Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Kvinna på ett berg

”Vi behöver prata ännu mer om klimakteriet”

Plötsligt står du där och förstår inte vad som händer: Viktförändringar, nedstämdhet, sömnrubbning, stelhet, ont i kroppen och sämre träningsresultat. Precis så är det för många kvinnor. Klimakteriet drabbar oss plötsligt och många saknar kunskap om denna helt naturliga livsfas. Vi behöver prata ännu mer om hormoner, hälsan, kosten och träningen. Det skriver Christina Sundequist som är personlig tränare, föreläsare, certifierad kostrådgivare och hälsocoach i ett debattinlägg.

Varför vet vi så lite om klimakteriet och är varför är vi inte mer förberedda? Hälften av Sveriges befolkning kommer någon gång vara i klimakteriet och just nu befinner sig flera hundra tusentals kvinnor just där. Klimakteriet är inte någon sjukdom utan en helt naturlig fas, precis som puberteten.

Jag hade själv dålig kunskap om klimakteriet när jag ”drabbades”. Där och då blev jag varse om hur lite jag visste och hur knapp informationen var. Jag googlade och upplevde otydlighet och bristfällig fakta, och blev inte klokare av det jag läste. Det fanns information om vallningar och om hormoner som ebbade ut, men sen var det inte mycket mer. Jag valde då att göra egna efterforskningar, jag ville förstå vad som hände i min kropp, och ville så småningom även dela med mig. Där såddes fröet till min bok – ”HARMONY. Må bra i och efter klimakteriet: Hormoner. Hälsa. Livsstil. Träning. Kost”.

LÄS OCKSÅ: Monika Björn: ”Så blir du stark genom klimakteriet”

Ändra synen på åldrandet
Det här är några år sedan och idag finns och sprids betydligt mer fakta, men vi har långt kvar. Tyvärr råder fortfarande en del hets kring ålder, vilket troligen bidrar till att många inte vill identifiera sig vid fasen och ännu mindre använda ordet klimakteriet. Man tycker att det låter gammalt, att man är tant – på riktigt.

Jag pratade med några väninnor om detta nyligen och vi reflekterade över beteendet som jag tror flera känner igen. Att vi, när vi nämner vallningar och klimakteriet, ofta sänker rösten och böjer oss lite framåt, känns det igen? Vad är detta för beteende? Säger en del om inställningen generellt, eller hur? Intressant iakttagelse tycker jag.

 

Låt oss göra annorlunda. Undvik att se negativt på åldrandet, möt istället kroppen och den lite äldre versionen av dig själv, lyssna på den, ta hand om den. Klimakteriet är en ny livsfas och inkluderar kropp och själ. Lyssna inåt och landa. Acceptera läget, för det kan du inte ändra på. Du blir äldre, åldras, och var glad och stolt över det. Tänk vilken erfarenhet du har med dig. När jag pratar med kvinnor upplever jag att de som landar och accepterar kropp och livsfas mår mycket bättre i sitt åldrande och klimakterium. Det finns också studier som styrker detta. I länder där man ser positivt på den åldrande kvinnan, sägs klimakteriet inte upplevas lika jobbigt. Tänkvärt.

LÄS OCKSÅ: Silverax – ett alternativ till hormonbehandling i klimakteriet

Hormonbehandling – bra eller dåligt?
Men faktum kvarstår. Det händer saker och vi kanske inte alltid jublar över det som sker. Många har det riktigt jobbigt med sömn, vallningar, viktförändringar och måendet generellt. Det sägs att runt 75 procent känner av olika grader av symptom och besvär, vilket delvis kan mötas genom att vara lyhörd och jobba MED kroppen. Vad säger kroppen till oss? Här vill jag lyfta stressen som kan bidra till ett sämre mående, men det är självklart inte svaret på allt. Det finns mer vi behöver förstå och få hjälp med. När vi är mellan 40 och 50 år och upplever nya symptom och besvär, hur vet vi då vad som är klimakterie relaterat? Om vi inte pratar, delar kunskap, blir informerade? Kunskap tror jag innebär lättnad för många kvinnor och jag upplever idag att det är lite upp till oss själva att ta reda på fakta. Därför kan det ibland kännas uppdelat, då det finns både pålästa kvinnor och de som vet mindre.

Christina Sundequists bok.

Så i allt detta, vad behöver vi göra? Vad kan vi bli bättre på?
Ett sätt är en mer öppen kommunikation mellan kvinnor. Prata med varandra (utan att sänka rösten). Dela kunskap och erfarenheter. Självklart ska vi genomgå läkarkontroll om vi inte mår bra, för att utesluta sjukdom, men med kunskap kan vi komma vidare. Som det ser ut idag verkar inte heller vården vara helt uppdaterad, och kvinnor upplever många gånger att de inte får den hjälp de behöver. En del vet heller inte vart de ska vända sig. Vårdcentral, gynekolog, privat vård eller vad? Ofta förekommer flera diffusa symtom som kanske kan vara svåra att sätta fingret på. Kanske vet man inte ens vad man ska söka för? Kanske fattar man inte själv att man är i klimakteriet (eller förklimakteriet).

Och hormonbehandling. Är det farligt eller inte undrar många? Här upplever jag den uppdelade kunskapen jag nämnde tidigare. Många lever i tron att hormonbehandling leder till ökad risk för bröstcancer och blodproppar, medan de som uppdaterat sig med ny forskning tycker annorlunda.

I början på 2000 - talet publicerades en studie från Women’s Health Initiative (WHI). Studien påtalade flera negativa effekter relaterat till hormonbehandling, som risk för blodpropp, bröstcancer samt hjärt – och kärlsjukdomar. Resultatet av studien ledde till att användandet av hormoner minskade markant. Senare har det visat sig att studien innehöll felkällor, bland annat var medelåldern på de undersökta kvinnorna 63 år. Flera av kvinnorna var dessutom överviktiga.

LÄS OCKSÅ: Klimakteriet – fortfarande ett ämne präglat av skam och stor okunskap

Svårt att få bioidentiska hormoner
Idag finns färska studier som visar det motsatta, att hormonbehandling ger positiva hälsoeffekter. Studierna säger att förutom bättre allmäntillstånd och livskvalitet, innebär hormonbehandling minskad risk för benskörhet, demens, hjärtsjukdom och tjocktarmscancer. Viktig information i sammanhanget är att för goda effekter, spelar det roll när en behandling påbörjas. Man talar om det terapeutiska fönstret, vilket bland annat innebär att behandling bör påbörjas i nära anslutning till den sista mensen (menopaus).

 

Alla kvinnor har ett val angående hormonbehandling, men kunskap om vad som gäller behöver spridas. Hur ska vi annars veta? Måste vi själva löpande uppdatera oss på ny forskning och riktlinjer? Och försöka ställa egna diagnoser?

Det talas om syntetiska och bioidentiska hormoner, där de senare har samma molekylstruktur som kroppens egna, vilket sägs vara det bästa. I dagsläget verkar det vara svårt att få dem utskrivna, trots att de finns med i de senaste riktlinjerna för behandling. Många kvinnor får kämpa för sina recept och är man inte påläst och står på sig kanske du blir utan. Ska det vara så? I dagsläget är det dessutom så att kvinnor söker sig utomlands för att få sina bioidentiska hormoner.

LÄS OCKSÅ: Marie Skytt: Så behandlar jag lipödem

Hitta en påläst PT
Under 2019 kom Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) ut med uppdaterade riktlinjer angående hormonbehandling. Där tas möjligheten upp att få just bioidentiska hormon utskrivet, samt att den tidigare tidsbegränsningen på fem års hormonbehandling tas bort. Istället ska individuell bedömning göras. Hur får vi del av sådan ny information? Ibland känns det som att kvinnor efter fyllda 45 år inte längre får viktig kvinnoinformation. Jag hade blivit glad om det funnits information till mig i samband med klimakteriedebuten, information om vad jag stod inför, vart jag skulle vända mig om jag fick besvär, om jag ville veta mer om hormonbehandling, om jag inte förstod alla nya symtom som yttrade sig. Någon mer som känner som jag?

Jag får många frågor om förändraringar i klimakteriet och jag upplever att det finns god information om träning och livsstil för äldre generellt, vilket är toppen. Men vi behöver också skilja mellan kvinnor och män och även lyfta det som hör till klimakteriet. Här behöver träningsbranschen uppdateras. När jag gick min PT utbildning för tio år sedan pratade ingen om träning och kost för kvinnor i klimakteriet. Det här börjar uppmärksammas, vi är på rätt väg. Men kvinnor bör vara medvetna om skillnaden och ställa krav på sin coach eller PT.

LÄS OCKSÅ: Den glömda – men nödvändiga – fettsyran för hud och slemhinnor

Prata mer på arbetsplatsen
Ett annat viktigt område som är att tala om klimakteriet på arbetsplatsen. Tabun lever kvar och många kvinnor är säkert rädda för att klassas som ”jobbig klimakterietant”. Eller känner oro att riskera sin karriär (ja, jag tror att det förekommer) De flesta kvinnor biter nog ihop, döljer sina vallningar och förstår kanske inte heller varför de blir extra stressade, dimmiga i huvudet och glömmer saker (klimakteriesymptom). Känns det igen? Det finns mycket att jobba med här.

Hållbarhet och det hållbara företaget för framtiden? Företagsekonomiskt och socialt (inklusive hälsa och välmående), samt den jämlika arbetsplatsen. Här behöver vi väga in kvinnan i klimakteriefasen. Jag tror att medvetenhet kan ge mycket tillbaka för företag som lyfter detta, och ser stor potential om information och förståelse kan spridas bättre på arbetsplatsen.

Hur upplevdes klimakteriet i generationerna före oss? Är det annorlunda idag? Om vi tittar på våra mammor och deras mammor, verkar det som det idag förekommer mer besvär. Kanske beror det på att dagens kvinnor faktisk pratar mer med varandra, eller så är det jobbigare idag? Om vi ser några decennier tillbaka, är det stora förändringar som skett. Vi lever ett annat liv idag. Vi blir äldre men lever ”ett yngre liv” och så kommer det fortsätta.

 

LÄS OCKSÅ: Har du passerat klimakteriet eller inte?

Skillnader mellan stad och land
Kvinnor ställer idag också högre krav på sig själva jämfört med tidigare, vilket i sin tur kan leda till ett osunt kontrollbehov och stress. Och då menar jag inte bara inom arbetslivet utan även privat. I en värld där vi matas av det perfekta livet på sociala medier kan det bli tufft att stå emot. Man kan väl säga att det är ett komplext livspussel som ska lösas för dagens kvinna.

Står vi inför en spännande utveckling gällande synen på klimakteriet? Jag hoppas och vill tro det. Bara under de åren jag själv engagerat mig har det hänt saker. Jag ser en annan öppenhet och acceptans men det finns mer att göra. Det är många kvinnor som mår dåligt, kvinnor som inte får den hjälp de behöver. Det behövs mer information på flera områden, jag har nämnt några. Vidare finns skillnader mellan storstad och småstad. Storstadskvinnan har generellt ett annat utbud beträffande vårdmöjlighet och läkare. Hur möter vi detta?

Jag hoppas att mina tankar ger fler reflektioner och insikter och öppnar upp för egna funderingar och samtal. Stort som smått. Vi kan alla göra något. Börja med att göra annorlunda och lite tvärtom, stå för ditt klimakterium och fortsätt att prata med varandra.

Av Christina Sundequist, som är personlig tränare, föreläsare, certifierad kostrådgivare och hälsocoach med en fördjupning inom funktionsmedicin. Hon är aktuell med boken ”HARMONY. Må bra i och efter klimakteriet: Hormoner. Hälsa. Livsstil. Träning. Kost”.

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa. 
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt. Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

 

korg med nässlor

Plocka nyttiga nässlor och annat ogräs

Hälsa

På våren men även sommaren kan du plocka nässlor och göra nässelsoppa eller torka för att dricka som te. Nässlorna är stärkande för immunförsvaret, men är även bra för hud och hår då dessa är rika på både vitaminer och mineraler.

kvinna väljer frukt i butik

Svenskarnas maghälsa har blivit bättre 

Hälsa

Äntligen lite positiva nyheter om svenskarnas hälsa. När Magrapporten 2021 presenterade siffror på just magproblemens utbredning visade det sig att våra magar nu mår bättre än vad de gjorde 2019. Framför allt är magarna hos de unga kvinnorna i bättre skick.

Collage: ung kvinna blinkar med ena ögat, bredvid fem BB-krämer

Skönhetspanelen testar: BB-cream

Hud

En bra BB-cream jämnar ut hudtonen och ger täckning likt en foundation – samtidigt som den ger fukt och smidighet till huden som en dagkräm. Vi har testat fem ekologiska krämer, och funnit en favorit!

 

par som springer

Näringsämnen du inte ska missa när du tränar

Kost

Om du har ett fysiskt krävande jobb, tränar mycket eller tänker börja träna – då har du ofta en högre omsättning av näringsämnen i kroppen än andra som är mer stillasittande. Här kommer några vitaminer och mineraler som du ska se till att få i dig för att orka träna.

 

kvinna tar en saltgurka

Så blir du av med ditt saltsug

Kost

Du har säkert haft en stark känsla av att du vill äta någon salt och letar efter salta nötter eller saltlakrits att knapra på. Det finns förstås en anledning till längtan efter salt. Näringsfysiologen Rebecca Johansson förklarar hur du löser problemet.

Därför är lök så nyttigt

Hälsa

Hacka, stek, ugnsbaka eller koka. Lök kan tillredas på många sätt. Vanlig lök är inte bara en smakhöjare, den främjar hälsan på många sätt. Till exempel stärker lök de goda bakterierna i tarmen och både gula och röda löken innehåller quercetin som är bra för immunförsvaret.

 

kvinna som yogar

5 yogaövningar för lugn och balans

TRÄNING

Kan yoga på en stol verkligen ge något? Ja, mycket mer än vad man kanske tror, säger Annika Sjöström som är kundaliniyogalärare. Du får bättre hållning och cirkulation, minskad stress och mer glädje. Här har hon satt ihop några övningar för Kureras läsare.

flicka med ballong springer

6 bra knep för extra energi i vår

Hälsa

På våren kan många känna sig dränerad på energi och ork efter en lång vinter. Dålig sömn, näringsbrist, stress och oro är vanliga orsaker. Här är några tips som kan hjälpa dig att få tillbaka krafterna.

hjärna med tärningar i

Spelberoende tar större risker

Forskning

I dag har spelberoende blivit så pass utbrett och stort att regeringen anser att det blivit ett folkhälsoproblem. Siffror visar på att 340 000 svenskar har ett spelberoende. Ny teknik har bidragit till ett komplexare missbruk. Nu visar forskning en koppling mellan hjärnans belöningsnätverk och att följa impulser som medför risker.

Fredagsmys med tex-mex

Fredagsmys med tex-mex

Mat

Ingen fredag utan tacos! Men har du möjligtvis tröttnat lite på den klassiska ”fredagsmys-tacosen” kanske det här kan ge dig inspiration till nya tillbehör som piffar upp lite.

 

Frallor med en bytta smör

Proteinboostade frallor med bönor

Matbröd

Unna dig själv eller en närstående riktigt goda, nybakade frallor till frukost eller mellis! Dessa är bakade med bönor som höjer proteinhalten, mättar bra och passar perfekt till både unga idrottare och äldre personer med ökat proteinbehov.