kvinna vid kontorsbord

16:06-rörelsen: “Vi kan inte vänta 25 år till på jämställda löner”

Fakta

Fyra krav från 16:06-rörelsen:

Skärp DO:s tillsyn av bestämmelserna om årliga lönekartläggningar
– För att lagen ska följas måste tillsynen skärpas och arbetsgivare som bryter mot reglerna straffas med vite eller andra påföljder.

En mer jämställd föräldraförsäkring
– Idag tar män ut en knapp tredjedel av föräldraledigheten och de gör varje dag en timme mindre obetalt hemarbete. För att bryta detta, och stärka kvinnors position på arbetsmarknaden, krävs att regering och riksdag tar tydliga steg för att säkerställa ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen.

Samma möjlighet till heltidsarbete och trygga anställningsformer
– Inom kvinnodominerade branscher finns fler osäkra anställningar, sämre löneutveckling och mer ofrivilligt deltidsarbete. Vi vill ha heltidsarbete som norm och tryggare anställningsformer. Här måste regering, kommuner och andra arbetsgivare ge kvinnor och män samma möjlighet.

Synliggör och åtgärda strukturella löneskillnader
– I kvinnodominerade yrken och branscher är lönerna lägre än i mansdominerade yrken och branscher. Det är fallet även när kraven på utbildning, färdigheter och ansvar är likvärdiga. Här måste staten och arbetsmarknadens parter ta sitt ansvar för att bryta denna strukturella värdediskriminering.

Trots att många lever i tron att Sverige är ett jämställt land ligger kvinnors löner fortfarande i genomsnitt 11,3 procent lägre än mäns. Dessutom är Sverige långt ifrån jämlikt när det gäller fördelningen av föräldrapenning- och vabbdagar, något som i förlängningen även det får stora ekonomiska konsekvenser för kvinnorna.
– Vi kräver att regering, arbetsgivare och arbetsmarknadens parter vidtar nödvändiga åtgärder för att jämna ut dessa skillnader och att det görs nu, säger Carina Ohlsson, S-kvinnornas förbundsordförande och en av talespersonerna för 16:06-rörelsen, till Kurera.

1919 gick lagförslaget om kvinnlig rösträtt igenom i Sverige. Men trots att det gått hundra år sedan denna milstolpe går det sakta fram med jämlikheten på andra plan.

Sverige är fortfarande långt ifrån jämlikt när det kommer till sådant som exempelvis fördelning av hemarbete, ansvar för barn, föräldrapenning- och vabbdagar, löneutveckling, pension och möjlighet till heltidsjobb och karriärutveckling.

 

Kvinnor jobbar gratis 54 minuter om dagen
För sex år sedan initierades kampanjen ”16:06 – lön hela dagen.” Namnet syftar till att Sveriges löneskillnader, omräknat i tid, innebär att kvinnor varje dag jobbar gratis efter klockan 16:06, medan män får betalt för hela sin arbetsdag från 08:00 till 17:00.

LÄS OCKSÅ: Alexandra Charles: “Kvinnor diskrimineras inom hjärtforskning”

26 förbund och organisationer står enade i frågan
Bakom kampanjen står ”16:06-rörelsen”, en sammanslutning av 26 olika förbund och organisationer från politiskt, fackligt- samt kvinnorörelsehåll, vilka tillsammans arbetar för att även kvinnor ska få lön för hela sin arbetsdag.
– Idag får en kvinna ut i genomsnitt 4 000 kronor mindre i lönekuvertet varje månad jämfört med en man. Det blir 48 000 kronor på ett år, säger Carina Ohlsson, förbundsordförande för S-kvinnorna, ett av förbunden i 16:06-rörelsen.

Carina Ohlsson, förbundsordförande S-kvinnorna

Carina Ohlsson, förbundsordförande S-kvinnor. Foto: Elin Vinger Elliot

Förbjudet att lönediskriminera sedan 40 år
Sedan 1980 har det varit lag på att arbetsgivare måste betala ut lika lön oavsett kön. Det kan låta som tillräckligt lång tid att faktiskt få detta till stånd. Men den som tror det lurar sig själv, menar 16:06-rörelsen.
– I snart fyrtio år har det alltså varit förbjudet att lönediskriminera och sedan 25 år tillbaka är det lag på att arbetsgivare ska göra årliga lönekartläggningar för att upptäcka och rätta till osakliga löneskillnader. Trots det görs alldeles för lite, säger Carina Ohlsson.

LÄS OCKSÅ: Kommitté ska minska ojämlikheten i samhället

Arbetsgivare som lönediskriminerar slipper rättslig påföljd
En anledning till att utvecklingen går i sådan snigelfart framåt är att arbetsgivarna inte tar sitt ansvar, hävdar Carina Ohlsson och 16:06-rörelsen. Något arbetsgivarna i dagsläget inte heller tvingas till, menar de, eftersom "lagen är tandlös”.

 

– De arbetsgivare som struntar i att åtgärda löneskillnader uppmanas bara att följa lagen om deras försummelse upptäcks. Det leder i princip aldrig till några skarpare påföljder. Vi menar att det måste kosta arbetsgivarna mer att diskriminera.

LÄS OCKSÅ: Professorn: ”200 svenskar dör av jobbstress varje år”

Lika lön för lika arbete – en verklighet år 2044?
Sedan kampanjens start för sex år sedan har klockslaget flyttats fram 15 minuter, från 15:51 till 16:06. Men går förändringen i den takten – det vill säga 2,14 minuter per år – kommer det att dröja till år 2044 innan Sverige når ett arbetsmarknadsläge där lönerna kan anses jämställda mellan könen.
– Vi kan inte vänta 25 år till på jämställda löner, konstaterar Carina Ohlsson.
Insatser behövs därför omedelbart, säger hon.
– Vi kräver att regering, arbetsgivare och arbetsmarknadens parter tar sitt ansvar och vidtar nödvändiga åtgärder för att jämna ut dessa skillnader och att det görs nu.

Åsa Forsell, jämställdhetsutredare TCO

Åsa Forsell, jämställdhetspolitisk utredare TCO

Föräldrapenning och vabb – viktiga jämställdhetsfrågor
När det gäller en annan viktig jämställdhetsfråga – hur kvinnor och män delar på föräldrapenningdagarna och dagarna med vård av barn – kommer Sverige att få vänta fram till år 2040 innan det är jämställt könen emellan, enligt TCO:s helt färska jämställdhetsindex som beräknas årsvis för hela landet.

Åsa Forsell är TCO:s utredare på området jämställdhet.
– Utvecklingen går åt rätt håll men det går för långsamt, säger hon till Kurera.

 

LÄS OCKSÅ: Kvinnor mitt i livet oftare sjukskrivna

Därför får kvinnor lägre pensioner
Förra året togs 69,9 procent av dagarna med föräldrapenning och vård av sjukt barn i Sverige ut av kvinnor, visar TCO:s index. Männen tog endast ut 30,3 procent.
Skåne är det län som har mest att jobba på för att nå en jämställd fördelning. Västerbotten är det län där fördelningen idag är mest jämställd.

– Vi är relativt jämställda på arbetsmarknaden men det händer något när barnen kommer. Från den tiden är kvinnor oftare borta längre perioder från sina jobb än män, arbetar oftare deltid, har mer sjukfrånvaro och sämre löne- och karriärutveckling. Och får på sikt lägre pensioner.

Jämställd föräldraledighet – nyckeln till ekonomisk jämställdhet
Åsa Forsell poängterar att det ojämna uttaget av föräldrapenning och vård av sjukt barn påverkar kvinnors ekonomi både kortsiktigt och långsiktigt – och det påverkar dessutom den totala jämställdheten på arbetsmarknaden.
– En jämställd fördelning av föräldradagarna är en nyckel till en jämställd arbetsmarknad och till ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män.

Av Isabelle G Hedander


Fakta

Fyra krav från 16:06-rörelsen:

Skärp DO:s tillsyn av bestämmelserna om årliga lönekartläggningar
– För att lagen ska följas måste tillsynen skärpas och arbetsgivare som bryter mot reglerna straffas med vite eller andra påföljder.

En mer jämställd föräldraförsäkring
– Idag tar män ut en knapp tredjedel av föräldraledigheten och de gör varje dag en timme mindre obetalt hemarbete. För att bryta detta, och stärka kvinnors position på arbetsmarknaden, krävs att regering och riksdag tar tydliga steg för att säkerställa ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen.

Samma möjlighet till heltidsarbete och trygga anställningsformer
– Inom kvinnodominerade branscher finns fler osäkra anställningar, sämre löneutveckling och mer ofrivilligt deltidsarbete. Vi vill ha heltidsarbete som norm och tryggare anställningsformer. Här måste regering, kommuner och andra arbetsgivare ge kvinnor och män samma möjlighet.

Synliggör och åtgärda strukturella löneskillnader
– I kvinnodominerade yrken och branscher är lönerna lägre än i mansdominerade yrken och branscher. Det är fallet även när kraven på utbildning, färdigheter och ansvar är likvärdiga. Här måste staten och arbetsmarknadens parter ta sitt ansvar för att bryta denna strukturella värdediskriminering.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

 

Fett från fisk dämpar inflammationer i kroppen

Forskning

Balansen mellan ditt intag av omega-3 och omega-6 påverkar din risk för inflammation. En kost rik på omega-3 minskar risken att drabbas. Studierna på omega-3 har dock varit tvetydiga – vilket bland annat beror på att alla fiskoljor helt enkelt inte är lika. Uppsalaprofessorn Tom Saldeen har forskat på just fiskolja. Kurera bad honom förkla­ra varför vissa oljor inte har någon effekt alls – medan andra har en signifikant antiinflammatorisk effekt på bland annat hjärta, kärl och leder.

Enzymerna lugnade Karins mage

Hälsa

Ett aktivt liv med familj, karriär och träning. Men en mage som reagerar precis före ett spännande möte eller när spinningpasset ska börja, ställer till det. Lösningen – några kapslar med örter och enzymer.

“Mångfald och artrikedom gynnar alla bin”

Övrigt

Idag 20 maj firas honungbina över hela världen. I Slovenien, som ligger bakom införandet av World Bee Day, håller man honungsbiet högt och biodlingen har traditionellt hög status. I Danmark har det däremot utbrutit en infekterad konflikt mellan anhängare till de vilda bina och biodlarna och deras honungsbin. I Sverige menar forskare att konflikten är onödig.

5 enkla steg för att äta nyttigare

Kost

Jenny Westman och Linnea Eriksson är fullfjädrade hälsopedagoger och proffsiga matbloggare med ett välbesökt Instagramkonto, som är en total dröm för alla foodies. De utsågs till Årets hälsobloggare 2017 – och tycker att det är viktigt att fylla på kroppen med bra bränsle för att orka med livets alla utmaningar. Här delar de med sig av fem tips för hur du enkelt äter nyttigare – och avslöjar vad de själva äter för dagliga kosttillskott.

 

Smartphone med podden synlig - petra månström infälld

Kunskapsföretaget lanserar hälsopodd

Allmänt

Ihop med poddkändisen Petra Månström drar nu hälso- och kunskapsföretaget Holistic igång en ny podd. Tanken är att inspirera och sprida kunskap om nya vägar till hälsa och välmående - men utan pekpinnar och orimliga krav. "Tillsammans har vi skapat podden som jag så länge har letat efter. En podd som alla kan ta till sig", säger programledaren Petra Månström.

 

Nutritionisten: Vad är kalorirestriktion?

Kost

Kalorirestriktion är när man äter färre kalorier men ändå får i sig tillräckligt med näring. Det har länge varit känt att en minskning av intaget av kalorier främjar hälsan. Hälsosam kalorirestriktion ger positiva effekter på vikt och hjärt-kärlhälsa men extrem kalorirestriktion eller självsvält är varken bra för hälsan eller effektiv vid viktminskning, varnar Lina Åhlén.

 

Din favoritmusik aktiverar hjärnans belöningssystem

Mental hälsa

Dopamin spelar en direkt roll i den känsla av välmående som framkallas av att lyssna på musik vi tycker om visar en ny studie. Att lyssna på den musik du älskar gör att din hjärna frigör mer dopamin – en kemikalie som gör att vi känner oss engagerade och motiverade och som spelar en viktig roll för människans känslomässiga och kognitiva funktion. 

Större risk att dö efter operation för singlar och lågutbildade

Forskning

Det finns en tydlig koppling mellan sociala faktorer och risken att avlida efter bypassoperation. Personer som lever ensamma eller saknar vidareutbildning befinner sig i större utsträckning i riskzonen än personer som lever i par eller har "Det är första gången man kan se att de sociala förutsättningarna har så stark koppling till den förväntade livslängden efter operationen", säger Susanne Nielsen, forskare vid Göteborgs universitet.

 

Skönhetspanelen testar ansiktsmasker

Hud

Lägg en ansiktsmask – blunda och vila medan masken gör sitt på huden. Bättre boost för både hud och själ får man leta efter. Kureras skönhetspanel har testat några ekologiska ansiktsmasker och hittat en favorit.