kvinna i soffa

Varför är det så svårt att ta sig upp ur soffan?

Många löser medlemskap i ett gym men sätter aldrig sin fot där. Detta beteende betecknas av forskare som “fysisk aktivitet paradoxen”, och har påvisats i flera studier men det beror inte alltid på att det saknas vilja.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO uppfyller bara 70 procent av alla vuxna och 20 procent av tonåringarna minimikravet för den daglig fysisk aktivitet som behövs för att bevara hälsan. Men varför är det så svårt? Det beror inte alltid på att det saknas vilja. Ny forskning visar att det långt ifrån bara rör sig om ren lathet istället kämpar vi mot hela evolutionen.

Lucka mellan tanke och handling
Tidigare studier har redan visat att det bland de med en mer stillasittande livsstil finns en stor lucka mellan viljan att träna och att faktiskt komma till skott.

 

LÄS OCKSÅ: Armhävningar förlänger livet

Men vad är det som sker i hjärnan som hindrar att avsikten leder till handling?
Forskare vid Universitetet i Genève (UNIGE) och Universitetssjukhusen i Genève (HUG), Schweiz, har studerat aktiviteten i hjärnan hos personer som står inför valet mellan fysisk aktivitet och inaktivitet. Resultaten, som publicerades i tidningen Neuropsychologia, stämmer väl överens med teorin att våra förfäder har behövt undvika onödig fysisk ansträngning för att öka sina chanser att överleva, något som inte längre är nödvändigt i vårt moderna samhälle.

LÄS OCKSÅ: Så kan du bygga muskler snabbare och säkrare

Simulerade en valsituation
Forskargruppen studerade neuronaktiviteten hos 29 personer, som alla ville vara aktiva i sitt dagliga liv utan att nödvändigtvis vara det. Deltagarna ställdes inför valet mellan fysisk aktivitet och inaktivitet medan forskarna undersökte deras hjärnaktivitet med hjälp av en elektroencefalograf.

LÄS OCKSÅ: Träning gör dig stresstålig

Större ansträngning att välja aktivitet
Deltagarna fick utföra en uppgift som innebar att de styrde en dummy mot bilder som representerar fysisk aktivitet från bilder som visade inaktivt beteende och tvärtom. Forskarna jämförde sedan hur lång tid det tog för försökspersonerna att närma sig de olika bilderna. Resultatet visar att det krävs större resurser för hjärnan att lämna den stillasittande livsstilen istället för att följa den naturliga benägenheten att minimera ansträngningen förklarar Boris Cheval.

Var kommer då denna förkärlek för stillasittande från? 
Under evolutionen var det avgörande för människan som art att anstränga sig så lite som möjligt, förklarar forskaren. “Att spara på resurserna ökade chanserna för överlevnad och reproduktion.” En ”energioptimering” som är föråldrad i dag.

För att underlätta för oss att bli mer fysisk aktiva borde offentliga utrymmen vara utformade så att vi istället för att ta rulltrappor och hissar lockas välja trappor menar forskaren som anser att möjligheterna att hänge sig åt beteende som minimerar våra insatser bör inskränkas.

Av redaktionen

Källa:  EurekAlert

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

“Märk alkohol med varning för cancer – inte rosa band”

Kurera debatt

Det är oktober och vi köper rosa produkter och rosa band för att visa omtanke och stötta bröstcancerforskningen. Det är lätt att tro att bara forskningen får tillräckligt med pengar så kommer färre kvinnor att dö i cancer. Men hur ser det ut i verkligheten?  Vi behöver få tillgång till forskning som hjälper oss att göra aktiva, informerade val skriver Johnny Mostacero, Förbundsordförande IOGT-NTO i detta debattinlägg.

johanna bjurström

Hallå där Johanna Bjurström – ny hudvårdsexpert hos Kurera

Hud

Kurera välkomnar en ny medlem i vår expertpanel. Johanna Bjurström som många Kureraläsare känner igen från vår serie "Grön omställning" tar över som hudvårdsexpert. Det innebär att du som läsare nu kan vända dig direkt till Johanna med dina frågor om hud och skönhet, något vi är väldigt stolta och glada att kunna erbjuda. 

Allergisk eller “bara” överkänslig?

Kost

Allergisk eller överkänslig? Kroppen är komplicerad och begreppsförvirringen är stor. Det enda du vet är att du inte mår bra. Vad kan du göra för att komma tillrätta ned besvären och må bra igen? Vi reder ut begreppen.

tv-skärm

TV-serie sätter våra vanligaste dieter på prov

Trendspaning

I Svts nya realityserie ”Bästa dieten” som börjar sändas ikväll får fyra par prova olika populära dieter, i fyra veckors tid. Under tiden övervakas de noggrant för att se hur kostomläggningen påverkar hälsan. Programserien är därmed samtidigt en vetenskaplig studie – om än i liten skala.

Lugn och fokuserad med lecitin

Hälsa

Lecitin är fettsyran som föll i glömska när fiskoljan fick sitt stora genombrott i mitten av 1990-talet. Men lecitin förtjänar bättre – det är en av de viktigaste byggstenarna i kroppens cellmembran och våra hjärnor består till 40 procent av den ganska okända fettsyran.

vattenkran och tvål

Många slarvar med handhygienen

Allmänt

Trots att de flesta känner till att god handhygien bidrar till att hålla oss friska så slarvas det fortfarande en hel del. Endast 42 procent av svenskarna uppger att de tvättar händerna efter att ha snutit sig, hostat eller nyst och 87 procent  efter toalettbesök.

Hjälp, jag kissar på mig!

Naturlig hälsa

Vaknar du mitt i natten för att du behöver gå upp och kissa? Springer du på toaletten åtta gånger per dygn eller mer? Då är du en av miljontals världen över som lider av överaktiv blåsa. Men det finns hjälp att få, helt naturligt.

person som går

Hur vi går avslöjar neurologiska sjukdomar

Forskning

Neurofysiologiska sjukdomar märks tidigt på gången men hittills har mätningar för att registrera det bara kunnat göras på särskilda kliniker. Nu kan istället bärbara sensorer upptäcka och förvarna om sjukdomar som parkinsons, demens, multipel skleros.

patrik wincent strassad man

Patrik Wincent: Lider du av digital stress?

Krönikan

Läser du detta samtidigt som du tittar på en tv-serie och läser dina mejl? Då är risken stor att du lider av digital stress. Att försöka vara effektiva genom att göra många saker samtidigt leder istället till att vi förlorar tid och risken är stor att vi inte minns något av det, skriver Patrik Wincent.

joggare

Regelbunden motion kan hjälpa vid IBS

Mage

Mag- och tarmsjukdomen IBS innebär ofta begränsad rörlighet för den som är drabbad. Men nu visar forskning vid Sahlgrenska akademin att ökad fysisk aktivitet både förbättrar tarmfunktionen och ökar självkänslan.

herpessår

“Herpesutbrotten ger sig direkt”

Hud

Anna Garner, 59, fick kur efter kur av antivirustabletter för sina besvärliga herpesutbrott. Till sist tröttnade hon och sökte hjälp på naturlig väg. Och det funkade. De aggressiva, värkande och vätskande såren blev genast bättre och har kommit mer och mer sällan efter det.

plast i vatten

“Rädslan för mikroplaster är överdriven”

Eko/miljö

Vårt medvetande om den stora förekomsten av mikroplaster i miljön har ökat på senare år. Men hur stor miljö- och hälsofara det faktiskt rör sig om vet vi ännu inte. Nu varnar forskare för överdrivna och felaktiga slutsatser men långt ifrån alla instämmer i kritiken.

Skådespelerskan om åldersfixering, hälsotänk och håret

Naturlig hälsa

Cecilia Ljung blev känd för den breda svenska publiken som Klara Fina, den fattiga torparens dotter, i Selma Lagerlöfs klassiska berättelse, Kejsaren av Portugallien. Det var i början av 1990-talet och Cecilia har sedan dess synts i många svenska produktioner. Hon blev alla småpojkars favorit som Maja Gräddnos i julkalendern Pelle Svanslös. Senare gjorde hon den kvinnliga poliskommissarien i kriminalserien Höök och vi har också sett henne i långköraren Rederiet.

Höstvandra i lågland – din guide

Äventyr

Vandring måste inte vara strapatser i fjällen. Ge dig själv och din familj en dag, en helg eller en vecka i naturen i närheten. Här tipsar friluftsjournalisten Emma V Larsson om olika leder och ger dig smarta tips  inför en låglandsvandring. Och det går utmärkt att ta med barnen.

flicka handlar mat med sin pappa

Budskap om mat skapar oro hos unga

Kost

Den ständiga flödet av budskap om mat och ätande når både barn och vuxna. Det handlar om allt från hälsa till larm om vissa livsmedel. Barn och unga upplever att det är svårt att avgöra vem eller vad de kan lita på och föräldrarnas ord väger tungt.