Annons
Annons

Vänsterpartiet: ”Utsläppen måste minskas snabbt”

Inför valet 2018 har Kurera skickat ut en enkät till samtliga riksdagspartier med frågor som rör hälsa och miljö. Idag har turen kommit till Vänsterpartiet där Karin Rågsjö och Jens Holm svarar på frågor från Kureras expertpanel.

Redaktionen

6 september, 2018
Vänsterpartiet: ”Utsläppen måste minskas snabbt”
Dela inlägget

Inför valet 2018 har Kurera skickat ut en enkät till samtliga riksdagspartier med frågor som rör hälsa och miljö. Idag har turen kommit till Vänsterpartiet där Karin Rågsjö och Jens Holm svarar på frågor från Kureras expertpanel.

Alexandra Charles von Hofsten

Jämlikhet
När Kurera frågar Alexandra Charles von Hofsten från 1,6 och 2,6 miljonersklubben vad hon vill ställa för fråga till partierna ställer hon sig frågande till om vård och bedömningar verkligen är kopplade till individuella behov och förutsättningar – eller om föreställningen om en person styrs utifrån kön, bakgrund eller utbildning.

Vad gör ert parti för ökad jämlikhet inom vården?
– Poängen med Vänsterpartiets sjukvårdspolitik är att du ska få den hjälp du behöver – när du behöver den. Men trots att Sverige har en hälso- och sjukvård i medicinsk världsklass så är det inte alltid så idag. Vilken vård du får beror på var du bor, vilket ohälsoproblem du har och hur väl du kan tala för dig. Ibland till och med på vilken försäkring du har. Klassamhället märks allt tydligare i vården. Män och kvinnor behandlas inte lika. De med privata sjukvårdsförsäkringar kan köpa sig förbi köer. Feltänkta vårdvalssystem och vårdgarantier gör att någon som är friskare och mer lönsam att behandla kan komma att prioriteras före dig. Vinstintressen styr ofta var ny vård etableras och till vilka den riktas, vilket gör att pengar som skulle gått till storstädernas arbetarområden eller till glesbygd istället kan gå till områden där människor är friskare och rikare. Högern och Sverigedemokraterna slåss för att det ska förbli så här. Vi kämpar för att det inte ska spela någon roll vad vi har för inkomst eller utbildning, var vi bor eller vad vi har för kön eller könsidentitet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska prioriteras högst oavsett./K.R

LÄS OCKSÅ: Arbete med förebyggande kostråd går långsamt

Friskvård
Peter Feldt är generalsekreterare i Kroppsterapeuternas yrkesförbund och representerar legitimerade fysioterapeuter. Peter arbetar även aktivt med det så kallade BOT-avdraget som innebär att alla – inte bara den vars arbetsgivare erbjuder friskvårdsbidrag – ska få rätt till att få ersättning för friskvård genom ett avdrag liknande RUT och ROT.

Peter Feldt

Två och en halv miljon svenskar säger att de skulle satsa på att få en bättre hälsa om man får bättre förutsättningar såsom ett BOT-avdrag. Hur ser ert parti på det?
– Vi tycker det hälsoförebyggande arbetet och friskvård är mycket viktigt, men anser inte att det är optimalt att införa den här typen av avdrag. Istället bör det göras breda satsningar på såväl sjukvårdens hälsoförebyggande insatser som att öka tillgängligheten och möjligheten för fler att idrotta och motionera med mera.

Komplementär medicin
Siri Lundström är talesperson för Facebookgruppen #Valfrivård som i dags dato har närmare 17 000 medlemmar som önskar större valfrihet inom vården. I samband valet organiserar gruppen en paneldiskussion med representanter från de olika partierna på Kulturhuset i Stockholm för att debattera frågan.

Siri Lundström

Vad är er syn på integrativ vård, vilket innebär att man integrerar andra väl beprövade vårdformer som idag står utanför vården i den etablerde sjukvården.* På vilket sätt arbetar ert parti med att ge möjlighet att välja komplementär vård och öka individens valfrihet?
– Vi anser att all sjukvård ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. En stor del av befolkningen använder sig dock av komplementära eller alternativmedicinska metoder vid sidan av besök i sjukvården. Det är inte alltid människor berättar om dessa behandlingar i vården. Det är problematiskt både för patienter och för sjukvården. För patienter eftersom olika behandlingar kan påverka varandra och förändra effekterna av dessa. Sjukvårdspersonal behöver för att få en helhetssyn på en patients hälsotillstånd och behandling veta vilka komplementära eller alternativa metoder som patienten eventuellt använder. Mot bakgrund av det kan det finnas skäl att diskutera och undersöka hur konventionella och komplementära metoder påverkar varandra och vid behov kan integreras på ett bättre sätt. Inte minst behöver frågan om patientsäkerheten belysas.

*Integrativ medicin avser utveckling och integration av evidensbaserad kunskap från olika alternativa medicinska traditioner för att komplettera den etablerade medicinen.

LÄS OCKSÅ: “Alla vinner på integrativ vård”

Egenvård
Frågan om kosttillskott är brännande och ständigt aktuell, kosttillskott är en viktig näring och omsätter årligen cirka 4,8 miljarder kronor samtidigt som den bidrar till att människor kan ta ansvar för sin egen hälsa. Trots det är befinner den sig ofta i skottlinjen.

Mats Nilsson

Frågan har framtagits i samråd med Mats Nilsson VD för branschorganisationen Svensk egenvård.

Vad gör ert parti för att värna den svenska egenvårdsbranschen?
– Vi har inga särskilda förslag som gäller just egenvårdsbranschen.

LÄS OCKSÅ: Klimatforskare: “Samband mellan extremväder och klimatförändringar”

Miljö
Miljöfrågan kommer från Beatrice Rindevall som är redaktör för Supermiljöbloggen. Sedan starten 2010 har Supermiljöbloggen informerat och skapat debatt kring miljöfrågor. Arbetet har sedan dess renderat en rad utmärkelser och 2015 tilldelades bloggen Världsnaturfondens pris Årets miljöhjälte.

Beatrice Rindevall

Vårt vatten påverkas av både föroreningar och klimatförändringar, som vid översvämningar och torka. Hur vill ni göra för att säkerställa rent vatten åt alla – för såväl människor som djur och jordbruk – i framtiden?
– Jorden förser oss människor med nödvändiga naturresurser. Men naturresurserna är inte oändliga. Jorden har en ekologisk bärkraft som vi inte kan överskrida. För att stoppa effekterna av klimatförändringarna måste utsläppen minskas snabbt. Tillsammans med regeringen har vi gjort mycket för klimatet via budgeten. Men det räcker inte, det räcker inte på långa vägar. Det måste bli slut med småduttandet, det behövs rejäla politiska förändringar. Utsläppen minskar inte alls inte den takt som krävs. Vi vill ha nollutsläpp till 2040. Vår politik innebär en snabb omställning av bl.a. transporter, industri och energiproduktion för att minska utsläppen. Dricksvattenförsörjningen är förmodligen det mest kritiska försörjningssystem vi har och en förutsättning för att vårt samhälle ska fungera. Vänsterpartiet anser att skyddet för vår dricksvattenförsörjning bör stärkas och att det bör bli ett riksintresse i likhet med till exempel områden med höga natur- och kulturvärden. När vattenintresset ställs mot andra, till exempel försvarsmaktens önskemål om mer övningar över Vättern måste vattenintresset väga tyngre. Avloppsreningen behöver bli mer avancerad för att minska påverkan från mikroplaster och läkemedelsrester. Vi vill även stärka förutsättningarna för klimatanpassningar inom jordbruket så att exempelvis kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel som har stor påverkan på vattnet kraftigt minskar. Vi vill också underlätta en hållbarare konsumtion, med till exempel mer växtbasrad mat och mindre kött där den växtbaserade tar betydligt mycket mindre vatten i anspråk. Våra åtgärder för minskade vägtransporter (med bil och lastbil) kommer också leda till mindre skadlig påfrestning på våra vattendrag.

Karin Rågsjö som svarat på de första fyra frågorna är ledamot i socialutskottet och Jens Holm som svarat på den sista är ledamot i miljö- och jordbruksutskottet.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Annons
Fakta

Fakta

Kureras expertpanel består av:
Alexandra Charles von Hofsten, grundare av 1,6 och 2,6 miljonersklubben.
Peter Feldt, generalsekreterare Kroppsterapeuternas yrkesförbund.
Siri Lundström, talesperson för Facebookgruppen #Valfrivård.
Mats Nilsson, verkställande direktör Svensk egenvård.
Beatrice Rindevall, redaktör för Supermiljöbloggen.

Annons
Annons