Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Kvinna på ett berg

”Vi behöver prata ännu mer om klimakteriet”

Plötsligt står du där och förstår inte vad som händer: Viktförändringar, nedstämdhet, sömnrubbning, stelhet, ont i kroppen och sämre träningsresultat. Precis så är det för många kvinnor. Klimakteriet drabbar oss plötsligt och många saknar kunskap om denna helt naturliga livsfas. Vi behöver prata ännu mer om hormoner, hälsan, kosten och träningen. Det skriver Christina Sundequist som är personlig tränare, föreläsare, certifierad kostrådgivare och hälsocoach i ett debattinlägg.

Varför vet vi så lite om klimakteriet och är varför är vi inte mer förberedda? Hälften av Sveriges befolkning kommer någon gång vara i klimakteriet och just nu befinner sig flera hundra tusentals kvinnor just där. Klimakteriet är inte någon sjukdom utan en helt naturlig fas, precis som puberteten.

Jag hade själv dålig kunskap om klimakteriet när jag ”drabbades”. Där och då blev jag varse om hur lite jag visste och hur knapp informationen var. Jag googlade och upplevde otydlighet och bristfällig fakta, och blev inte klokare av det jag läste. Det fanns information om vallningar och om hormoner som ebbade ut, men sen var det inte mycket mer. Jag valde då att göra egna efterforskningar, jag ville förstå vad som hände i min kropp, och ville så småningom även dela med mig. Där såddes fröet till min bok – ”HARMONY. Må bra i och efter klimakteriet: Hormoner. Hälsa. Livsstil. Träning. Kost”.

LÄS OCKSÅ: Monika Björn: ”Så blir du stark genom klimakteriet”

Ändra synen på åldrandet
Det här är några år sedan och idag finns och sprids betydligt mer fakta, men vi har långt kvar. Tyvärr råder fortfarande en del hets kring ålder, vilket troligen bidrar till att många inte vill identifiera sig vid fasen och ännu mindre använda ordet klimakteriet. Man tycker att det låter gammalt, att man är tant – på riktigt.

Jag pratade med några väninnor om detta nyligen och vi reflekterade över beteendet som jag tror flera känner igen. Att vi, när vi nämner vallningar och klimakteriet, ofta sänker rösten och böjer oss lite framåt, känns det igen? Vad är detta för beteende? Säger en del om inställningen generellt, eller hur? Intressant iakttagelse tycker jag.

 

Låt oss göra annorlunda. Undvik att se negativt på åldrandet, möt istället kroppen och den lite äldre versionen av dig själv, lyssna på den, ta hand om den. Klimakteriet är en ny livsfas och inkluderar kropp och själ. Lyssna inåt och landa. Acceptera läget, för det kan du inte ändra på. Du blir äldre, åldras, och var glad och stolt över det. Tänk vilken erfarenhet du har med dig. När jag pratar med kvinnor upplever jag att de som landar och accepterar kropp och livsfas mår mycket bättre i sitt åldrande och klimakterium. Det finns också studier som styrker detta. I länder där man ser positivt på den åldrande kvinnan, sägs klimakteriet inte upplevas lika jobbigt. Tänkvärt.

LÄS OCKSÅ: Silverax – ett alternativ till hormonbehandling i klimakteriet

Hormonbehandling – bra eller dåligt?
Men faktum kvarstår. Det händer saker och vi kanske inte alltid jublar över det som sker. Många har det riktigt jobbigt med sömn, vallningar, viktförändringar och måendet generellt. Det sägs att runt 75 procent känner av olika grader av symptom och besvär, vilket delvis kan mötas genom att vara lyhörd och jobba MED kroppen. Vad säger kroppen till oss? Här vill jag lyfta stressen som kan bidra till ett sämre mående, men det är självklart inte svaret på allt. Det finns mer vi behöver förstå och få hjälp med. När vi är mellan 40 och 50 år och upplever nya symptom och besvär, hur vet vi då vad som är klimakterie relaterat? Om vi inte pratar, delar kunskap, blir informerade? Kunskap tror jag innebär lättnad för många kvinnor och jag upplever idag att det är lite upp till oss själva att ta reda på fakta. Därför kan det ibland kännas uppdelat, då det finns både pålästa kvinnor och de som vet mindre.

Christina Sundequists bok.

Så i allt detta, vad behöver vi göra? Vad kan vi bli bättre på?
Ett sätt är en mer öppen kommunikation mellan kvinnor. Prata med varandra (utan att sänka rösten). Dela kunskap och erfarenheter. Självklart ska vi genomgå läkarkontroll om vi inte mår bra, för att utesluta sjukdom, men med kunskap kan vi komma vidare. Som det ser ut idag verkar inte heller vården vara helt uppdaterad, och kvinnor upplever många gånger att de inte får den hjälp de behöver. En del vet heller inte vart de ska vända sig. Vårdcentral, gynekolog, privat vård eller vad? Ofta förekommer flera diffusa symtom som kanske kan vara svåra att sätta fingret på. Kanske vet man inte ens vad man ska söka för? Kanske fattar man inte själv att man är i klimakteriet (eller förklimakteriet).

Och hormonbehandling. Är det farligt eller inte undrar många? Här upplever jag den uppdelade kunskapen jag nämnde tidigare. Många lever i tron att hormonbehandling leder till ökad risk för bröstcancer och blodproppar, medan de som uppdaterat sig med ny forskning tycker annorlunda.

I början på 2000 - talet publicerades en studie från Women’s Health Initiative (WHI). Studien påtalade flera negativa effekter relaterat till hormonbehandling, som risk för blodpropp, bröstcancer samt hjärt – och kärlsjukdomar. Resultatet av studien ledde till att användandet av hormoner minskade markant. Senare har det visat sig att studien innehöll felkällor, bland annat var medelåldern på de undersökta kvinnorna 63 år. Flera av kvinnorna var dessutom överviktiga.

LÄS OCKSÅ: Klimakteriet – fortfarande ett ämne präglat av skam och stor okunskap

Svårt att få bioidentiska hormoner
Idag finns färska studier som visar det motsatta, att hormonbehandling ger positiva hälsoeffekter. Studierna säger att förutom bättre allmäntillstånd och livskvalitet, innebär hormonbehandling minskad risk för benskörhet, demens, hjärtsjukdom och tjocktarmscancer. Viktig information i sammanhanget är att för goda effekter, spelar det roll när en behandling påbörjas. Man talar om det terapeutiska fönstret, vilket bland annat innebär att behandling bör påbörjas i nära anslutning till den sista mensen (menopaus).

 

Alla kvinnor har ett val angående hormonbehandling, men kunskap om vad som gäller behöver spridas. Hur ska vi annars veta? Måste vi själva löpande uppdatera oss på ny forskning och riktlinjer? Och försöka ställa egna diagnoser?

Det talas om syntetiska och bioidentiska hormoner, där de senare har samma molekylstruktur som kroppens egna, vilket sägs vara det bästa. I dagsläget verkar det vara svårt att få dem utskrivna, trots att de finns med i de senaste riktlinjerna för behandling. Många kvinnor får kämpa för sina recept och är man inte påläst och står på sig kanske du blir utan. Ska det vara så? I dagsläget är det dessutom så att kvinnor söker sig utomlands för att få sina bioidentiska hormoner.

LÄS OCKSÅ: Marie Skytt: Så behandlar jag lipödem

Hitta en påläst PT
Under 2019 kom Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) ut med uppdaterade riktlinjer angående hormonbehandling. Där tas möjligheten upp att få just bioidentiska hormon utskrivet, samt att den tidigare tidsbegränsningen på fem års hormonbehandling tas bort. Istället ska individuell bedömning göras. Hur får vi del av sådan ny information? Ibland känns det som att kvinnor efter fyllda 45 år inte längre får viktig kvinnoinformation. Jag hade blivit glad om det funnits information till mig i samband med klimakteriedebuten, information om vad jag stod inför, vart jag skulle vända mig om jag fick besvär, om jag ville veta mer om hormonbehandling, om jag inte förstod alla nya symtom som yttrade sig. Någon mer som känner som jag?

Jag får många frågor om förändraringar i klimakteriet och jag upplever att det finns god information om träning och livsstil för äldre generellt, vilket är toppen. Men vi behöver också skilja mellan kvinnor och män och även lyfta det som hör till klimakteriet. Här behöver träningsbranschen uppdateras. När jag gick min PT utbildning för tio år sedan pratade ingen om träning och kost för kvinnor i klimakteriet. Det här börjar uppmärksammas, vi är på rätt väg. Men kvinnor bör vara medvetna om skillnaden och ställa krav på sin coach eller PT.

LÄS OCKSÅ: Den glömda – men nödvändiga – fettsyran för hud och slemhinnor

Prata mer på arbetsplatsen
Ett annat viktigt område som är att tala om klimakteriet på arbetsplatsen. Tabun lever kvar och många kvinnor är säkert rädda för att klassas som ”jobbig klimakterietant”. Eller känner oro att riskera sin karriär (ja, jag tror att det förekommer) De flesta kvinnor biter nog ihop, döljer sina vallningar och förstår kanske inte heller varför de blir extra stressade, dimmiga i huvudet och glömmer saker (klimakteriesymptom). Känns det igen? Det finns mycket att jobba med här.

Hållbarhet och det hållbara företaget för framtiden? Företagsekonomiskt och socialt (inklusive hälsa och välmående), samt den jämlika arbetsplatsen. Här behöver vi väga in kvinnan i klimakteriefasen. Jag tror att medvetenhet kan ge mycket tillbaka för företag som lyfter detta, och ser stor potential om information och förståelse kan spridas bättre på arbetsplatsen.

Hur upplevdes klimakteriet i generationerna före oss? Är det annorlunda idag? Om vi tittar på våra mammor och deras mammor, verkar det som det idag förekommer mer besvär. Kanske beror det på att dagens kvinnor faktisk pratar mer med varandra, eller så är det jobbigare idag? Om vi ser några decennier tillbaka, är det stora förändringar som skett. Vi lever ett annat liv idag. Vi blir äldre men lever ”ett yngre liv” och så kommer det fortsätta.

 

LÄS OCKSÅ: Har du passerat klimakteriet eller inte?

Skillnader mellan stad och land
Kvinnor ställer idag också högre krav på sig själva jämfört med tidigare, vilket i sin tur kan leda till ett osunt kontrollbehov och stress. Och då menar jag inte bara inom arbetslivet utan även privat. I en värld där vi matas av det perfekta livet på sociala medier kan det bli tufft att stå emot. Man kan väl säga att det är ett komplext livspussel som ska lösas för dagens kvinna.

Står vi inför en spännande utveckling gällande synen på klimakteriet? Jag hoppas och vill tro det. Bara under de åren jag själv engagerat mig har det hänt saker. Jag ser en annan öppenhet och acceptans men det finns mer att göra. Det är många kvinnor som mår dåligt, kvinnor som inte får den hjälp de behöver. Det behövs mer information på flera områden, jag har nämnt några. Vidare finns skillnader mellan storstad och småstad. Storstadskvinnan har generellt ett annat utbud beträffande vårdmöjlighet och läkare. Hur möter vi detta?

Jag hoppas att mina tankar ger fler reflektioner och insikter och öppnar upp för egna funderingar och samtal. Stort som smått. Vi kan alla göra något. Börja med att göra annorlunda och lite tvärtom, stå för ditt klimakterium och fortsätt att prata med varandra.

Av Christina Sundequist, som är personlig tränare, föreläsare, certifierad kostrådgivare och hälsocoach med en fördjupning inom funktionsmedicin. Hon är aktuell med boken ”HARMONY. Må bra i och efter klimakteriet: Hormoner. Hälsa. Livsstil. Träning. Kost”.

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa. 
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt. Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Tre kvinnor med olika etnicitet står bredvid varandra

DNA-test för smartare hudvård?

Hud

Du kan göra det för att optimera din träning eller för att ta reda på mer om din tarmflora – men även för att få skräddarsydd hudvård. Flera företag erbjuder nu DNA-test som utlovar kunskap om hudens genetiska förutsättningar. Är det här framtidens hudvård?

 

Milkshake med saffran, fikon och lime

Chia-milkshake med saffran, pistage och lime

Recept

Saffran kvar efter julhelgerna, men ingen inspiration till vad du ska göra med den? Det här är en god och nästintill rå "milkshake" som passar perfekt som en läskande och exotisk dessert eller som mellanmål. Saffransmaken bryts av med fräsch lime, mynta och söt vanilj!

tofu på skärbräda

5 nyttigheter med tofu

Hälsa

Att välja bort kött eller att minska sin köttkonsumtion blir allt vanligare – och Sverige ligger i framkant. Vegetarisk är trendigt och anledningarna till att fler väljer växtproteiner beror på flera olika saker. Tofu är gjort på soja. Här får du fem nyttiga skäl att äta tofu – och ett recept på rotfrukter och tofu i ugn.

kvinna tittar på mobilen på natten

Var fjärde svensk sover dåligt

Hälsa

Att sova bra är en av de viktiga hörnstenarna för att må bra, både psykiskt som fysiskt. En nyligen gjord Sifo-undersökning visar att en av fyra svenskar sover dåligt. Och många gör ingenting åt sina problem, trots att man via mindfulness och en del tillskott skulle kunna sova bättre.

Vetenksapsjournalisten Henrik Enbart

Henrik Ennart: ”Den enklaste maten är den mest hälsosamma”

Kost

Den allra enklaste maten är också den mest hälsosamma – som gör både våra tarmbakterier och oss själva lyckliga. Och den visar sig komma från en liten region, tillika blå zon, söder om Rom! Henrik Ennart, aktuell med boken ”Happy food green”, berättar om den ursprungliga medelhavskosten, som äts av de som lever längst.

 

Råkostsallad med syrade morötter

Recept

Vad sägs om en probiotisk dundersallad som gör susen för mag-tarmkanalen? Här är en god - och nyttig - råkostsallad, signerad kost- och hälsocoachen Tina Haldorsson aktuell med kokboken "Läkande dundermat".

Sockerfria ballerinakakor

Så lyckas du med sockerfri bakning

Kost

Anna Winér är ägare av ett populärt Instagram-konto där hon delar med sig av frestande recept på veganska sötsaker och bakverk, som alla är fria från både vitt socker och gluten. Nu släpper hon en bok med sina 20 bästa recept och vi vill veta: hur lyckas man med den här sortens bakning?

 

Kakan kärleksmums mot svart botten

Sockerfria kärleksmums med superkrafter

Recept

På ytan må den se ut som en vanlig kärleksmums (och vem älskar inte det?) – men med kvarg och zucchini bland ingredienserna bidrar den med helt andra saker än en traditionell kaka. Exempelvis stabiliserar den blodsockret. Kanske precis det vi behöver efter jul- och nyårshelgernas alla förlustelser.

 

Kvinna på en yogamatta i en träningssal som mediterar

Nya trenden: Holistisk träning

TRÄNING

Lyfta skrot och löpturer i all ära – men allt fler väljer nu att ta kontroll över sin hälsa genom att ta ett helhetsgrepp på sin livsstil. – Vi behöver även träna vårt inre för att få bra resultat på vårt yttre, säger pt:n och hälsorådgivaren Hannah Berglund.

Linda la om kosten: “Nu är min typ 1 diabetes under kontroll”

Hälsa

När Linda Wade, 28 år, var gravid med sin dotter våren 2019 fick hon diagnosen typ-1 diabetes. Hon följde kostråden hon fick av dietisten. Men det var svårt att injicera rätt dos insulin till de kostråden. Linda Wade startade istället sitt eget hälsoprojekt och när hon började äta antiinflammatorisk kost och motionera lagom kunde hon minska insulinmängden och nu tar hon inte längre insulin.

 

kosmetika och sminkprodukter mot rosa bakgrund med ett överstruket rött kryss

Tre av fyra skönhetsprodukter är hälsofarliga

Hud

Tre av fyra skönhetsprodukter innehåller ämnen som är misstänkt hormonstörande, allergiframkallande eller skadliga för miljön, visar en ny undersökning. – Folk är tyvärr inte medvetna om vad produkterna som de använder dagligen faktiskt innehåller, säger Kureras skönhetsexpert Sara Nomberg.