Växtbaserad mat – smart för kropp och hjärna

Fakta

Namn: Veronica Hedberg
Yrke: Specialistläkare och vice ordförande i föreningen Läkare för framtiden.
Aktuell med: Boken "Smart mat för en frisk kropp och hjärna” som hon skrivit ihop med Susannne Hovenäs på Semic förlag (2019).

I år minskade köttkonsumtionen i Sverige för andra året i rad och ligger nu på samma nivå som den var 2007. Vi har fortfarande en bit kvar innan vi befinner oss på den nivå vi var innan Svreige gick med i EU och priset på kött sjönk men utvecklingen tycks gå stadigt nedåt. I takt med det ökar intresset för vegansk eller växtbaserad mat och i dagarna släpptes en ny bok med helt växtbaserade recept.

Veronica Hedberg är läkare och vice ordförande i föreningen Läkare för framtiden som förespråkar en växtbaserad kost. Hon är själv vegan sedan många år och nu släpper hon kokboken ”Smart mat för en frisk kropp och hjärna” som hon skrivit ihop med journalisten och kokboksförfattaren Susanne Hovenäs på Semic förlag.

 

Vad beror den minskade köttkonsumtionen på tror du och hur ser du på den fortsatta utvecklingen?
– Jag tror att det finns flera orsaker. Dels har fler blivit medvetna om hur deras kostval påverkar miljön och fler har fått kännedom om köttets stora klimatpåverkan. Det har också börjat framgå att det inte är hälsosamt att äta kött vilket gör att det blir lättare att avstå säger Veronica som pekar på att det de senaste åren blivit mycket enklare att äta vegetariskt då både matvarubutiker och restauranger har ett större utbud av vegetarisk mat. Att utbudet förädnras beror på efterfrågan och det skapar en snöbollseffekt.
– Jag tror att den snöbollen precis har börjat rulla och att vi kommer att se en fortsatt minskning av köttkonsumtionen. Det här är bara början.

Vilka är de främsta hälsovinsterna med en växtbaserad kost?
– Växtbaserad kost minskar risken att insjukna i hjärtkärlsjukdom som är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Högt intag av frukt, grönsaker och fibrer, som bara finns i växter, har också visats minska risken för vissa cancerformer. Och studier visar att de som äter växtbaserat i större utsträckning är normalviktiga, löper mindre risk att drabbas av typ 2 diabetes och lever längre.

LÄS OCKSÅ: Lars Frölander – OS-medaljör med helgrönt i tanken

Finns det inga risker, som att man inte får i sig tillräckligt med protein eller vissa näringsämnen?
– Växtbaserad kost innehåller tillräckligt med protein. Protein finns i allt vi äter men bra växtbaserade proteinkällor är baljväxter, nötter, frön, rotfrukter och fullkornsprodukter. En växtbaserad kost innehåller rikligt med vitaminer och mineraler och tusentals bioaktiva ämnen, så kallade växtkemikalier, varav vissa har visats minska risken för hjärt-kärl sjukdom och cancer. Vid en strikt vegankost måste dock vitamin B-12 tas i form av tillskott och på vintern rekommenderas att ta extra D-vitamin.

Vilka är de största myterna om växtbaserad kost?
– Proteinmyten har varit svåravlivad. Och en del verkar tro att växtbaserad kost är tråkig och svår att variera.

LÄS OCKSÅ: Räkna ut din måltids klimatpåverkan

Hur kom du själv in på den växtbaserade kosten, är du vegan, har du alltid varit det?
– I tonåren var jag engagerad för djurrättsfrågor och när jag insåg vilket lidande som låg bakom kött, fisk, ägg- och mjölkprodukter kunde jag inte fortsätta att äta sådan mat längre. Det är nu 22 år sedan jag slutade att äta kött och större delen av den tiden har jag levt som vegan.

 

Stora miljö- och samhällsvinster
Det är inte bara den egna hälsan som tjänar på att man lägger om till att äta mer vegetariskt, att allt fler går över till mer växtbaeserad kost innebär vinster även för såväl samhälle som miljö menar Veronica.
– Samhällsvinsterna gäller främst sjukvården som sparar ekonomiska resurser om befolkningen är friskare. WHO rankar idag matvanorna som det största hotet mot folkhälsan och enligt Livsmedelsverket riskerar var fjärde svensk att insjukna eller dö i förtid av kostrelaterade sjukdomar så det finns mycket att vinna. Miljövinsterna skulle också vara stora då mindre vatten och energi går åt till att framställa vegetabiliska livsmedel och utsläppen av växthusgaser skulle minska. Med en växtbaserad kost räcker maten också till fler människor om vi tänker globalt.

LÄS OCKSÅ: Renée peppar till förändring

Vilka råd skulle du ge den som vill lägga om kosten men inte vet var den ska börja?
– Ett första steg kan vara att äta växtbaserat någon dag i veckan för att sen utöka till flera dagar. Och om du äter ute -välj en växtbaserad rätt och bli inspirerad. I sociala medier finns också mycket att inspireras av.
Veronica rekommenderar även den som vill lägga om kosten att köpa en vegetarisk kokbok och prova recept som liknar den mat man gillar för att succesivt byta ut mer rätter och måltider. Om man till exempel gillar vitlök och basilika rekommenderar Veronica att man lagar grönsaksrätter med vitlök och basilika, och om favoriträtten är lasagne tipsar hon om att prova olika vegetariska varianter. Hon uppmuntrar även till att testa vegetariska smörgåspålägg som bönröra och hummus.
– Kanske äter du redan växtbaserat vissa måltider utan att du tänkt på det. Ibland kan det räcka med att byta ut någon enstaka ingrediens för att en hel måltid ska bli växtbaserad, som till exempel att byta ut köttfärsen till sojafärs eller svamp- och bönröra. Veronica rekommenderar även att man provar nya smaker och påpekar att det är viktigt att undvika onyttig växtbaserad mat som vitt bröd, pommes frites och energität snabbmat. Istället rekommenderar hon att man alltid har frukt hemma ifall man blir sugen på något mellan måltiderna.

Av Nina Törmark

 

 


Fakta

Namn: Veronica Hedberg
Yrke: Specialistläkare och vice ordförande i föreningen Läkare för framtiden.
Aktuell med: Boken "Smart mat för en frisk kropp och hjärna” som hon skrivit ihop med Susannne Hovenäs på Semic förlag (2019).

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Är det riskfritt att använda deodorant med aluminiumklorid?

Hud

Aluminiumklorid skyddar dig från att svettas under armarna – men det är inte helt riskfritt. Förutom att det kan orsaka klåda, eksem och andra hudirritationer misstänks aluminiumklorid kunna öka risken för sjukdomar som bröstcancer och Alzheimer. Ett miljövänligt alternativ är ett klokare val.

Saffran hjälper Cristbeth att sova

Naturlig hälsa

Chrisbeth Gradell kunde sova fyra timmar per natt – som mest. Nu har hon för första gången på över 30 år sovit en hel natt. Hon har dessutom blivit piggare och gladare på dagarna. Knepet bygger på traditionell persisk medicin – och stavas saffran. – Nu känner jag igen mitt positiva jag igen, säger hon.

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

 

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

 

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

 

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.

”Framtidens näringstillskott är rena och veganska”

Hälsa

Stephen Terrass är grundare av företaget Terranova, ett av få storskaliga företag som tillverkar tillskott helt fria från tillsatser och som också är helt veganska. Det är en trend som är här för att stanna, tror Stephen Terrass. I ett samtal med Kurera berättar han om Terranovas unika koncept Magnifood och om hälsotrenderna som är att vänta.