Våga face your fears!

Fakta

Madeleine Gauffin är psykolog och psykoterapeut med bas i Uppsala. Hon medverkar varje vecka i SvD där hon svarar på läsarfrågor. Hon har tidigare även varit chefredaktör för den feministiska tidskriften Hertha. Mycket av hennes fokus ligger på rädslor, flow och livspassion - och hur man utifrån olika dåliga måenden hittar vägen till gnista och våga leva mode. Något som primärt inte örs problemfokuserat utan tvärtom, menar hon.

Att våga möta det man mest av allt räds är väldigt viktigt.
Rädslor, av alla de slag, håller oss kvar i livslägen som vi egentligen är klara med och borde röra oss bort från.
Att leva i rädsla är vanligt men hindrar oss från att vara i vårt livsflöde. 

Våra rädslor blir som farthinder av betong. Vi är rädda för att leva och vi är rädda för att dö.
Vi kan vara rädda för att inte klara oss på egen hand, att bli övergivna och bli svikna.

Vi är så rädda att vi inte duger som vi är
Den djupaste rädslan många av oss bär på är att vi inte duger som vi är, att ingen någonsin kan älska oss sådana som vi är och att om vi visar oss som vi är – rädda och sårbara – blir vi lämnade.
Många människor bär inom sig en känsla av djup värdelöshet som man sedan ägnar hela livet åt att kompensera för. Man kompenserar genom prestationer av olika slag, att vara till lags, blir utseendeberoende och mycket mer.

 

► Läs också: 11 saker att komma ihåg om du älskar någon med ångest

Begränsar vårt liv
Inte sällan försöker man så hårt att, genom kompensationer, distraktioner och andra typer av undvikandebeteenden, undvika rädslomöten att vi istället blir helt tömda på energi. Eftersom vi ju lagt all kraft på att upprätthålla vårt försvar mot rädslokontakt. Vi gör våra liv allt mindre för att slippa känna oro och rädsla. En dag finner man att man målat in sig i ett litet hörn där man knappt kan andas.
Men paradoxalt nog leder detta beteende ändå till att vi mår dåligt.

► Läs också: De 5 vanligaste sakerna man ångrar när man dör

Rädslors många skepnader
Rädsla kan anta många olika skepnader. Den kan visa sig i kroppen i symptom som sömnbesvär, värk, oro, stelhet, rastlöshet, och spändhet. Den kan visa sig som en svårighet att fatta beslut – en osäkerhet som genomsyrar vår tillvaro. Vi velar än hit och än dit.
Vi kan känna oss arga, irriterade och vrånga. Klagande och gnälliga. Sura och dömande. Vi kan skapa drama i våra liv. Vi saboterar för oss själva och andra och då framför allt för våra närmaste och våra barn drabbas hårdast. Vi blir dömande mot andra och mot oss själva.

Att våga utmana sig är svårt – men värt det
Lösningen är att börja känna efter, och lära oss att kunna identifiera när vi är rädda. Att försöka hinna före våra automatiska responser och våra undvikande beteenden. Att göra så kräver både självinsikt och mod men vågar vi har vi allt att vinna. Kan vi börja studera våra undanmanövrer, bli bekanta med dem och lära oss att känna igen dem när de dyker upp kan vi också poängtera detta för oss själva: ”Aha… nu är jag rädd för något för nu gör jag så där igen”.

Läs också: Mindfulness lika bra som KBT

Fråga dig själv hur rädslan känns i kroppen
Rädslor kommer och går – hela tiden. Rädslorna lever sitt eget liv tills vi bestämmer oss för att komma känslorna närmre och på spåret.
Att känna igen är en bra början. Vi får som en sekunds betänketid och reflexionsmöjlighet:
Hur kändes det att känna lite av rädslan? Hur känns det i kroppen?
Fundera på vad det är som aktiverar dina olika rädslor. Vilka personer? Vilka situationer? Vilka känslor? Vad av det du möter utanför dig aktiverar dina rädslor?
Hur reagerar du i dessa situationer? Vilka tankar och känslor kommer vanemässigt? Hur blir ditt försvarsbeteende då? Vill du äta, dricka, shoppa, sura, gnälla, döma eller hur gör just du?

Läs också: Probiotika minskar negativa tankar

Dags för ett par nya skor?
Först när du börjar bli medveten om hur du tänker, känner, beter dig kan du handla. Döm då inte dig själv på något sätt. Förstå istället att du lärt dig detta hanteringssätt som ett sätt att klara dig och överleva.
Det var funktionellt då en gång, till exempel när du var liten, men nu är du vuxen och kan få ompröva det du lärde dig då. Man måste inte, och bör inte heller, gå genom hela livet i samma skor. De blir väldigt utnötta då.

Börja ta små pytterisker
Bli medveten om hur just du gör.
Om vi inte gör något alls åt hur vi har det kommer vi att leva hela vårt liv i olika försvar för rädslorna. I kompensationer och distraktioner.
Livet riskerar då att gå förlorat. Synd faktiskt.
Efter ett tag i arbetet med att identifiera och förstå rädslor och undvikande beteenden kan man börja ta små pytterisker.
Små steg mot att våga utsätta sig för lite av det där farliga och efteråt märka att det gick faktiskt jättebra. Upptäcka att ”ingenting av det där jag jämt oroat mig för hände ju”.
Ett sådant litet steg leder till nästa och så fortsätter det…

Läs också: 10 saker att tänka på om den du lever med har ADHD

Se livet som ett riskprojekt – med allt att vinna!
Att våga kliva ur bekvämlighetszonen är stort och våghalsigt men om man tar de små stegen brukar det gå bra. Att våga ta små risker hör livet till. Är du rädd för att visa dig sårbar så börja våga vara lite sårbar. Är du rädd för att vara ensam. Prova lite. Är du rädd för att våga vara dig själv. Börja då med att visa lite av dig.
Jag skulle säga att visa sig som man är, med all sin sårbarhet, är bland det största man kan göra. Och bästa.
Känslan av att bli så glad och nöjd med själv när man vågade och vann är fantastiskt. Men provar du inte får du aldrig veta.
Till slut har du kanske nått en punkt då du kan se livet som ett enda stort riskprojekt. Tänk, vilken utmaning! Så mycket att vinna!
Ja, faktiskt hela sitt eget liv.

Av Madeleine Gauffin, psykolog och psykoterapeut

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke eller en åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika? Då kontaktar du: webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Fakta

Madeleine Gauffin är psykolog och psykoterapeut med bas i Uppsala. Hon medverkar varje vecka i SvD där hon svarar på läsarfrågor. Hon har tidigare även varit chefredaktör för den feministiska tidskriften Hertha. Mycket av hennes fokus ligger på rädslor, flow och livspassion - och hur man utifrån olika dåliga måenden hittar vägen till gnista och våga leva mode. Något som primärt inte örs problemfokuserat utan tvärtom, menar hon.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Mango i skål

Ericas mangobowl med kokos

Desserter/sötsaker

I sin nya bok "Superfood boost" visar Erica Palmcrantz Aziz att nya, bättre vanor varken behöver vara krångliga eller tidskrävande. Här får läsaren lära sig om råvaror som ger lite extra skjuts åt hälsan – eller enkelt översatt ingredienser som är lika mycket mat som de är medicin. Kureras reporter Emma V Larsson testar ett recept och ger sitt omdöme

Övning: Boosta din energi

Träning

Det är lätt att känna sig trött framåt eftermiddagen och då kan det vara svårt att motstå den där chokladkakan. Byt ut eftermiddagsfikat mot en snabb energihöjande yogaövning istället.

Erica Palmcrantz Aziz håller ett mangoldblad

Ericas 10 hälsofavoriter

Hälsa

Erica Palmcrantz Aziz delar med sig av sina tio absoluta hälsofavoriter. Träning och det japanska matchatéet hamnar högt upp på listan andra kärlekar är skratt och att göra egna ansiktskrämer. Erica är lika noga ned vad hon har på utsidan som vad hon stoppar i kroppen.

Lyckad semester med adaptogener

Hälsa

När det är dags för semester brukar Ann-Sofi Kronvall, 53 år, alltid rasa ihop. Antingen blir hon förkyld eller så sover hon sig igenom den första veckan. Men förra året laddade Ann-Sofi med så kallade adaptogener, naturliga ämnen som bland annat förbättrar kroppens återhämtningsförmåga och resultatet blev helt annorlunda.

Pinus maritima tallskog i norra portugal

Därför bör du upptäcka pyknogenol

Naturlig hälsa

Har du upptäckt ämnet pyknogenol än? Om inte är det dags nu. Det helt naturliga ämnet, som kommer från barken från en specifik typ av tall, är den mest kraftfulla naturliga antioxidant man idag känner till. Pyknogenol gör nytta på en lång rad områden. Här är några av dem.

Karin Isberg

Exklusivt för Kureras läsare: En artikelserie om effektiv stresshantering

Mental hälsa

Karin Isberg är författare och stressexpert. När Kurera hösten 2015 intervjuade henne i en artikel om utmattning blev den snabbt en av sajtens absolut mest lästa artiklar någonsin och fick till och med fick Kureras server att krascha. Nu har Karin skrivit boken "15 sätt att bli fri från stress" där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. Under sommaren kommer du som besöker Kurera.se att få ta del av den.

Jerry Brännmyr

”Din kropp är perfekt men fungerar inte perfekt om du inte tar hand om den”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra – ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själva. Det har blivit dags för Kureras kanske mest åsiktsfulle krönikör att säga sitt: Varsågod Jerry Brännmyr.

johanna bjurström

Hur kan jag minska på stressen?

Krönikan

Stress påverkar din kropp mycket negativt. Att hitta lugna stunder med återhämtning arbetar jag mest personligen med, det är min stora svaghet. Som egenföretagare med många idéer är det en utmaning att kunna hitta stödsystem att luta sig mot för att inte stressen ska påverka mig så mycket. Här ska jag berätta mer om hur jag gör.

brun kvinna i gul bikini vid strandkant med röd drink

Effektivt solskydd – från insidan

Hud

När vi solar förbrukas mängder av E-vitamin och betakaroten som finns naturligt i huden. Genom att tillföra dessa ämnen kan huden lättare skydda sig och behålla sin naturliga balans. Betakarotenet ger dessutom huden en lätt solkysst ton. Här får du veta mer om betakarotenets – och andra näringsämnens förmåga att skydda mot solen.

Zarah Öberg

Zarah Öberg: ”Är noga med att tillskotten är naturliga och fria från tillsatser”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien ”Hälsoprofilerna berättar”, där näringsexperter av olika slag får berätta om hur de tänker kring näring och näringstillskott – ur ett generellt perspektiv. Och så klart avslöja vilka eventuella tillskott de själva äter. Det har blivit dags för den tionde intervjupersonen i serien: Kureras egna näringsexpert Zarah Öberg.

Erica Palmcrantz Aziz

Ericas 8 skäl till att börja superfoodboosta dig

Hälsa

Raw foodinspiratören och kokboksförfattaren Erica Palmcrantz Aziz är aktuell med en nya boken "Superfood boost". Här listar hon de åtta främsta fördelarna med att boosta sitt näringsintag med näringstäta livsmedel eller så kallade superfoods. Fördelar som bland annat inbegriper viktminskning, bättre hälsa och mer energi.

Maya Nestorov

Maya Nestorov – om bästa verktygen för att läka och stärka sig själv

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar", där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv. Och vilka tillskott de själva äter. Det har blivit dags för Maya Nestorov – känd hälsobloggare och "Youtuber".

Mia Hagenmalm i köket

Mia Hagenmalm: ”Ta hand om din mage, sedan kommer allt annat”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själv. Det har blivit dags för vår alldeles egna Kurerabloggare, Mia Hagenmalm.

Fredrik Paulún

Fredrik Paulún: ”Omega-3 bygger upp hjärnan och minskar inflammationer”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilka kosttillskott de anser att gemene man bör prioritera och - inte minst - vilka de är noga med att få i sig själva. Sjunde personen ut: Näringsfysiologen och författaren Fredrik Paulún.

gonorrébakterie

Nya fall av antibiotikaresistens – nu gällande könssjukdomen gonorré

Hälsa

Problemet med resistenta bakterier fortsätter att öka världen över, med risk för att allt mer antibiotika blir verkningslös – något som skulle få katastrofala konsekvenser. Allt fler fall där människor inte reagerar på antibiotikabehandling dyker upp. Nu senast har tre personer smittats av en variant av gonorré som inte går att behandla. Det handlar alltså om en "superbakterie" som har blivit motståndskraftig antibiotika, rapporterar Världshälsoorganisationen WHO. "Gonorré är en väldigt smart bakterie. Varje gång man introducerar en ny typ av antibiotika utvecklar den resistens", säger Teodora Wi, expert på WHO.

Mikaela Bjerring

Mikaela Bjerring: ”Är inte bakteriefloran i balans påverkas hela vår kropp”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång serien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilken näring de själva är noga med att få i sig och vad de oftast rekommenderar till andra. Sjätte personen ut: Näringsterapeuten och succébloggaren Mikaela Bjerring.