Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Kvinna på ett berg

”Vi behöver prata ännu mer om klimakteriet”

Plötsligt står du där och förstår inte vad som händer: Viktförändringar, nedstämdhet, sömnrubbning, stelhet, ont i kroppen och sämre träningsresultat. Precis så är det för många kvinnor. Klimakteriet drabbar oss plötsligt och många saknar kunskap om denna helt naturliga livsfas. Vi behöver prata ännu mer om hormoner, hälsan, kosten och träningen. Det skriver Christina Sundequist som är personlig tränare, föreläsare, certifierad kostrådgivare och hälsocoach i ett debattinlägg.

Varför vet vi så lite om klimakteriet och är varför är vi inte mer förberedda? Hälften av Sveriges befolkning kommer någon gång vara i klimakteriet och just nu befinner sig flera hundra tusentals kvinnor just där. Klimakteriet är inte någon sjukdom utan en helt naturlig fas, precis som puberteten.

Jag hade själv dålig kunskap om klimakteriet när jag ”drabbades”. Där och då blev jag varse om hur lite jag visste och hur knapp informationen var. Jag googlade och upplevde otydlighet och bristfällig fakta, och blev inte klokare av det jag läste. Det fanns information om vallningar och om hormoner som ebbade ut, men sen var det inte mycket mer. Jag valde då att göra egna efterforskningar, jag ville förstå vad som hände i min kropp, och ville så småningom även dela med mig. Där såddes fröet till min bok – ”HARMONY. Må bra i och efter klimakteriet: Hormoner. Hälsa. Livsstil. Träning. Kost”.

LÄS OCKSÅ: Monika Björn: ”Så blir du stark genom klimakteriet”

Ändra synen på åldrandet
Det här är några år sedan och idag finns och sprids betydligt mer fakta, men vi har långt kvar. Tyvärr råder fortfarande en del hets kring ålder, vilket troligen bidrar till att många inte vill identifiera sig vid fasen och ännu mindre använda ordet klimakteriet. Man tycker att det låter gammalt, att man är tant – på riktigt.

Jag pratade med några väninnor om detta nyligen och vi reflekterade över beteendet som jag tror flera känner igen. Att vi, när vi nämner vallningar och klimakteriet, ofta sänker rösten och böjer oss lite framåt, känns det igen? Vad är detta för beteende? Säger en del om inställningen generellt, eller hur? Intressant iakttagelse tycker jag.

 

Låt oss göra annorlunda. Undvik att se negativt på åldrandet, möt istället kroppen och den lite äldre versionen av dig själv, lyssna på den, ta hand om den. Klimakteriet är en ny livsfas och inkluderar kropp och själ. Lyssna inåt och landa. Acceptera läget, för det kan du inte ändra på. Du blir äldre, åldras, och var glad och stolt över det. Tänk vilken erfarenhet du har med dig. När jag pratar med kvinnor upplever jag att de som landar och accepterar kropp och livsfas mår mycket bättre i sitt åldrande och klimakterium. Det finns också studier som styrker detta. I länder där man ser positivt på den åldrande kvinnan, sägs klimakteriet inte upplevas lika jobbigt. Tänkvärt.

LÄS OCKSÅ: Silverax – ett alternativ till hormonbehandling i klimakteriet

Hormonbehandling – bra eller dåligt?
Men faktum kvarstår. Det händer saker och vi kanske inte alltid jublar över det som sker. Många har det riktigt jobbigt med sömn, vallningar, viktförändringar och måendet generellt. Det sägs att runt 75 procent känner av olika grader av symptom och besvär, vilket delvis kan mötas genom att vara lyhörd och jobba MED kroppen. Vad säger kroppen till oss? Här vill jag lyfta stressen som kan bidra till ett sämre mående, men det är självklart inte svaret på allt. Det finns mer vi behöver förstå och få hjälp med. När vi är mellan 40 och 50 år och upplever nya symptom och besvär, hur vet vi då vad som är klimakterie relaterat? Om vi inte pratar, delar kunskap, blir informerade? Kunskap tror jag innebär lättnad för många kvinnor och jag upplever idag att det är lite upp till oss själva att ta reda på fakta. Därför kan det ibland kännas uppdelat, då det finns både pålästa kvinnor och de som vet mindre.

Christina Sundequists bok.

Så i allt detta, vad behöver vi göra? Vad kan vi bli bättre på?
Ett sätt är en mer öppen kommunikation mellan kvinnor. Prata med varandra (utan att sänka rösten). Dela kunskap och erfarenheter. Självklart ska vi genomgå läkarkontroll om vi inte mår bra, för att utesluta sjukdom, men med kunskap kan vi komma vidare. Som det ser ut idag verkar inte heller vården vara helt uppdaterad, och kvinnor upplever många gånger att de inte får den hjälp de behöver. En del vet heller inte vart de ska vända sig. Vårdcentral, gynekolog, privat vård eller vad? Ofta förekommer flera diffusa symtom som kanske kan vara svåra att sätta fingret på. Kanske vet man inte ens vad man ska söka för? Kanske fattar man inte själv att man är i klimakteriet (eller förklimakteriet).

Och hormonbehandling. Är det farligt eller inte undrar många? Här upplever jag den uppdelade kunskapen jag nämnde tidigare. Många lever i tron att hormonbehandling leder till ökad risk för bröstcancer och blodproppar, medan de som uppdaterat sig med ny forskning tycker annorlunda.

I början på 2000 - talet publicerades en studie från Women’s Health Initiative (WHI). Studien påtalade flera negativa effekter relaterat till hormonbehandling, som risk för blodpropp, bröstcancer samt hjärt – och kärlsjukdomar. Resultatet av studien ledde till att användandet av hormoner minskade markant. Senare har det visat sig att studien innehöll felkällor, bland annat var medelåldern på de undersökta kvinnorna 63 år. Flera av kvinnorna var dessutom överviktiga.

LÄS OCKSÅ: Klimakteriet – fortfarande ett ämne präglat av skam och stor okunskap

Svårt att få bioidentiska hormoner
Idag finns färska studier som visar det motsatta, att hormonbehandling ger positiva hälsoeffekter. Studierna säger att förutom bättre allmäntillstånd och livskvalitet, innebär hormonbehandling minskad risk för benskörhet, demens, hjärtsjukdom och tjocktarmscancer. Viktig information i sammanhanget är att för goda effekter, spelar det roll när en behandling påbörjas. Man talar om det terapeutiska fönstret, vilket bland annat innebär att behandling bör påbörjas i nära anslutning till den sista mensen (menopaus).

 

Alla kvinnor har ett val angående hormonbehandling, men kunskap om vad som gäller behöver spridas. Hur ska vi annars veta? Måste vi själva löpande uppdatera oss på ny forskning och riktlinjer? Och försöka ställa egna diagnoser?

Det talas om syntetiska och bioidentiska hormoner, där de senare har samma molekylstruktur som kroppens egna, vilket sägs vara det bästa. I dagsläget verkar det vara svårt att få dem utskrivna, trots att de finns med i de senaste riktlinjerna för behandling. Många kvinnor får kämpa för sina recept och är man inte påläst och står på sig kanske du blir utan. Ska det vara så? I dagsläget är det dessutom så att kvinnor söker sig utomlands för att få sina bioidentiska hormoner.

LÄS OCKSÅ: Marie Skytt: Så behandlar jag lipödem

Hitta en påläst PT
Under 2019 kom Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) ut med uppdaterade riktlinjer angående hormonbehandling. Där tas möjligheten upp att få just bioidentiska hormon utskrivet, samt att den tidigare tidsbegränsningen på fem års hormonbehandling tas bort. Istället ska individuell bedömning göras. Hur får vi del av sådan ny information? Ibland känns det som att kvinnor efter fyllda 45 år inte längre får viktig kvinnoinformation. Jag hade blivit glad om det funnits information till mig i samband med klimakteriedebuten, information om vad jag stod inför, vart jag skulle vända mig om jag fick besvär, om jag ville veta mer om hormonbehandling, om jag inte förstod alla nya symtom som yttrade sig. Någon mer som känner som jag?

Jag får många frågor om förändraringar i klimakteriet och jag upplever att det finns god information om träning och livsstil för äldre generellt, vilket är toppen. Men vi behöver också skilja mellan kvinnor och män och även lyfta det som hör till klimakteriet. Här behöver träningsbranschen uppdateras. När jag gick min PT utbildning för tio år sedan pratade ingen om träning och kost för kvinnor i klimakteriet. Det här börjar uppmärksammas, vi är på rätt väg. Men kvinnor bör vara medvetna om skillnaden och ställa krav på sin coach eller PT.

LÄS OCKSÅ: Den glömda – men nödvändiga – fettsyran för hud och slemhinnor

Prata mer på arbetsplatsen
Ett annat viktigt område som är att tala om klimakteriet på arbetsplatsen. Tabun lever kvar och många kvinnor är säkert rädda för att klassas som ”jobbig klimakterietant”. Eller känner oro att riskera sin karriär (ja, jag tror att det förekommer) De flesta kvinnor biter nog ihop, döljer sina vallningar och förstår kanske inte heller varför de blir extra stressade, dimmiga i huvudet och glömmer saker (klimakteriesymptom). Känns det igen? Det finns mycket att jobba med här.

Hållbarhet och det hållbara företaget för framtiden? Företagsekonomiskt och socialt (inklusive hälsa och välmående), samt den jämlika arbetsplatsen. Här behöver vi väga in kvinnan i klimakteriefasen. Jag tror att medvetenhet kan ge mycket tillbaka för företag som lyfter detta, och ser stor potential om information och förståelse kan spridas bättre på arbetsplatsen.

Hur upplevdes klimakteriet i generationerna före oss? Är det annorlunda idag? Om vi tittar på våra mammor och deras mammor, verkar det som det idag förekommer mer besvär. Kanske beror det på att dagens kvinnor faktisk pratar mer med varandra, eller så är det jobbigare idag? Om vi ser några decennier tillbaka, är det stora förändringar som skett. Vi lever ett annat liv idag. Vi blir äldre men lever ”ett yngre liv” och så kommer det fortsätta.

 

LÄS OCKSÅ: Har du passerat klimakteriet eller inte?

Skillnader mellan stad och land
Kvinnor ställer idag också högre krav på sig själva jämfört med tidigare, vilket i sin tur kan leda till ett osunt kontrollbehov och stress. Och då menar jag inte bara inom arbetslivet utan även privat. I en värld där vi matas av det perfekta livet på sociala medier kan det bli tufft att stå emot. Man kan väl säga att det är ett komplext livspussel som ska lösas för dagens kvinna.

Står vi inför en spännande utveckling gällande synen på klimakteriet? Jag hoppas och vill tro det. Bara under de åren jag själv engagerat mig har det hänt saker. Jag ser en annan öppenhet och acceptans men det finns mer att göra. Det är många kvinnor som mår dåligt, kvinnor som inte får den hjälp de behöver. Det behövs mer information på flera områden, jag har nämnt några. Vidare finns skillnader mellan storstad och småstad. Storstadskvinnan har generellt ett annat utbud beträffande vårdmöjlighet och läkare. Hur möter vi detta?

Jag hoppas att mina tankar ger fler reflektioner och insikter och öppnar upp för egna funderingar och samtal. Stort som smått. Vi kan alla göra något. Börja med att göra annorlunda och lite tvärtom, stå för ditt klimakterium och fortsätt att prata med varandra.

Av Christina Sundequist, som är personlig tränare, föreläsare, certifierad kostrådgivare och hälsocoach med en fördjupning inom funktionsmedicin. Hon är aktuell med boken ”HARMONY. Må bra i och efter klimakteriet: Hormoner. Hälsa. Livsstil. Träning. Kost”.

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa. 
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt. Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

flicka som blåser på maskros

Ogräsen som är riktigt nyttiga

Kost

Ogräs är inte bara dåligt. Det finns en anledning till att ogräs växer i ohejdat takt. Dessa är starka och när de växer under dåliga förutsättningar utvecklar de kraft. Många medicinalväxter är  vad vi kallar för ogräs. Här kommer några spännande ogräs att lägga på minnet.

kvinna tar sig för munnen

Lindra herpes på naturlig väg

Hälsa

Det är många som lider av herpes. Det finns rapporter om att åtta av tio har herpes typ 1, vilket oftast betyder att man får munsår. Cirka en av fyra svenskar har herpes typ 2, vilket betyder att man har det i underlivet. Det finns naturliga sätt att lindra smärtan av ett herpesutbrott.

bär

Bären som främjar god hälsa

Kost

När vi använder ordet superbär så beskriver det bär som är särskilt rika på antioxidanter, vitaminer och mineraler. Antioxidanter skyddar mot fria radikaler i kroppen, och kan likans vid ett rostskydd på bilen. Forskningar har visat att befolkningsgrupper med hög medellivslängd och låg sjukdomsförekomst har haft ett högt intag av antioxidanter. Här kommer några antioxidantrika bär.

 

kvinna serverar seniorer mat

Så ska undernäring hos äldre förhindras

Äldre

2017 kom en rapport från Socialstyrelsen som berättade att 40 000 personer som har äldreomsorg lider av undernäring och att fler än 100 000 riskerar att hamna där. I Sigtuna utbildar man personalen, men även seniorer som vill, för att komma tillrätta med problemet.

Ett par vilar

9 effektiva tips för att hjälpa sömnen på traven

Hälsa

Vi behöver sova tillräckligt för att må bra. Hjärnan repareras under natten och om du inte sover tillräckligt fungerar inte denna process optimalt. Anledningarna till sömnproblem kan vara många, och inte sällan går problemen i cykler. Här är några tips för att hjälpa sömnen på traven.

 

färgglad omelett på tallrik

Lunchtips: Grekisk omelett

Glutenfritt

Utsökt sälta från fetaost, härlig krämighet från avokado och protein från ägg gör det här till en snabb, enkel och somrig lunch full av näring. Granatäpple och valnötter ger förutom supernäring även ett skönt tuggmotstånd. 

kvinna som får skönhetsbehandling

IPL – kan det vara bra för huden?

Hud

Det finns en uppsjö av nya behandlingsformer med olika maskiner inom skönhetsindustrin. Fokus ligger på att förbättra hudkvalitén i ansikte, hals och på dekolltaget. Har du hört talas om IPL? Det är en form av mjukverkande laser som stimulerar kollagenet och ger en jämnare hudton.

 

kvinna och mygg

Variant av botox som skydd mot myggor

Eko/miljö

Pål Stenmark är professor i strukturell biokemi och han har belönats med ett pris för att ha hittat ett nytt botox-gift som fungerar mot malariamyggor. Insektsgifter är ofta väldigt miljöovänliga, men just detta botoxmedlet, som är ett protein, bryts ner i naturen och lämnar inte några onaturliga rester.

två kvinnor med former vid stranden

Därför går vi upp i vikt när vi blir äldre

Vikt

De allra flesta tycker nog att det blir allt svårare att hålla vikten i takt med att de blir äldre. Forskning från Karolinska Institutet visar att vi med åren får en minskad omsättning av fett – eller så kallade lipider – i fettväven, vilket gör att vi lättare går upp i vikt när vi blir äldre.

 

Kvinna före och efter viktnedgång

Så gjorde Mam Zuta sin fantastiska hälsoresa

Hälsa

I januari 2018 vägde Mam Zuta 100,5 kilo. Värken i kroppen gjorde att hon hade svårt att fungera i sitt vardagsliv. Då bestämde hon sig för att nu fick det vara nog. Hon började en hälsoresa som idag landat i 56 kilo och en kropp som många drömmer om.

flaskor och glas med fläder

Flädersaft utan citronsyra

Hälsa

Nu blommar flädern för fullt och det är dags att göra bär, saft, smoothies eller te. Fläderblommorna har traditionellt använts för dess hälsofrämjande egenskaper, bland annat vid förkylning. Men hoppa över citronsyran om du vill vara nyttig. Den utvinns ur svartmögel.

 

Sara Nomberg, hudvårdsexpert

Sara Nomberg: ”Jag är min egen försökskanin”

Hälsa

Hon är bara 30 år, men har redan drivit sitt eget hudvårdsmärke i över tio år. Kureras skönhetsexpert Sara Nomberg är eldsjälen som långt före de flesta andra förstod fördelarna med ekologisk hudvård. Men livet började på tuffast möjliga vis för Sara, som var nära att inte överleva barndomen.

kvinna vid träd

Matilda fann hormonbalans – slapp akne och PMS

Hälsa

När Matilda Lundqvist kom in i puberteten fick hon problem med akne. Hon provade den ena behandlingen och krämen efter den andra, men inget hjälpte mer än för stunden. Till sist hittade hon ett tillskott med ren bidrottninggelé. På bara några månader var hennes hy i princip problemfri.