bonde söker fru"?  Eller kanske hade någon i ledningen gått all in på nät- och appdejting hela hösten, bränt sin nuna där och nu sett chansen att utnyttja företagets mjölkbil för eget kärleksintresse?  Hur det än gick till fixade mejeriet i alla fall sig en egen dejtingserie. Kanalen? Sociala medier givetvis.  Och platsen där serien utspelar sig? Jo, bak i mjölkbilen förstås. 

barn i sjuksäng

Allt fler barn överlever cancer – men tuffa behandlingar ger många komplikationer

Gravid/barn

I genomsnitt ett av Sveriges 1,6 miljoner barn drabbas varje dag av cancer och sjukdomen är idag den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1-14 år. Men samtidigt som allt fler överlever är också medicinska komplikationer eller bestående men vanliga efter avslutad behandling – behandlingar som är alldeles för tuffa för många barn. Vid akut lymfatisk leukemi – den vanligaste cancerformen hos barn – klassas själva behandlingen som näst vanligaste dödsorsak.

Kvinna håller hand mot sin kind inomhus

Bästa knepen för inomhushuden

Hud

Under vintern blir huden extra torr – och att vi befinner oss mer inomhus gör att huden torkar ut ytterligare. När huden blir torr blir den lättare känslig. Kureras hudvårdsexpert Johanna Bjurström berättar mer hur vi bäst tar hand om inomhushuden.

agneta sjödin i kollage med hjärtbilder

Agneta Sjödin om sin kärlek till hjärtan

Intervju

Hon har alltid varit en teckensökare och när hjärtan plötsligt började att dyka upp längs hennes väg började hon att fotografera dem. Och skapade sedan olika kärleksfulla budskap till bilderna, så kallade positiva affirmationer. Nu vill hon inspirera fler till att göra detsamma. "Vi blir vad vi tänker. Genom att använda affirmationer kan vi successivt förändra våra tankar, känslor och uppfattningar", säger Agneta Sjödin, aktuell med nya boken ”100 affirmationer till hjärtat”.

TV-psykologen Fredric Bohm

TV-psykologen: ”Därför är du fortfarande singel”

Sex- och relationer

"Alla har någon att älska utom jag." Så har nog många av oss tänkt någon gång – men för vissa blir singelskapet av mer bestående art. Trots att man inget hellre vill än att få ingå i tvåsamhet. Andra försöker och försöker – men fortsätter att få sitt hjärta krossat. Varför är det så? undrade Kurera – och beslöt att ta experthjälp.  "Det vanligaste misstaget är förmodligen att man inte inser sitt värde", säger relationsexperten Fredric Bohm.

Vegetarisk pad thai

Vegetarisk pad thai

Recept

Du har antagligen provat och gillat den traditionella thailändska rätten pad thai, antingen på exotisk resa eller i thai-kiosken runt hörnet. Här är ett recept i till-tweakad form för att stötta din hälsa och förse dig med rätt sorts kolhydrater, bra fetter och mycket grönsaker. Gott, lätt – och nyttigt!

Kvinna och man gör ett lyft i dirty dancing style

Kaos i hormonerna? Så får du hormonell balans!

Naturlig hälsa

Akne, PMS, infertilitet, PCOS, dåligt minne, oregelbunden mens, minskad sexlust, sömnbesvär – med mera. Visste du att samtliga av dessa åkommor kan bero på din hormonbalans – eller brist därpå? Kureras näringsexpert, naturläkaren Zarah Öberg, berättar mer om hur våra hormoner kan ställa till det för oss – och hur vi råder bot på problemet.

Liten pojke sitter i fönster och tittar ut

Epilepsiincidensen ökar – fler fungerande behandlingar krävs

Allmänt

Den andra måndagen i februari varje år uppmärksammas sjukdomen epilepsi runtom i världen i form av Världsepilepsidagen. Dagen är viktig för att sprida kunskap menar förespråkare. För trots att epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna i världen, och antalet drabbade globalt ökar, är den fortfarande på många sätt ett mysterium. 

Lårmuskel och måttband

När storleken spelar roll – för förbränningen

Träning

Stora muskler kräver mycket energi – även under vila. Så vill du öka din energiförbrukning och få din kropp att bränna fler kalorier – dygnet runt – finns det ett knep du bör känna till. Enkelt summerat lyder knepet: Öka din muskelmassa i rumpa och lår. Här får du veta mer om varför.

Havtornsextraktet hjälpte Lenas muntorrhet

Hälsa

Lena Lidberg, 61 år, fick medicin för sin IBS-mage för tio år sedan. Läkemedlet lugnade magen men gav henne muntorrhet som biverkan. Då gick hon till Apoteket för att få lindring i munnen, men den medicinen gav henne magproblemen tillbaka. Ett havtornsextrakt löste muntorrheten och Lena har tagit kosttillskottet varje dag sedan hon fann det för tio år sedan.

Barnfamilj i skidbacken

Knepen som håller er friska i vabruari

Naturlig hälsa

Februari må kallas "vabruari" men sjukdomarna fortsätter att dugga tätt även i mars och april. Förkylning och influensa orsakar tillsammans mer sjukfrånvaro än någon annan sjukdom. Gemensamt för dem båda är att de orsakas av virus, vilket antibiotika inte biter på.  Det finns det däremot annat som gör. Här är sju vetenskapligt bevisade virusknep som stärker kroppen  – och minimerar vabbdagarna.

“Klimakteriet en naturlig del av åldrandet – pyttsan!”

Kurera debatt

Klimakteriet är en naturlig del av åldrandet Pyttsan! Varför skulle det vara det? Färre kvinnliga hormoner i kroppen som gör att både utsidan och insidan förändras. Var är det som är så naturligt med det frågar sig bloggaren Katharina Wallenborg, 53 som rekommenderar de som har besvär att ge östrogenet en chans – och helst det bioidentiska.

Ny forskning: PFAS överförs från mamma till foster under graviditeten

Gravid/barn

PFAS är en grupp kemikalier som använts sedan tidigt 1900-tal och finns överallt runtom oss. Bland annat i smink, teflonpannor och kläder. De bryts ner långsamt eller inte alls och stör kroppen på flertalet sätt. Men dessa hormonstörande ämnen går över från mamma till barn under graviditeten som ofta får lika höga halter som en vuxen. Det visar en ny studie från forskare vid Karolinska institutet, som menar att nya gränsvärden nu måste sättas utifrån vad foster klarar.

Man lyfter lekfullt upp kvinna på strand

Därför är kväveoxid nyckeln till ett bra sexliv

Hälsa

Stela kärl och kärlförträngningar kan ge sämre cirkulation. Kärlväggarna, vars uppgift är att producera kväveoxid, kan då ha fått beläggningar av fett och plack. Ett tydligt tecken på att kärlfunktionen blivit sämre är när män får potensproblem. Kurera träffade Stefan Arver, docent och överläkare på andrologmottagningen vid Karolinska sjukhuset, som förklarar hur man kan stärka kärlen och öka blodflödet.

skolmatsal

Färre cancerfall med högre kvalitet på skattefinansierad mat

Hälsa

De tre miljoner skattefinansierade måltider som serveras dagligen inom vård, omsorg och skola spelar flera viktiga roller när det gäller att förbättra folkhälsan – inte minst när det gäller att minska olika typer av livsstilsrelaterad cancer och hjälpa till vid rehabilitering. Det menar föreningen Frisk mat, som bland annat lutar sig mot en ny rapport från högt ansedda World Cancer Research Fund (WCRF).

tina utomhus

Tinas fötter är äntligen varma igen

Hälsa

När Tina Rose skulle sova var både fötter och händer iskalla. Trots att hon använde varma sockor när hon kröp ner under täcket var fötterna svåra att värma upp. Kalla händer och fötter beror ofta på cirkulationsproblem och Tina valde att testa ett extrakt från tempelträdens blad för att öka sin cirkulation.

ung kvinna i vinterlandskap blundar och andas

Andning – ett underskattat verktyg att hantera stress

Hälsa

Att andas. Sällan har väl något tagits lika för givet – eller ifrågasatts så lite. När det i själva verket borde vara precis tvärtom. För faktum är att denna tämligen lågmälda funktion i vår kropp är själva nyckeln till vårt nervsystem – och en viktig länk mellan kropp och sinne.

Erik Hörstadius

Erik Hörstadius: ”Så blir en tjockis en permanent-smalis”

Krönikan

"Hunger och energilöshet accepteras som bantarens nödvändiga följeslagare. Genom en stark viljeinsats förväntas man härda ut." När Erik Hörstadius vann "Biggest Loser VIP " 2018 gick han gick ner 35 kilo på mindre än fyra månader och sänkte sin metabola ålder från 70 till 40 år. I sin krönika beskriver han hur man genom ett fokusskifte kan kortsluta systemet – och gå ner i vikt utan att behöva plåga sig.

Morotskaksbollar

Morotskaksbollar

Raw food

Älskar du morotskaka? Tänkte väl det. Då kommer du att bli fullkomligt förälskad i de här bollarna. Förhållandevis nyttiga är de också. Ät och njut.

Löpning – en av de mest effektiva träningsformer som finns

Löpning – en av de mest effektiva träningsformer som finns

Träning

Funderat på att börja jogga men inte kommit till skott? Dags att tänka om. Att springa ger mängder av hälsofördelar – och blir efter en tid dessutom kul. Hävdar i alla fall löparna själva. "Ja, det stämmer. Ge det lite tid bara. Snart kommer du att längta efter nästa pass och den härliga känslan löpning ger", säger löpcoachen och maratonlöparen Camilla Rahm till Kurera.