16:06-rörelsen: "Vi kan inte vänta 25 år till på jämställda löner" | Kurera.se
kvinna vid kontorsbord

16:06-rörelsen: “Vi kan inte vänta 25 år till på jämställda löner”

Fakta

Fyra krav från 16:06-rörelsen:

Skärp DO:s tillsyn av bestämmelserna om årliga lönekartläggningar
– För att lagen ska följas måste tillsynen skärpas och arbetsgivare som bryter mot reglerna straffas med vite eller andra påföljder.

En mer jämställd föräldraförsäkring
– Idag tar män ut en knapp tredjedel av föräldraledigheten och de gör varje dag en timme mindre obetalt hemarbete. För att bryta detta, och stärka kvinnors position på arbetsmarknaden, krävs att regering och riksdag tar tydliga steg för att säkerställa ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen.

Samma möjlighet till heltidsarbete och trygga anställningsformer
– Inom kvinnodominerade branscher finns fler osäkra anställningar, sämre löneutveckling och mer ofrivilligt deltidsarbete. Vi vill ha heltidsarbete som norm och tryggare anställningsformer. Här måste regering, kommuner och andra arbetsgivare ge kvinnor och män samma möjlighet.

Synliggör och åtgärda strukturella löneskillnader
– I kvinnodominerade yrken och branscher är lönerna lägre än i mansdominerade yrken och branscher. Det är fallet även när kraven på utbildning, färdigheter och ansvar är likvärdiga. Här måste staten och arbetsmarknadens parter ta sitt ansvar för att bryta denna strukturella värdediskriminering.

Trots att många lever i tron att Sverige är ett jämställt land ligger kvinnors löner fortfarande i genomsnitt 11,3 procent lägre än mäns. Dessutom är Sverige långt ifrån jämlikt när det gäller fördelningen av föräldrapenning- och vabbdagar, något som i förlängningen även det får stora ekonomiska konsekvenser för kvinnorna.
– Vi kräver att regering, arbetsgivare och arbetsmarknadens parter vidtar nödvändiga åtgärder för att jämna ut dessa skillnader och att det görs nu, säger Carina Ohlsson, S-kvinnornas förbundsordförande och en av talespersonerna för 16:06-rörelsen, till Kurera.

1919 gick lagförslaget om kvinnlig rösträtt igenom i Sverige. Men trots att det gått hundra år sedan denna milstolpe går det sakta fram med jämlikheten på andra plan.

Sverige är fortfarande långt ifrån jämlikt när det kommer till sådant som exempelvis fördelning av hemarbete, ansvar för barn, föräldrapenning- och vabbdagar, löneutveckling, pension och möjlighet till heltidsjobb och karriärutveckling.

 

Kvinnor jobbar gratis 54 minuter om dagen
För sex år sedan initierades kampanjen ”16:06 – lön hela dagen.” Namnet syftar till att Sveriges löneskillnader, omräknat i tid, innebär att kvinnor varje dag jobbar gratis efter klockan 16:06, medan män får betalt för hela sin arbetsdag från 08:00 till 17:00.

LÄS OCKSÅ: Alexandra Charles: “Kvinnor diskrimineras inom hjärtforskning”

26 förbund och organisationer står enade i frågan
Bakom kampanjen står ”16:06-rörelsen”, en sammanslutning av 26 olika förbund och organisationer från politiskt, fackligt- samt kvinnorörelsehåll, vilka tillsammans arbetar för att även kvinnor ska få lön för hela sin arbetsdag.
– Idag får en kvinna ut i genomsnitt 4 000 kronor mindre i lönekuvertet varje månad jämfört med en man. Det blir 48 000 kronor på ett år, säger Carina Ohlsson, förbundsordförande för S-kvinnorna, ett av förbunden i 16:06-rörelsen.

Carina Ohlsson, förbundsordförande S-kvinnorna

Carina Ohlsson, förbundsordförande S-kvinnor. Foto: Elin Vinger Elliot

Förbjudet att lönediskriminera sedan 40 år
Sedan 1980 har det varit lag på att arbetsgivare måste betala ut lika lön oavsett kön. Det kan låta som tillräckligt lång tid att faktiskt få detta till stånd. Men den som tror det lurar sig själv, menar 16:06-rörelsen.
– I snart fyrtio år har det alltså varit förbjudet att lönediskriminera och sedan 25 år tillbaka är det lag på att arbetsgivare ska göra årliga lönekartläggningar för att upptäcka och rätta till osakliga löneskillnader. Trots det görs alldeles för lite, säger Carina Ohlsson.

LÄS OCKSÅ: Kommitté ska minska ojämlikheten i samhället

Arbetsgivare som lönediskriminerar slipper rättslig påföljd
En anledning till att utvecklingen går i sådan snigelfart framåt är att arbetsgivarna inte tar sitt ansvar, hävdar Carina Ohlsson och 16:06-rörelsen. Något arbetsgivarna i dagsläget inte heller tvingas till, menar de, eftersom "lagen är tandlös”.

 

– De arbetsgivare som struntar i att åtgärda löneskillnader uppmanas bara att följa lagen om deras försummelse upptäcks. Det leder i princip aldrig till några skarpare påföljder. Vi menar att det måste kosta arbetsgivarna mer att diskriminera.

LÄS OCKSÅ: Professorn: ”200 svenskar dör av jobbstress varje år”

Lika lön för lika arbete – en verklighet år 2044?
Sedan kampanjens start för sex år sedan har klockslaget flyttats fram 15 minuter, från 15:51 till 16:06. Men går förändringen i den takten – det vill säga 2,14 minuter per år – kommer det att dröja till år 2044 innan Sverige når ett arbetsmarknadsläge där lönerna kan anses jämställda mellan könen.
– Vi kan inte vänta 25 år till på jämställda löner, konstaterar Carina Ohlsson.
Insatser behövs därför omedelbart, säger hon.
– Vi kräver att regering, arbetsgivare och arbetsmarknadens parter tar sitt ansvar och vidtar nödvändiga åtgärder för att jämna ut dessa skillnader och att det görs nu.

Åsa Forsell, jämställdhetsutredare TCO

Åsa Forsell, jämställdhetspolitisk utredare TCO

Föräldrapenning och vabb – viktiga jämställdhetsfrågor
När det gäller en annan viktig jämställdhetsfråga – hur kvinnor och män delar på föräldrapenningdagarna och dagarna med vård av barn – kommer Sverige att få vänta fram till år 2040 innan det är jämställt könen emellan, enligt TCO:s helt färska jämställdhetsindex som beräknas årsvis för hela landet.

Åsa Forsell är TCO:s utredare på området jämställdhet.
– Utvecklingen går åt rätt håll men det går för långsamt, säger hon till Kurera.

 

LÄS OCKSÅ: Kvinnor mitt i livet oftare sjukskrivna

Därför får kvinnor lägre pensioner
Förra året togs 69,9 procent av dagarna med föräldrapenning och vård av sjukt barn i Sverige ut av kvinnor, visar TCO:s index. Männen tog endast ut 30,3 procent.
Skåne är det län som har mest att jobba på för att nå en jämställd fördelning. Västerbotten är det län där fördelningen idag är mest jämställd.

– Vi är relativt jämställda på arbetsmarknaden men det händer något när barnen kommer. Från den tiden är kvinnor oftare borta längre perioder från sina jobb än män, arbetar oftare deltid, har mer sjukfrånvaro och sämre löne- och karriärutveckling. Och får på sikt lägre pensioner.

Jämställd föräldraledighet – nyckeln till ekonomisk jämställdhet
Åsa Forsell poängterar att det ojämna uttaget av föräldrapenning och vård av sjukt barn påverkar kvinnors ekonomi både kortsiktigt och långsiktigt – och det påverkar dessutom den totala jämställdheten på arbetsmarknaden.
– En jämställd fördelning av föräldradagarna är en nyckel till en jämställd arbetsmarknad och till ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män.

Av Isabelle G Hedander


Fakta

Fyra krav från 16:06-rörelsen:

Skärp DO:s tillsyn av bestämmelserna om årliga lönekartläggningar
– För att lagen ska följas måste tillsynen skärpas och arbetsgivare som bryter mot reglerna straffas med vite eller andra påföljder.

En mer jämställd föräldraförsäkring
– Idag tar män ut en knapp tredjedel av föräldraledigheten och de gör varje dag en timme mindre obetalt hemarbete. För att bryta detta, och stärka kvinnors position på arbetsmarknaden, krävs att regering och riksdag tar tydliga steg för att säkerställa ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen.

Samma möjlighet till heltidsarbete och trygga anställningsformer
– Inom kvinnodominerade branscher finns fler osäkra anställningar, sämre löneutveckling och mer ofrivilligt deltidsarbete. Vi vill ha heltidsarbete som norm och tryggare anställningsformer. Här måste regering, kommuner och andra arbetsgivare ge kvinnor och män samma möjlighet.

Synliggör och åtgärda strukturella löneskillnader
– I kvinnodominerade yrken och branscher är lönerna lägre än i mansdominerade yrken och branscher. Det är fallet även när kraven på utbildning, färdigheter och ansvar är likvärdiga. Här måste staten och arbetsmarknadens parter ta sitt ansvar för att bryta denna strukturella värdediskriminering.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Antalet fall av gonorré och klamydia ökar

Sex- och relationer

Könssjukdomen gonorré ökar lavinartat, förra året smittades cirka 2 700 personer i Sverige. För tio år sedan låg siffran på omkring 800. Samtidigt blir sjukdomen allt svårare att behandla i takt med att den utvecklar resistens mot antibiotika. Även klamydia ökar – främst bland unga kvinnor.

Spenat- och kesovåfflor med topping

Recept

Det jobbigaste med att göra våffor är att göra rent våffeljärnet efteråt. Resten är en barnlek. Så muta någon att ta hand om rengöringen och sätt igång! Dessa läckerheter från kokboken "Little green kitchen" fungerar både som matvåfflor och som efterrätt – välj själv vilken topping du vill använda.

 

Magsyrahämmande läkemedel kan öka risken för allergier

Forskning

Magsyrahämmande läkemedel är bland de vanligaste läkemedlen och säljs receptfritt i Sverige. Nu visar en ny studie att användningen av främst PPI ökar risken för att drabbas av olika allergier. Forskarna varnar nu för att ta dessa läkemedel i onödan och manar istället att komma till rätta med bakomliggande orsaker till magbesvären.

”Sockermonstret satt på min axel och väste in i mitt öra”

Krönikan

”Jag unnar mig att vara utan socker". "Jag unnar mig hälsa". Louise Hafdell har kommit långt under sina snart fem sockerfria år. Från att nästan ha varit styrd av sitt sockersug och ha sett godis som tröst i svåra situationer och det hon firade med när något gått bra är hon numera helt sockerfri. Räddningen när siffrorna på vågen stod som högst var – riktig mat.

 

 

Kurkumin bidrar till att minska smärta efter operation

Forskning

Gurkmeja anses ha många hälsofördelar och golden latte och gurkmejashots har på senare år seglat högt upp på listan av populära superfoods. Nu kommer dessutom glädjande nyheter från forskarsamhället – det verksamma ämnet i gurkmeja har visat sig avsevärt minska smärtan i samband med kirurgi.

 

Hjärtläkaren om det paradoxala med hälsosam kost

Kost

Det pågår en rörelse för att vi ska äta mer växtbaserat både för miljön och vår hälsas skull men den amerikanske hjärtläkaren Steven Gundry höjer ett varnande finger. Alla grönsaker är nämligen inte lika nyttiga, vissa kan till och med vara skadliga för vår hälsa skriver han i sin bok ”Växtparadoxen”.

Bakterier i äpplen bidrar till en sund tarmmiljö

Forskning

Effekten av ett äpple om dagen för att hålla läkaren borta kan till stor del anses bero på de gynnsamma bakterier som koloniserar äpplet och därefter tarmen, enligt forskare. Forskningen styrker även att det går att känna skillnad på smaken mellan ekologisk frukt och konventionella äpplen.

 

Doktor Gillbros 10 budord för frisk och spänstig hud

Hud

I boken "Hudbibeln" summerar Johanna Gillbro, doktor inom experimentell och klinisk dermatologi sin omfattande kunskap inom hud och hudvård. I boken "Hudbibeln" delar hon med sig av sin kunskap och ger tips om hur man bäst tar hand om huden både utifrån och inifrån för i lokhet med många andra vet Johanna att skönhet även kommer inifrån.

Två klassiska pastarätter på vegovis

Recept

Tvekar du att lägga om till vegansk eller vegetarisk kost av rädsla för att inte längre kunna njuta av dina favoriträtter som spagetti bolognese eller lasagne? Lugn, det råder läkaren Veronica Hedberg och kokboksförfattaren och journalisten Susanne Hovenäs bot på. I nya boken "Smart mat för en frisk kropp och hjärna" finns flera goda recept att botanisera bland och Kurera kan bjuda på två smakprov.