Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Kvinna på ett berg

”Vi behöver prata ännu mer om klimakteriet”

Plötsligt står du där och förstår inte vad som händer: Viktförändringar, nedstämdhet, sömnrubbning, stelhet, ont i kroppen och sämre träningsresultat. Precis så är det för många kvinnor. Klimakteriet drabbar oss plötsligt och många saknar kunskap om denna helt naturliga livsfas. Vi behöver prata ännu mer om hormoner, hälsan, kosten och träningen. Det skriver Christina Sundequist som är personlig tränare, föreläsare, certifierad kostrådgivare och hälsocoach i ett debattinlägg.

Varför vet vi så lite om klimakteriet och är varför är vi inte mer förberedda? Hälften av Sveriges befolkning kommer någon gång vara i klimakteriet och just nu befinner sig flera hundra tusentals kvinnor just där. Klimakteriet är inte någon sjukdom utan en helt naturlig fas, precis som puberteten.

Jag hade själv dålig kunskap om klimakteriet när jag ”drabbades”. Där och då blev jag varse om hur lite jag visste och hur knapp informationen var. Jag googlade och upplevde otydlighet och bristfällig fakta, och blev inte klokare av det jag läste. Det fanns information om vallningar och om hormoner som ebbade ut, men sen var det inte mycket mer. Jag valde då att göra egna efterforskningar, jag ville förstå vad som hände i min kropp, och ville så småningom även dela med mig. Där såddes fröet till min bok – ”HARMONY. Må bra i och efter klimakteriet: Hormoner. Hälsa. Livsstil. Träning. Kost”.

LÄS OCKSÅ: Monika Björn: ”Så blir du stark genom klimakteriet”

Ändra synen på åldrandet
Det här är några år sedan och idag finns och sprids betydligt mer fakta, men vi har långt kvar. Tyvärr råder fortfarande en del hets kring ålder, vilket troligen bidrar till att många inte vill identifiera sig vid fasen och ännu mindre använda ordet klimakteriet. Man tycker att det låter gammalt, att man är tant – på riktigt.

Jag pratade med några väninnor om detta nyligen och vi reflekterade över beteendet som jag tror flera känner igen. Att vi, när vi nämner vallningar och klimakteriet, ofta sänker rösten och böjer oss lite framåt, känns det igen? Vad är detta för beteende? Säger en del om inställningen generellt, eller hur? Intressant iakttagelse tycker jag.

 

Låt oss göra annorlunda. Undvik att se negativt på åldrandet, möt istället kroppen och den lite äldre versionen av dig själv, lyssna på den, ta hand om den. Klimakteriet är en ny livsfas och inkluderar kropp och själ. Lyssna inåt och landa. Acceptera läget, för det kan du inte ändra på. Du blir äldre, åldras, och var glad och stolt över det. Tänk vilken erfarenhet du har med dig. När jag pratar med kvinnor upplever jag att de som landar och accepterar kropp och livsfas mår mycket bättre i sitt åldrande och klimakterium. Det finns också studier som styrker detta. I länder där man ser positivt på den åldrande kvinnan, sägs klimakteriet inte upplevas lika jobbigt. Tänkvärt.

LÄS OCKSÅ: Silverax – ett alternativ till hormonbehandling i klimakteriet

Hormonbehandling – bra eller dåligt?
Men faktum kvarstår. Det händer saker och vi kanske inte alltid jublar över det som sker. Många har det riktigt jobbigt med sömn, vallningar, viktförändringar och måendet generellt. Det sägs att runt 75 procent känner av olika grader av symptom och besvär, vilket delvis kan mötas genom att vara lyhörd och jobba MED kroppen. Vad säger kroppen till oss? Här vill jag lyfta stressen som kan bidra till ett sämre mående, men det är självklart inte svaret på allt. Det finns mer vi behöver förstå och få hjälp med. När vi är mellan 40 och 50 år och upplever nya symptom och besvär, hur vet vi då vad som är klimakterie relaterat? Om vi inte pratar, delar kunskap, blir informerade? Kunskap tror jag innebär lättnad för många kvinnor och jag upplever idag att det är lite upp till oss själva att ta reda på fakta. Därför kan det ibland kännas uppdelat, då det finns både pålästa kvinnor och de som vet mindre.

Christina Sundequists bok.

Så i allt detta, vad behöver vi göra? Vad kan vi bli bättre på?
Ett sätt är en mer öppen kommunikation mellan kvinnor. Prata med varandra (utan att sänka rösten). Dela kunskap och erfarenheter. Självklart ska vi genomgå läkarkontroll om vi inte mår bra, för att utesluta sjukdom, men med kunskap kan vi komma vidare. Som det ser ut idag verkar inte heller vården vara helt uppdaterad, och kvinnor upplever många gånger att de inte får den hjälp de behöver. En del vet heller inte vart de ska vända sig. Vårdcentral, gynekolog, privat vård eller vad? Ofta förekommer flera diffusa symtom som kanske kan vara svåra att sätta fingret på. Kanske vet man inte ens vad man ska söka för? Kanske fattar man inte själv att man är i klimakteriet (eller förklimakteriet).

Och hormonbehandling. Är det farligt eller inte undrar många? Här upplever jag den uppdelade kunskapen jag nämnde tidigare. Många lever i tron att hormonbehandling leder till ökad risk för bröstcancer och blodproppar, medan de som uppdaterat sig med ny forskning tycker annorlunda.

I början på 2000 - talet publicerades en studie från Women’s Health Initiative (WHI). Studien påtalade flera negativa effekter relaterat till hormonbehandling, som risk för blodpropp, bröstcancer samt hjärt – och kärlsjukdomar. Resultatet av studien ledde till att användandet av hormoner minskade markant. Senare har det visat sig att studien innehöll felkällor, bland annat var medelåldern på de undersökta kvinnorna 63 år. Flera av kvinnorna var dessutom överviktiga.

LÄS OCKSÅ: Klimakteriet – fortfarande ett ämne präglat av skam och stor okunskap

Svårt att få bioidentiska hormoner
Idag finns färska studier som visar det motsatta, att hormonbehandling ger positiva hälsoeffekter. Studierna säger att förutom bättre allmäntillstånd och livskvalitet, innebär hormonbehandling minskad risk för benskörhet, demens, hjärtsjukdom och tjocktarmscancer. Viktig information i sammanhanget är att för goda effekter, spelar det roll när en behandling påbörjas. Man talar om det terapeutiska fönstret, vilket bland annat innebär att behandling bör påbörjas i nära anslutning till den sista mensen (menopaus).

 

Alla kvinnor har ett val angående hormonbehandling, men kunskap om vad som gäller behöver spridas. Hur ska vi annars veta? Måste vi själva löpande uppdatera oss på ny forskning och riktlinjer? Och försöka ställa egna diagnoser?

Det talas om syntetiska och bioidentiska hormoner, där de senare har samma molekylstruktur som kroppens egna, vilket sägs vara det bästa. I dagsläget verkar det vara svårt att få dem utskrivna, trots att de finns med i de senaste riktlinjerna för behandling. Många kvinnor får kämpa för sina recept och är man inte påläst och står på sig kanske du blir utan. Ska det vara så? I dagsläget är det dessutom så att kvinnor söker sig utomlands för att få sina bioidentiska hormoner.

LÄS OCKSÅ: Marie Skytt: Så behandlar jag lipödem

Hitta en påläst PT
Under 2019 kom Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) ut med uppdaterade riktlinjer angående hormonbehandling. Där tas möjligheten upp att få just bioidentiska hormon utskrivet, samt att den tidigare tidsbegränsningen på fem års hormonbehandling tas bort. Istället ska individuell bedömning göras. Hur får vi del av sådan ny information? Ibland känns det som att kvinnor efter fyllda 45 år inte längre får viktig kvinnoinformation. Jag hade blivit glad om det funnits information till mig i samband med klimakteriedebuten, information om vad jag stod inför, vart jag skulle vända mig om jag fick besvär, om jag ville veta mer om hormonbehandling, om jag inte förstod alla nya symtom som yttrade sig. Någon mer som känner som jag?

Jag får många frågor om förändraringar i klimakteriet och jag upplever att det finns god information om träning och livsstil för äldre generellt, vilket är toppen. Men vi behöver också skilja mellan kvinnor och män och även lyfta det som hör till klimakteriet. Här behöver träningsbranschen uppdateras. När jag gick min PT utbildning för tio år sedan pratade ingen om träning och kost för kvinnor i klimakteriet. Det här börjar uppmärksammas, vi är på rätt väg. Men kvinnor bör vara medvetna om skillnaden och ställa krav på sin coach eller PT.

LÄS OCKSÅ: Den glömda – men nödvändiga – fettsyran för hud och slemhinnor

Prata mer på arbetsplatsen
Ett annat viktigt område som är att tala om klimakteriet på arbetsplatsen. Tabun lever kvar och många kvinnor är säkert rädda för att klassas som ”jobbig klimakterietant”. Eller känner oro att riskera sin karriär (ja, jag tror att det förekommer) De flesta kvinnor biter nog ihop, döljer sina vallningar och förstår kanske inte heller varför de blir extra stressade, dimmiga i huvudet och glömmer saker (klimakteriesymptom). Känns det igen? Det finns mycket att jobba med här.

Hållbarhet och det hållbara företaget för framtiden? Företagsekonomiskt och socialt (inklusive hälsa och välmående), samt den jämlika arbetsplatsen. Här behöver vi väga in kvinnan i klimakteriefasen. Jag tror att medvetenhet kan ge mycket tillbaka för företag som lyfter detta, och ser stor potential om information och förståelse kan spridas bättre på arbetsplatsen.

Hur upplevdes klimakteriet i generationerna före oss? Är det annorlunda idag? Om vi tittar på våra mammor och deras mammor, verkar det som det idag förekommer mer besvär. Kanske beror det på att dagens kvinnor faktisk pratar mer med varandra, eller så är det jobbigare idag? Om vi ser några decennier tillbaka, är det stora förändringar som skett. Vi lever ett annat liv idag. Vi blir äldre men lever ”ett yngre liv” och så kommer det fortsätta.

 

LÄS OCKSÅ: Har du passerat klimakteriet eller inte?

Skillnader mellan stad och land
Kvinnor ställer idag också högre krav på sig själva jämfört med tidigare, vilket i sin tur kan leda till ett osunt kontrollbehov och stress. Och då menar jag inte bara inom arbetslivet utan även privat. I en värld där vi matas av det perfekta livet på sociala medier kan det bli tufft att stå emot. Man kan väl säga att det är ett komplext livspussel som ska lösas för dagens kvinna.

Står vi inför en spännande utveckling gällande synen på klimakteriet? Jag hoppas och vill tro det. Bara under de åren jag själv engagerat mig har det hänt saker. Jag ser en annan öppenhet och acceptans men det finns mer att göra. Det är många kvinnor som mår dåligt, kvinnor som inte får den hjälp de behöver. Det behövs mer information på flera områden, jag har nämnt några. Vidare finns skillnader mellan storstad och småstad. Storstadskvinnan har generellt ett annat utbud beträffande vårdmöjlighet och läkare. Hur möter vi detta?

Jag hoppas att mina tankar ger fler reflektioner och insikter och öppnar upp för egna funderingar och samtal. Stort som smått. Vi kan alla göra något. Börja med att göra annorlunda och lite tvärtom, stå för ditt klimakterium och fortsätt att prata med varandra.

Av Christina Sundequist, som är personlig tränare, föreläsare, certifierad kostrådgivare och hälsocoach med en fördjupning inom funktionsmedicin. Hon är aktuell med boken ”HARMONY. Må bra i och efter klimakteriet: Hormoner. Hälsa. Livsstil. Träning. Kost”.

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa. 
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt. Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

man som tittar ini kylskåpet

Frukt och grönt främjar god hjärnhälsa

Hälsa

Vill du behålla din skärpa när du blir äldre kan det vara en god idé att satsa på att få plats med lite mer grönsaker på tallriken redan nu. En amerikansk studie visade att män som åt frukt och grönt hade färre tecken på försämring av den kognitiva förmågan än de som åt mindre grönt.

mejerivaror

Mejerifett verkar inte påverka hjärthälsan

Forskning

Länge har det diskuterats om mejerifetter är bra eller dåliga för kroppen. Nu redovisar svenska forskare en data där de analyserat 4 150 60-åringars blodprover. Studien visade att de som hade ett högt intag av mejerifett i sitt blod hade lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar.

glad kvinna i höstskog

Magnesium ger bättre upptag av D-vitamin

Hälsa

D-vitamin lagras i kroppens fettvävnad under soliga dagar, men efter höstdagjämningen står solen för lågt för att vi ska kunna tillgodogöra oss D-vitamin från solen. Mitt i vintern kan därför dina lager av D-vitamin vara relativt tomma. Då kan det vara viktigt att komplettera kosten med ett kosttillskott, och om du ser till att fylla på depåerna av magnesium – ja, då blir ditt D-vitamintillskott ännu effektivare. Det visar en nyligen gjord studie.

frukt, grönt och vitaminburk

Därför är vitamintillskott så viktiga

Kost

Maten innehåller inte lika mycket näring som den gjorde för 40-50 år sedan. Det gör att vi äter mer för att fylla behoven och det är en av flera anledningar till att vi väger mer idag. Forskningsresultat från Tyskland, har bland annat visa att innehållet av vitaminer och mineraler i frukt och grönsaker minskade dramatiskt mellan 1985 och 1996. Därför kan det vara en god idé att då och då komplettera med kosttillskott.

 

Kvinna sover på rygg

5 hälsofördelar med att sova på rygg

Naturlig hälsa

Sover du på sidan, mage eller rygg? Din sovställning kan faktiskt påverka såväl hälsa som sömnkvalitet. Att sova på rygg är inte lika vanligt bland vuxna som att sova på sidan. Det kan visserligen orsaka snarkning, men i gengäld ge flera positiva effekter – som minskad risk för ryggvärk och rynkor!

Glasstrutar mot turkos bakgrund

Tillsatser mer regel än undantag i glass

Eko/miljö

Vad finns egentligen i glassen som du unnar dig på helgen? Inte bara rena råvaror visar det sig. De flesta sorter är fulla av tillsatser, även de som utger sig för att vara handgjorda. Här listar vi 5 tillsatser att välja bort – och 6 äkta och riktigt goda glassar att välja istället!

par fikar vid vattnet

En kvart om dagen räcker för att sänka stressen

Mental hälsa

Psykisk ohälsa som är stressrelaterad har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som ett stort hot mot folkhälsan. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

 

Så kan du slippa klåda och eksem under armarna

Hud

Aluminiumklorid skyddar från svett under armarna, men kan ge klåda, eksem och andra hudirritationer. Och det har antytts att aluminiumklorid kunna öka risken för vissa sjukdomar. I väntan på svar kan ett miljövänligt alternativ vara ett klokare val.

Vitaminet som kan förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Hälsa

K2 är mest känt som vitaminen som kan stärka skelett och vävnad, men forskning visar att K2 fyller en viktig funktion för blodets koagulation och för att stärka kärlens väggar vilket i slutändan håller hjärt-kärlsjukdomar borta. Analyser har visat att det är vanligt med K2-brist på grund av att det kan vara svårt att få i sig vitaminet i kosten. Det kan behövas stora mängder yoghurt, nötkött, mjölk, ost och ägg för att täcka behovet.  

vitlök

Lagrad vitlök kan sänka blodtrycket

Naturlig hälsa

Tre av tio vuxna har högt blodtryck – och 40 procent av dessa riskerar att dö på grund av hjärtproblem. Ännu fler går omkring med en låggradig inflammation i kärlen utan att veta om det. En kost rik på antioxidanter och ett tillskott med vitlök kan både förebygga och sänka högt blodtryck, och dessutom stärka immunförsvaret.

Kvinna i sängen med mobil i handen

Så skyddar du huden mot skärmarnas blå ljus

Hud

De flesta av oss tillbringar numera många av dygnets timmar framför en skärm. Det tär på huden i ansiktet som åldras snabbare av det blå ljuset som datorn eller mobilen avger. Men det finns saker du kan göra själv för att skydda huden från ljuset!

 

Collage: kvinna som tvättar ansiktet och 6 rengöringsprodukter

Skönhetspanelen testar: Rengöring

Hud

Efter en lång dag då hyn har utsatts för såväl smuts som avgaser och make-up behöver ansiktet rengöras inför nattens vila. Önskemålet är en rengöringsprodukt som tvättar rent, är så naturlig som möjligt samt är skonsam och inte torkar ut huden. Vilken produkt gör ”rent hus” i vårt test?

Gröna pannkakor med hallon

Skönt gröna kikärtspannkakor

Recept

Pannkakor till middag även för vuxna – varför inte? Med  kikärtor och grön spenat i smeten och toppat med hallon blir det näringsrikt, mättande, färgglatt och riktigt gott! Dessutom gör du ett bra val för miljön. 

sågpalmetto blad

Så kan mannen slippa nattliga toabesök

Hälsa

Med ökad ålder är det vanligt att män får en förstorad prostata. Det kan bland annat leda till en akut känsla av att vilja kissa, och dessutom oftare. Händer det flera gånger per natt då stör det självklart nattsömnen. Men det går att lindra besvären. – Vid lättare urineringsbesvär kan extrakt av ekologisk sågpalmetto hjälpa, säger näringsexperten och medicine doktorn, Magnus Nylander.

 

kvinna hos tandläkare

En av fem undviker att gå till tandläkaren på grund av priset

Hälsa

Att gå till tandläkaren är dyrt. En undersökning visar att en av fem undviker tandläkarbesök på grund av kostnaderna. I stockholmsförorten Botkyrka är akuta tandvårdsbesök tre gånger vanligare än i Danderyd. Intresset för estetisk tandvård har ökat, när Tandhälsorapporten ställde frågor till svenskarna svarade en majoritet att de vill bleka tänderna.

några personer lyfter vikter

Därför får du inte ut lika mycket av träningen när du är stressad

TRÄNING

Om du känner dig stressad efter en jobbig arbetsdag kan det kännas skönt att träna – då brukar stressen rinna av. Men om du  känner hög psykologisk stress och samtidigt tränar hårt, då får du inte alls ut lika mycket av träning. Dessutom kan du skada dig. Dra ner på träningsintensiteten och ge dig tid till återhämtning när huvudet är överbelastat.

Ung kvinna omfamnar sin hund

Vad tänker och känner din hund?

Husdjur

Har du funderat över vad din hund egentligen menar med ett visst beteende, eller vad den tänker och känner i vissa situationer? Med en ny bok förklarar hundpsykolog Fredrik Karlsson hur du lär dig att förstå din hund bättre.

 

Råkostsallad

Råkostsallad med prebiotika

Recept

Sväng ihop den här färgsprakande vitaminbomben till sallad och förvara i en burk i kylen och ät lite av den i flera veckor. Full av prebiotika som gynnar de goda tarmbakterierna och perfekt som immunförsvarsboost!

rot av ashwagandha

”Vi kan garantera ren och säker ashwagandha” 

Hälsa

Nyligen återkallade Livsmedelsverket ett parti ashwagandha från Great Earth på grund av att rester av bekämpningsmedlet etylenoxid upptäckts vid en kontroll. Vågar vi lita på ashwagandha nu? Ja, det säger svenska leverantörer och förklarar hur deras ashwagandha odlas, kontrolleras och testas.

teckning mage-tarm

Kiselgel lindrar IBS-symtom

Mage

En av tio svenskar beräknas ha IBS, och tre procent behöver behandling för sina magproblem. Näringsterapeuten Anette Berglind möter dagligen patienter med magbesvär. Ändrad livsstil och kostomläggning krävs för att magen ska må bra, men hon rekommenderar även kiselgel och probiotika för bra tillfrisknande.